Frågor & Svar

Jag undrar om jag kan stämma min sons mamma för att hon hindrar mig från att träffa min son, pga falska anklagelser mm. Vi har gemensam vårdnad. Ärendet är på väg till Tingsrätten.

Hej

Mamman har ensam vårdnad

Ja undrar om hon kan neka min son att ringa till mej har på gått i flera år

Vi bor 8 mil från varandra enkel resa .

Hon till låter inte heller att han åker buss han är 13 år han vill åka buss. Står inget om de i Tingsrätten rätten . Har min son varannan helg

Pluss en del lov.

Föräldrars har inte rätt till sina barnen de är bar som har rätt till sina föräldrar

Hej!

Jag har en fråga. Min dotters pappa drog när jag var gravid, Hon är nu 7,5, han har alltså struntat i henne i 8 år om man räknar med graviditeten. Plötsligt har han börjat höra av sig, trakasserar och hotar att han ska vända henne mot mig och att han snart kommer att träffa henne så jag är rädd att han plötsligt dyker upp på hennes skola eller liknande. Han skrev bara för drygt 3 veckor sedan att han inte vill ha "med min jävla unge" att göra så jag vet ju att han skiter i henne, han vill bara komma åt mig. Frågan är, om han tar detta till rätten i stället ihopp om umgängesrätt. Och jag strider imot detta. Hur stor är risken att han får umgängesrätt? Om jag kan bevisa sms där han åtskilliga ånger skriver hemska saker, hotar och kallar mig för både det ena och det andra. Vad har han för rättigheter. Finns det chans att jag vinner i detta och att han inte får umgängesrätt?

Jag har en bekant som skall flytta från sin nuvarande stad till en ny stad. Den här bekanten skall flytta tillsammans med sin dotter. Dottern bor hos sin mamma och träffar väldigt sällan sin pappa, ca 1 gång/månad. Dom har trots det gemensam vårdnad. Pappan motsätter sig flytten. Både mamman och dottern vill flytta. Dotterna fyller 16 år om ca 1 månad. Kan pappa juridiskt stoppa flytten

Om två perrsoner har delad vårdnad om ett barn och pappan till barnet visade positiva prov på narkotika. Han blev ej av med vårdnaden. Men överenskommelsen blev att han fick ha sitt barn när han visade negativa prover. Han hade flertal återfall under 2 år men var ren från och till. Nu har han varit ren i 3 månader men mamman vägrar låta han träffa sitt barn. Detta ska upp till tingsrätten. Men nu under tiden så har dom ju faktiskt delad vårdnad och pappan är ren sedan 3 månade men mamman har vägrat låta pappan träffa barnet under under 3 månader. Har hon något form av rättsllig rätt att hindra pappan från att träffa sitt barn? dom har ju delad vårdnad och pappan är ren. Hur ska han gå tillväga ? han kan ju inte bara hämta barnet? Barnet är 4 år och pappan missar ju en stor del av viktig tid med barnet

Mina barns, 2 och 4 år, pappa kommer alltid med bortförklaringar när det är "pappa helg" så barnen träffar honom knappt. Han har inget intresse av dem utanför hans helger helger men tjatar ändå konstant om att han vill ha varannan vecka. Barnen själva frågar inte efter sin pappa och den äldsta börjar kissa och bajsa på sig när det blir pappa helg, vilket hon inte gör i vanliga fall.

Pappan har en ny familj med två bonusbarn och har talat om för mig att han inte får prata med sina barn då han ringer på mitt nummer. Den nya har även svårt att acceptera barnen och set helst att de inte kommer alls.

Jag har samtal och meddelanden sparade då pappan säger dessa saker, att han tycker det är jobbigt att ha sina barn och att han tycker att det är bättre att de bor hos mig.

Jag undrar om det är värt att gå vidare med önskan om ensam vårdnad?

Hej, jag har en fråga gällande vad som kan gälla för vårdnaden av barn. Det normala vid separation är som bekant gemensam vårdnad. Jag har ett fall nu där pappan till barnet (som är i 8 års-åldern) vägrar ha barnet hos sig. Enligt mamman så är det hans nya fru som blåser under den här oviljan. Mamman är den som sköter allt - kontakter med skolan, andra myndigheter, BUP (pojken är diagnosticerad med ADHD och det har varit rejäla problem med honom under resans gång). Kort sagt sköter hon allt fast hon tjatat på pappan att han ska ta sitt ansvar. Pojken känner sig sviken av pappan och vill inte vara hos fadern under rådande omständigheter. Mamman undrar nu vad hon kan göra, vad hon har för rättigheter. Eftersom hon ändå sköter allt så ser hon ingen anledning varför pappan ska vara inblandad i vårdnad överhuvudtaget utan överväger kräva ensam vårdnad då pappan ändå inte tar något ansvar.

Vad kan hon göra i ett sådant här läge och vad har hon för rättigheter juridiskt sett?

Hälsningar

Hej!

Har gemensam vårdnad på mina två barn med den andre föräldern. De bor hos mig varannan helg men vill att de ska bo hos mig varannan vecka. Finns inga skäl att det inte skulle fungera och barnen 6-8år vill det. Partnern vägrar och samarbetsamtal fungerar inte, har jag rätt att ta barnen eller är det ett beslut som tingsrätten måste ta?

Hur ser den vägen ut?

Mvh J

Hej.

Jag har ett par frågor.

Min sambo har sedan ett tidigare förhållande en dotter på 4 år. Dottern bor på heltid hos henne/oss då hennes ex (pappan) inte är att lita på i något avseende vad gäller både ansvarstagande eller ekonomiskt stöd, samt att han kan ha väldigt hotfull attityd om han blir konfronterad. Han har aldrig betalat en krona i underhåll, trots att de har varit separerade i flera år, och dottern aldrig bott hos honom. Han har dock hotat med att plocka upp henne på dagis (då han trots allt har delad vårdnad) och ta med henne utomlands till hans hemland.

Mina frågor är:

1. Hur man bäst går till väga för att börja kräva honom på underhåll utan att göra det till en utdragen rättslig process (om det går att undvika)? Han har trots allt undvikit detta i flera år redan.

2. Som en ren 'försäkran' om ett sådant krav sätts på honom, hur svårt/enkelt hade det varit för min sambo att få ensam vårdnad eller på något sätt en mer betryggande garanti för att han inte utan problem (som det ser ut idag) kan hämta dottern på dagis och försvinna iväg med henne utomlands. Jag vet att det teoretiskt sett inte ska gå att komma igenom en flygplats med småbarn utan båda föräldrars underskrift, men det har gång på gång i andra fall, bevisats att det inte går att förlita sig på.

Tacksam för svar och vägledning.

Hej. Jag och min exman har två gemensamma barn, delad vårdnad och har barnen varannan vecka. Han har även ett barn från ett tidigare förhållande.

Nu är det så att jag träffat en man i snart ett år och vi har börjat prata om att så småningom flytta ihop. Han har också barn sedan två tidigare förhållanden (dvs med två olika mammor), och vi har inte våra barn samtidigt, vilket gör att jag lyft frågan om att få byta vecka med min exman. Skulle bli konstigt att bo ihop och barnen aldrig ses hemma. Exmannen tycker inte det är hans problem utan att jag får ta det med hans tidigare ex, som då också behöver byta vecka för att det ska funka för exmannen. Hon vägrar och skyller på jobbet, men i min ögon är det "för att göra det surt för mig" (hon har aldrig gett mig en ärlig chans, har aldrig ens försökt vara trevlig mot mig).

När vi först skilde oss så var det aldrig någon diskussion om vilken vecka jag skulle få barnen, utan blev tilldelad den som passar dom två. Känns konstigt att jag ska anpassa mitt liv efter exmannens ex! Kan tycka att jag och exmannen ska komma fram till vad som är bäst för oss två och våra två barn, sen får han ta samma diskussion med sitt ex vad som passar bäst för dom? Han menar på att han hamnar i kläm, men han har ju å andra sidan valt att skaffa barn med två kvinnor.

Vad har jag för rättigheter i den här frågan?

Mvh Sara