Att använda någon annans legitimation

2016-06-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!För ett halvår sedan när jag var 17 år lånade jag en annan person leg för att komma in på krogen. Det var 18-års gräns på stället. Vakten kollade bara lite hastigt på legget och släppte in mig utan att fråga något. Men inne på krogen är det en man som ger sig på mig. Jag tror det skulle räknas som våldtäkt för han tryckte upp mig mot en vägg, tafsade, försökte kyssas och stoppade upp sina fingrar i mitt underliv så det gjorde skitont och höll på så ett tag. Jag kunde inte komma därifrån även om det var vid dansgolvet och massa människor var där vet jag inte om någon såg. Jag vill anmäla händelsen men jag funderar kring vad som händer med att jag egentligen var för ung för att ens vara där även om vakten släppte in mig? Kommer jag bli anmäld för att jag lånade legget om jag berättar det i samband med våldtäktsanmälan? Eller gäller bara urkundsförfalskning eller vad det heter, om jag hade blivit tagen i dörren av vakten? Jag köpte i alla fall ingen alkohol om det spelar någon roll.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Inledningsvis vill jag uppmuntra att du anmäler händelserna du varit med om, och påpeka att det är bra att du verkar ha kommit fram till att göra det. Så som din fråga är ställd tolkar jag det som att du undrar över det faktum att du använde en annan persons legitimation som om den vore din egen, och inte själva händelserna inne på krogen.Om du anmäler händelsen inne på krogen så blir det just den händelsen som så att säga utgör ramen för processen, och det är den händelsen som ska utredas. Det ska då inte spela någon större roll hur du tog dig in på stället. Den misstänkte (och eventuellt senare tilltalade) är den person vars gärning ska bedömas. I just den processen bör du alltså inte behöva oroa dig för några konsekvenser.Däremot kan det i vissa fall utgöra ett brott att göra så som du har gjort, brottet heter missbruk av urkund (se Brottsbalken 15 kap. 12 §) och i bestämmelsen nämns som exempel att man åberopar en identitetshandling som gällande för sig själv. Då du lämnade fram den till vakten utanför krogen kan man säga att du åberopade den som gällande för dig, eftersom syftet förmodligen var att vakten skulle ledas att tro att det var din ID-handling. I ett fall som avgjordes Högsta domstolen tidigare i år bedömdes det som missbruk av urkund när en person var inbokad på en uppkörning, men lånade ut sin legitimation till en annan person som dök upp för att genomföra uppkörningen. I ditt fall spelar det ingen roll att vakten inte upptäckte det, eftersom brottet fullbordas redan när man åberopar handlingen, vilket i praktiken bör vara då du överlämnar den till vakten. Sannolikt har du alltså gjort dig skyldig till ett brott, om det sedan kommer att bedrivas någon process kring det är en annan sak. Många fall av mindre brottslighet beivras inte och det krävs att förundersökningsledare, åklagare och andra i praktiken anser det värt att driva ett sådant mål. Det går med andra ord inte att säga säkert vad som kommer att hända, men i processen kring våldtäktsanmälan bör du inte anklagas för någonting.

Är det olagligt att tilltala en annan person med ordet "neger"?

2016-06-07 i Övriga brott
FRÅGA |Är det olagligt att tilltala en annan person neger? Då neger är ett allmänt begrepp och är synonymt med svart, så kan man inte dömas för heta mot folkgrupp eller? Negerer är väl ingen folkgrupp?
Martin Amnell | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Sammanfattning och rådDet finns fall där personer blivit dömda för exempelvis hets mot folkgrupp, när de tilltalat en annan person med ordet "neger". Detta innebär dock inte att all användning av ordet per automatik är olaglig, eftersom alla brott har olika krav och det görs en bedömning i det enskilda fallet om alla dessa krav kan anses uppfyllda.Mitt råd att man istället använder orden "svart" eller "mörkhyad", läs mer på hemsidan för Institutet för språk och folkminnen.UtredningBrott kräver uppsåtBrott och straff regleras i främst Brottsbalken (BrB). Av 1 kap. 2 § BrB framgår att huvudregeln är att en handling endast ska anses som brottslig om den begås med uppsåt. Det betyder att gärningsmannen måste ha begått det aktuella brottet medvetet med insikt om vad den gör och vad detta får för konsekvenser för att kunna straffas.Hets mot folkgruppAv 16 kap. 8 § BrB framgår att den som i ett meddelande som sprids uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på exempelvis hudfärg ska dömas för brottet hets mot folkgrupp. Bestämmelsen skyddar alltså både folkgrupper och andra grupper av personer när angreppet tar sin utgångspunkt i exempelvis hudfärg.Att använda ordet ”neger” kan bedömas vara ett sätt att uttrycka missaktning för en grupp av personer och leda till straff för hets mot folkgrupp. Missaktningen måste dock spridas, det räcker inte med att endast några få personer tar del av missaktningen. En hovrätt har bedömt att det varit fråga om uttalanden som uttrycker missaktning mot en grupp av individer med en viss hudfärg och ursprung när gärningsmannen sagt "neger" flera gånger (Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 906-15). En tingsrätt har bedömt att uttalandet "en jävla neger" är ett uttryck för missaktning med anspelning på hudfärg (Hovrättens för Övre Norrland mål nr B 537-14). Enligt Justitiekanslern uppfattas ordet "negrer" som nedsättande, men användning av ordet måste inte alltid vara brottsligt (Justitiekanslerns beslut daterat 2010-09-16, diarienummer 5720-10-31).FörolämpningAv 5 kap. 3 § BrB framgår något förenklat att den som smädar annan genom kränkande skällsord ska dömas för brottet förolämpning, om meddelandet lämnas direkt till offret. Ordet ”neger” kan bedömas som ett kränkande skällsord. Till exempel så har en hovrätt bedömt att en person genom att uttala ordet gjort sig skyldig till förolämpning eftersom ett sådant uttryck enligt domstolen var ägnat att såra offrets ärekänsla (Hovrätten för Nedre Norrland, mål nr B 1131-08).Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Straff och ersättning vid urkundsförfalskning

2016-05-31 i Övriga brott
FRÅGA |Va kan en person få som förfalskat min namnteckning? Kan jag få ersättning?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man förfalskar någons namnteckning gör man sig skyldig till urkundsförfalskning enligt 14:1 brottsbalken. För urkundsförfalskning kan man bli dömd till fängelse i upp till två år. Om förfalskningen har skett under förmildrande omständigheter kan det bli så att gärningsmannen istället döms till förvanskning av urkund som finns i 14:2 brottsbalken. Då kan gärningsmannen istället bli dömd till böter eller till fängelse i högst 6 månader. På grund av de få omständigheterna jag fått kring situationen vågar jag mig tyvärr inte på någon bedömning om det föreligger något brott eller ej. ErsättningVad gäller dina möjligheter till ersättning för ett eventuellt brott kan du som målsägande be en åklagare att tillsammans med brottmålet även ta upp frågan om skadestånd i samma mål. Detta under förutsättning att en process är igångsatt. Annars kan du som enskild väcka talan om skadestånd vid tingsrätt, detta blir då ett så kallat tvistemål. För att väcka talan får du skriva en stämningsansökan mot den skadeståndsskyldige och skicka in denna till behörig tingsrätt. Mer om detta kan du läsa på domstolens hemsida.Skadeståndsreglerna hittar du i skadeståndslagen här. Enligt 2:2 skadeståndslagen har man rätt till ersättning för ekonomisk skada vid brott och i 2:3 skadeståndslagen anges att om man utsatts för en allvarlig kränkning genom brott ska man bli ersatt för den skadan. Du har alltså möjlighet att få ersättning vid brott.Hoppas att du fått svar på din fråga, om du har vidare frågor är du välkommen att återkomma. Mvh

Fråga om hets mot folkgrupp och allmänt språkbruk

2016-05-15 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag läste precis en artikel om hur en elev i en powerpoint presentation enligt rektorn/ lärare använde ett nedsättande ord för afrikaner. De överväger att anmäla händelsen som hets mot folkgrupp. Elevens pappa påstår sig ha pratat med en åklagare som sagt att ordet inte är olagligt. Ordet står ju t.ex. med i ordboken. Efter att ha sökt runt på internet hittar jag många artiklar där man ser olika på ordet. I vissa fall har åklagare valt att inte inleda brott med motivering att ordet inte anses vara en så kränkande värdering att det är ägnat att såra en annans självkänsla. Medan andra åklagare och tingsrätter ansett att det är hets mot folkgrupp. Jag har fattat det som att det beror på hur många som har hört ordet, alltså om ordet spritts till många personer. Så i detta fall kan alltså eleven bli anmäld för att han använde det ordet i presentationen för klassen? Om han nu kan det.. hur kan ett ord (som i dagens samhälle KAN tänkas anses som skällsord) vara olagligt? Låter ju jätte konstigt om man inte ska få säga ord som står med i ordboken. Eller att ett ord ska begränsa ens yttrandefrihet. I regeringsformen kap 2 1 § anges att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad att i tal uttrycka känslor, tankar och åsikter. Dock anges det i I kap 2 12 § att yttrandefriheten kan begränsas genom lag. Men kan ett ord som står med i ordboken vara olagligt och göra att man mister sin yttrandefrihet? Anses ordet i sig (i juridisk mening) vara olagligt?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan kommer besvaras genom att delas in i tre underfrågor; allmänt om anmälan, allmänt om hets mot folkgrupp och yttrandefrihet samt slutligen ordvalets innebörd för brottet.Allmänt om anmälanDet bör inledningsvis noteras här att en anmälan alltid kan upprättas. En sådan har i sig ingen påverkan på huruvida ett brott har begåtts eller inte, den ger snarare uttryck för att rektorn, i ett sådant fall, ansett att ordvalet varit opassande. Eleven kan alltså anmälas, men detta innebär inte att samma anmälan kommer leda till en förundersökning eller åtal.Allmänt om hets mot folkgrupp och yttrandefrihetHets mot folkgrupp regleras i 16:8 Brottsbalken. För att hets mot folkgrupp ska föreligga krävs att gärningspersonen ifråga hotat eller uttryckt missaktning för en av de skyddade grupperna. Det krävs således kontext. Ett av de mest kända fallen på detta område är pastor Åke Gren, som jämförde homosexuella med en cancersvulst på samhällskroppen, se NJA 2005 s. 805. Gren friades i hovrätten och Högsta domstolen med hänvisning till, förenklat, att det Gren uttryckt inte innebar en missaktning. Trots ordvalet gav predikan, enligt domstolen, uttryck för att församlingen skulle hjälpa homosexuella. Ordvalet är således avhängigt även den kontext i vilken orden figurerar. Utslagsgivande blir därmed det samlade informationsvärdet i det som sägs, skrivs eller på annat sätt uttrycks.Vad beträffar begränsningen av yttrandefrihet föreskrivs det, som Du påpekat, i 2:20 Regeringsformen (RF) att denna får inskränkas genom lag. Därtill kommer, enligt 2:21 RF, att inskränkningen ska vara proportionerlig. Detta innebär att inskränkningen inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet med lagstiftningen. Att förbjuda vissa ord blir i detta avseende poänglöst, såvida inte ändamålet med inskränkningen faktiskt är att förbjuda vissa ord. Någon sådan lag har, såvitt jag känner till, inte funnits sedan den gamla Missgärningsbalken av 1734. Ordvalets innebörd för brottetI relation till det ovan sagda finns anledning att påpeka att vissa ord och symboler kan ha ett tillräckligt informationsvärde i sig för att utgöra brott. Symboler förknippade med nazismen har t.ex. ansetts innehålla ett tillräckligt informationsvärde i sig för att utgöra hets mot folkgrupp, se NJA 1996 s. 577. Av detta kan det sägas att ju större kontext ordvalet eller symbolen i sig bär desto mer krävs för att sätta användningen av orden eller symbolerna i en godtagbar kontext. Återigen är det alltså inte automatiskt vilka ord som används, som utgör brottet, utan hur de uttrycks och i vilken kontext.Hoppas detta klargjorde rättsläget en aning. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Falska anklagelser

2016-06-13 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Kan man anmäla någon för falska anklagelser? Kort och gott, sonens pappa sköter inte sitt umgänge och vi fick ändra det och då blev han väldigt arg och upprörd, och i samband med det så börjar han skriva att Min son skulle fara illa hemma hos mig, att jag inte ska slå honom osv. Jag skulle självklart aldrig göra det och har aldrig gjort det, finns det något man kan göra åt detta..?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att falskt anklaga någon för att slå någon annan kan vara ett brott, beroende på till vem denna ”falska anklagelse” ges kan olika brott i brottsbalken aktualiseras, se främst Brottsbalken 15 kap 5-7 §§. Men som gemensam utgångspunkt för dessa brott är att någon ska ha lämnat oriktiga uppgifter till en myndighet som har med rättskipning att göra. Dessa uppgifter ska kunna resultera i misstanke om att någon annan, alltså du i detta fallet, har begått ett brott. Ett eventuellt brott som du skulle kunna anses ha begått enligt hans påståenden är misshandel, se Brottsbalken 3 kap 5 §.Om dessa falska anklagelser har getts till någon annan person än du är det möjligt att sonens pappa har gjort sig skyldig till förtal enligt Brottsbalken 5 kap 1 §. Att påstå att du skulle slå din son är att peka ut dig som brottslig. Om dessa påståenden har givits direkt till dig kan ansvar för förolämpning aktualiseras enligt Brottsbalken 5 kap 3 §. För att ansvar för förolämpning ska bli aktuellt är det viktigt att hans påståenden är riktade direkt till dig. Om han endast skrivit dessa påståenden ”öppet” på exempelvis ett socialt medium är förolämpning inte tillämpligt.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Påföljd vid bidragsbrott

2016-06-01 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,jag har varit kallad på ett förhör ang bidragsfusk utnämnt från Försäkringskassan.Det hela gäller 3 stycken åtalspunkter med den sammanlagda summan på 9800kr.Jag har talat med FK om detta och även ordnat en avbetalningsplan på denna summan.Orsaken till händelsen har varit utav ekonomiska skäl,att räkningarna hopat sig och för att överhuvudtaget kunna hålla sig flytande ett litet tag till.Vad kan straffpåföljden bli för detta?
Jenny Tylbrant |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bidragsbrott regleras enligt bidragsbrottslagen, se https://lagen.nu/2007:612. Brottet har en gradindelad skala från ringa (mindre allvarligt) till grovt. Hur brottet rubriceras inom gradindelningen har betydelse för påföljden. Omständigheter som kan föranleda att brottet betraktas som grovt är om det rört sig om ett betydande belopp, den som begått brottet har använt sig av falska handlingar eller ifall gärningen ingått i en brottslighet som utövas systematiskt. Beroende på grad av brott är de olika straffskalorna följande:Ringa brott - böter eller fängelse i max 6 månaderBrott av normalgraden - fängelse i högst 2 årGrovt brott - fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år.När en domstol bestämmer påföljden för ett brott beaktar den en rad av olika faktorer varför det inte är möjligt att i förväg säga en exakt påföljd. Först är som sagt påföljden beroende av hur brottet rubriceras. Sedan kan det även ha betydelse ifall du är ostraffad sedan tidigare. Är du inte ostraffad är det också av vikt vad för typ av brott du i så fall har begått tidigare. Generellt kan dock sägas att domstolen, då fängelse ingår i straffskalan för brotten, i första hand tittar på om det finns tillräckliga skäl för fängelse. Domstolen eftersträvar nämligen att helst inte döma ut ett frihetsberövande straff, något som framgår av 30 kap. 4 § brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700#K30P4S1. Ifall straffvärdet för ett brott, vilket kan förklaras som hur mycket ett brott är värt i fängelsetid och som tar sin utgångspunkt i brottets straffskala, understiger 1 års fängelse så gäller en presumtion mot fängelse. Varpå det istället kan bli aktuellt med villkorlig dom eller skyddstillsyn i kombination med böter eller enbart böter. Överstiger istället straffvärdet 1 år gäller en presumtion för fängelse. Det kan dock forfarande bli aktuellt med villkorlig dom eller skyddstillsyn i kombination med böter. Mycket avgörs beroende av de personliga förhållandena och omständigheterna i det enskilda fallet.Normalstraffet för bidragsbrott av normalgraden är villkorlig dom i kombination med dagsböter (vilka bestäms utifrån inkomsten), förutsatt att straffvärdet är under 1 års fängelse. Vid grovt brott gäller desamma. För ringa bidragsbrott är normalstraffet enbart böter. Se RättsPM 2013:4.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Att muta ett vittne

2016-05-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej LAWLINE!Om det i samband med en process framkommer att part har försökt att muta ett vittne så undrar jag vilket lagrum som i sådant fall blir tillämpligt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 17 kap. 10 § Brottsbalken (BrB) (https://lagen.nu/1962:700#K17P10S1) gör sig en person skyldig till brottet övergrepp i rättssak om personen med våld eller med hot om våld angriper ett vittne för att hindra vittnet från att avge en viss utsaga vid sitt vittnesmål hos en domstol eller någon annan myndighet.Övergrepp i rättssak blir även aktuellt för de situationer då personen angriper vittnet, genom någon annan gärning än våld eller hot om våld, på ett sätt som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning med syfte att hindra vittnet avge en viss utsaga vid ett vittnesmål.Endast ett erbjudande om en muta till ett vittne är således inget brottsligt handlande. Det krävs någon form av övergrepp, dvs. våld eller ett hot om våld, för att erbjudandet ska anses som brottsligt.Värt att tillägga är att om ett vittne, efter att avlämnat vittnesed, uppger osann uppgift eller förtiger sanningen, kan vittnet dömas för brottet mened enligt 15 kap. 1 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K15P1S1). Brottet är fullbordat i samma stund som berättelsen avslutas. Om vittnet under berättelsens gång skulle ändra sig, har det däremot inte skett något brott.För de fall ett vittne ljugit i en rättegång och denna utsaga har haft inverkan i målets utgång, kan en part ansöka om resning. Om ansökan beviljas, återupptas rättegången i den instans som meddelat domen som vunnit laga kraft. Resning i tvistemål regleras i 58 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB) (https://lagen.nu/1942:740#K58P1) och resning i brottmål regleras i 58 kap. 2 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K58P2S1).Jag hoppas att ovanstående har gett svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Naken i galleria - förargelseväckande beteende

2016-04-30 i Övriga brott
FRÅGA |Är det olagligt att gå naken i Nacka Forum (gallerian)?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Att gå naken på en offentlig plats kan ses som sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K6P10S1) eller förargelseväckande beteende enligt 16 kap. 16 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K16P16S1). Det som är skillnaden mellan vilken av brotten som blir aktuell är huruvida handlingen är riktad till en enskild person eller flera personer. I frågan står ingenting om att nakenheten skulle vara riktad mot enskilda personer. Jag bedömer att gå naken i en galleria kan väcka anstöt hos personer som befinner sig i gallerian, varför förargelseväckande beteende troligtvis är det brott som blir aktuellt i fallet och det jag kommer att diskutera nedan.För att handlingen ska ses som förargelseväckande beteende krävs att personen går naken offentligt, vilket är uppfyllt eftersom Nacka Forum är en offentlig plats med en del människor i rörelse. Vidare ska nakenheten vara ägnad att väcka förargelse hos allmänheten. Det som är relevant här är inte hur den nakna personen själv har för avsikt med att gå naken utan att det generellt i samhället ses som ett störande beteende. Sammantaget är det alltså olagligt att gå naken i Nacka Forum eftersom det är ett störande beteende på en offentlig plats som kan väcka förargelse hos allmänheten som befinner sig på platsen.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,