Två eller fler skadeståndsskyldiga
Hej, min frus 15-årige son har kört och voltat med en mopedbil. Bilen lånades ut av en kompis trots att hen visste att han inte hade något körkort. I bilen fanns även ytterligare två kompisar varav den ene satt fram och drog i handbromsen för att de skulle sladda. Kompisen som har bilen var inte med i bilen när olyckan inträffade. Det uppstod inga personskador, men bilen är helt förstörd. Att reparera den kommer att kosta ca 35 tkr mer än att köpa en helt ny bil. Vårt försäkringsbolag säger att vi inte täcks alls, detsamma är fallet för ägaren. Med det som bakgrund undrar jag nu:
1 Hur fördelas skulden för olyckan mellan inblandade parter?
2 Min fru och sonens pappa har delad vårdnad men sonen bor hos oss 95% av tiden. Är pappan lika skyldig att betala ersättning som min fru juridiskt sett (dvs hälften var)?
3 Om det skulle bli en skadeståndstvist och man blir dömd att betala hela beloppet; har man då rätt att göra det via avbetalning?
4 Ägarens förälder vill helst ”göra upp” utan att dra igång en skadeståndsprocess, är det lagligt och vad bör man tänka på i en sådan situation (måste det vara en helt ny bil? samma märke? annat?)
Bilen är drygt ett halvår gammal och har tidigare varit med om en olycka som tog 3 månader a
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Eftersom att din fråga innehåller delfrågor, har jag valt att svara på dessa i flera delsvar.
Till att börja med har jag besvarat dessa frågor med utgångspunkt i att någon trafikskadeersättning inte kan utgå i detta fall, dels på grund av beskeden från era försäkringsbolag, vilket har betydelse för svaren på dessa frågor.
Fråga 1. Hur fördelas skulden för olyckan mellan inblandade parter?
Jag förstår din fråga på så sätt att du funderar på om (och hur) ansvaret för sakskadan (dvs. skadorna på bilen) kan bäras av de iblandade parterna gemensamt och dem i sådant fall kan bli solidariskt skadeståndsskyldiga.
Frågor om ansvar för sakskador regleras i skadeståndslagen (SkL).
Huvudregeln gällande sakskador är att skadevållaren (dvs. den som har orsakat en skada) ska ersätta uppkomna skador oavsett om hen orsakade skadorna avsiktligen eller av oaktsamhet.
(2 kap. 1 § SkL).
Om skadevållaren som har orsakat en sakskada är ett barn (dvs. under 18 år), ska hen ersätta skadan i den mån som det är skäligt med hänsyn till barnets ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra omständigheter. Man tar alltså hänsyn till barnets ålder och mognad vid själva skadetillfället och till barnets inställning och förståelse för handlingen och den uppkomna skadan. (Om barnet har en ansvarsförsäkring, så är utgångspunkten att det inte finns några hinder mot att låta hela skadeståndet utgå fullt ut inom försäkringens ram).
(2 kap. 4 § SkL).
Det är långt ifrån ovanligt att en sakskada anses orsakad av flera skadevållare. Detta är en bedömning som görs av rätten. I sådana fall ska skadevållarna solidariskt svara för skadeståndet. Att ansvaret är solidariskt betyder att den skadelidande kan vända sig till vem som helst av de skadeståndsskyldiga och kräva hen på det fulla beloppet. Dock finns det undantag gällande detta i fall då begränsning av ansvaret har gjorts, dvs. att skadeståndet har jämkats för någon av skadevållarna.
Detta kan illustreras med ett exempel:
A och B är 15 år gamla när dem tillsammans orsakar sakskada på en bil värd 100 000 kr. A och B ska enligt huvudregeln ersätta 50 000 kr vardera. Men eftersom att dem är solidariskt skadeståndsskyldiga kan skadelidande kräva A på hela beloppet, dvs. 100 000 kr. A får därefter rikta ett krav mot B om att betala 50 000 kr till A.
Skadeståndet jämkas dock till 35 000 kr vardera och var och en svarar i detta fall för sin egen del av skadeståndet. Den skadelidande kan få ut sammanlagt 70 000 kronor, men som mest 35 000 kronor av respektive skadevållare.
(6 kap. 4 § SkL).
Med detta sagt kan de inblandade ungdomarna bli solidariskt skadeståndsskyldiga med begränsning av att skadeståndet troligen kan komma att jämkas med tanke på omständigheterna i det enskilda fallet.
Det som man som förälder bör ha i åtanke är att även föräldrar som har vårdnaden om barnet ska ersätta en sakskada som barnet orsakar genom att begå ett brott (ex. skadegörelse som är ett brott enligt 12 kap. 1 § brottsbalken). Detta ansvar för föräldern kallas för principalansvar. Skadeståndsansvaret är dock begränsat till en femtedels prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 2017 är beräknat till 44 800 kronor.
(3 kap. 5 § SkL).
Vårdnadshavare bär även en tillsynsplikt och ett ansvar att vidta lämpliga åtgärder i syfte att förhindra barnens skadevållande. Vårdnadshavare svarar för skada orsakad av barnen genom oaktsamt beteende, exempelvis underlåtet uppsiktsutövande. Vårdnadshavares ansvar begränsas dock genom så kallad adekvat kausalitet, vilket innebär att skadan som barnet har orsakat måste kunna kopplas direkt till en konkret situation där vårdnadshavaren har agerat oaktsamt, för att kunna åläggas skadeståndsskyldighet.
(6 kap. 2 § 2 stycke föräldrabalken).
Hur mycket var och en av de inblandade parterna eventuellt kan bli skyldiga att ersätta kan jag tyvärr inte svara på. Detta beror bland annat på skadans omfattning och övriga omständigheter i det enskilda fallet.
Fråga 2. Min fru och sonens pappa har delad vårdnad men sonen bor hos oss 95% av tiden. Är pappan lika skyldig att betala ersättning som min fru juridiskt sett (dvs hälften var)?
Skadeståndsansvaret för vårdnadshavare gäller och begränsas per barn och per så kallad skadehändelse. Det innebär att om barnet gör sig skyldig till flera brott, exempelvis inbrott och stjäl saker i flera olika hus, är föräldern skadeståndsskyldig upp till en femtedel av prisbasbeloppet för vart och ett av brotten.
Om båda föräldrarna är vårdnadshavare, svarar de solidariskt (dvs. gemensamt) med slutlig fördelning efter en skälighetsbedömning. Med detta sagt kan alltså en skälighetsbedömning innebära att vårdnadshavarna inte blir skyldiga att ersätta precis 50 % vardera. Detta är också en bedömning som beror på omständigheterna i det enskilda fallet.
Fråga 3. Om det skulle bli en skadeståndstvist och man blir dömd att betala hela beloppet; har man då rätt att göra det via avbetalning?
Om du har blivit dömd att betala ett skadestånd, är du skyldig att betala det omgående. Annars riskerar du att skulden lämnas till Kronofogden.
När domen har vunnit laga kraft, dvs. när den inte längre kan överklagas, vilket vanligtvis sker tre veckor efter domen, får Kronofogden en kopia på domen från domstolen. Kronofogden frågar då den som ska få skadeståndet (borgenären) om hen vill ha hjälp att få betalt. Om borgenären vill det, skickas ett brev med ett skadeståndskrav till skadeståndsskyldig att betala inom en viss tidsfrist. Om skadeståndsskyldig inte betalar börjar Kronofogden med att undersöka om skadeståndsskyldig har några tillgångar att betala skadeståndet med. Undersökningen görs för att hjälpa skadeståndsskyldig att bli skuldfri och för att hjälpa borgenären att få sitt skadestånd. Om skadeståndsskyldig har tillgångar kan det bli aktuellt att Kronofogden utmäter dem. Borgenären kan även vända sig till sitt försäkringsbolag eller till Brottsoffermyndigheten för att få hjälp att driva in sitt skadestånd. Skadeståndsskyldig blir då istället skyldig dessa borgenärer pengar. Huruvida denna eventuella skuld till försäkringsbolaget eller Brottsoffermyndigheten kan betalas genom en avbetalningsplan, kan jag tyvärr inte svara på.
Fråga 4. Ägarens förälder vill helst ”göra upp” utan att dra igång en skadeståndsprocess, är det lagligt och vad bör man tänka på i en sådan situation (måste det vara en helt ny bil? samma märke? annat?)
Till att börja med är det oftast mycket fördelaktigt om skadevållaren och skadelidande kan ”göra upp” om skadeståndet sinsemellan utanför domstol. Dels med tanke på processkostnader, dels med tanke på att det tar tid och är ofta krävande att föra en process i domstol. Skadeståndslagen är dispositiv, vilket innebär att dess bestämmelser kan avtalas bort. Alltså kan ni komma överens om skadeståndet och dess betalning utanför domstol.
Ett tips är att skadevållaren och skadelidande upprättar ett skuldebrev (med en eventuell avbetalningsplan) där dem kommer överens om ett skäligt skadeståndsbelopp som motsvarar bilens värde eller reparationskostnad och värdeminskning samt eventuell kostnad till följd av skadan. Detta ska skrivas på av båda parter och när skulden är betald ska skadevållaren kräva tillbaka skuldebrevet från skadelidande. Detta på grund av att skuldebrevet har betydelse som bevisvärde för skuldens existens. Genom detta förfarande kan skadevållaren försäkra sig om att skadelidande inte i efterhand väcker talan i domstol och kräver dubbel ersättning för en skada som skadevållaren redan har betalt.
Om skadevållaren och skadelidande vill ha hjälp med att upprätta ett skuldebrev kan vi på Lawline erbjuda den hjälpen här. Detta kostar 1 677,50 kr/timme, men för vissa typer av avtal erbjuder Lawline ofta ett fast pris.
Hoppas att du har fått svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
