Låtsades ringa från Arbetsmiljöverket – Straffbart?

2017-03-24 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Det gäller en väldigt omogen handling jag gjorde nyligen. Min kompis slutade jobba på ett företag som han inte gillade, så vi bestämde oss för att jävlas lite med dem. Jag skulle låtsas ringa från arbetsmiljöverket och säga att en person som tidigare jobbat på företaget (inte min kompis utan hans f.d kollega) anmält dem för dåliga arbetsförhållanden. Jag skrev ett manus som verkade trovärdigt och ringde och pratade med chefen. Vi sa att den här personen sagt att det var dåliga arbetsförhållanden på kontoret och att han blev dåligt behandlad. Chefen tyckte att det lät konstigt, han var väldigt förvånad, och undrade förstås vad det handlade om. Jag sa att vi inte kan ta det över telefon utan att vi kommer berätta mer under inspektionen. Jag sa att vi skulle höra av oss en vecka innan inspektionen. Chefen var tillmötesgående och sa att vi var välkomna och han skulle åka hit från en annan stad där han satt. Insåg senare att det var ett väldigt oschysst skämt, både mot företaget och mot personen vi sa hade anmält. Dessutom såg jag att det är brottsligt att utge sig vara en myndighetsperson. Jag ringde tillbaka och sa att det var ett omoget skämt (det var en annan person som svarade). Min fråga är om jag kan straffas för att ha gjort detta? Är det brottsligt mot företaget eller den f.d anställda trots att jag sagt att det var ett skämt. jag ringde med dolt som sagt men Tele2 skulle förstås kunna spåra numret. Skäms som fan men gjort är gjort. Tack på förhand!
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att utge sig för att arbeta på en myndighet kan i vissa fall vara straffbart. Brottet ifråga kallas föregivande av allmän ställning och regleras i 17 kap. 15 § brottsbalken. Den straffbara gärningen kan bestå i att man obehörigen utger sig för att utöva myndighet, eller att man obehörigen bär ett tjänstetecken, exempelvis uniform. Du har inte burit något tjänstetecken, så frågan i ditt fall är om du har utgett dig för att utöva myndighet.Den första följdfrågan som uppstår är förstås vad som egentligen avses med att utöva myndighet. Begreppet myndighetsutövning är en samlingsterm för olika typer av beslut och åtgärder som är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter och som medför rättsliga verkningar för enskilda personer i enlighet med offentligrättsliga regler. Några exempel på personer som utövar myndighet är en polisman som kroppsvisiterar en brottsmisstänkt, en universitetslektor som examinerar en student, en besiktningstekniker som belägger en bil med körförbud eller en handläggare på försäkringskassan som bifaller en ansökan om sjukpenning.Arbetsmiljöverket har ansvar för att utöva tillsyn över svenska arbetsmiljöer och se till att arbetsgivarna rättar sig efter arbetsmiljölagstiftningen. För att kunna utöva den tillsynen har arbetsmiljöverket rätt att få tillträde till arbetsplatser för att göra undersökningar. Om det behövs, kan arbetsmiljöverket till och med ta hjälp av polisen för att bereda sig tillträde till en arbetsplats (7 kap. 5 § arbetsmiljölagen). Detta är en offentligrättslig maktbefogenhet som är att anse som myndighetsutövning.I telefonsamtalet påstod du att du skulle göra en arbetsmiljöinspektion på företaget. Du har därmed utgett dig för att utöva myndighet och således gjort dig skyldig till brottet föregivande av allmän ställning.Straffskalan för föregivande av allmän ställning är böter eller fängelse i högst sex månader. En strängare straffskala gäller om brottet är att anse som grovt, men det kan det knappast anses vara i ditt fall. I och med att du har informerat företaget om att samtalet inte var äkta, har troligtvis ingen nämnvärd skada hunnit ske. Min bedömning är därför att brottet skulle bedömas som relativt lindrigt i ditt fall. Om polisen skulle utreda samtalet och åtal skulle väckas, vilket jag inte tror är särskilt sannolikt, skulle straffet förmodligen bli böter.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Får en restaurang avvisa ungdomar för att de inte vill ha dem där?

2017-03-09 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag undrar om personal på en Max hamburgerrestaurang har rätt att avvisa ungdomar som köpt pommes eller en dricka? Med motiveringen att , Max restaurangen, inte är en ungdomsgård.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Det är inte någon absolut rättighet att få tillträde till någon annans lokaler oavsett om det är ett kontor, en restaurang eller en butik. Den som äger lokalerna har med andra ord full rätt att bannlysa människor från deras lokaler om de inte vill ha dem där av olika anledningar. I praktiken är det självklart vanligast att det händer om en person har misskött sig eller ställt till med saker på ett visst ställe, men i teorin kan en butiksägare neka en person att komma in i butiken endast för att hon inte gillar besökaren. Det är dock viktigt att påpeka att sådana beteenden inte får bottna i besökarens "ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse", eftersom ett sådant beteende kan utgöra olaga diskriminering och vara straffbart. Att till exempel neka personer från ett visst land att handla i en butik strider mot förbudet.Det är däremot i princip inte otillåtet för Max att avvisa personer som uppträder störande, uppehåller sig väldigt länge i restaurangen eller liknande. Så länge de inte baserar sitt agerande på någon av de otillåtna grunderna får de avvisa människor från deras lokaler.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Brott mot vapenlagen

2017-03-05 i Övriga brott
FRÅGA |Hej ska ställas inför rätta snart för brott mot knivlagen. Polisen hittade en kniv i min bil vid en rutinkontroll. Är det olagligt att ha kniv i bilen? Även om jag inte lagt den där och inte visste om det? Sen undrar jag om det är risk för att jag får betala rättegångskostnader oxå om jag förlorar?
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål får knivar som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv och hälsa inte innehas i fordon på allmän plats. Du kan dömas till brott mot knivförbudslagen på grund av uppsåt eller av oaktsamhet. Det innebär att även om du inte kände till att kniven låg i bilen kan du dömas till ansvar, om det anses oaktsamt av dig att bryta mot förbudet. Hovrätten har i ett mål konstaterat att det var oaktsamt av en person att inte kontrollera att han lagt en kniv (som normalt användes som arbetsredskap) ifrån sig innan han åkte in till stan för att berusa sig. Om någon har gömt kniven i din bil utan din vetskap borde du självklart inte dömas till ansvar. Men domstolen gör en bedömning av bevisningen och omständigheterna i målet, det är alltså inte säkert att du med framgång kan undgå ansvar genom att påstå att du inte kände till kniven. Knivförbudet är vidare inte ett absolut förbud. Förbudet gäller bland annat inte om kniven enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst, till exempel en hantverkare som använder kniv i sin yrkesutövning. Knivinnehav kan även anses befogat om du är på väg ut på en fisketur eller för att jaga. Ett annat exempel på ett befogat innehav är att ta med sig en matkniv till en picknick. Många olika omständigheter kan behöva vägas in vid prövningen av om ett innehav är befogat eller inte. Däribland anledningen till att kniven innehas, vad det är för kniv och hur den förvaras. Generellt kan man säga att om knivinnehavet framstår som rimligt och naturligt, faller det utanför knivförbudet. Detta blir en sak för domstolen att bedöma.Det bör även understrykas att om brottet anses ringa döms du inte till ansvar. För att sammanfatta; det finns ett förbud mot att ha kniv i bilen, men det finns även en rad omständigheter som gör att innehavet kan anses befogat. Vad gäller rättegångskostnader är huvudregeln att den som döms för ett brott ska betala de kostnader som har uppkommit i målet. Normalt sett begränsas ersättningsskyldigheten till det du skulle ha betalat i rättshjälpsavgift, där hänsyn tas till dina ekonomiska förhållanden. Vill du ha mer hjälp eller vägledning är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.

Måste man informera om att man har en övervakningskamera?

2017-02-17 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag installerat en övervakningskamera i min lägenhet som bara filmar i min hall och man kan inte se något utanför lägenheten. Frågan är om jag måste sätta upp en skylt om att jag har en kamera i mitt hem så att alla som går in i min lägenhet är medvetna om detta?Hoppas att ni kan svara på min fråga då jag får så många olika uppgifter från olika håll. Tack för en mycket bra sida.
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Du måste sätta upp en skylt eller något annat som informerar om att du har en övervakningskamera (25 § Kameraövervakningslagen). Det gäller även fast du bara övervakar din egen hall. Skyldigheten att informera om övervakningen börjar när kameran har satts upp, så jag rekommenderar att du skaffar en skylt på en gång. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Användning av Polismyndighetens logotyp för privata ändamål

2017-03-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej.Har blivit anklagad för att använda mig av polisens logga, för att kunna skriva egna polisanmälningar.Nu undrar jag under vilket brott detta ska ligga.
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du funderar kring om ett användande av Polismyndighetens logotyp för privata ändamål, kan innebära en brottslig gärning. Vidare i din frågeställning förklarar du att du använder dig av polisens logotyp för att skriva egna polisanmälningar. Eftersom att det inte helt tydligt framgår av din frågeställning om du har funderingar kring om även detta handlande också kan utgöra en brottslig gärning, kommer mitt svar att omfatta även denna fråga. För att du ska få ett så tydligt och lättbegripligt svar som möjligt, har jag därför valt att dela upp dessa två frågor och besvara dem var för sig. Fråga 1 - Angående användandet av Polismyndighetens logotyp Till att börja med är polisens centrala arbete och funktion, att minska brottsligheten och öka tryggheten och säkerheten i samhället. För att polisen ska kunna uppfylla syftet med det arbetet, kräver dem medborgarnas förtroende. För att i sin tur skapa förtroende, krävs det att polisen ger starka intryck av trovärdighet i mötet med varje medborgare. För att polisen ska kunna ge ett trovärdigt intryck bär dem bland annat uniformer med polisens logotyp. Uniformen och logotypen är i sig, ett sätt att tydligt förmedla för medborgarna att man bedriver polismyndighetsutövning. Av den anledning fungerar polisens logotyp som ett kännetecken som gör att medborgarna kan känna sig säkra på att polisen är den som han utger sig för att vara. Som en del av polisens logotyp ingår Sveriges statsvapen, en symbol och ett mönster som inte får användas hur eller av vem som helst. Den som bedriver näringsverksamhet (det vill säga en verksamhet som bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte) får aldrig inom sin verksamhet använda statsvapnet utan tillstånd. För att få tillstånd måste näringsidkaren ansöka om detta hos Patent- och registreringsverket. Om näringsidkaren använder statsvapnet inom sin verksamhet utan tillstånd, döms hen till böter. (1 och 4 §, lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar) Polismyndighetens logotyp kan inte anses vara skyddad som ett varumärke enligt varumärkeslagen, för varor och tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet. Polismyndigheten är en förvaltningsmyndighet som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter och tjänster å statens och regeringens vägnar och är alltså inte en näringsverksamhet i varumärkeslagens mening. Sammanfattningsvis finns det inget lagstadgat förbud mot att använda polisens logotyp för privat bruk. Däremot kan användandet av logotypen resultera i tveksamheter om vem som är ansvarig för information som lämnas ut till någon annan, i kombination med att polisens logotyp används. Detta förfarande kan i sig innebära en brottslig gärning, vilket leder mig in på fråga 2. Fråga 2 - Angående upprättandet av egna polisanmälningar Jag förstår det som att du menar att du använder Polismyndighetens logotyp i samband med att skriva egna polisanmälningar. Tyvärr vet jag inte i vilket syfte du skriver egna polisanmälningar, om det är för att använda dessa genom att skicka ut till någon som du vill polisanmäla eller för att använda dessa för att skicka in till polisen, dvs. göra en polisanmälan. Eftersom att vi normalt sett gör en polisanmälan genom att ringa in till polisen eller genom att fylla i ett webbformulär på polisens webbsida, får jag uppfattningen om att du menar att du upprättar egna polisanmälningar i syfte att skicka dessa till någon som du vill polisanmäla. Detta förfarande kan, men behöver inte utgöra en brottslig gärning. Ett brott som skulle kunna aktualiseras i detta fall är: Föregivande av allmän ställning Den som obehörigen utger sig för att bedriva offentlig myndighetsutövning (dvs. att inneha en viss ämbetsbefattning), döms för så kallad föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet har medfört betydande men för staten eller en enskild person eller på annat sätt är att anse som ett grovt brott, ska man dömas till fängelse i högst två år. Det som straffbeläggs är alltså att ge sig ut för att utöva myndighet som man inte har, att fatta beslut eller vidta åtgärder som ger uttryck för samhällets maktbefogenheter och som får rättsverkningar emot en enskild person. Typexempel på detta är att någon utger sig för att vara polis och dirigerar trafik, begär att få se legitimation etc. Helt enkelt utövar myndighetsutövning som hen egentligen inte är behörig att göra. Detta är ingen myndighetsutövning enligt lagens mening. Däremot omfattar inte förbudet en handling genom att uppträda dvs. uppföra sig som en utövare av verksamhet som kräver särskild behörighet eller en myndighets tillstånd, exempelvis att klä ut sig till polis på en maskerad eller framföra ett fordon som liknar polisbilen. (17 kap. 15 § brottsbalken) För att kunna dömas för ett brott räcker det inte med att en person har begått den gärning som är brottslig enligt brottsbalken. Det krävs långt fler och omfattande bedömningar för att gärningen dels ska anses som otillåten och dels anses som brottslig. Exempelvis måste man ha begått gärningen med uppsåt dvs. en viss avsikt, ett visst syfte, plan eller mål. För att dömas för detta brott räcker det alltså inte med att personen i fråga har varit oaktsam. Sammanfattningsvis kan jag tyvärr inte svara på om ett upprättande av polisanmälningar i kombination med att använda Polismyndighetens logotyp, i syfte att eventuellt använda dessa som en polisanmälan mot en enskild person, kommer att utgöra en brottslig gärning. Denna typ av handling skulle kunna anses innebära endast ett uppträdande av polismyndighetsutövning, dvs. att uppföra sig såsom att man utövade polisarbete, vilket inte är förbjudet. Däremot kan ett sådant förfarande innebära att tveksamheter uppstår om vem som är ansvarig för dessa polisanmälningar, som i sin tur kan innebära olägenheter, exempelvis förvirring och missförståelse, för den som mottar dessa polisanmälningar. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler funderingar, är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Fråga om förgripelse mot tjänsteman vid påverkan av rektors beslut

2017-03-06 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag jobbar som rektor på en grundskola. Jag utsätts för mycket starkt tryck i arbetet med en elev som missköter sig. Han har blivit avstängd på grund av upprepade förseelser och listan är tyvärr mycket lång. Jag känner mig mycket utsatt i detta läge då man från vårdnadshavares sida talar om grovt förtal, grova tjänstefel och hotar med anmälan m.m. Jag är trygg i att jag hanterar allt korrekt enligt skollagen och socialtjänstlagen och borde inte känna mig så pressad som jag gör, men kan vårdnadshavare och elev i detta fall göra sig skyldiga till något i och med att det känns som att de försöker påverka mig i mina beslut?
Frida Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som i fallet kan bli aktuellt är förgripelse mot tjänsteman. Enligt 17 kap 2 § brottsbalken (här) föreligger brottet då en person, otillbörligen, utför en gärning som syftar till att tvinga eller hindra en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning eller att hämnas för en åtgärd i myndighetsutövningen och som för tjänstemannen medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hotar med en sådan gärning. I fallet du beskrivit kan det vara tal om att vårdnadshavaren hotar med en gärning som syftar till att hindra dig i din myndighetsutövning, alternativt hämnas beroende på om beslutet har fattats.För att utreda huruvida bestämmelsen är tillämplig på ditt fall bör till en början bör begreppet myndighetsutövning klargöras. Vanligen brukar begreppet betecknas som ett uttryck för utövning av offentlig makt, det vill säga befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Således föreligger myndighetsutövning då du som rektor tar beslut som angår exempelvis elever. Beslutet om avstängning är ett exempel på detta och bestämmelsen är följaktligen tillämplig i detta avseende.Fråga är vidare om handlingen är otillbörlig. Hotet ifråga avser visserligen en egentlig laglig handling, då det inte är olagligt att anmäla någon, men en avvägning mellan mål och medel kan innebära att hotet ändock faller under tillämpningsområdet. Hur avvägningen bör utföras exemplifieras i lagkommentar. Där nämns som exempel "att hota en domare med anmälan till justitieombudsmannen för att han inte iakttar föreskrivna expeditionstider är tillbörligt om man avser att därigenom framkalla rättelse, men otillbörligt om avsikten är att förmå domaren att i ett mål döma på visst sätt". Vårdnadshavarens avsikt är således avgörande för bedömningen. Som du beskrivit omständigheterna verkar det dock troligt att avsikten inte enbart har varit att påpeka att du har handlat fel i din tjänsteutövning. Om så är fallet borde handlingen borde även vara att anse som otillbörlig.Sammanfattningsvis kan din fråga besvaras med att det är möjligt att vårdnadshavaren kan ha gjort sig skyldig till förgripelse mot tjänsteman.Hoppas att du är nöjd med detta svar!Med vänliga hälsningar,

Brottsligt att återvända till Sverige efter utvisning?

2017-02-27 i Övriga brott
FRÅGA |Om en person som begått ett brott i Sverige, sedan avtjänat sitt straff och utvisat till ett annat EU-land och belagts med återvändarförbud på sju år illegalt återvänder till Sverige, begår personen en brottslig handling och vilket straff skulle kunna bli aktuellt? Om jag skulle låta samma person bo hemma hos mig under tiden som hen är i Sverige, begår jag något brott?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawine!Angående personen som har utvisats på grund av brott riskerar denne att dömas till högst ett år eller om brottet anses vara ringa till böter om personen uppsåtligen befinner sig i Sverige. Detta följer av 8a:5 och 20:2 utlänningslagen.Angående dig som hjälper personen med husrum när den utvisade redan befinner sig i Sverige är min bedömning att du inte begår ett brott. Detta följer av sådan medhjälp inte tas upp i 20 kapitlet samma lag.

Om övergrepp i rättssak

2017-02-14 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Får en advokat ringa och hota och skrämma motpartens vittne i syfte att få vittnet att inte vittna?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om en advokat hotar ett vittne för att få vittnet att inte vittna gör advokaten sig skyldig till övergrepp i rättssak, 17 kap. 10 § brottsbalken. Advokaten kan för det dömas till fängelse i högst 4 år. Som du kan läsa i 17 kap. 10 § brottsbalken gäller den en situation då hot om våld förekommit i syfte att få en person att inte vittna. Syftet med våldet måste alltså vara att hålla vittnet tyst. Annars är det mer rimligt att advokaten åtalas för olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Enligt andra meningen i 17 kap. 10 § brottsbalken måste det inte vara hot om våld. Där står att hot som medför lidande, skada eller olägenhet i syfte att inte vittna också kan dömas till övergrepp i rättssak.Sammanfattning: Advokaten kan dömas till övergrepp i rättssak om hoten skett i syfte att få personen att inte vittna. Dessutom måste hoten medföra någon slags olägenhet för vittnet. Advokaten kan i så fall dömas till högst fyra års fängelse.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,