Frågor & Svar
Vem har rösträtt i en bostadsrättsförening?
Vem har rösträtt om fråga ska avgöras om befintliga balkonger ska utökas och glasas in (mot månatliga inbetalningar) och om en del lägenheter med fransk balkong ska få (köpa sig) likadana lägenheter? Jag förutsätter att det bara är de med balkong som kan rösta för utökning resp. de med fransk för nya balkonger.
Vem röstar i ett aktiebolag om alla aktierna ägs av en ideell förening?
VEM HAR RÖSTRÄTT I ETT AKTIEBOLAG, DÄR EN IDEELL FÖRENING ÄR ENSAM INNEHAVARE AV AKTIERNA?
Vi är en golfklubb, ideell förening med medlemmar. Golfklubben äger ett Aktiebolag och Golfklubben är ensam ägare (innehar 100% av aktierna). Vi har Årsmöte i golfklubben samt Bolagsstämma i Aktiebolaget.
Rösträtt i Golfklubben har varje medlem som betalat sin medlemsavgift. Men hur förhåller det sig i Aktiebolaget, vem har rösträtt vid bolagsstämman? En utsedd person från Golfklubben eller Medlemmarna i golfklubben?
Har delägare lösningsrätt när hembudsförbehåll gäller?
Om alla delägare i ett fåmansbolag med hembudsförbehåll har lösningsrätt vad händer då om en delägare köper aktier av en annan delägare. Då finns ju aktierna fortfarande i bolaget. Vad menas då med att köpa tillbaka?
Har delägare lösningsrätt när hembudsförbehåll gäller?
Vi är ett fåmansbolag med åtta delägare. Hembud gäller vid försäljning av aktier. Om någon utomstående vill köpa aktier gäller vad jag förstår lösningsrätt för alla delägare men vad gäller om en delägare vill köpa en annan delägares aktier?
Vilka är skillnaderna i svensk och dansk lagstiftning avseende inlösen av aktier?
Hej blev imponerad av er snabbhet
Här en ny fråga
Bakgrund
Den Svenska aktiebolagslagen reglerar i kap 22 vad som gäller vid tvångsinlösen av aktier
Fråga
Vad säger motsvarande lagparagrafer i den Danska Lagstiftningen om vad som gäller vid tvångsinlösen av aktier.
Det som är av intresse är vilka skillnader som föreligger
Beslut i ideell förening utifrån konsensus
Hej!
Vår vägförening är en ideell förening. I dess stadgar står det att alla beslut skall tas i konsensus. Är det verkligen förenligt med de generella principerna för föreningar i vårt land - demokrati, öppenhet och majoritetsbeslut? Jag undrar om det är möjligt för oss att ens ha en sådan formulering i våra stadgar?
Så här lyder paragraferna:
§ 6 STYRELSE
Kallelse till styrelsemöte sker av ordföranden, på initiativ av någon i styrelsen. Kallelse bör ske minst sju dagar före mötet.
Styrelsen är beslutsför när alla styrelseledamöter är närvarande.
Styrelsen har ett begränsat beslutsmandat, då samtliga frågor gällande vägens underhåll, förnyelse och ekonomi ska beslutas på stämma.
Samtliga styrelsebeslut ska tas i konsensus. Protokoll ska föras på styrelsemöte och distribueras till samtliga medlemmar inom sju dagar efter mötet.
§ 16 STÄMMOBESLUT
Beslut fattas utifrån konsensusbeslut. En röst per medlem, röst kan avges genom ombud. Ombud får ej företräda mer än en medlem (en fastighet) och som stämmans beslut gäller konsensusbeslut. Val ska ske med slutna sedlar om någon begär detta.
Tacksam för svar
Konsekvenser av brott mot stiftelseförordnande
Jag är vice ordförande i styrelsen för en familjestiftelse. I stiftelsens stadgar står att styrelsen ska sammanträda minst 2 gånger per år. Styrelsen består av mig, min sambo och min son (ordförande). Sedan stiftelsens bildande 2014 har den inte haft någon aktivitet annat än "förvaring av pengar på banken". Jag har under tiden skött årsbokslut och skattedeklarationer och i viss mån placering av kapital.
Vi har tyvärr glömt bort det här med styrelsemöten. Ett konstituerande sammanträde hölls i november 2013. Nästa möte blev nu i mars 2018. Enda orsaken till uteblivna styrelsemöten är förbiseenden av oss alla i styrelsen, antagligen beroende på ovana vid styrelsearbete.
Vad innebär ett sådant här stadgebrott juridiskt ?
Vilka konsekvenser kan det få ?
När uppstår personligt betalningsansvar för en skuld om ingen kontrollbalansräkning har upprättats?
Hej! Jag undrar vad som gäller för en aktieägare i följande fall angående det personliga betalningsansvaret för bolagets förpliktelser som uppkommer efter att en KBR inte upptättats;
Ett AB har ett avtal med en privatperson om ett arbete. Det utförs men sedan uppkommer brister i arbetet, vilket AB:et inte vill åtgärda. Personen stämmer AB:et och TR ger en dom på betalningsskyldighet för de uppkomna bristerna. Frågan är om ägaren har ett personligt ansvar för detta? Uppkom förpliktelsen redan vid avtalet eller är det en "ny" förpliktelse som uppkommer via domen från TR?
(Aktiekapitalet va förbrukat 1 år innan domen avgjordes och ingen KBR hade upprättats. Avtalet om arbetet uppkom ju långt innan skäl fanns att anta att aktiekapitalet var förbrukat).