Påföljd för rökning på otillåten plats

2016-07-21 i Övriga brott
FRÅGA |Vad blir det för påföljd som privatperson vid t.ex. rökning inomhus på restaurang, skola eller i en buss som kör kollektivt? Var finner jag påföljd och rekvisiten?
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om begränsning av rökning finns i tobakslagen. En mängd straffbestämmelser finns i brottsbalken.Av 2 § tobakslagen följer att rökning är förbjuden i bland annat restauranger, skolor och på bussar i inrikes kollektivtrafik. Enligt 7 § 2 stycket tobakslagen får den som trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, avvisas från platsen. En vägran att avlägsna sig i ett sådant fall kan vara straffbar som olaga intrång enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Utgångspunkten är dock att rökningen som sådan inte är kriminaliserad, och därmed aktualiseras inte heller böter eller annan påföljd för brott.En intressant fråga är i vad mån rökning på otillåten plats – trots utgångspunkten ovan – kan anses utgöra förargelseväckande beteende enligt 16 kap. 6 § brottsbalken och därmed aktualisera penningböter. Huruvida en gärning enligt gängse uppfattning är förargelseväckande eller inte, varierar från tid till annan och beror av omständigheterna i det enskilda fallet. Jag har inte hittat något exempel på att rökning på otillåten plats resulterat i penningböter, men i takt med att samhället förändras och den allmänna inställningen till rökning blir allt mer fientlig, går det inte att utesluta att rökning på otillåten plats i vissa situationer kan anses utgöra förargelseväckande beteende. Den som vill vara på den säkra sidan gör alltså bäst i att följa lagen.Med vänliga hälsningar

Att förneka förintelsen är inte straffbart i sig

2016-07-01 i Övriga brott
FRÅGA |Är det på något sätt olagligt i Sverige att förneka förintelsen?Och om så är fallet är jag enligt lag tvungen att tro på den officiella historien som man är i många andra Europeiska länder?
Farah Wali |Hej och tack för din fråga!Att förneka eller ifrågasätta förintelsen är inte straffbart i sig. Det kan däremot vara straffbart om det klassas som hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp är straffbelagt enligt 16 kap 8 § BrB och bestämmelsen har följande lydelse: "Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter". Ett förnekande av förintelsen som syftar till att kränka judar, skapa missaktning för judar som grupp och som görs på ett sådant sätt att det får spridning skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp och därmed vara straffbart. Med vänlig hälsning

Förfalskad elektronisk underskrift

2016-06-28 i Övriga brott
FRÅGA |Hej om nån skriver under med annan namn på en dokument som är skriven på dator vad är det för ett brott?
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om jag har uppfattat din fråga rätt så är frågan vilket brott det rör sig om, om en person elektroniskt signerar annans namn på ett elektroniskt dokument? Eftersom att vi talar om brott blir Brottsbalken (BrB) tillämplig, se här. För att avgöra vilket brott det rör sig om är dokumentets syfte/innebörd av betydelse. Om det är ett dokument som är utfärdat som ett bevis eller för att kunna tjäna som bevis rör det sig troligtvis om en urkundsförfalskning.En urkundsförfalskning enligt 14 kap 1 § BrB är precis som lagtexten beskriver det, dvs när någon obehörigen skriver annans namn eller på liknande sätt anger annan persons namn och om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dvs fara för att den uppfattas äkta. Urkundsförfalskning har två års fängelse som högsta straffvärde.Enligt lagtexten 14 kap 1 § 2 st 3 p BrB räknas en elektronisk handling som urkund om den upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.Exempel på en urkund är körkort eller pass men det kan även vara andra dokument som kan användas som bevis. Ett skuldebrev kan exempelvis användas för att fungera som bevis om fordran. Även en faktura räknas som urkund trots att den inte finns för att fungera som bevis, men kan fungera som bevis i t ex vissa privaträttsliga tvister. NJA 1972 s. 643 hade en man ändrat beloppet på ett inbetalningskort för parkeringsböter och befanns skyldig till urkundsförfalskning.Att handlingen ska ha en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt innebär att innehållet i handlingen inte kan ändras hursomhelst. Exempel på utställarangivelser som inte kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt är exempelvis namn i ett ordbehandlingsdokumenet eller i ett ordinärt e-postmeddelande och en adressangivelse i ett e-postmeddelandes avsändarfält, då rör det sig inte om en urkund.Hoppas mitt svar hjälpte! Återkom om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Att använda någon annans legitimation

2016-06-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!För ett halvår sedan när jag var 17 år lånade jag en annan person leg för att komma in på krogen. Det var 18-års gräns på stället. Vakten kollade bara lite hastigt på legget och släppte in mig utan att fråga något. Men inne på krogen är det en man som ger sig på mig. Jag tror det skulle räknas som våldtäkt för han tryckte upp mig mot en vägg, tafsade, försökte kyssas och stoppade upp sina fingrar i mitt underliv så det gjorde skitont och höll på så ett tag. Jag kunde inte komma därifrån även om det var vid dansgolvet och massa människor var där vet jag inte om någon såg. Jag vill anmäla händelsen men jag funderar kring vad som händer med att jag egentligen var för ung för att ens vara där även om vakten släppte in mig? Kommer jag bli anmäld för att jag lånade legget om jag berättar det i samband med våldtäktsanmälan? Eller gäller bara urkundsförfalskning eller vad det heter, om jag hade blivit tagen i dörren av vakten? Jag köpte i alla fall ingen alkohol om det spelar någon roll.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Inledningsvis vill jag uppmuntra att du anmäler händelserna du varit med om, och påpeka att det är bra att du verkar ha kommit fram till att göra det. Så som din fråga är ställd tolkar jag det som att du undrar över det faktum att du använde en annan persons legitimation som om den vore din egen, och inte själva händelserna inne på krogen.Om du anmäler händelsen inne på krogen så blir det just den händelsen som så att säga utgör ramen för processen, och det är den händelsen som ska utredas. Det ska då inte spela någon större roll hur du tog dig in på stället. Den misstänkte (och eventuellt senare tilltalade) är den person vars gärning ska bedömas. I just den processen bör du alltså inte behöva oroa dig för några konsekvenser.Däremot kan det i vissa fall utgöra ett brott att göra så som du har gjort, brottet heter missbruk av urkund (se Brottsbalken 15 kap. 12 §) och i bestämmelsen nämns som exempel att man åberopar en identitetshandling som gällande för sig själv. Då du lämnade fram den till vakten utanför krogen kan man säga att du åberopade den som gällande för dig, eftersom syftet förmodligen var att vakten skulle ledas att tro att det var din ID-handling. I ett fall som avgjordes Högsta domstolen tidigare i år bedömdes det som missbruk av urkund när en person var inbokad på en uppkörning, men lånade ut sin legitimation till en annan person som dök upp för att genomföra uppkörningen. I ditt fall spelar det ingen roll att vakten inte upptäckte det, eftersom brottet fullbordas redan när man åberopar handlingen, vilket i praktiken bör vara då du överlämnar den till vakten. Sannolikt har du alltså gjort dig skyldig till ett brott, om det sedan kommer att bedrivas någon process kring det är en annan sak. Många fall av mindre brottslighet beivras inte och det krävs att förundersökningsledare, åklagare och andra i praktiken anser det värt att driva ett sådant mål. Det går med andra ord inte att säga säkert vad som kommer att hända, men i processen kring våldtäktsanmälan bör du inte anklagas för någonting.

Myndigheters ansvar för felaktiga upplysningar

2016-07-13 i Övriga brott
FRÅGA |En dialysbunden man från Kosovo sökte uppehållstillstånd hösten 2014 tillsammans med sin mamma och 2 syskon. De fick avslag ett år senare och överklagade till kammarrätten med ett läkarintyg om att mannen fick dialys 4 gånger i veckan och behövde en njurtransplantation. Kammarrätten avslog. De fick muntlig tillåtelse av tjänsteman på migrationsverket att stanna tills en AV-fistel opererades i armen(tillgång till blodbanan). Trots detta verkställighetshinder beslöt tjänsteman att ålägga hela familjen ett återreseförbud. Man har motiverat avslaget med att samma vård finns i hrmlandet, vilket inte är sant. Kan man anmäla fel av tjänsteman?
Fredrik Mattsson |Hej Inger,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Rättsutredning Det finns vissa lagregler som har bäring på din fråga. Det framgår i 3 kap. 2 § att”staten eller en kommun skall ersätta 1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning.” Dessutom framgår av 3 kap. 3 § skadeståndslagen följande:”Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades.”Vidare stadgas i 20 kap. 1 § brottsbalken följande:” Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.”BedömningDen aktuella tjänstemannen har uppenbart lämnat en felaktig upplysning. Det synes ha skett genom försumlighet, eftersom höga krav när det gäller tjänstemäns ansvar för att se till att de upplysningar de lämnar är korrekta.I ert fall är det svårt att bevisa att det har uppstått en ekonomisk skada. Däremot är det eventuellt möjligt att få skadestånd för den kränkning som ni har drabbats av. I så fall krävs dock enligt den ovan nämnda 3 kap. 2 § andra punkten SkL att tjänstemannen har begått ett brott.Det brott som närmast kan komma ifråga är tjänstefel, vilket omnämns i 20 kap. 1 § brottsbalken. För att tjänstemannen ska kunna dömas för brott krävs att han avsiktligen (uppsåtligen) har ljugit eller att han var oaktsam. Tjänstemannen ljög antagligen inte avsiktligt, vilket innebär att frågan är om han var oaktsam.För att tjänstemannen var oaktsam talar att det var ett migrationsärende som han uttalade sig om och att det förstås är av stor mycket stor praktisk betydelse för honom huruvida han är bli tvungen att åka till Kosovo innan eller efter operationen. Om dessutom familjen utgick från att beskedet tjänstemannen lämnade var korrekt och tjänstemannen borde ha förstått detta, talar den är omständigheten för oaktsamhet. I viss mån talar det emot oaktsam att tjänstemannen inte lämnade ett skriftligt beslut utan endast gav en upplysning. För att tjänstemannen ska kunna dömas för brott krävs även att han uttalade sig vid myndighetsutövning. Det faktum att det fanns ett nära samband mellan tjänstemannens uttalande och det pågående migrationsärendet talar starkt för att uttalande skedde vid myndighetsutövning.Sammanfattningsvis talar omständigheterna för att tjänstemannen har begått brottet tjänstefel och att det finns möjlighet att få skadestånd för den kränkning som mannen har drabbats av. Det är dock endast en domstol som slutgiltigt kan avgöra om ett brott har begåtts om det finns förutsättningar för skadestånd.Mot bakgrund av det ovanstående bör tjänstemannen anmälas till Migrationsverket och Polisen. Det kan även vara värt att anmäla Migrationsverkets handläggning av ärendet till JO som har till uppgift att granska myndigheter. Slutligen är det möjligt att ansöka om skadestånd hos JK, men det är inte möjligt för mig att garantera att JK kommer att utge något skadestånd.Vänligen,Fredrik Mattsson, juridisk rådgivare

Hets mot folkgrupp, gäller även svenskar

2016-06-30 i Övriga brott
FRÅGA |Kan man bli dömd för hets mot folkgrupp mot det etniska svenska folket? Finns det enligt lag en etniskt svensk folkgrupp?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp regleras i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB). Där anges att den som i uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan bli dömd för brottet. Straffskalan är fängelse i högst två år eller böter om brottet anses ringa. Är brottet att anse som grovt kan straffet bli fängelse i högst fyra år. Svenskar anses vara en folkgrupp inom ramen för detta brott. Det som skiljer svenskar från andra skyddade grupper är att de får tåla mer. Det hela har klargjorts i en dom från Norrköpings tingsrätt, se här. Lagen och dess förarbeten tyder inte på att svenska och andra folkgrupper ska behandlas olika när det gäller hets mot folkgrupp.Med vänliga hälsningar

Olovligt anskaffande av alkoholdrycker

2016-06-28 i Övriga brott
FRÅGA |jag är 20 och min kompis som är 17 åkte till en bilträff. jag hade köpt vin åt mig och hade det hela kvällen under min uppsikt. bjöd inte eller lämnade över det till någon. 17åringens föräldrar har nu anmält mig för langning. på anmälan finns inga vittnen och bara påstående. kan jag bli straffad för detta då det inte är sant?
Alexander Ahlfont |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt Alkohollagens (2010:1622) 11 kap. 7 § döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder personer under 20 år på alkoholdrycker för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år. Med en uppsåtlig handling avses att gärningsmannen haft för avsikt eller åtminstone varit likgiltig till att lämna ut alkohol till en minderårig. Brottet kan dock även begås av oaktsamhet. I sådant fall har gärningsmannen inte förfarit avsiktligen men ändå insett risken för att brottets följd ska kunna inträffa. Du kommer i den uppkommande processen att vara tilltalad. Precis som i alla brottmål är det din motpart som representeras genom en åklagare som har bevisbördan. Denne måste bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att du som tilltalad har begått brottet. Detta är det högsta beviskravet som finns inom det svenska rättsväsendet, i teorin är det alltså svårare att bevisa att någon har begått ett straffrättsligt brott än at någon brutit mot en civilrättslig straffbestämmelse. Att du haft för avsikt att begå brottet kan knappast anses lätt att bevisa men eftersom brottet även kan begås av oaktsamhet kommer åklagaren troligtvis fästa större avseende vid den punkten. Du visste att det fanns minderåriga vid träffen och du borde ha kunnat inse risken för att de tar befattning med den alkoholen du tagit med. Dock måste åklagaren bevisa att din 17årige kompis druckit av just ditt vin för att du ska kunna göras skyldig till brottet. För att gå säker borde du inför rättegången se till att få med dig vittnen från träffen som kan bekräfta din berättelse, eftersom även din motpart fortfarande kan inhämta bevismaterial i form av vittnen etc.Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Om du vill ha ytterligare rådgivning kan du vända dig till vår expresstjänst, där du får en juridisk utredning av din fråga inom 3 dagar. Expresstjänsten hittar du här: http://lawline.se/ask_a_question/express

Falska anklagelser

2016-06-13 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Kan man anmäla någon för falska anklagelser? Kort och gott, sonens pappa sköter inte sitt umgänge och vi fick ändra det och då blev han väldigt arg och upprörd, och i samband med det så börjar han skriva att Min son skulle fara illa hemma hos mig, att jag inte ska slå honom osv. Jag skulle självklart aldrig göra det och har aldrig gjort det, finns det något man kan göra åt detta..?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att falskt anklaga någon för att slå någon annan kan vara ett brott, beroende på till vem denna ”falska anklagelse” ges kan olika brott i brottsbalken aktualiseras, se främst Brottsbalken 15 kap 5-7 §§. Men som gemensam utgångspunkt för dessa brott är att någon ska ha lämnat oriktiga uppgifter till en myndighet som har med rättskipning att göra. Dessa uppgifter ska kunna resultera i misstanke om att någon annan, alltså du i detta fallet, har begått ett brott. Ett eventuellt brott som du skulle kunna anses ha begått enligt hans påståenden är misshandel, se Brottsbalken 3 kap 5 §.Om dessa falska anklagelser har getts till någon annan person än du är det möjligt att sonens pappa har gjort sig skyldig till förtal enligt Brottsbalken 5 kap 1 §. Att påstå att du skulle slå din son är att peka ut dig som brottslig. Om dessa påståenden har givits direkt till dig kan ansvar för förolämpning aktualiseras enligt Brottsbalken 5 kap 3 §. För att ansvar för förolämpning ska bli aktuellt är det viktigt att hans påståenden är riktade direkt till dig. Om han endast skrivit dessa påståenden ”öppet” på exempelvis ett socialt medium är förolämpning inte tillämpligt.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.