Röjande av bevisning

2017-04-23 i Övriga brott
FRÅGA |17 kap. 11 § brottsbalken15 kap 8 § brottsbalkenHej, är så att jag är åtalad för grov misshandel och då tog polisen min mobiltelefon i beslag.Eftersom jag hade andra saker på telefonen som inte hade med brottet att göra så skickade jag ett så kallat "wipe command" att telefonen kommer rensas direkt den slås på eller nån försöker ta ut information.Är detta något jag kan få ytterligare straff för, som förhindrande av utredning eller liknande? Mvh
Julia Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att bli dömas till bevisförvanskning enligt 15 kap. 8 § brottsbalken krävs det att någon förvanskar eller undanröjer äkta bevis eller åberopar falskt bevis med uppsåt att någon oskyldig ska fällas till ansvar. Gärning som avser en person som gärningsmannen tror vara skyldig faller utanför bestämmelsen. Brottet avser alltså ett brott där gärningsmannen vidtar åtgärd genom röjande av äkta bevis för att fälla en oskyldig person. Detta är inte fallet här. Vad som däremot skulle kunna vara aktuellt är brottet skyddande av brottslig. Av 17 kap. 11 § brottsbalken framgår att den undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att ett brott uppdagas eller beivras, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år. Detta är dock bara aktuellt om de bevis du utraderade ur telefonen kunnat användas som bevis för ett en annan person än dig själv begått ett brott.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Knogjärn gjorda av annat material än metall

2017-04-22 i Övriga brott
FRÅGA |hej. är det lagligt att göra en modell i trä av ett knogjärn och är det lagligt att bära det på sig utan att bryta mot knivlagen eller liknande? eller räknas ett knogjärn som man gjort/täljt till själv likadant som ett i järn?
Björn Gunnarsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga kan den bäst besvaras genom att delas upp i två delfrågor: Är det tillåtet att tillverka ett knogjärnsliknande föremål i trä?Föremål som kan användas som vapen men som inte är skjutvapen eller liknande behandlas i lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.I den lagen hittar du ett förbud för personer under 21 år att äga springknivar, eller vad man kan kalla fjäderladdade knivar i 1 § 3e stycket. Det är det enda generella förbudet mot ägande av vissa vapen. Springknivar, knogjärn och vissa andra vapen är det också otillåtet att sälja till personer under 21 år enligt 2 §. Alltså är det tillåtet att tillverka ett knogjärn åt sig själv och att sedan äga det, materialet har ingen inverkan. Är det tillåtet att bära med sig ett knogjärnsliknande föremål i trä på allmän plats?Förbudet mot att inneha vissa föremål hittar du i 1 § 1a stycket, och knogjärn skulle där räknas som "andra föremål som är ägnade åt att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa". Detta eftersom ett knogjärn bara har som användingsområde att göra det lättare för personen som bär det att skada något den slår. Och att byta material i knogjärnet skulle kunna ha en inverkan på om det betraktas som ett vapen är inte en helt orimlig tanke, men då skulle det närmast röra sig om att du tillverkar knogjärnet i skumgummi, då det som behövs för att ett knogjärn skall vara ett effektivt vapen endast är att materialet det är gjort av är hårt. Att du skulle bära md dig knogjärnet endast i syfte att försvara dig själv gör det inte heller tillåtet. Det här förbudet mot innehav gäller på allmän plats, i fordon på allmän plats och på skolområden. Kort och gott, ja det är tillåtet att tillverka ett knogjärn i trä, och ja det räknas som likställt med ett knogjärn i metall och är därför förbjudet att ha med sig på allmän plats. Skulle du tycka att jag inte har besvarat din fråga tillräckligt eller om nya frågor har uppstått är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Får en ha en kniv liggande i bilen?

2017-04-13 i Övriga brott
FRÅGA |Får jag ha en kniv i bilen ? Har haft det i många år om man skulle köra på ett djur och behöva döda detta. Men kan man bli åtalad för detta?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt får du inte ha en kniv i bilen. Detta eftersom knivar, andra stick- och skärvapen samt andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv och hälsa får inte innehas i fordon på allmän plats. Förbudet tar framförallt sikte på knivar som är avsedda att medföras utomhus såsom slidknivar, springknivar och dolkar. Också sport- och arbetsknivar omfattas. Detta förbud mot att ha kniv i bilen på allmän plats gäller dock inte om det med hänsyn till knivens art, ditt behov och övriga omständigheter är att anses som befogat. Det kan t ex vara om du har med en kniv i samband med jakt, fiske eller camping. Undantaget är också tillämpligt när det gäller knivinnehav som generellt kan framstå som naturligt t ex att du har med en mindre fickkniv (1 § knivlagen). Det är inte säkert att ett förvarande av en större kniv i bilen skulle undantas från förbudet om det inte är i samband med t ex jakt, fiske eller camping och därmed anses befogat. Att med uppsåt eller av oaktsamhet bryta mot detta förbud kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader, men om det är ett ringa fall så döms det inte till ansvar (4 § knivlagen). Det är således möjligt att bli åtalad för att en inneha kniv i bilen när en är på en allmän plats och jag rekomenderar dig därför att inte förvara kniven i bilen. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Vilka knivar får innehas av privatpersoner?

2017-04-12 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Vilka knivar är okej att beställa HEM från nätet och finns det nån begränsning gällande antal?
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Knivar regleras i Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. I lagens 2 § stadgas att vissa typer av knivar, s.k springstiletter eller springknivar inte får innehas av eller säljas till personer under 21 år. Springstiletter och springknivar är typiskt sett sådana knivar som har ett blad som snabbt fälls ut, s.k butterfly-knivar. För att föra in springstiletter och springknivar i landet krävs även ett särskilt tillstånd som du ansöker om hos Polisen. Annars finns inga begränsningar gällande innehav och det finns ingen begränsning gällande antal. Det bör även noteras att detta gäller om du har knivarna hemma i din bostad, eftersom det är förbjudet att bära kniv på allmän plats med vissa undantag för exempelvis hantverkare och bärplockare. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Falsk tillvitelse

2017-04-23 i Övriga brott
FRÅGA |14 kap. 1 § brottsbalkenMin granne har skriftligen godkänt byggande av en friggebod närmare än 4,5 m till tomtgräns. Han har sedan ångrat sig och anmält byggnationen till kommunens byggnadsnämnd. Kommunens byggnadsnämnd har konstaterat att det finns en dokumenterad överenskommelse och att därför byggnaden är godkänd. Min granne har nu överklagat till Länsstyrelsen och påstår där skriftligen till dem att jag har förfalskat hans namnteckning. Han har tidigare stått och skrikigt ut anklagelser och hotat med att göra mitt liv till ett helvete här i grannskapet genom att tala om för grannarna hur jag har betett mig. Vi känner oss nu otrygga och det är mycket olustigt att vara hemma med ständig oro för att han ska dyka upp och skrämma barnen. Innan detta hände var relationen oss emellan god. Vi känner oss både kränkta och han har skapat en otrygghet för oss och våra barn. Kan jag anmäla min granne för falsk tillgivelse?
Julia Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Att din granne beskyller dig för att ha förfalskat hans namnteckningen innebär att han anklagar dig för att ha begått brottet urkundsförfalskning som stadgas i 14 kap. 1 § brottsbalken. De som din granne kan tänkas göra sig skyldig till är brotten falsk angivelse och falsk tillvitelse. Falsk angivelse betyder att någon, med uppsåt att få denna person fälld, anger denne för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att denna person är oskyldig (15 kap. 6 § brottsbalken). En anmälan ska ha skett till relevant allmän myndighet, såsom till Polisen eller till åklagaren.Skulle en anmälan till en relevant myndighet med av en obestämd avfattning, är det mer träffande att tala om att det rör sig om falsk tillvitelse. Falsk tillvitelse handlar om att någon sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning (15 kap. 7 §). I detta fall rör det snarare om att en uppgift inte ensamt är avsedd att leda till åtal, men att uppgiften är besvärande för den anmälda. Detta skulle kunna vara fallet i det din granne gjort när han har angivit anklagelsen i ett överklagande i ett redan pågående ärende. För att någon ska kunna fällas till ansvar för falsk angivelse eller falsk tillvitelse krävs att anmälarens utsagor varit helt sanningslösa. Det räcker inte med att åklagaren finner att bevisen är otillräckliga för att ett åtal ska väckas. Anmälaren måste ha ett uppsåt i förhållande till sin falska anmälan. Anmälaren kan dock också fällas till ansvar även om uppsåt inte finns. Då krävs att vårdslöhet föreligger och brotten kallas då obefogad angivelse respektive vårdslös tillvitelse.Din granne kan alltså ha begått brottet falsk tillvitelse när han till en myndighet påvisat att du begått ett brott när du (enligt honom) förfalskade hans namnteckning. Hoppas du har fått svar på din fråga!

Hot mot tjänsteman

2017-04-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad straffet är för en hotsituation mot kommunens anställd är? Och hur länge en förundersökning pågår?
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så undrar du vilket straff man kan få om man hotar en person som jobbar på kommunen, under arbetstid, och hur länge en förundersökning kan ta i ett sådant ärende.Beroende på vad den kommunanställde har för arbetsuppgifter så kan personen betraktas som myndighetsutövare. Brott mot en sådan tjänsteman anses utgöra brott mot allmän verksamhet och regleras därför särskilt i 17 kap i brottsbalken (BrB).Beroende på vad det är för hot så ser straffet lite olika ut. Om det är hot om våld så regleras det i 17 kap 1 § BrB och straffet kan då bli allt ifrån böter upp till 2 års fängelse. Om hotet om våld bedöms som grovt kan straffet bli ända upp till 4 års fängelse. Kriterierna för bedömningen av om brottet är grovt finns också i bestämmelsen ovan.Rör det sig istället om att någon olovligen utför en gärning som syftar till att tvinga eller hindra en tjänsteman i dennes myndighetsutövning heter det förgripelse mot tjänsteman och det regleras i 17 kap 2 § BrB. Så är också fallet om någon utför, eller hotar med, en gärning med syfte att hämnas för en åtgärd tjänstemannen gjort i arbetet som medför lidande, skada eller annan olägenhet för tjänstemannen. Straffet för denna typ av hot är böter eller fängelse upp till 6 månader.Bestämmelser om förundersökningar finns framförallt i 23 kap rättegångsbalken (RB) och förundersökningskungörelsen (FK). Enligt 23 kap 4 § 2 st. RB ska en förundersökning utföras skyndsamt och ska läggas ned om det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen. Men den kan också i princip pågå fram till dess att brottet i fråga har preskriberats.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Bostad i annat land

2017-04-13 i Övriga brott
FRÅGA |Jag och min fru är gifta och vi är bosatta i Finland folkbokförda där, och hon kvarstannar i min lägenhet i Sverige ej folkbokförd där Begår hon brott?
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om din fru begår ett brott genom att bo i Sverige trots att hon är folkbokförd i Finland.Alla personer som är medborgare i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island har rätt att bosätta sig i vilket av dessa länder som de vill. Däremot finns det i Sverige en folkbokföringslag. Enligt 6 § folkbokföringslgen ska man vara folkbokförd på den adress man anser sig vara bosatt. Det är inte ett brott i sig att vara folkbokförd på fel adress även om det bryter mot folkbokföringslagen.Att folkbokföra sig fel är således inget brott så länge det inte föreligger andra avsikter, t.ex. om anledningen är att man ska få ekonomiska fördelar med en viss folkbokföringsadress.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Bidragsbrott och försvarskostnader

2017-04-09 i Övriga brott
FRÅGA |Jag har fått en kallelse till förhör med anledning om bidragsbrott. Kommer inte ihåg exakta summan. Men den ligger not emot 6800:-. Jag kommer att delges misstanke om brott. Jag har inte gjort detta med flit. Hade ingen tanke på att det kunde tolkas som fusk. Jag ångrar mig nåt så fruktansvärt över detta. Är ensam vårdnadshavare till min son på 6 år, efter att hans pappa dog i november 2015. Det stod också att om jag vill ha försvarare med på mötet så skulle jag ringa ett nummer. Vem betalar den? Vad kan mitt straff bli?Mvh en ledsen mamma
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring vem som ska betala för en försvarare och vad straffet kan tänkas bli om man har begått ett bidragsbrott. Eftersom att dessa två frågor är olika till sin karaktär, har jag valt att behandla dem separat och besvara dem var för sig. 1. Vem står för kostnaderna för en försvarare? Till att börja med beror detta helt och hållet på vilken situation som man befinner sig, exempelvis vilken typ av brott man har begått och därför varierar detta från fall till fall. Om rätt till försvarare regleras i Rättegångsbalken (RB). En så kallad offentlig försvarare utses av staten och finansieras genom statliga medel. För att ha rätt till en offentlig försvarare krävs att: * en misstänkt person som är anhållan eller häktad begär en offentlig försvarare, * en en person är misstänkt för ett brott som kan innebära minst 6 månaders fängelse, begär en offentlig försvarare, * en misstänkt person är i behov av försvarare med hänsyn till brottets utredning, * det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det inte finns någon anledning döma till böter eller villkorlig dom eller, * det föreligger särskilda skäl med hänsyn till en misstänkt persons personliga förhållanden eller vad det aktuella målet handlar om. (21 kap. 3 a § RB). Det som man dock bör ha i åtanke är att, om man blir dömd för brottet så kan man behöva stå för en del av den offentliga försvararens kostnader själv. Tyvärr har jag ingen möjlighet att svara med något kostnadsbelopp, detta avgörs i det enskilda fallet med hänsyn till flera olika faktorer. (31 kap. 1 § RB). Om man inte har rätt till en offentlig försvarare, har man rätt till att själv anlita en så kallad privat försvarare. Dessa kostnader får en misstänkt person själv svara för. (21 kap. 3 § RB). Det som man också kan ha i åtanke är att man i vissa fall har rätt till så kallad rättshjälp, om man inte har rätt till offentlig försvarare. Detta i enlighet med Rättshjälpslagen (RHL). Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som hjälper den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Detta innebär att man kan få hjälp med att betala delar av kostnaden i ärenden som inte går att klara upp inom en rådgivningstid på två timmar. Rättshjälpen kan täcka en del av kostnaden för en försvarare. För att få rätt till rättshjälp krävs att: * man har haft en timmes rådgivning med en advokat, * man inte har ett ekonomiskt underlag på mer än 260 000 kr/år, * behov finns av juridisk hjälp (dvs. fall där man inte klarar av att försvara sig själv), * det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna och * man inte har eller inte borde ha haft en försäkring med rättskydd som täcker det rättsliga ärendet. (2 §, 4 §, 6 §, 38 §, 7 §, 8 § och 9 § RHL). Att observera är dock att man som regel inte får rättshjälp om ärendet rör ett värde som är mindre än ett halvt basbelopp. För år 2017 ligger basbeloppet på 44 800 kr, halva beloppet utgör alltså 22 400 kr, vilket är det värde som ärendet som minst måste utgöra. Sammanfattningsvis skulle jag råda dig att vända dig till polisen eller åklagaren för att undersöka om det finns en rätt för dig till att få en offentlig försvarare. Jag känner tyvärr inte till alla omständigheter i ditt fall och på så sätt kan jag heller inte uttala mig om möjligheterna till att få en offentlig försvarare. Om det är så att du inte har rätt till en offentlig försvarare, kan du vända dig till din hemförsäkring för undersöka om du har ett rättsskydd genom den eller till Rättshjälpsmyndigheten för att undersöka möjligheterna till rättshjälp. 2. Vilket straff kan följa av bidragsbrott? Till att börja med regleras bidragsbrott genom bidragsbrottslagen (BBL). Den som lämnar oriktiga uppgifter och på så sätt orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalats ut med ett för högt belopp, kan göra sig skyldig till bidragsbrott. Att lämna oriktiga uppgifter kan exempelvis vara att man låtit bli att anmäla ett ändrat förhållande om den uppgiften är av betydelse för det bidrag som man får. Exempelvis om man uppbär sjukpenning och har börjat arbeta men underlåter att anmäla detta. (2 § BBL). För att man ska ha gjort sig skyldig till bidragsbrott krävs också att man har utfört handlingen med uppsåt, dvs. med avsikt, vilja och strävan efter att uppnå ett visst resultat eller att man har agerat grovt oaktsamt, dvs. uppenbart vårdslöst. Att du har utfört handlingen med uppsåt eller grov oaktsamhet ligger på åklagaren att bevisa. Normalstraffet för uppsåtligt bidragsbrott är villkorlig dom och dagsböter. Om det uppsåtliga brottet är att bedöma som ringa, dvs. om den felaktigt utbetalade summan är låg eller om det finns andra omständigheter som gör att brottet bedöms vara mindre allvarligt, blir straffet generellt sett enbart böter. Enligt Åklagarmyndigheten anses ett brott som ringa om beloppet understiger 1500 kr. (2 § BBL). Som tidigare nämnt kan man begå bidragsbrott genom oaktsamhet. Detta rubriceras då som vårdslöst bidragsbrott. Om gärningen har varit av vårdslös karaktär men med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig, så ska man inte dömas till något straffansvar alls. Enligt åklagarmyndighetens riktlinjer bör ett vårdslöst bidragsbrott i normalfallet anses vara mindre allvarligt och inte leda till straffansvar om beloppet understiger 5000 kr. (4 § BBL). Sammanfattningsvis så är det sannolikt att du antingen kan dömas till enbart böter eller till böter kombinerat med villkorlig dom med tanke på den låga summan på 6800 kr. Detta förutsätter dock att åklagaren lyckas visa att du har agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet. Däremot har jag tyvärr ingen möjlighet att uttala mig om vilket ditt straff kommer att bli eftersom att detta enbart avgörs och bestäms av domstol. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,