Åtalsunderlåtelse

2016-08-12 i Övriga brott
FRÅGA |Jag fick vid 16 års Åtalsunderlåtelse för snatteri.Nu, två år senare skall jag söka till försvarsmakten. På deras hemsida framgår det att samtliga som blivit dömda i domstol eller fått stafföreläggande undre dem senaste fem åren kommer få sin ansökan avslagen. Jag undrar därav om Åtalsunderlåtelse räknas som strafföreläggande
Greta Apelman |Hej och tack för din fråga!Åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och antecknas i belastningsregistret. En förutsättning för att ge åtalsunderlåtelse är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkte har erkänt. Åtalsunderlåtelse är också vanligt för ungdomar under 18 år. Se 20 kap. 7 § rättegångsbalken. Svaret på din fråga är alltså att det får samma verkan som strafföreläggande på så sett att det antecknas i belastningsregistret.Vänliga hälsningar,

Våld eller hot mot tjänsteman

2016-07-31 i Övriga brott
FRÅGA |Kan det räknas som Förgripelse Mot Tjänsteman att försöka ta batongen från en Polis/Ordningsvakt/Väktare?Eller finns det ett separat straff för denna handling?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om vilka handlingar som är brottsliga finns i Brottsbalken, den hittar du här. Brottet förgripelse mot tjänsteman finns i Brottsbalkens 17 kap. 2§ och tar främst sikte på situationer där en gärningsman på något sätt hindrar tjänstemannen i sin yrkesutövning genom psykiska medel. Exempelvis genom psykiskt lidande eller ekonomisk skada. Den situation du beskriver skulle kanske snarare passa bättre in på brottet våld eller hot mot tjänsteman som beskrivs i Brottsbalkens 17 kap. 1§. För att det ska räknas som att en gärningsman utövat våld mot en tjänsteman räcker det generellt att gärningsmannen till exempel hållit fast tjänstemannen. Att försöka ta batongen från en polis eller liknande skulle alltså också kunna räknas som våld mot tjänsteman beroende på hur gärningsmannen försöker ta batongen. Hoppas att detta var svar på din fråga! Vänligen,

Är det straffbart att inte ta alkohol från minderårig dotter?

2016-07-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Min 17-åriga dotter går iväg på fest med kluckande ryggsäck. Svaret blir jakande när jag frågar om det är alkohol däri. Vad det är, hur mycket, eller vem som försett dottern med detta vet jag inte. Jag väljer att inte fråga. Är jag skyldig till brott när jag låter henne gå iväg på festen? Jag är medveten om att hennes kompisar kommer få ta del av innehållet, då hon uttryckt "det var min tur att skaffa". För mig blev det upphov till en rejäl diskussion med dottern. Mitt moraliska ansvar kändes besvärande, om något skulle hända någon av ungdomarna, att deras föräldrar var ovetande eftersom alla 17-åringarna skulle sova över hos oss.Vad säger lagen? Och jag är också intresserad av att få kommentarer från andra föräldrar, skulle ni ta ifrån alkoholen? Kontakta kompisarnas föräldrar? Jag är kluven. Att vara ung är att ha hemligheter för sina föräldrar - att testa alkohol gjorde jag själv i motsvarande ålder. Och jag litar oerhört mycket på min dotters omdöme. Tack för svar.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 3 kap. 9 § alkohollagen är det förbjudet att sälja, köpa ut eller ge bort alkohol till personer under 20 år (18 år för folköl). Om man bryter mot det kan man bli dömd för olovligt anskaffande av alkoholdrycker, enligt 11 kap. 7 § alkohollagen. Straffet för detta är böter eller fängelse i högst två år, eller om brottet är grovt fängelse i högst fyra år. Om brottet är ringa döms man inte till ansvar (11 kap. 10 § alkohollagen). Eftersom det inte var du som gav din dotter alkoholen har du inte gjort dig skyldig till brott mot alkohollagen. Du kan inte bli straffad enbart för att du vet om att din dotter och hennes vänner dricker alkohol och det är inte heller brottsligt att låta bli att ta alkohol ifrån minderåriga. Tänk dock på att tills din dotter har fyllt 18 år och är myndig är du som förälder ansvarig för henne. Om din dotter ger bort alkohol till sina vänner som också är under 20 år har hon gjort sig skyldig till brott mot 3 kap. 9 § alkohollagen och då kan du bli straffad för underlåtelse att förhindra brott enligt 23 kap. 6 § 3 st. brottsbalken.Information om föräldrar, ungdomar och alkohol finns på www.tonarsparloren.se. Där finns även tips på hur man kan prata med tonåringar om alkohol.Med vänlig hälsning,

Myndigheters ansvar för felaktiga upplysningar

2016-07-13 i Övriga brott
FRÅGA |En dialysbunden man från Kosovo sökte uppehållstillstånd hösten 2014 tillsammans med sin mamma och 2 syskon. De fick avslag ett år senare och överklagade till kammarrätten med ett läkarintyg om att mannen fick dialys 4 gånger i veckan och behövde en njurtransplantation. Kammarrätten avslog. De fick muntlig tillåtelse av tjänsteman på migrationsverket att stanna tills en AV-fistel opererades i armen(tillgång till blodbanan). Trots detta verkställighetshinder beslöt tjänsteman att ålägga hela familjen ett återreseförbud. Man har motiverat avslaget med att samma vård finns i hrmlandet, vilket inte är sant. Kan man anmäla fel av tjänsteman?
Fredrik Mattsson |Hej Inger,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Rättsutredning Det finns vissa lagregler som har bäring på din fråga. Det framgår i 3 kap. 2 § att”staten eller en kommun skall ersätta 1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning.” Dessutom framgår av 3 kap. 3 § skadeståndslagen följande:”Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades.”Vidare stadgas i 20 kap. 1 § brottsbalken följande:” Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.”BedömningDen aktuella tjänstemannen har uppenbart lämnat en felaktig upplysning. Det synes ha skett genom försumlighet, eftersom höga krav när det gäller tjänstemäns ansvar för att se till att de upplysningar de lämnar är korrekta.I ert fall är det svårt att bevisa att det har uppstått en ekonomisk skada. Däremot är det eventuellt möjligt att få skadestånd för den kränkning som ni har drabbats av. I så fall krävs dock enligt den ovan nämnda 3 kap. 2 § andra punkten SkL att tjänstemannen har begått ett brott.Det brott som närmast kan komma ifråga är tjänstefel, vilket omnämns i 20 kap. 1 § brottsbalken. För att tjänstemannen ska kunna dömas för brott krävs att han avsiktligen (uppsåtligen) har ljugit eller att han var oaktsam. Tjänstemannen ljög antagligen inte avsiktligt, vilket innebär att frågan är om han var oaktsam.För att tjänstemannen var oaktsam talar att det var ett migrationsärende som han uttalade sig om och att det förstås är av stor mycket stor praktisk betydelse för honom huruvida han är bli tvungen att åka till Kosovo innan eller efter operationen. Om dessutom familjen utgick från att beskedet tjänstemannen lämnade var korrekt och tjänstemannen borde ha förstått detta, talar den är omständigheten för oaktsamhet. I viss mån talar det emot oaktsam att tjänstemannen inte lämnade ett skriftligt beslut utan endast gav en upplysning. För att tjänstemannen ska kunna dömas för brott krävs även att han uttalade sig vid myndighetsutövning. Det faktum att det fanns ett nära samband mellan tjänstemannens uttalande och det pågående migrationsärendet talar starkt för att uttalande skedde vid myndighetsutövning.Sammanfattningsvis talar omständigheterna för att tjänstemannen har begått brottet tjänstefel och att det finns möjlighet att få skadestånd för den kränkning som mannen har drabbats av. Det är dock endast en domstol som slutgiltigt kan avgöra om ett brott har begåtts om det finns förutsättningar för skadestånd.Mot bakgrund av det ovanstående bör tjänstemannen anmälas till Migrationsverket och Polisen. Det kan även vara värt att anmäla Migrationsverkets handläggning av ärendet till JO som har till uppgift att granska myndigheter. Slutligen är det möjligt att ansöka om skadestånd hos JK, men det är inte möjligt för mig att garantera att JK kommer att utge något skadestånd.Vänligen,Fredrik Mattsson, juridisk rådgivare

Angivningslag?

2016-08-11 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag har hört för längesedan att det fanns en lag som sa att du inte behövde ange en person som begått ett brott. Att det hette "angivningslagen". Stämmer detta eller är det bara ett påhitt?
Adrian Nylén |Hej!I svensk lagstiftning finns det ingen "angivningslag" som reglerar om man måste ange om någon begått ett brott eller inte. Huvudregeln i dagsläget är att det inte finns någon övergripande skyldighet att ange brott, till detta förekommer dock många undantag.Skyldigheten att ange eller anmäla ett brott beror på brottets karaktär, vilket framgår av 23 kapitlet 6 § Brottsbalken (BrB). Enligt 23:6 § BrB kan man avgöra vilka brott som är anmälningspliktiga genom att leta bland de sista paragraferna i det kapitlet där brottet är beskrivet.Vid till exempel grov misshandel måste man leta kapitel 3 BrB, då grov misshandel beskrivs i 3:6 § BrB. Letar man bland de sista paragraferna i kapitlet finner man i 3:11 § skyldigheten att anmäla grov misshandel.För ett svar på en liknande fråga rekommenderar jag Christina Weilanders svar:http://lawline.se/answers/4594Hoppas detta besvarat er fråga!

Olagligt att bada naken på en allmän badplats?

2016-07-31 i Övriga brott
FRÅGA |Får jag bada naken på en allmän badplats?
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rent generellt är det inte olagligt att bada naken i Sverige. Det finns emellertid bestämmelser i brottsbalken som rör förargelseväckande beteende, se 16 kap. 16 § brottsbalken. Syftet med regeln är att tillgodose allmänhetens intresse att inte offentligen bli utsatt för förargelseväckande beteende. Då någon badar naken på en allmän badplats där det t.ex. finns barnfamiljer och mycket folk kan detta vara ett handlande som skulle falla under 16 kap. 16 § brottsbalken. Det är framförallt beteendet som avgör om ett handlande är "ägnat att väcka förargelse hos allmänheten".Om avsikten däremot är att kränka den sexuella integriteten hos den som blir utsatt för handlandet kan det i yttersta fall bli fråga om sexuellt ofredande. Brottet blir främst aktuellt vid så kallad "blottning" och andra brott där syftet är att kränka den sexuella integriteten. För att undvika problem är mitt råd att inte bada naken på en allmän badplats under dagtid då det finns andra människor vid badet. Att göra det på kvällen eller då ingen annan är på plats bör svårligen kunna anses som förargelseväckande beteende.

Påföljd för rökning på otillåten plats

2016-07-21 i Övriga brott
FRÅGA |Vad blir det för påföljd som privatperson vid t.ex. rökning inomhus på restaurang, skola eller i en buss som kör kollektivt? Var finner jag påföljd och rekvisiten?
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om begränsning av rökning finns i tobakslagen. Straffbestämmelser finns i brottsbalken.Av 2 § tobakslagen följer att rökning är förbjuden i bland annat restauranger, skolor och på bussar i inrikes kollektivtrafik. Enligt 7 § 2 stycket tobakslagen får den som trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, avvisas från platsen. En vägran att avlägsna sig i ett sådant fall kan vara straffbar som olaga intrång enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Utgångspunkten är dock att rökningen som sådan inte är kriminaliserad, och därmed aktualiseras inte heller böter eller annan påföljd för brott.En intressant fråga är i vad mån rökning på otillåten plats – trots utgångspunkten ovan – kan anses utgöra förargelseväckande beteende enligt 16 kap. 6 § brottsbalken och därmed aktualisera penningböter. Huruvida en gärning enligt gängse uppfattning är förargelseväckande eller inte, varierar från tid till annan och beror av omständigheterna i det enskilda fallet. Jag har inte hittat något exempel på att rökning på otillåten plats resulterat i penningböter, men i takt med att samhället förändras och den allmänna inställningen till rökning blir allt mer fientlig, går det inte att utesluta att rökning på otillåten plats i vissa situationer kan anses utgöra förargelseväckande beteende. Den som vill vara på den säkra sidan gör alltså bäst i att inte röka på otillåten plats.Med vänliga hälsningar

Att förneka förintelsen är inte straffbart i sig

2016-07-01 i Övriga brott
FRÅGA |Är det på något sätt olagligt i Sverige att förneka förintelsen?Och om så är fallet är jag enligt lag tvungen att tro på den officiella historien som man är i många andra Europeiska länder?
Farah Wali |Hej och tack för din fråga!Att förneka eller ifrågasätta förintelsen är inte straffbart i sig. Det kan däremot vara straffbart om det klassas som hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp är straffbelagt enligt 16 kap 8 § BrB och bestämmelsen har följande lydelse: "Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter". Ett förnekande av förintelsen som syftar till att kränka judar, skapa missaktning för judar som grupp och som görs på ett sådant sätt att det får spridning skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp och därmed vara straffbart. Med vänlig hälsning