Ersättning med anledning av rättegång

2007-02-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline... Jag har lämnat ett ärende till Kronofogden för indrivning och motparten har bestridigt min ansökan. Nu ska jag inställa mig på en Tingsrätt som ligger 14 mil i från min bostad. Har jag rätt till någon ersättning för förlorad arbetsinkomst, resa mm... Tack på förhand... Niklas
Martin Andersson |Hej! Du har ingen rätt till ersättning för dina rättegångskostnader av det allmänna, däremot blir motparten i normalfallet skyldig att ersätta dig dina kostnader om du vinner målet. Detta regleras i 18:1 och 18:8 rättegångsbalken (se http://www.lagen.nu/1942:740). Du har då rätt till ersättning för resa och för det arbete du lagt på målet och den tidspillan det orsakat dig samt dessutom ränta på detta från att det att målet avgjorts till det att skulden betalas. Om värdet av det ni tvistar om inte överstiger ett halvt basbelopp (ca 20 000 kr), så har du emellertid bara rätt till ersättning för resa enligt 18:8 a Rättegångsbalken. Förlorad arbetsförtjänst innefattas alltså inte. Notera alltså att all ersättning för dina kostnader förutsätter att du vinner målet. MVH

Återvinning av tredskodom

2007-02-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |vi är en förening som inte fått betalt för ett jobb vi gjorde. vi drog företaget till kronofogden men sen när vi skulle vidare till rätten så missade vi det hela så tiden gick ut. kan man ta upp detta igen ?
Andreas Heed |Om jag tolkar dig rätt så uteblev Ni från förhandling i tingsrätten. Rätten har då troligtvis meddelat tredskodom. Det Ni kan göra är att skriftligen ansöka om återvinning hos den rätt där talan väckts. Detta måste göras inom en månad från det att domen meddelades (44:9 RB). Om återvinning söks i rätt tid tas målet vanligtvis upp till fortsatt behandling i tingsrätten. Rättegångsbalken hittar Ni http://www.lagen.nu/1942:740

Skyldighet att till motpart utge skriftliga bevis?

2007-01-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Stämmer det att en part är skyldig att lämna ut kopior på alla handlingar de vill åberopa vid en ev. rättegång till motparten?
Emma Ravheden |Hej! Processen i domstol regleras i rättegångsbalken, RB, se http://lagen.nu/1942:740 . Det finns två huvudtyper av mål i allmän domstol. Den första är brottmålen där en tilltalad är misstänkt för brott och motparten är åklagare. Den andra typen är tvistemål där två parter, käranden och svaranden, tvistar om en fråga. Det kan vara fråga t.ex. om ett avtal mellan parterna är giltigt eller om den ena parten är skyldig att betala skadestånd till den andre. Jag utgår från att den aktuella frågan gäller ett tvistemål. Det stämmer att det i samband med rättegång finns en rättighet för en part att ta del av de skriftliga bevis som motparten åberopar. Processen börjar med att någon lämnar en stämningsansökan och den som blir stämd får avge ett svaromål. Redan i dessa handlingar ska parterna ange vilka bevis de avser att åberopa och vad de vill styrka med varje bevis. Därefter kallar domstolen till förberedelse av målet. Under denna ska klaras ut bl.a. parternas ståndpunkter och vilka bevis de avser att åberopa. Parterna ska då framlägga alla sina skriftliga bevis. Misstänker en part att motparten ej lagt fram alla sina bevis kan parten inför rätten begära detta och motparten blir då skyldig att uppge vilka andra skriftliga bevis denne har. Antag emmellertid att motparten ändå lägger fram ett nytt skriftlige bevis vid den huvudförhandling som sedan följer. Även om en part inte skulle ha angett alla sina skriftliga bevis under förberedelsen kan rätten "strunta i" att beakta ett bevis som en part inte åberopat tidigare om det kan antas att denna genom detta förfarande försäker överrumpla motparten. Det finns även en viss möjlighet att ålägga motparten en skyldighet att utge handlingar om det kan antas att dessa har betydelse som bevis. Detta förfarande kallas edition men gäller inte skriftligt meddelande mellan part och närstående till denne. Inte heller kan minnesanteckning som är avsedd endast för personligt bruk omfattas av skyldigheten. Slutligen kan rätten vid överläggningen till dom endast beakta en handling som behandlats under huvudförhandlingen och som båda parterna fått ta del av. Vänligen,

Är uttalanden och påståenden i e-post bindande?

2007-01-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är uttalanden och påståenden gjorda i e-post bindande i rättstvister?
Rasmus Fahlén |Det är lite svårt att veta vad det är för typ av uttalanden det rör sig om utefter din beskrivning men generellt kan följande sägas. Om det rör sig om avtal så är ett anbud eller svar på ett anbud alltid bindande oavsett form såvitt det gäller lös egendom, 1 kap. 1 § 1 st. avtalslagen. Det gäller dock för den som påstår det att visa att uttalandena verkligen har förekommit. För köp av fast egendom gäller ett formkrav såsom sägs i 4 kap. 1 § 1 st. jordabalken. Det innebär att köp av fast egendom aldrig har giltig verkan mellan köparen och säljaren om det inte upprättats en särskild köpehandling. I Sverige har vi en princip om fri bevisprövning vilket innebär att parterna i en rättegång får åberopa all den bevisning de vill, såsom E-post. Enligt principen om fri bevisvärdering är det sedan upp till rätten att värdera den bevisning som förekommit. Bland annat beroende på hur lätt det är att förfalska uttalandena kan bevisvärdet variera.

Föreligger res judicata?

2007-01-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Ponera att A köper en fastighet av B, och stämmer B med yrkandet att häva köpet pga påstådda fel. Domstolen ogillar käromålet eftersom det förflutit för lång tid. A väcker sedan nytt åtal på samma grunder och kräver nu nedsättning av köpeskillingen. Går detta eller är det att pröva samma sak två gånger - res judicata?
Emelie Brorström |Hej! Frågan är om det nya yrkandet utgör en ny ”sak”. Om det utgör en ny ”sak” omfattas det inte av rättskraftsregeln, res judicata, i RB 17:11 (se http://www.lagen.nu/1942:740#K17). Yrkandet i den första processen rörde sig om att häva köpet och yrkandet i den andra processen handlade om nedsättning av köpeskillingen. Det är alltså fråga om yrkanden som skiljer sig åt i kvalitativt hänseende. De är också alternativa på så sätt att man inte kan yrka både hävning och nedsättning av köpeskillingen på samma gång. ”Antingen… eller” gäller. När det gäller frågan om kvalitativt olika alternativa yrkanden skall utgöra samma eller ny sak har praxis klart ändrats genom rättsfallet NJA 1994 s. 23. Tidigare skulle dessa yrkanden anses utgöra ny sak och det senare yrkandet skulle kunna tas upp utan hinder av res judicata i en ny process. Efter 1994 års fall skall denna typ av yrkanden anses utgöra samma sak och då omfattas det senare yrkandet alltså av rättskraften. Det är alltså att pröva samma sak två gånger. Detta gäller oavsett om domstolen kunnat pröva själva sakfrågan (frågan om fel förelegat) i den första processen eller inte. Detta följer av rättsfallet NJA 1995 s.610. Sammanfattningsvis: Det går inte att stämma in svaranden på nytt. Ett sådant käromål skulle avvisas på grund av res judicata. Mvh.

Skäl för husrannsakan och kroppsbesiktning

2007-01-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har polisen rätt till att komma hem till din bostad och knalla rakt in, rota igenom din plånbok, försöka kolla din telefonlista i mobilen och påstå att du är en knarkare och misstänka att det finns knark i lägenheten och att man är påverkad av narkotika, med en enda misstanke som grundar sig på att ditt mobiltelefonnr har funnits i en annas mobil. Och sen ta med dig in på förhör, förnedra och håna dig maximalt, kräva urintest eller blodprov. I mitt fall blev jag eskorterad in till sjukhuset med en polis på var sida om mig, helt förnedrande, för att bli påtvingad ett blodprov. Allt detta för att mitt mobilnr fanns i en annans mobil. Och jag är en skötsam kille som inte har funnits i polisens register innan eller har någon som helst anknytning till narkotika.
Ellen Sederholm |Hej, Utifrån det Du har skrivit låter det som om polisen har misstänkt dig för att ha gjort något brottsligt. För att polisen ska få göra husrannsakan i dessa fall, dvs hos en misstänkt, krävs att personen i fråga är skäligen misstänkt för brottet samt att fängelse kan följa på brottet. För att någon ska vara skäligen misstänkt krävs att konkreta, objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att personen har begått den gärning som misstanken avser. Följaktligen kan polisen alltså inte göra husrannsakan hos någon för att de hittat någons nummer i någon annan misstänkts mobil. Se 28 kap 1 § rättegångsbalken se http://www.lagen.nu När det gäller kroppsbesiktningen (urintestet och blodprovet) krävs även här att personen ifråga är skäligen misstänkt för brott varpå fängelse kan följa för att denna skall få företas. Se 28 kap 11 och 12 §§ rättegångsbalken http://www.lagen.nu. Polisen hade alltså ingen rätt att ta proverna endast pga att de hittat ditt mobilnummer i någon annans mobil. Det krävs som sagt starkare bevis för att någon skall anses vara skäligen misstänkt. Slutligen skall polisen vid husrannsakan och kroppsbesiktining iaktta proportionalitetsprincipen som kommer till utryck i 28 kap 3a§ rättegångsbalken se http://www.lagen.nu. Dvs att intånget ska stå i proportion till skälen för åtgärden samt med beaktande av den personliga integriteten.

E-postmeddelanden i rättstvister

2007-01-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Ar uttalanden/pastaenden i E-post bindande i rattstvister?
Christina Weilander |Hej! I sverige har vi en princip om fri bevisprövning vilket innebär att parterna i en rättegång får åberopa all den bevisning som man kan få fram (tex. ett e-postmeddelande). Det är sedan upp till domstolen att bedöma dess värde. Vänligen

Misstänkt för brott men ej straffmyndig

2007-01-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hello, om jag blir anhållen för ett brott, och vägrar uppge några uppgifter och om det inte finns så mycket chans att jag kan bli identifierad - hur länge kan polisen hålla mig och vad har jag isåfall för rättigheter om jag inte är straffmyndig? Får jag bara gå då?
Miranda Berg |Hej, Om någon som är straffmyndig blir anhållen för ett brott kan denne vara anhållen i högst tre dygn innan åklagaren måste besluta om häktning. Även en person som inte kan identifieras kan anhållas och häktas, möjligheterna är till och med något större att anhållla eller häkta en sådan person (se 24 kap Rättegångsbalken http://lagen.nu/1942:740#K24). Detta gäller bara den som är straffmyndig. Om du vägrar att uppge några uppgifter och inte kan bli identifierad, kan dock inte polis och åklagare veta att du inte är straffmyndig. Då förlorar du det speciella skydd som man har när man är under 15 år. Det är viktigt att notera skillnaden mellan att vara intagen för förhör, att vara gripen och att vara anhållen! Är man intagen för förhör är man skyldig att stanna kvar högst 12 timmar om man är straffmyndig och högst 6 timmar om man är under 15 år. Är man misstänkt för brott kan man gripas. Ett anhållande är det dock endast åklagaren, och inte polisen, som man besluta om. Är man under 15 år, och alltså inte straffmyndig, kan man överhuvudtaget inte anhållas. Men detta innebär inte att du "bara får gå". Polisen får hålla kvar dig för att överlämna dig till föräldrar, annan vårdnadshavare eller till socialtjänsten, se 14§ Lagen om unga lagöverträdare http://lagen.nu/1964:167#P14. Vad som händer mer beror såklart på hur allvarligt brottet som du misstänks för är. En utredning rörande brottet kan komma att inledas, vårdnadshavare ska i så fall genast underrättas och kallas till förhör, liksom socialnämnden som ska yttra sig i utredningen. Åklagaren kan besluta om beslag av föremål, husrannsakan eller kroppsvisitation. Dessutom kan åklagaren begära prövning hos domstol om huruvida du begått brottet. En sådan rättegång kallas bevistalan. Där kan bara slås fast att du har begått brottet, men du kan inte dömas till något straff. Istället kommer åtgärder att vidtas inom de sociala myndigheterna. Se hela Lagen om unga lagöverträdare http://lagen.nu/1964:167, särskilt 31-38§§. Vänligen