När måste en klandertalan väckas mot en samfällighetsförening?

2020-11-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Vår samfällighetsförening äger sin mark och den rymmer två gemensamhetsanläggningar tillkomna genom anläggningsbeslut, en för grönområde, lekplats, planteringar, gångväg, VA, el mm och en för garage.Det gemensamma grönområdet gränsar direkt till gaveln på en medlems radhus.Han vill ställa upp sin nya luftvärmepump på grönområdet intill sin gavel i stället för på sin egen mark.Luftvärmepumpen upptar då ca 1- 2 m2 av grönområdet på ca 40 - 50 m2.Strider den uppställningen mot anläggningsbeslutet och medlemmarnas gemensamma bästa trots att det rör sig om en så pass liten yta?Och hur lång tid har man på sig att klandra ett stämmobeslut som medger uppställningen?Och vad innebär nullitet i det här sammanhanget?Tack
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Ni är en samfällighetsförening som förfogar över två stycken gemensamhetsanläggningar där den ena omfattar ett grönområde. En medlem i föreningen vill nu installera en luftvärmepump vars placering till viss del är tänkt att ske på det här grönområdet. Mot bakgrund av det nu sagda undrar du om detta strider mot medlemmarnas gemensamma intressen, vilka tidsfrister som gäller vid klander av ett stämmobeslut samt vad åsyftas med begreppet nullitet. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är:Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS).Fråga 1 - Skulle installationen av luftvärmepumpen strida mot anläggningsbeslutet och samfällighetsföreningens (medlemmarnas) bästa?Den här frågan framstår dessvärre som tämligen svårbesvarad. Utan erforderlig kunskap om innehållet i varken anläggningsbeslutet eller föreningens stadgar blir det av förklarliga skäl besvärligt att kommentera och/eller avgöra om installationen verkligen strider mot något ändamål. Men eftersom ytan på grönområdet som vederbörande önskar att ta i anspråk är begränsad går det naturligtvis att argumentera för att något egentligt intrång av väsentlig betydelse i övriga medlemmars nyttjanderätt inte kommer att ske. Men oaktat vad som eventuellt har manifesterats i anläggningsbeslutet och under förutsättning att en uttrycklig reglering saknas i föreningens stadgar är det min uppfattning att ärendet ofrånkomligen behöver hänskjutas till stämman för votering.Fråga 2 - Vilken tidsfrist gäller för rätten att kunna klandra ett stämmobeslut?Om en styrelseledamot eller medlem vars rätt berörs av ett beslut som fattats på stämman och som inte tillkommit i behörig ordning, strider mot lagen om förvaltning av samfälligheter eller annan lagstiftning alternativt en i föreningen antagen stadgebestämmelse får klandras vid en mark- och miljödomstol, 53 § 1 st. LFS. En klandertalan som grundas på ett beslut som inte tillkommit i behörig ordning (exempelvis på grund av en försenad kallelse till stämman) eller endast kränker medlems rätt måste dock väckas inom fyra veckor från dagen då beslutet fattades för att rätten att få saken överprövad av en domstol inte ska gå förlorad, 53 § 2 st. LFS. Högsta domstolen (HD) har dock uttalat att en klandertalan som har väckts försent inte behöver utgöra ett rättegångshinder och därför ändå kan komma att prövas av en domstol om ingen invändning görs av motparten (jfr 34 kap. 1-2 §§ rättegångsbalken), se avgörandet NJA 1981 s. 330. Ovanstående innebär således att tidsfristen är beroende av vilken grund som åberopas till stöd för den väckta talan i domstol. Om klandertalan avser en kränkning av medlems rätt eller ett beslut som inte tillkommit i behörig ordning är det fyra veckor som gäller. I annat fall föreligger ingen tidsgräns. Att ett nekande svar på stämman kan liknas vid en kräkning av enskild medlems rätt, i det här fallet den fastighetsägare som önskar installera värmepumpen, framstår som osannolikt. Och huruvida stämmans beslut inte har tillkommit i behörig ordning går ibland inte att avgöra på förhand utan först efter stämmans genomförande. Men om beslutet har tillkommit i behörig ordning torde det som sagt inte råda någon bortre tidsgräns.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Fråga 3 - Vad innebär en nullitet i det här sammanhanget?Även den här frågan bereder en del svårigheter, närmare bestämt vissa tolkningssvårigheter. Definitionen av begreppet nullitet kan sägas vara en företeelse som utgör en icke-fråga, en bagatell. Jag har dock svårt att närmare uttala mig om detta eftersom din ärendebeskrivning inte riktigt förtäljer vilken specifik situation som åsyftas. Möjligen skulle den ifrågavarande fastighetsägaren kunna anse att dennes planer på att anlägga värmepumpen på en mindre del av samfällighetens grönområde är en nullitet om ytan idag exempelvis inte alls nyttjas av övriga medlemmar i föreningen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Skilja dotterbolag från moderbolag

2020-11-21 i Bolag
FRÅGA |Dotterbolag vill skiljas från moderbolag. Räcker det med att dotterbolaget köper tillbaks sina aktier och reglerar skuldförhållandet mellan bolagen?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras primärt i aktiebolagslagen (ABL). Jag kan börja med att nämna att dotterbolaget inte får köpa tillbaka sina egna aktier. Detta får nämligen endast ske under vissa specifika omständigheter och att skiljas från moderbolaget utgör inte en sådan omständighet (ABL 19:5). Effekten av att bolaget köper tillbaka sina egna aktier skulle bli att köpet blir ogiltigt och alltså återgår (ABL 19:4 1st). Det finns två stycken relativt enkla sätt att gå tillväga. Det första är en försäljning av aktierna men inte till dotterbolaget självt och det andra är en inkråmsöverlåtelse. Försäljning av aktier Moderbolaget kan som sagt inte sälja aktierna till dotterbolaget självt. Dock kan det sälja aktierna till den som är tänkt att vara ny ägare av dotterbolaget, detta kan vara en fysisk person eller ett annat aktiebolag (dvs ett holdingbolag som blir nytt moderbolag). Då sker detta som en helt vanlig försäljning av aktier. Vad gäller skuldförhållandet mellan bolagen kan ni välja att lösa detta genom aktiepriset eller på annat sätt, t.ex genom att skulderna helt enkelt betalas efter delningen. Utgångspunkten är att skulderna mellan bolagen kvarstår eftersom det tekniskt sett är två olika juridiska personer. Skulle ni sedan vilja att dotterbolaget slutar vara dotterbolag till holdingbolaget kan ni lösa detta genom en s.k omvänd fusion. Att gå in på detaljerna av hur detta fungerar faller dock utanför det du verkar undra över varför jag inte går närmare in på det. Inkråmsöverlåtelse En alternativ metod är att inte sälja dotterbolaget utan endas dess verksamhet. Detta sker genom en s.k inkråmsöverlåtelse. Inkråmsöverlåtelsen skulle i ert fall gå till på så vis att ni startar ett nytt aktiebolag. Detta bolag köper sedan "inkråmet" i dotterbolaget, dvs samtliga tillgångar (maskiner, byggnader, immateriella rättigheter, fordringar, varumärken, firmanamn, etc…). Detta sker genom ett vanligt avtal. Det är dock viktigt att detta avtal utformas på rätt sätt eftersom ni egentligen köper varje tillgång var för sig och då måste iaktta de lagar som gäller för just den tillgången. Inkråmsöverlåtelse aktualiserar även vissa arbetsrättsliga frågor, t.ex förhandlingsplikt med facket (MBL 11§ 2st). En inkråmsöverlåtelse måste även gå rätt till av skattemässiga skäl, gör ni inte rätt kan det bli mycket kostsamt i detta avseende. Väljer ni att göra en inkråmsöverlåtelse bör ni anlita en jurist som hjälper er att formulera avtalet och se till att allt går rätt till. Efter en inkråmsöverlåtelse har hela verksamheten överförts från dotterbolaget till det nya bolaget vilket är i princip samma sak som att dotterbolaget skilts från moderbolaget. Som sagt råder relativt stor avtalsfrihet vilket innebär att ni kan avtala om att skulderna ska tas över av det nya bolaget eller att en del av köpeskillingen är att vissa skulder betalas av det nya bolaget. Det är svårt för mig att mer specifikt säga hur ni ska reglera det eftersom jag inte har all information. Sammanfattning Det finns två sätt att skilja dotterbolaget från moderbolaget, försäljning av aktierna eller en inkråmsöverlåtelse. Att sälja aktierna innebär mindre frihet eftersom hela bolaget säljs medan en inkråmsöverlåtelse innebär mer frihet eftersom man köper tillgångarna. Dock är en inkråmsöverlåtelse betydligt mer komplicerad. Mitt råd är att ni säljer aktierna till den som är tänkt som ny ägare eller till ett holdningbolag som ägs av denne. Detta är simplare och förmodligen betydligt billigare än att ni ska anlita en jurist för att få hjälp med en inkråmsöverlåtelse. Med det sagt är det inte dumt att kontakta en jurist även inför en aktieförsäljning, det lär dock bli billigare i det fallet. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Vilket majoritetskrav gäller vid en föreningsstämma som ska besluta om installation av ett värmepumpsystem?

2020-11-19 i Föreningar
FRÅGA |En fråga å min åldrade mammas vägnar. Hon bor i en mindre bostadsrättsförening där en oenig styrelse tagit ett beslut att installera ett värmepumpsystem med motiveringen att det bl.a. är en bra investering. Det råder flera tveksamheter kring de argument som styrelsen angett. Därför har ett par medlemmar i föreningen (bl.a. min mamma) begärt en extra föreningsstämma för att fatta ett besluta om värmepumparna.Installationen av värmepumparna skulle installeras på gården ett par meter från min mammas veranda och hennes sovrum. Värmepumparna innebär en ökad ljudnivå i utemiljön och riskerar också störa lägenheter som ligger på de lägre våningarna.Med tanke på att min mamma m. fl. motsätter sig installationen och installationen drabbar min mammas lägenhet i högre grad än de högre liggande lägenheterna så är frågan är om beslutet på den extra föreningsstämman behöver fattas med enkel majoritet eller med 2/3 majoritet.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din mamma bor i en mindre bostadsrättsförening vars styrelse nu har beslutat att låta installera ett värmepumpsystem. De skäl som anförs för installationen framstår dock som alltför tvivelaktiga varför din mamma tillsammans med flertalet andra andelsägare (medlemmar) har valt att begära en extra föreningsstämma och hänskjuta frågan dit. Du undrar därför, för din mammas räkning, vilken majoritet som egentligen krävs för att kunna gå emot styrelsens beslut. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är:Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Din frågeställning är vidare mycket kortfattad och svaret kommer att bli ungefär detsamma. De majoritetskrav som gäller vid andra stämmobeslut än val framgår av 6 kap. 33 § 1 st. EFL. Där sägs att föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna, så kallad enkel majoritet, och att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal.Med relativ majoritet avses det förslag som har fått flest röster än något annat förslag, vilket är det majoritetskrav som gäller vid val om ingenting annat har bestämts i stadgarna, 6 kap. 34 § EFL. Den kvalificerade majoriteten och kravet på minst två tredjedelar av de avgivna rösterna aktualiseras i allt väsentlig endast när ett beslut om ändring av stadgarna har överlämnats för avgörande på stämman, 6 kap. 35 § EFL.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget och mot bakgrund av de ovan gjorda lagrumshänvisningarna kan det konstateras att frågan avseende den tilltänkta installationen endast fordrar enkel majoritet på den kommande extrastämman. Men märk väl att det kan finnas andra bestämmelser intagna i stadgarna varför det också kan vara en god idé att mycket noggrant studera dessa.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Måste en ideell förening ta ut en medlemsavgift?

2020-11-13 i Föreningar
FRÅGA |Hej får en idell förening ha ett alternativ för medlemsavgiften som till exempel att medlemmen hjälper till med någon form av arbete?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar de ideella föreningarna utan det är tidigare rättsfall och analogier till andra lagar som bestämmer hur de ideella föreningarna ska utövas.En ideell förening ska ha ett ideellt ändamål eller bedriva en ideell verksamhet och den ska vara öppen för nya medlemmar. Det finns inget krav på att medlemmarna i den ideella föreningen faktiska ska bidra med pengar. Teoretiskt sett så kan därmed en ideell förening ha som krav att medlemmarna ska hjälpa till i form av arbete, istället för att betala en avgift. Det är dock väldigt vanligt att de ideella föreningarna tar ut en medlemsavgift och det ska stå i föreningens stadgar om en medlemsavgift ska tas ut och hur hög den ska vara. En ideell förening får alltså ha ett alternativ till medlemsavgiften, men du får undersöka vad det står i föreningens stadgar gällande en eventuell medlemsavgift om det rör sig om en förening som är bildad. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Får styrelsen fatta beslut som strider mot ett stämmobeslut?

2020-11-21 i Föreningar
FRÅGA |Om stämman beslutade att vi ska jaga älg tom den 22 december, kan då styrelsen bryta detta stämmobeslut och stänga älgjakten fast vi inte skjutit fullt?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Föreningar regleras olika i svensk lag beroende på om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening. Av din fråga framgår inte vilken typ av förening det handlar om och jag kommer därför att redogöra för båda alternativ nedan. Beslutsfattande i en ideell förening En ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Beslutsfattande i en ekonomisk förening Ekonomiska föreningar däremot regleras i en egen lag, lagen om ekonomiska föreningar. Hierarkiskt står stämman över styrelsen. Stämman samlas vanligen en gång per år och fattar sina beslut, medan föreningen styrelse har ansvar över det löpande beslutsfattandet. (7 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar) Så länge stämmans beslut fattats i riktig ordning är huvudregeln att de ska vara bindande för styrelsen. Stämman ger uttryck för föreningens medlemmars vilja. (6 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar) Styrelsen har även en upplysningsplikt gentemot stämman (6 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar) Det är även stämman som utser styrelsens ledamöter (7 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar). Allt detta talar för att stämman ska ses som överordnad styrelsen, och det borde krävas starka skäl för att styrelsen ska få fatta beslut som uttryckligen går emot ett stämmobeslut. Med vänliga hälsningar,

Kan aktier tvångsinlösas?

2020-11-20 i Bolag
FRÅGA |Hej, som delägare (30%) i ett mindre aktiebolag, kan man tvingas att sälja sin andel till övriga ägare? Detta förutsatt att inget oegentligt ligger bakom, utan bara att övriga ägare önskar ta över andelen.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar utgå från att du är delägare i ett svenskt aktiebolag. Bestämmelser om svenska aktiebolag finns i aktiebolagslagen.Huvudregeln – aktier kan inte tvångsinlösasFör aktiebolag finns en princip som säger att alla aktieägare ska behandlas lika, det kallas likhetsprincipen (4 kap. 1 § aktiebolagslagen). Mot bakgrund av likhetsprincipen finns det ingen rätt för en aktieägare att kunna tvinga en annan aktieägare att sälja sina aktier. Huvudregeln är alltså att en aktieägare inte kan tvingas att sälja sina aktier.Undantag – om en aktieägare äger 90 % av aktiernaDet finns dock ett undantag till ovan nämnda huvudregel. Undantaget gäller om det finns en majoritetsaktieägare som äger minst 90 % av samtliga aktier. En aktieägare med minst 90 % av aktierna har rätt att tvångsinlösa resterande aktieägares aktier (22 kap. 1 § aktiebolagslagen). Denna regel blir dock inte tillämplig i ditt fall där du har 30 % av aktierna, då detta utesluter att någon annan kan äga 90 % av aktierna.Bestämmelsen i 22 kap. 1 § 1 st ABL är tvingande. Det innebär att aktieägarna inte kan avtala om att andra regler för tvångsinlösen ska gälla i bolagsordningen. Till exempel är villkor i bolagsordningen om att tvångsinlösen vid aktieägares passivitet därför ogiltigt.Undantag - aktieägaravtalSom ovan nämnt är huvudregeln att tvångsinlösen inte kan ske. Den enda möjligheten till tvångsinlösen enligt aktiebolagslagen är för en majoritetsägare med 90 % av aktierna. Om vi går utanför aktiebolagslagen kan dock aktieägarna själva ingå avtal med varandra om att tvångsinlösen ska få ske i vissa situationer. Aktieägarna upprättar då ett aktieägaravtal som gäller mellan de personer som ingår avtalet. Här bestämmer parterna själva vilka villkor som ska gälla.SlutsatsHuvudregeln är att tvångsinlösen inte får ske. En aktieägare som äger minst 90 % av aktierna i aktiebolaget har rätt att köpa de andra aktieägarnas aktier (22 kap. 1 § ABL). Eftersom du äger 30 % av aktierna kan det inte finnas en aktieägare med 90 % av aktierna. Undantaget blir därför inte tillämpligt.Ett aktieägaravtal kan reglera rätt till tvångsinlösen. Jag har ingen information om ett aktieägaravtal har ingåtts. Har inte ett aktieägaravtal ingåtts så kan du som aktieägare inte tvingas sälja dina aktier.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Diverse frågor kopplade till bostadsrättsföreningar

2020-11-18 i Föreningar
FRÅGA |Uppföljningsfråga@Jacob Björnberg1. Om en person som ej är medlem har röstat på stämman, kan man då ogiltigförklara dessa beslut?2. Den andra ägaren har haft andrahandsuthyrning trots att detta måste beslutas år för år på styrelsemöte enligt stadgarna och styrelseprotokoll. Kan man direkt avsluta uthyrningen med denna bakgrund? Och får hon ens rösta på styrelsemöte, hon är väl jävig i frågan?3. Vad händer om man har icke auktoriserade utbetalningar av redan utfört arbete i Brf?4. Kan det vara bokföringsbrott om redovisningskonsulten ej redovisat ett lån som ägare i BRF lånat av BRF?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline (av integritetsskäl syns dock inte ditt namn här),UTREDNINGEftersom det här avser ett antal följdfrågor kopplat till ett redan initierat ärende och en tidigare mailkorrespondens kommer den fortsatta framställningen inte att resultera i någon sedvanlig rättsutredning. Istället kommer kortare svar att erhållas på varje delfråga för att dessa sedan ska kunna fungera som ett samlat diskussionsunderlag inför och under din kommande telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Fråga 1 - Om en person, som inte är medlem i bostadsrättsföreningen, har röstat på årsstämman, kan man då ogiltigförklara dessa beslut?Precis som det har nämnts tidigare i vår korrespondens är det enligt huvudregeln endast andelsägare (medlemmar) i bostadsrättsföreningen som äger rätt att rösta på årsstämman. Varje medlem har en röst om ingenting annat framgår av stadgarna, 6 kap. 2-3 §§ EFL. Min uppfattning är därför att en sådan votering helt torde sakna verkan med tanke på det låga medlemsantalet i din förening. I andra situationer, och i större föreningar, skulle en sådan röst förmodligen bara lämnas utan avseende (alltså helt bortses ifrån).Fråga 2 - Den andra andelsägaren har hyrt ut i andra hand trots att detta enligt stadgarna måste godkännas av styrelsen för varje nytt år. Kan man direkt avsluta uthyrningen mot den här bakgrunden? Och kan vederbörande rösta på ett sådant styrelsemöte, denne är väl jävig?Det kan inledningsvis noteras att det alltid är styrelsen som beslutar om andrahandsupplåtelser ska godkännas varför den uthyrning som du hänvisar till endast är möjlig att genomföra efter ett inhämtat samtycke från styrelsen, 7 kap. 10 § 1 st. BRL. Min bedömning är därför att styrelsen kan förelägga bostadsrättshavaren att omedelbart upphöra med den olovliga andrahandsupplåtelsen. Dennes eventuella förpliktelser gentemot andrahandshyresgästen är dock inte ett problem som föreningen äger. Och ja, givet att bostadrättshavaren även sitter i styrelsen föreligger en jävssituation eftersom en styrelseledamot inte får vara med och handlägga en fråga om ett avtal mellan styrelseledamoten och föreningen, 7 kap. 23 § 1 st. 1 p. EFL.Fråga 3 - Vad händer vid icke auktoriserade utbetalningar av redan utfört arbete i bostadsrättsföreningen?Det korta svaret torde lyda att den som har svarat för alla de utbetalningar som inte har godkänts i behörig ordning kan komma att bli skadeståndsskyldig. Ersättningsansvaret aktualiseras vid uppsåt (avsikt) eller oaktsamhet (vårdslöshet) och reglerna träffar såväl styrelseledamöter som enskilda medlemmar, se 10 kap. 1 § BRL som hänvisar till 21 kap. 1 och 3 §§ EFL.Fråga 4 - Kan det vara ett bokföringsbrott begånget om en redovisningskonsult inte har redovisat en skuld som en medlem har till bostadsrättsföreningen?I 11 kap. 5 § 1 st. BrB sägs att "Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader".En första förutsättning för att en gärning ska vara brottslig är att den är brottsbeskrivningsenlig, vilket betyder att gärningsmannens handlade måste täcka samtliga rekvisit i den aktuella straffbestämmelsen. Enligt ovan kan det konstateras att det vid bokföringsbrott fordras att gärningsmannen 1. Har underlåtit att bokföra affärshändelser eller lämnat oriktiga uppgifter i bokföringen, 2. Att rörelsens (bostadsrättsföreningens) ekonomiska resultat eller ställning till följd av gärningen inte i huvudsak kan bedömas på ett adekvat sätt med hjälp av bokföringen och 3. Att gärningsmannen har förövat ovanstående med uppsåt eller av oaktsamhet. Med begreppet "i huvudsak" i andra punkten menas att mindre avvikelser kan falla utanför regleringen, vilket innebär att gärningsmannen i de fallen går fri från ansvar.Sammanfattningsvis och som svar på din fjärde och sista fråga; Ja, det kan eventuellt utgöra ett bokföringsbrott att inte ta upp en fordran på tillgångssidan i balansräkningen. Men för att kunna göra en ordentlig straffrättslig bedömning krävs naturligtvis ingående kunskap om de faktiska omständigheterna varför denna fråga får hänskjutas till din personliga telefonrådgivning. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på fredag den 20/11 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan styrelseordförande och VD vara samma person i ett aktiebolag?

2020-11-09 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag har undrat om en sak. Jag ska driva ett aktiebolag någon gång och det ska bli en styrelseledamot som sitter i styrelsen och en suppleant. Enligt svensk lag att styrelseordförande (Om det är flera ledamöter i styrelsen) och VD/CEO ska inte vara samma person. Så här fall vem ska leda den löpande förvaltningen i ett aktiebolag om styrelsen inte tillsätter VD? Tex kan jag vara ensam styrelseledamot och även är VD, eller går det inte? Om inte så vilken möjlighet kan jag leda förvaltningen då?
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ett publikt aktiebolag får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person (8 kap. 49 § aktiebolagslagen, ABL). Publika aktiebolag är aktiebolag med ett aktiekapital på minst 500 000 kr (1 kap. 14 § ABL). Jag utgår dock från att det aktiebolag som du tänker driva är ett privat aktiebolag. Privata aktiebolag ska ha minst 25 000 kr i aktiekapital (1 kap. 5 § ABL). I privata aktiebolag är det tillåtet att styrelseordförande och VD är samma person. Det innebär alltså att du kan vara både styrelseordförande och VD i ditt aktiebolag och därmed sköta exempelvis den löpande förvaltningen.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,