Vem är upplysningspliktig angående umgänge?
Hej. Jag har en son på 4 år. Han bor hos mig som är boendeföräldern på heltid förutom den helg pappan har umgänge med honom.
Vi har gemensamvårdnad.
Jag informerar om allt, sjukhusbesök, bvc, dagis m.m
Ska flytta den 25/1 vilket jag meddelat pappan som godkänt detta.
Fick reda på idag att pappan ljugit om vart han bor i över 1.5 månad, bor numera i en annan by. Detta gör mig inget förutom det faktum att pappan vägrar ge mig sin nya adress för han säger jag inte har med att göra var han bor sålänge barnet umgås med honom.
Stämmer det att jag inte har rätt att veta var min son bor den helgen han är hos sin pappa?
Tacksam för svar / en ledsen o bekymrad mamma
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Min utgångspunkt för svaret
Såsom du anger i frågan har ni gemensam vårdnad över barnet som stadigvarande bor hos dig såsom boendeförälder. Pappan har härvid umgängesrätt till ert gemensamma barn. Med detta som utgångspunkt besvarar jag frågan vilken upplysningsplikt pappan har gentemot dig.
Allmänt om upplysningsplikt mellan föräldrar
Förälders och barns rätt till umgänge med varandra följer av 6 kap. 15 § föräldrabalken (FB) samt den i Europakonventionen stadgade rätten till respekt för privat- och familjeliv (art. 8 i Europakonventionen). Angående umgängesrätten råder viss upplysningsplikt mellan föräldrar, vilken primärt syftar till att underlätta den andre förälderns umgänge med barnet. Påpekas bör att umgängesrätten primärt handlar om barnets rätt till umgänge, varvid barnets bästa beaktas (se 6 kap. 15 § fjärde stycket samt 6 kap. 2 a § FB). I rättsfallet NJA 2007 s. 382 har till och med stadgats att inga intressen kan gå före barnets bästa. Föräldrabalkens regler om vårdnad, boende och umgänge kretsar således inte kring föräldrarnas preferenser och behov utan om barnets, och det är med detta perspektiv reglerna om upplysningsplikt mellan föräldrarna bör beaktas.
Vem är upplysningsskyldig enligt lagen?
I föräldrabalken stadgas enbart en skyldighet för boendeföräldern att lämna upplysningar till underlättande för den andre förälderns umgänge med barnet, och inte tvärtom (se 6 kap. 15 § fjärde stycket första meningen FB). Upplysningsplikten omfattar enbart viktiga händelser som har betydelse för umgänget såsom byte av barnets bostadsort, barnets hälso- och sjukdomstillstånd, barnets skolgång, kamratrelationer, mobbningsproblem eller fritidsintressen.
Kan även den andre föräldern åläggas upplysningsplikt?
Det är inte helt entydigt huruvida bestämmelsen i 6 kap. 15 § ska tolkas uttömmande med innebörden att den förälder som inte är boendeförälder inte har någon upplysningsplikt alls. Rimligen bör upplysningsplikt inte fullkomligt uteslutas; exempelvis beslutades i rättsfallet NJA 1969 s.455 att umgängesrätten enbart fick utövas i Sverige, vilket torde grunda viss plikt om upplysning garanterande att umgängesvillkoret inte överträds. Vidare stöd för detta ges genom stadgandet att bägge föräldrarna gemensamt ska främja barnets umgänge med den förälder barnet inte stadigvarande bor hos (6 kap. 15 § andra stycket FB). Samtidigt råder att rätten, genom att ursprungligen bevilja förälder vårdnad och umgängesrätt, anser risken för att barnet far illa som försumbar samt därvid att föga anledning föreligger för att problem ska uppstå; detta talar emot åläggande av upplysningsplikt (jfr NJA 1992 s. 93 om förälder funnen olämplig till umgänge). Mer bestämt kan däremot konstateras att det för annat än mer väsentliga uppgifter inte finns utrymme att ålägga den andre föräldern med upplysningsplikt. Upplysningspliktens främsta syfte är att främja möjligheten för föräldern som umgås minst med barnet att få ut mest av umgänget, till nytta för barnet (se lydelsen i 6 kap. 15 § fjärde stycket första meningen FB). Härav må slutsatsen dras att den förälder som inte är boendeförälder ej är upplysningspliktig gentemot den andre.
Tilläggas kan dock att bristande samarbete mellan föräldrar angående frågor som rör barnet utgör omständighet som talar mot gemensam vårdnad. Gemensam vårdnad förutsätter en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och i rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera delade meningar som kan finnas, utan att de regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet. Konflikt bör inte utesluta gemensam vårdnad om de kan antas vara av övergående natur (se NJA 2007 s. 382). Förälder kan väcka talan om att enskild vårdnad ska förordnas (6 kap. 5 § FB), detta hindrar dock inte umgängesrätten för den andre föräldern (jfr 6 kap. 15 § om umgänge).
Slutsats
Boendeföräldern har viss upplysningsplikt gentemot den andre föräldern i syfte att främja dennes umgänge med barnet (6 kap. 15 § fjärde stycket FB). Skyddsintresset är "barnets bästa" (6 kap. 2a §) och inte att tillse föräldrarnas preferenser. Föga stöd föreligger således för att ålägga den förälder som inte är boendeförälder med upplysningsplikt såtillvida att det inte strider mot barnets bästa. Sådan uppenbar samarbetsovilja som verkar råda i detta fall talar dock för eventuellt framtida beslut om ensam vårdnad till förmån för dig såsom samarbetsvillig part (se 6 kap. 5 § andra stycket FB samt NJA 1989 s. 335 om så kallat umgängessabotage).
Enligt min bedömning stämmer det således att du inte har rätt till ifrågavarande information. Dock föreligger potentiellt skäl för att vid framtida vårdnadstvist tilldela dig ensam vårdnad.
Hoppas jag har bringat viss klarhet angående omständigheterna!
Vänlig hälsning,
