Olaga tvång - måste tvånget vara åtlytt?

2016-06-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |När det gäller olaga tvång, måste tvånget vara åtlytt för att rekvisiten för paragrafen ska anses uppfyllda?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ja, tvånget måste vara åtlytt för att det ska anses röra sig om olaga tvång. Det här följer av formuleringen i paragrafen där det står ".. tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något..", 4 kap. 4 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P4S1). Alla rekvisit i paragrafen måste vara uppfyllda.Om offret inte gör det gärningsmannen säger är det snarare att ses som ett försök. Normalgraden av olaga tvång är inte straffbart på försöksstadiet. Däremot kan en person dömas till ansvar för försök till grovt olaga tvång, 4 kap. 10 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P10S1).Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Olaga hot enligt BrB 4:5

2016-05-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan! Det va så att jag och mina tjejkompisar ville bara se hur långt kommer en kille gå med sitt beteende,han skrev till oss alla,så en tjej kompis gick med på att svara på honom o låsas att hon är intresserad. Men sen märkte hon att killen är inte riktig frisk då blockade hon honom överallt. Nu skrev han till henne via viber först snällt när han fick ingen svar tillbaka började han hota att hon kommer få Problem med sin pojkvän och skicka allt till honom. Hon har skrivit att hon vill inte ha nåt att göra med honom men ändå försätter han.
Melina Memar |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Enligt Brottsbalken (BrB) 4:5 ska den som hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annan säkerhet till person eller egendom, dömas för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelsen avser främst att bereda skydd mot vissa angrepp på enskild persons känsla av trygghet till person och egendom. Brottet förekommer i två svårighetsgrader; olaga hot och olaga hot som är grovt. Med hot om brottslig gärning förstås en gärning som av en annan person uppfattas som ett påstående om att brottet kommer att utföras, om personen som blir hotad t.ex. inte gör något på ett visst sätt som gärningsmannen vill att den hotande ska göra. Hotet behöver inte vara objektivt farligt. Att killen som ni har skrivit med inte avser att eller inte kan fullfölja sitt hot kan dock påverka straffvärdet, men för ansvar krävs endast att hotet är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för att en viss gärning ska utföras. Härmed avses en riskbedömning utifrån din tjejkompis synpunkt. Hotet kan även avse åtgärder riktade mot tredje man, t.ex. en nära anhörig till den hotade (som i ditt fall är din tjejkompis pojkvän). Din tjejkompis eller hennes kille behöver inte bli rädda i det konkreta fallet men hennes/hans inställning är ändå av stor betydelse. Om de inte blir rädda eftersom de vet att de kan avstyra hotets förverkligande, är hotet enligt förarbetena, inte ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos den hotade. Om det däremot framkallar fruktan hos dem, vilket verkar framgå i din beskrivning, är det av betydelse och då kan bestämmelsen om olaga hot aktualiseras.Omständigheter av betydelse för bedömningen av huruvida olaga hot är att anse som grovt brott, är enligt förarbetena, hotets innebörd och hur akut det framstår. Det framgår vidare att i bedömningen beaktas även om hotet riktas mot någon i särskild skyddslös ställning, om det är fråga om upprepade allvarlig hot och att gärningsmannen på annat sätt visat särskild hänsynslöshet eller råhet.I ert fall verkar det som att hotet har pågått under längre tid och att han som hotar, har använt andra sätt för att höra av sig till din tjejkompis, trots att hon har blockat honom. Han har även hotat med att din tjejkompis kan få problem med sin pojkvän. Detta talar för att bestämmelsen om olaga hot kan aktualiseras. Om din tjejkompis och hennes pojkvän tycker att dessa hot framstår som obehagliga/de blir rädda, rekommenderar jag att ni gör en polisanmälan.Hoppas du fick svar på din fråga! Är det något som är oklart är du välkommen att höra av dig igen. Lycka till!Vänligen

Ofredande genom SMS

2016-04-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det olagligt att smsa någon som klart och tydligt sagt att personen i fråga inte vill bli kontaktad? Skriver detta i en kompis ärende, bara för att kolla upp hur det fungerar.
Adrian Nylén |Hej!Enligt brottsbalkens 4:e kapitel om brott mot frihet och frid kan en person dömas för ofredande enligt 7 § om denne "...handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan...".Viktigt för bedömningen är huruvida den utsatta individen tydligt sagt ifrån och klargjort att denne inte är intresserad av någon kontakt. Enligt lagkommentaren till bestämmelsen ska handlingen enligt vanlig värdering sägas utgöra en kännbar fridskränkning.Det är alltså inte tillåtet att upprepat skicka SMS till en person som tydligt sagt ifrån, då det bryter mot 4:7 brottsbalken.Hoppas jag gett ett tillräckligt bra svar på din fråga!

Preskriptionstid på olaga frihetsberövanden

2016-04-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad är preskriptionstiden på olaga frihetsberövande?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Olaga frihetsberövanden regleras i Brottsbalken och dess 4 kap 2 §. Där anges det att straffet är lägst 1 års fängelse och max 10 års fängelse. Preskriptionstiden av brott regleras i 35 kap Brottsbalken, BrB. 35 kap 1 § 4 pt. bestämmer att för brott som har ett max-straff på 8 år eller mer i fängelse har en preskriptionstid på 15 år vilket alltså betyder att det är en preskriptionstid på 15 år som gäller för olaga frihetsberövanden. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Mvh,

Våld mot kvinnor på asylboende

2016-06-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, går det att åtala de män på asylhem som begår brott mot kvinnor för kvinnofridsbrott? Jag läste att lagen är för att skydda kvinnor från våld i hemmet från närstående, men det bör väl gälla alla som bor under samma tak? Kanske män och kvinnor på asylboenden betraktas som närstående?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Regler om olika brott finns reglerat i Brottsbalken (BrB), se här. Brottet grov kvinnofridskränkning finns i BrB 4 kap 4 a § st. 2.PolisanmälanI de fall kvinnorna blir utsatta för hot, sexuellt ofredande, våldtäkt är det viktigt att en polisanmälan görs så fort som möjligt. Detta kan man göra genom att uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14. Rör det sig om en akut situation ring 112. I det fall kvinnan är skadad är det viktigt att dokumentera skadorna och spara telefonsvar med hot om något sådant finns. Allt för att underlätta för polisens arbete. Våld i nära relationer Brottet grov kvinnofridskränkning (BrB 4:4 a st. 2) kan vara aktuellt om en närstående man har hotat, våldtagit eller misshandlat kvinnan upprepade gånger och på så vis kränkt kvinnans integritet. Vad som menas med närstående är att gärningspersonen (den som skadat kvinnan) och kvinnan bor eller har bott tillsammans. De ska även uppfylla tre krav: 1. Deras förhållande ska ha varit jämförbart med ett samboförhållande, 2. De ska ha haft en känslomässig bindning till varandra och 3. Denna bindning har haft en varaktighet. Eftersom att jag inte vet hur männens relation är gentemot kvinnorna blir det svårt att bedöma om de är att ses som närstående i det här fallet. Däremot kan de dömas för alla separata brott som de utsätter kvinnorna för. Här nedan följer några brott som männen skulle kunna dömas för: Våldtäkt BrB 6:1. Misshandel, BrB 3:5. Sexuellt ofredande, BrB 6:10. Olaga hot, BrB 4:5. Sammanfattning Det är upp till åklagaren vilket brott som hen väljer att åtala gärningspersonen för. Är personen närstående och har vid upprepade gånger kränkt kvinnans personliga integritet genom brott enligt 3, 4, 6 eller 12 kap BrB kan det vara fråga om brottet grov kvinnofridskränkning enligt BrB 4:4 a st. 2. Här måste kvinnan ange brottet till åtal annars får åklagaren inte gå vidare och åtala gärningspersonen om det inte är påkallat från allmän synpunkt, BrB 4:11. Råd Mäns våld mot kvinnor är aldrig okej och har du möjlighet att hjälpa dessa kvinnor så hjälp dem att polisanmäla gärningarna. Vill de inte detta av olika anledningar så tycker jag att du kan hjälpa dem att komma i kontakt med Kvinnofridslinjen eller Brottsofferjouren. Även kvinnojouren Terrafem är ett bra alternativ där kvinnorna kan prata med någon som förstår deras situation och språk, se här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Olaga hot från närstående

2016-05-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag har en liten fråga som vill fråga. Jag har 4 barn men deras mormor o farfar för min sida har hotat mig o jag har sagt att detta är inte så tillämpligt men ova sätt så dom futvararaned hotar att döda mig o hotar med rätten o deras rättigheter att träffa barnbarnen har försökt att inte bryr sig men vad sak göra
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För det första kan nämnas att barnens mormor och morfar inte har någon rätt att umgås med barnen. Det är du och barnens far som vårdnadshavare som bestämmer vilka barnen ska umgås med. Barnen har endast som utgångspunkt rätt att träffa den andra föräldern, jfr föräldrabalken 6 kap 2a§.Hoten om att döda dig är olaga hot enligt brottsbalken 4 kap 5§, eftersom de hotar med en brottslig gärning (att döda) och att hoten tycks få dig att känna allvarlig fruktan. Det kan till och med vara fråga om grov fridskränkning enligt 4 kap 4a§ st 1 eller eventuellt olaga förföljelse enligt 4 kap 4b§ p 3 om hoten har upprepats.Länk till brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700#K4P7 Din situation är besvärlig eftersom det kan kännas svårt och jobbigt att polisanmäla sina egna föräldrar. Men om de uttalar allvarliga hot om att döda dig är det en polisanmälan du bör göra.Vänligen,

Hemfridsbrott

2016-04-12 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Dotterns kille tar sig i min lägenhet när jag är på semster. Hon har bara adress hos mig, eftersom hon inte har någon lägenhet. Han hotar henne att hon får välja honom eller kaninen. Dränker sedan kaninen i badkaret. Är det hemfridsbrott?
Terese Vestergård |Hej och tack för din fråga!Det allra första ni bör göra om ni inte redan har gjort det är att kontakta polisen om händelsen.Hemfridsbrott (här) är när pojkvännen tar sig in i din bostad utan att du vill det, vilket på din beskrivning är vad som har hänt. Olaga hot (här) är när någon hotar en annan människa om brottslig gärning, vilket det kan vara när pojkvännen ber din dotter att välja mellan honom och kaninen för att sedan faktiskt döda kaninen. Själva dödandet av kaninen kan röra sig om ofredande (här) men eventuellt även egenmäktigt förfarande (här).När en pojkvän beter sig på detta vis, så kan det i vissa fall utgöra kvinnofridskränkning (här) eller olaga förföljelse (här). För dessa brott behöver man ha begått flera brott emot en person, vilket det kan vara fråga om här.Mitt råd till er är att ni, som nämnt ovan, kontaktar polisen.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med varma hälsningar

Vad krävs för att någon skall dömas för olaga hot?

2016-04-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag undrar vad som händer om det är ord mot ord och den ena parten säger att det är olaga hot och den andra förnekar ? måste inte detta kunna styrkas av utomstående part? och vad krävs för att någon ska dömmas för olaga hot? Räcker det att säga någonting i stil med " jag kommer tillbaka " eller liknande?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Olaga hot regleras i 4:5 brottsbalken (BrB) och där framgår vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att en sägning/handling skall bedömas såsom olaga hot. För det första krävs det att man ”hotar om brottslig gärning”. ”Att komma tillbaka” är inget brott i lagens mening och därför räcker det inte att man säger något i stil med att ”jag kommer komma tillbaka” för att det skall bedömas som olaga hot. Om däremot någon säger ”jag skall döda dig” kan detta utgöra ett olaga hot eftersom det är brottsligt att döda någon annan, se 3:1 BrB. För det andra skall hotet vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet. Denna formulering innebär att hotet skall vara framfört på ett sätt så att det har framstått, eller i vart fall har kunnat framstå, som att hotet var allvarligt menat. Denna typ av kvalifikation använder man för att skilja allvarligt menade hot från sådana hot som framförs ”på skämt”. Det är alltså endast sådana hot som kan ha uppfattats som allvarligt menade som är straffbara. Huruvida den hotade blev rädd eller inte saknar betydelse för den bedömningen. Orden ”allvarlig fruktan” innebär dessutom att hotet skall avse en brottslig gärning som inte framstår som lindrig. Hot om misshandel av lindrigare sort, s.k. ringa misshandel, se 3:5 BrB är därför exempelvis inte straffbart.För att bedömas såsom olaga hot kan hotet antingen vara riktat direkt mot brottsoffret eller någon annan person eller egendom (exempelvis hustru, barn, hus, bil etc.) Dessutom skall hotet ha kommit till den hotades kännedom. För att bedömas såsom olaga hot räcker det alltså inte med att en person uttalar ett hot i närvaro av exempelvis sina vänner, om den hotade aldrig får reda på att något hot har uttalats gentemot henne/honom. Slutligen krävs det att gärningsmannen har uppsåt till alla dessa kriterier dvs. att gärningsmannen har uttalat sägning/handlingen med ”vett och vilja”. Vad krävs då för att faktiskt dömas för brott? I brottmål är det åklagaren som ”bär bevisbördan”. Det innebär att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen har begått den brottsliga gärningen som åklagaren påstår att han/hon har gjort sig skyldig till. För att kunna dömas för brottet krävs det att bevisningen är såpass stark att det är ”ställt utom rimligt tvivel” att gärningsmannen faktiskt har begått brottet. Som bevisning brukar åklagaren använda sig av vittnen eller teknisk bevisning såsom DNA eller fingeravtryck. I situationer där ”ord står mot ord”, och det saknas teknisk bevisning eller utomstående som kan användas som vittnen blir det klurigare för domstolen att bedöma vad som faktiskt har hänt och domstolen gör då ofta en trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömning av de uppgifter som har lämnats av, å ena sidan brottsoffret, och å andra sidan gärningsmannen. Om domstolen anser att det inte går att avgöra vad som faktiskt har hänt med ledning av de lämnade uppgifterna bör gärningsmannen frias eftersom det då inte är ”ställt utom rimligt tvivel” att han faktiskt har begått brottet.Sammanfattningsvis, det är flera kriterier som skall vara uppfyllda för att en sägning/handling skall bedömas såsom olaga hot. Att uttala "jag kommer tillbaka" utgör inte ett olaga hot eftersom det inte är ett "hot om brottslig gärning". Åklagagaren skall bevisa att gärningsmannen har begått brottet. Om det inte finns något vittne till händelsen får domstolen göra en trovärdighetsbedömning och tillförlitlighetsbedömning av de uppgifter som brottsoffret och gärningsmannen har lämnat. Gärningsmannen kan endast dömas för brottet om det är ställt utom rimligt tvivel att han faktiskt har begått brottet. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.