Vad gäller om den ena maken motsätter sig en skilsmässa?
När en skilsmässa inte är överens mellan partner då mannen har stor förmögenhet och frun vill ha den för att skriva under skilsmässan
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Dessvärre förstår jag inte riktigt din fråga och därför blir mitt svar något generellt formulerat. Förhoppningsvis kommer mitt svar ändå att vara dig till hjälp. Du är välkommen att utveckla din frågeställning om svaret inte är tillfredsställande eller avser din frågeställning.
Vad gäller om bara en av makarna vill skilja sig?
Om bara en av makarna vill skiljas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad (skilsmässa) endast efter en betänketid (5 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att man inte kan skilja sig innan betänketiden löpt ut. När betänketiden löpt under minst 6 månader kan äktenskapet upplösas, men det krävs att någon av makarna framställer en begäran om det inom ett år (5 kap. 3 § ÄktB). Det är först i samband med begäran som makarna är skilda. Men om någon begäran inte framställts inom ett år från betänketidens början, är frågan om äktenskapsskillnad förfallen. Målet ska då avvisas av domstolen och äktenskapet fortsätter som om någon ansökan om äktenskapsskillnad aldrig har skett (14 kap. 14 § ÄktB).
Det är alltså inte möjligt att undvika betänketiden i en situation där den ena maken motsätter sig äktenskapsskillnad. Jag tolkar din fråga som att mannen vill skilja sig men att frun motsätter sig en skilsmässa genom att vägra skriva under skilsmässan. I en sådan situation kan mannen i din fråga lämna in en enskild ansökan om skilsmässa. Den kommer att gå igenom trots att frun inte vill skilja sig (efter att betänketiden löpt ut och en begäran har framställts). Du kan fylla i en enskild skilsmässoblankett här.
Allmänt om bodelning
Efter att maken har skickat in skilsmässoansökan till tingsrätten och betänketiden har löpt ut ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det som ska delas är makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är i princip allt makarna äger. Det kan vara bra att känna till att det finns vissa saker som inte ska delas mellan makarna i en bodelning:
- Enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB)
- Personlig egendom, till exempel kläder (10 kap. 2 § ÄktB)
- Det som makarna köper efter dagen då skilsmässoansökan kom in till tingsrätten (9 kap. 2 § första stycket).
Huvudregeln i en bodelning är alltså att makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan dem. Först ska makarnas andelar i boet beräknas, den s.k. andelsberäkningen 11 kap. 1 § ÄktB. Man räknar alltså ihop värdet av tillgångarna. Därefter gör man avdrag för eventuella skulder från makarnas tillgångar (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). Det värde som återstår efter att skulderna har dragits av ska slutligen läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).
Enskild egendom ingår inte i bodelningen
Huruvida makens förmögenhet ska ingå i bodelningen eller inte beror på om den är giftorättsgods eller enskild egendom. Som jag nämnde tidigare så ingår giftorättsgods i bodelningen och ska delas mellan makarna men inte enskild egendom. Vad som är enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Egendom kan t.ex. bli enskild på följande sätt:
- Genom ett äktenskapsförord
- Vid ett arv om det i ett testamente står att egendom som personen ärver ska vara enskild
- Vid en gåva från någon annan än den andra maken om det står i gåvohandlingen att egendomen som personen får i gåva ska vara enskild
Om det inte finns något äktenskapsförord eller någon annan omständighet som jag angett ovan så kommer makens förmögenhet att räknas som giftorättsgods och ingå i en bodelning.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.
Vänliga hälsningar
