Hur får polisen agera vid misstanke om brott?

2020-12-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hejfår en polisen anta att man är narkotika påverkad och skriva det i sin rapport och det visar sig sedan att vid provtagning inte finns några spår på narkotika i kroppen och om man känner sig kränkt av polisens påståenden som visar sig vara felaktiga kan man göra en kränkningsanmälan mot polisen då?Vid husrannsakan får polisen gå in i en bil som tillhör en släkting som har parkerat sin bil på den adressen och vederbörande som får husrannsakan har bilnyckeln på sig men inte färdats i fordonet vid tillfället?`vill ha en upprättelse av polisens aggeranden mot den som har fått husrannsakan hos sig.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Krav för att misstänka någon för brottPolisen har rätt och är skyldiga att inleda förundersökning, när det finns anledning att anta att brott har begåtts (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Denna ribba är ganska låg, och det finns inga uttryckliga begränsningar kring vilka omständigheter som kan ligga till grund för polisens misstankar.För att göra blod- eller urinprover gör polisen en så kallad kroppsbesiktning, om det finns anledning att anta att brott har begåtts som har fängelse i straffskalan. Då får kroppsbesiktning göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet, i syfte att kontrollera om brott har begåtts (28 kap. 12§ rättegångsbalken). Detta är en misstankegrad över "anledning att anta" och kräver lite mer. Justitieombudsmannen har uttalat att misstankegraden "anledning att anta" är väldigt låg, även misstankegraden "skäligen misstänkt", och det räcker att det är svaga, men rent objektiva misstankar om att brott begåtts. För att nämna några exempel på omständigheter som gör att polisen kan fatta misstanke om brott, kan det vara om de fått tips från andra att man sett någon med ett visst utseende sälja narkotika, om man uppträtt på ett visst sätt som gjort polisen misstänksamma, talförmåga, ögonkontakt, spaning eller liknande. Jag kan tyvärr inte i det enskilda fallet avgöra vad som gjort att polisen agerat i detta fall, eller om det var befogat. Men generellt så ska det inte mycket till för att polisen ska ha anledning att anta att brott har begåtts, och det är inte heller ovanligt att polisen inte uppger varför till den som de misstänker. Får polisen göra husrannsakan i någon annans bil? Polisen får göra en husrannsakan om det finns anledning för dem att anta att ett brott har begåtts, om brottet har fängelse i straffskalan. Då får husrannsakan ske i hus eller liknande, så som bil, för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar för att utreda omständigheterna kring brottet (28 kap. 1§ första stycket rättegångsbalken). Beslutet om husrannsakan får endast ske om skälen för att göra husrannsakan väger tyngre än intrånget som husrannsakan innebär för den som är misstänkt (28 kap. 3a§ RB). Denna övervägning sker i varje enskilt fall utifrån de omständigheter som är relevanta i det fallet.I en bil som inte tillhör den som är misstänkt, får husrannsakan utföras men bara om brottet har begåtts hos denne eller om det finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller att annan utredning om brottet kan framkomma (28 kap. 1§ 2st rättegångsbalken). Det kan då vara exempelvis om polisen har hittat nycklar eller annat som tyder på att bilen på adressen brukats i samband med misstanken eller liknande. Att det ska föreligga synnerlig anledning innebär att det ska finnas faktiska omständigheter som påtagligt visar att polisen med fog kan antas påträffa föremål som är till hjälp för brottets utredning. Det är en ganska hög ribba för att få göra husrannsakan i annans egendom än den misstänktes. Det kan ju vara så att polisen sett något under husrannsakan i huset, eller genom spaningsuppgifter, som gett dem starka indikationer på att den misstänkte förvarat droger i den bilen, eller liknande. Jag kan dock inte säga något om polisens skäl eller om det varit befogat i detta fall, då jag inte vet bakgrunden till deras ingripande.SammanfattningsvisDet är svårt för mig att säga om polisen gjort rätt eller fel i denna situation, då det i princip bara är polisen som vet varför de agerat som de gjort. Generellt kan jag väl säga att det inte krävs så mycket för polisen att inleda förundersökning och misstänka någon för narkotikabrott, även om det måste vara grundat på något. Dock krävs det mer för polisen att göra husrannsakan och dessutom husrannsakan i någon annans än den misstänktes egendom. Misstänker ni att polisen har agerat fel, kan ni försöka kontakta polisen och be om skälen till varför detta skedde, även om det inte är säkert att de kan ge er den informationen på grund av sekretess. Annars kan ni göra en anmälan till Justitieombudsmannen, som ni kan läsa mer om på deras hemsida. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Hur anmäler jag brott om arbetsgivaren inte vill lämna ut uppgifterna?

2020-12-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag har en person som jag anser misstänkt för brott och ska givetvis göra polisanmälan. Nu är det bara ett problem och det är det denna personen jobbar på en myndighet "icke polisen" och den misstänktes arbetsgivare vägrar att lämna ut uppgifter som namn etc. på den misstänkte personen och förhindrar mig därmed att kunna gör en polisanmälan då jag inte har namn eller andra uppgifter på den misstänkte.Hur gör man lämpligen nu och är det lagligt att på detta sätt skydda en för brott misstänkt person som idetta fallet.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får arbetsgivaren skydda dessa uppgifter?Då jag inte vet vad det är för brott det gäller, och inte heller vilken myndighet det handlar om, så är det svårt för mig att ge dig ett definitivt svar på denna fråga. Men beroende på vad det är för arbetsplats, så kan vissa uppgifter vara sekretessbelagda eller liknande som gör att arbetsgivaren inte kan lämna ut vissa typer av uppgifter till privatpersoner. Det är svårt för mig att säga om detta är okej, då jag inte vet vilken myndighet det rör sig om, men arbetsgivaren har en ganska långtgående rätt här, även om den må vara mer begränsad när det gäller allmänna myndigheter. En hel del uppgifter är offentliga vid allmänna myndigheter, men det finns regler i bland annat offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen som kan göra att vissa uppgifter inte kan lämnas ut till vem som helst. Hur går du vidare?Polisen har en skyldighet att inleda förundersökning om det finns anledning att anta att brott har begåtts (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Jag rekommenderar dig att ändå polisanmäla vad som än har hänt, om det är så att du misstänker att brott har förövats. Du behöver i teorin inte veta vem som begått brottet för att kunna anmäla det till polisen, utan detta är en del av polisens jobb att utreda. Det underlättar såklart för deras arbete om du har bevis, underlag, meddelanden eller liknande som kan vara till polisens hjälp, men det är inget som krävs. Polisen har större befogenheter att begära ut uppgifter från arbetsgivare och andra myndigheter, så om du redogör för omständigheterna kring händelsen och hur du tror man kan ta redan på vem gärningspersonen är, så kan polisen göra egna utredningsåtgärder för att ta reda på vem gärningspersonen är. Du kan läsa mer om hur du anmäler brott på polisens hemsida. Om det inte är en nödsituation (då ska du ringa 112), så kan du anmäla brottet antingen via polisens hemsida, genom att ringa 114 14 eller genom att besöka din lokala polisstation.Om du inte kan få hjälp via polisen kan du återkomma till oss med mer specifika uppgifter så kan vi försöka hjälpa dig igen!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Varför tar mitt ärende så lång tid?

2020-11-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsa, för en tid sen var jag inne på förhör Ang ett brott jag gjort mig skyldig till och erkände detta. Handläggaren/Förhörsledaren frågade mig om jag gick med på strafföreläggande om åklagaren skulle yrka på detta. Nu har det gott över 1 månad sen förhöret och jag har haft sporaliskt kontakt med åklagarsidan, dom säger att det är under handläggning. Kan det vara så att dom inte ger något straff alls? Jag har skrivit till dom att depression och psykisk ohälsa har gjort att jag gjort detta brott, och uppropar skyddstillsyn ihop med böter och har även sagt att i förhör att jag har skuldsanering så böter finns det inga medel att betala. I ett strafföreläggande kan åklagaren uppropa fängelse då eller är detta ett tillfälle för mindre åtgärder som ex övervakare? Allt är klart och undrar varför åklagsrkammaren tar tid, för mig låter det som att inget åtal som skall tas i tingsrätten är på tapeten i vilket fall och flera av mina vänner här sagt samma sak. Hade det varit fängelse dom hade åklagaren förmodligen handläggt ärende snabbare. Jag fick också ta bilder och dom dokumenterade fingeravtryck osv. Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad får dömas ut genom strafföreläggande?Nu vet jag inte vad det är för brott som du är misstänkt för, men generellt kan jag säga att strafföreläggande inte får utfärdas från åklagaren för andra straff än böter eller villkorlig dom (48 kap. 4§ rättegångsbalken). Det innebär att åklagaren inte kan utfärda fängelsestraff eller skyddstillsyn via ett strafföreläggande. Ska fängelse eller skyddstillsyn dömas ut måste målet gå till tingsrätten. Polisen har som rutin att fråga om godkännande av strafföreläggande, även om det inte skulle bli aktuellt. Varför har det tagit sådan tid?Det är svårt för mig att säga varför det just i ditt fall har tagit tid utan att du hört något om ärendet. En månad sedan förhöret skulle jag dock inte säga är ovanligt. Handläggningstiderna på polisen, åklagarmyndigheter och tingsrätten kan vara ganska långa och en månad är nog inte ovanligt. Innan ärendet går till tingsrätten skulle du sannolikt bli kontaktat av polisen för att slutunderrättas i ärendet, om du inte redan har blivit det. Annars är det möjligt att det ligger hos Åklagarmyndigheten i väntan på att de ska fatta beslut om åtal ska väckas eller inte. Bara för att brottet är erkänt betyder inte det att det är klappat och klart så att säga, åklagaren måste även bevisa brottet utöver detta. Men om åklagaren beslutar sig för att väcka åtal kommer din nästa kontakt i sådana fall vara med tingsrätten, som kommer skicka ut en stämning med kallelse till förhandling. Det kan då även ligga en tid hos tingsrätten innan de skickar ut kallelse. Men jag tror inte att påföljden utgör skälet till att det tagit tid. Det kan vara påg rund av att det inte går att bevisa, att fler utredningsåtgärder måste vidtas innan åtal kan väckas, eller att åklagaren har skickat åtalet vidare till tingsrätten som inte hunnit kalla.Då jag inte vet vad det är för brott det gäller, är det svårt för mig att ge mer specifik rådgivning, men sannolikt tar det tid på grund av resursfrågor och liknande. Men en månad är inte särskilt länge i detta sammanhang. Jag rekommenderar dig att kontakta polisen eller Åklagarmyndigheten och fråga vad som händer i ärendet, för att få ett bättre svar. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Misstänkts rätt att ta del av förundersökningsprotokoll

2020-11-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Om man är misstänkt för ett bidragsbrott, kan åklagaren välja att lägga ner detta utan att ge tillgång till förundersökningen?Kan även brottsrubriceringen ändras innan åklagaren väljer att väcka åtal? Kan de gå ifrån att vara grovt innan man fått in handlingar Ifrån den misstänkte & haft förhöret med den misstänkta, till att bli en lägre grad?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om hur förundersökning går till hittar du i rättegångsbalken (RB), då främst 23 kap RB. Regler om förundersökningssekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Har en misstänkt rätt att få del av förundersökningsprotokollet om förundersökningen läggs ner?En förundersökning är sekretessbelagd till att åtal väcks, då blir förundersökningsprotokollet istället som huvudregel offentligt (18 kap 1 § OSL). En misstänkt har absolut rätt att få del av förundersökningsprotokollet vid slutdelgivning (dvs när åklagaren anser att förundersökningen är klar och står inför valet att väcka åtal eller ej), se 23 kap 18a § RB. Som misstänkt kan man få ta del av visst förundersökningsmaterial tidigare genom en form av "deldelgivning", se 23 kap 18 § st 2 RB. Någon absolut rätt till sådan "deldelgivning" finns dock inte för den misstänkte utan det sker bara om uppgifterna kan lämnas utan men för utredningen. Det är åklagaren som beslutar om och hur en misstänkt ska få insyn i förundersökningen innan slutdelgivning. Om åklagaren väljer att lägga ner förundersökningen innan den kommit tillräckligt långt för att slutdelges så har den misstänkte alltså inte någon rätt att få titta in i förundersökningsprotokollet. Detta har att göra med att den misstänkte förlorar sin ställning som part när förundersökningen läggs ner. Förundersökningen kan läggas ner på grund av att åklagaren inte kunde nå upp till tillräckligt stark misstankegrad för att väcka åtal, om kostnaden för att fortsätta förundersökningens bedrivande skulle vara orimliga i proportion till brottet som man försöker utreda, osv. (se 23 kap 4-4a §§ RB). I praktiken är det ändå ganska vanligt att en åklagare lämnar viss information till den misstänkte och dennes eventuella försvarare om hur förundersökningen fortskrider, främst för att man behöver höra den misstänkte om vissa uppgifter. Men det finns som sagt inget absolut krav på att lämna sådan information till en misstänkt före slutdelgivning, utan det beror på om det kan antas vara till men för utredningen eller inte. Om en förundersökning läggs ner och den misstänkte inte har fått information om förundersökningen innan nerläggningen så kommer ingen information lämnas ut eftersom den före detta misstänkte då inte längre ses som part. Kan rubriceringen ändras innan åtal väckts? En brottsrubricering kan hela tiden under förundersökningen ändras av åklagaren. I det initiala skedet, när man precis fått reda på att ett brott har begåtts, kan det vara mycket svårt att rubricera detta korrekt. Om rubriceringen aldrig fick ändras under förundersökningens gång skulle detta medföra stora svårigheter i brottsutredningar! Det är åklagarens roll som förundersökningsledare att löpande under förundersökningen göra en objektiv bedömning av materialet och vid behov ändra rubriceringen. Det kan ju tex. framkomma uppgifter i en förundersökning som gör att det man som början hade rubricerat som mord, nu istället snarare verkar vara ett fall av vållande till annans död eller det man först hade rubricerat som stöld kanske hade ett mindre värde än vad man trott initialt och att man därför måste rubricera om till ringa stöld. Sådana uppgifter som gör att åklagaren rubricerar om gärningen kan både komma från den misstänkte eller från annat håll. Egentligen är faktiskt inte rubriceringen i sig det viktigaste när det gäller brottmål eftersom rätten aldrig är bunden till åklagarens rubricering (se 30:3 RB). Dvs, trots att en åklagare har rubricerat en gärning som exempelvis stöld så har rätten fortfarande möjlighet att ändra detta och döma till ringa stöld istället. Däremot är rätten alltid bunden av åklagarens gärningsbeskrivning och kan inte självmant "plocka in" gärningar i åtalet som åklagaren valt att inte ta med. Jag hoppas att du känner dig nöjd med detta svar! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen. Med vänliga hälsningar

Underrättelse om nedlagt förundersökning

2020-12-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Har tidigare blivit oskyldigt anhållen med en kompis. Nu har han fått brev hem där det står att utredningen läggs ner samt att det "gäller för alla misstänkta". Nu har det gått 3 veckor sedan han fick det brevet men jag har fortfarande inte fått något brev förutom att jag har fått hämta min jacka. Kan en utredning läggas ner för endast vissa personer i en händelse? Tack för svar!
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av rättegångsbalken (RB) och förundersökningskungörelsen. Nedläggande av förundersökning och rätt till underrättelseEn förundersökning ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller annan olägenhet. En förundersökning ska vidare bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Finns det inte anledning att fullfölja förundersökningen ska denna läggas ned (23 kap. 4 § RB).I det fall förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när personen hörs (23 kap. 18 § första stycket RB). Om du och din kompis skäligen misstänktes för brott ska ni ha blivit underrättade om misstanken, vilket även innebär att du som misstänkt (och din försvarare om du hade en sådan) har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som förekommit vid förundersökningen (23 kap. 18 § andra stycket RB). Då förundersökningen avslutas, ska beslut meddelas, huruvida åtal ska väckas (23 kap. 20 § RB). Ett beslut att inte väcka åtal förutsätter att den misstänkte delgetts utredningen (23 kap. 18 a § RB). Enligt din fråga har utredningen lagts ned och detta gäller för alla misstänkta. Om en förundersökning läggs ned eller det beslutas att åtal inte ska väckas, ska den som hörts som skäligen misstänkt för brottet underrättas (14 § förundersökningskungörelsen). Svar på din frågaOvan innebär således att om du hörts som skäligen misstänkt för brott ska du underrättas om att förundersökningen lagts ned eller att det beslutats om att åtal inte ska väckas. Jag känner naturligtvis inte till ditt/ert ärende, men utifrån din fråga verkar det som att beslutet gäller även dig, om det det rör sig om samma händelse, på grund av formuleringen "gäller för alla misstänkta". En anledning till varför du inte fått någon underrättelse om beslutet kan vara att du inte omfattades av misstankegraden "skäligen misstänkt", eftersom rätt till underrättelse förutsätter att du omfattats av den misstankegraden, vilket du isåfall skulle ha informerats om när du hördes under utredningen. Eftersom jag inte känner till omständigheterna i ditt ditt/ert ärende kan jag inte med säkerhet uttala mig om anledningen, men sannolikt är det den ovan förklarade.Angående din sista fråga besvaras den jakande, alltså en utredning kan läggas ned endast för vissa personer. Mitt tips till dig är att du kontaktar utredaren/polisen för att få mer information om beslutet. Jag hoppas att detta besvara din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Får Polisen och Tullverket genomföra en husrannsakan som baseras på ett tips?

2020-11-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Häromdan så fick jag besök av polis och tull tidigt på morgonen.De gjorde en husransakan i mitt hem och de sa att de har fått "tips" på att det finns en person som inte får vistas i Sverige, hemma hos oss.Såklart så fanns det ingen som inte fick va där och de bara lämnade hemmet och sa att de var nöjda, efter att de hade traumatiserat hela min familj och mina unga syskon genom att banka extremt hårt på dörren och bara stormade in i vårt hus.Min fråga är:Får Polisen och Tullen göra en sån husransakan om de bara har "tips"?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer regler ur rättegångsbalken (RB) och regeringsformen (RF) att tillämpas.InledningJag uppfattar att din fråga är på vilka grunder Polisen och Tullverket får lov att göra en husrannsakan och om ett tips kan räknas som en tillräckligt grund för en husrannsakan som syftar till att leta efter en person.Kan Polisen och Tullverket genomföra en personell husrannsakan som baseras på ett tips?Inledningsvis kommer jag att berätta vilka förutsättningar som krävs för att Polisen respektive Tullverket ska kunna genomföra en husrannsakan. Först och främst krävs det en anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till fängelse. En reell husrannsakan får genomföras i ett hus för att söka efter föremål som kan ha betydelse för utredningen av det misstänkta brottet (28 kap. 1 § RB). En personell husrannsakan får genomföras för att leta efter någon som ska frihetsberövas eller hämtas till förhör eller domstol (28 kap. 2 § RB).Det kallas för en personell husrannsakan om polisen eller tullverket letar efter en specifik person. Den formen av husrannsakan får endast genomföras om det finns en synnerlig anledning att anta att personen befinner sig på platsen (28 kap. 2 § RB). Det måste finnas en faktisk omständighet som visar på att med goda grunder kan förvänta sig att den eftersökte finns på platsen. Det innebär att kravet på en personell husrannsakan är högt ställt.Förutom kravet på synnerlig anledning, ska myndigheterna göra en proportionalitetsbedömning innan husrannsakan genomförs. Det innebär att myndigheterna ska bedöma om syftet med husrannsakan är proportionellt i jämförelse med den skada eller lidande som en husrannsakan kan orsaka. Skyddet för kroppslig integritet, privatliv och hem stadgas i grundlagen och är ett skydd bland annat mot husrannsakan (2 kap. 6 § regeringsformen). Det är dock tillåtet att begränsa denna rättighet om det finns en anledning som är godtagbar i ett demokratiskt samhälle, en sådan anledning är exempelvis för att kunna bedriva brottsbekämpning (2 kap. 21 § regeringsformen).Sammanfattning och rekommendationFör att genomföra en personell husrannsakan krävs att Polisen eller Tullverket har en synnerlig anledning, vilket är ett högt ställt krav. Det är svårt för mig att avgöra om tipset skapade en synnerlig anledning att anta att personen de eftersökte befann sig hemma hos dig. Som jag uppfattar din fråga har ni inte lidit några sakskador av husrannsakan, däremot tolkar jag det som att ni alla upplevde detta som ett ingrepp i ert privatliv som dessutom är skyddat i grundlagen. Om du uppfattar att ni har blivit felaktigt behandlade av myndigheterna rekommenderar jag er att göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO). JO granskar myndigheter så att de följer lagar och förordningar. Instruktioner och möjligheter att göra en sådan anmälan finns på JOs hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Finns man kvar i något register när förundersökning lagts ned?

2020-11-29 i Förundersökning
FRÅGA |Jag träffade en kille via datingapp. Han jobbar utomlands och har behövt hjälp att betala för att "komma loss". Jag hade en stund när jag misstrodde honom och anmälde till polisen. Troligen fanns för lite fakta att gå på så förundersökningen lades ner. Efter en veckas nedlagd konversation har jag fortsatt texta med honom och nu vill han komma och betala sin skuld till mig. Jag må vara blåögd men tror att han talar sanning och vill ju ha pengarna åter men även att han kan komma hit utan att hamna i finkan så jag undrar om han riskerar att åka fast om han kommer hit? Ytterligare fråga är om jag kan gå in med någon bevisning och göra att han kan tas bort från belastningsregistret som jag förstår att man hamnar i vid anmälan..Tacksam för svar
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om killen du haft kontakt med riskerar att gripas av polisen om han kommer till Sverige då du tidigare anmält honom för brott. Du undrar dessutom om han nu finns med i något register på grund av att du anmält honom och om det finns något du kan göra för att han ska tas bort ur registret.När en person t.ex. döms för ett brott läggs denna uppgift till i personens belastningsregister, se 3 § lag om belastningsregister (här). En uppgift om att personen i fråga polisanmälts finns alltså inte med i dennes belastningsregister.Polisen har däremot ett misstankeregister där polisen har personuppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott eller den som begärts överlämnad eller utlämnad för brott, se 1 § lag om misstankeregister (här). Av 13 § framgår att en uppgifter om en person tas bort från registret t.ex. när en förundersökning läggs ned (här).SammanfattningEftersom han inte dömts för något brott på grund av din anmälan finns det inga uppgifter om detta i hans belastningsregister. Då förundersökningen lades ned utan att åtal väcktes finns han inte heller med i polisen misstankeregister. Baserat på detta har jag alltså ingen anledning att anta att han skulle riskera något på grund av att du tidigare anmält honom för ett brott om han skulle återvända till Sverige.Vänligen,

Vad tas med i förundersökningen?

2020-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Kan händelser som inte är brottsliga, men som är relevanta för förundersökningen tas med så det påverkar domstolsbeslutet, ifall den når dit alltså?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). En förundersökning ska bedrivas objektivt. Vid förundersökningen ska undersökningsledaren beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel (23 kap 4 § RB). Sådana omständigheter behöver inte med nödvändighet vara brottsliga utan kan vara händelser som talar för eller emot att den misstänkte begått ett visst brott.Domen (domstolens beslut) ska grundas på det som förekommit vid huvudförhandlingen (17 kap 2 § RB). Detta innebär att domstolen inte direkt kan beakta det som framgår av förundersökningen för sitt domslut. Om åklagaren vid huvudförhandlingen tar upp någon omständighet som framgår av förundersökningen, kan dock detta påverka domslutet i enlighet med 17 kap 2 § RB.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,