Kan mina aktier tvångsinlösas?

2021-05-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag har en frågor gällande reglar i ett aktiebolag och hoppas på att ni kan svara. Här nedan är mina frågor:Fråga 1: Kan andra aktieägare i ett styrelsemöte rösta om att ta över en annan aktieägares aktier?'' Det är så att vi är 4 medlemmar i styrelse och äger olika aktieandelar i företaget (30%,27%,23% och 20%), snart det är dags för oss att ta in en investerare som ska ha 20% av bolaget. Styrelse vill rösta nu om vilka ska ge procentandelar i från sig, d.v.s. att 2 medlemmar i styre (de som äger 30% och 27%) har rösta om att de inte ska ge ifrån sig sina andelar och att de som äger 23% och 20% ska ge bort var sin 10%. Min fråga är kan då de göra det p.g.a. röstmajoritet? Detta är inget bestämt tidigare i ett aktieägaravtal.'' Jag uppskattar verkligen om ni kan hjälpa mig med min fråga och att ni tala om för mig enligt vilken lag är det så.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, vill du veta vad om aktier kan tvångsinlösas. Regler gällande svenska aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL).Kan aktier tvångsinlösas?Tvångsinlösen innebär att en minoritetsägare tvingas sälja sina aktier, trots att den inte accepterat erbjudandet.I 4 kap 1 § ABL finns en likhetsprincip som säger att alla aktieägare ska behandlas lika. Detta innebär att alla aktieägare till aktier av samma sort rätt till samma utdelning per aktie. Därutöver, innebär detta även att andra aktieägare inte kan tvinga en annan att sälja sina aktier.UndantagDet finns emellertid ett undantag till regeln ovan. Av undantaget framgår att en majoritetsägare, d.v.s. en aktieägare som äger minst 90 % av samtliga aktier, kan tvångsinlösa resterande aktieägares aktier, 22 kap 1 § ABL. Bestämmelsen är tvingande vilket innebär att aktieägarna inte kan avtala om att andra regler för tvångsinlösen ska gälla i bolagsordningen.AktieägaravtalSom ovan nämnt är huvudregeln att tvångsinlösen inte kan ske. Den enda möjligheten till tvångsinlösen enligt ABL är för en majoritetsägare med 90 % av aktierna. Hursomhelst, kan aktieägarna själva ingå avtal med varandra om att tvångsinlösen ska få ske i vissa situationer. Detta kan ske i ett aktieägaravtal i vilket parterna bestämmer själva vilka villkor som ska gälla.SlutsatsSom nämndes ovan, kan aktier inte tvångsinlösas mot bakgrund av likhetsprincipen. En aktieägare som äger minst 90 % av aktierna i aktiebolaget har dock rätt att köpa de andra aktieägarnas aktier. Eftersom ingen av aktieägarna i ditt aktiebolag äger mer än 90% är undantaget inte tillämplig. I din text nämnder du att ett aktieägaravtal inte är upprättad vilket utesluter även denna möjlighet.Jag hoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Motionsrätt ekonomisk förening

2021-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Är det lagstadgat att en motionsrätt ska finnas i ekonomiska föreningar?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om ekonomiska föreningar finns i lag om ekonomiska föreningar (LEF).Rätt till ärendebehandlingEnligt 6 kap. 15 § LEF har en medlem rätt att få ett ärende (motion) behandlat vid en föreningsstämma, om denne skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Begäran ska framställas på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken. Med ärende förstås en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för ett beslut av föreningsstämman.Ovanstående lagrum ger alltså stöd för att medlemmar har motionsrätt i ekonomiska föreningar. Föreningens stadga kompletterar bestämmelsen när det gäller hur och när som motionen ska framställas.Hoppas informationen besvarar din fråga!Vänligen,

Ändring av ersättning för utfartsrätt

2021-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Vår samfällighetsförening bildades genom LM-förrättning för 6-7 år sedan och har som främsta syfte förvaltning av vårt interna vägnät. Vägnätet har inte direkt anslutning till det allmänna vägnätet utan infart från och utfart till detta sker via del av en annan vägförenings vägnät, ingen annan in-/utfart finns. Bägge vägnäten är gamla och avtal om kostnadsersättning/-fördelning för detta nyttjande har innan bildandet av vår Samfällighet reglerats i avtal direkt mellan de tidigare parterna.I samband med förrättningen fastslogs vårt nyttjande som en "utfartsrätt" och ett årligt indexreglerat belopp fastställdes som ersättning för denna.Överenskommelsen accepterades av bägge parter och inget besvär över fastställt belopp framfördes.Nu, många år senare, framför den andra förening besvär till oss och menar att ersättningsnivån är för låg och vill att vi, utöver det i förskott betalda årliga beloppet, ska vara med och bekosta diverse åtgärder.Vi själva, med mångårig egen dokumenterad erfarenhet av vad vi menar är rimliga kostnader för att "underhålla" väg av aktuell standard, hävdar att det belopp som betalas är rimligt och bör täcka kostnader för det slitage som vi genom vår "utfartsrätt" åsamkar vägen. Övriga förutsättningar och villkor är oförändrade.Parterna har svårt att enas om det finns grund för "omprövning" av villkor, och - hur en sådan i så fall formellt skulle begäras/gå till ? - vem som bekostar? - vad en sådan ytterst kan leda till? Tacksam för svar!
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Frågor om gemensamhetsanläggningar regleras i anläggningslagen (AL). Utfartsrätter Jag tolkar frågan som att er samfällighetsförening har getts rätt att nyttja den andra samfällighetens väg (50 a § AL). För en sådan upplåtelse ska ersättning betalas, antingen som en klumpsumma direkt eller genom årliga betalningar i förskott (50 a § andra stycket AL). Ersättningen ska vara skälig med hänsyn främst till den slitning av vägbanan som beräknas uppkomma genom att vägen används (50 a § andra stycket AL). Den ersättning som ska betalas för rättighetsupplåtelsen liksom hur ersättningen ska betalas, på en gång eller årligen i förskott, bestäms vid förrättningen. Vid större ändringar kan ersättningen för upplåtelsen behöva omprövas enligt 35 § (prop. 1996/97:92 s. 70). Ersättning i form av ett årligt förskott bör kunna indexuppräknas, vilket i så fall måste framgå av beslutet. Om parterna är överens om ersättningen kan denna överenskommelse läggas till grund för ersättningsbeslutet. Samfällighetsföreningen svarar för betalningen av ersättningen till den upplåtande samfälligheten. Ersättningen blir därmed en kostnad bland andra kostnader för föreningen och fördelas mellan medlemmarna i förhållande till andelstalen för driften (prop. 1996/97:92 s. 70).Ändra ersättningen Av olika anledningar kan ersättningen som utgår för nyttjandet av en väg efter hand behöva ändras, till exempel om trafiken väsentligt har ökat på vägen (och därmed ökat slitage). Sådana ändringar kan, som ovan har påpekats, åstadkommas genom en ny förrättning. Det går dock även att åstadkomma ändringar genom ett förenklat förfarande, nämligen genom att nå en överenskommelse om saken som sedan godkänns av Lantmäterimyndigheten. En sådan överenskommelse ska endast godkännas av Lantmäterimyndigheten om det är uppenbart att det inte strider mot anläggningslagen (54 a § AL). Detta innebär att den nya avgiften som bestäms måste vara skälig med hänsyn till slitaget. Fördelen med ett sådant förenklat förfarande är att man undkommer de kostnader som uppstår vid förrättning hos Lantmäterimyndigheten. En sådan kostnad fördelas på samtliga berörda parter. Sammanfattning och råd Det går att åstadkomma en ändring av villkoren, däribland den ersättning som ska utgå för utfartsrätten. Sådana ändringar kan antingen åstadkommas genom en ny förrättning, eller förenklat genom en överenskommelse som sedan Lantmäterimyndigheten ska godkänna. Vad en förrättning eller en överenskommelse ytterst landar i är att ersättningen bestäms till en skälig nivå utefter omständigheterna. Fördelen med ett förenklat förfarande är att det besparar er både tid och pengar. Huruvida det faktiskt finns en grund för omprövning och om en ny ersättning kommer att bestämmas vid en eventuell förrättning är svårt för mig att avgöra utifrån de givna förutsättningarna. Mitt råd till dig/er är därför att försöka nå en överenskommelse om vad ersättningen ska vara. Skulle detta inte leda till något kan ni ta det vidare till en ny förrättning. Skulle du behöva mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller har några frågor kring mitt svar får du mer än gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på er fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Styrelsen i min bostadsrättsförening nekar mig installation av markiser - Vad gäller?

2021-05-03 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Jag har köpt en bostadsrättslägenhet med uteplats. Vid köpet fick jag av mäklareh ordningsregler där det bland annat i punt 11 sägs "Markiser, balkongskydd och dylikt sk följa färganvisning från föreningen. Föreningen har en hög ambition för fsader och en del av detta är en enhetlig färgsättning," Det framgår ingen stans att markisser inte får sättas upp. När jag nu frågar styrelsen om faärgsättningen får jag till svar att jag inte får sätta upp markiser för att detta kan skada fasaden. Skall inte detta framgå i ordningsreglerna? Jag kan också nämna att utredning pågår om inglasning av balkonger, Detta torde väl vara lika farligt för fasaden som uppsättning av markiser. Min fråga är kan bostadsrättsföreningen förbjuda mig att sätta upp markiser för att det kan skada fasaden trots attvdet inte framgår av ordningsreglerna ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Mot bakgrund av ovanstående undrar du om styrelsen verkligen får (kan) neka dig tillstånd att sätta upp markiser samt huruvida den åberopade grunden, det vill säga risken för skada på fasaden, är godtagbar. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen, vad gäller?Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande bestämmelse finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare (medlemmar). Men givet ovanstående finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord du själv tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder torde ligga inom styrelsens behörighet. Enligt min mening bör därför inte den installation av markiser som du har för avsikt att genomföra omfattas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut inte är behövligt i det här fallet. Annorlunda uttryckt är min bedömning att styrelsen har kompetens (rätt) att besluta om tillstånd ska ges.Om frågan hänskjutas till föreningsstämman, vad gäller?Gränsdragningsfrågor avseende styrelsens behörighet aktualiseras inte sällan i föreningsrättsliga sammanhang. Många gånger finns det tyvärr inga givna svar varför meningsskiljaktigheter och annat missnöje behöver överlämnas för avgörande till årsstämman. Vad era stadgar föreskriver utöver de ovan nämnda ordningsreglerna är för mig ovisst, men min uppfattning är att du behöver hänskjuta frågan till föreningsstämman. Om årets stämma redan har hållits kan du alltid, istället för att vänta ytterligare ett år, försöka kalla till en extra föreningsstämma och där kräva en votering. Men det förutsätter att du får ihop minst 10 % av rösterna i bostadsrättsföreningen. I bostadsrättslagen hänvisas för övrigt till bestämmelserna i 6 kap. EFL i vilket det sägs att varje medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid föreningsstämman om denne skriftligen begär det hos styrelsen (9 kap. 14 § BRL och 6 kap. 15 § 1 st. EFL). En sådan begäran ska dock framställas på det sätt och inom den tid som eventuellt har bestämts i stadgarna. Detta betyder att envars rätt att få ett ärende behandlat på en årsstämma i en bostadsrättsförening kan vara villkorat med specifika tillvägagångssätt och/eller tidsfrister varför det återigen kan vara en god idé att mycket noggrant studera stadgarna. För att föreningsstämman sedan ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Notera att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis kan konstateras att den springande punkten är huruvida installation av markiser är att betrakta som en väsentlig förändring. Men bedömning är dessvärre att så inte är fallet varför styrelsen tillsvidare ensamt kan besluta om detta. Att ordningsreglerna stipulerar att "markiser, balkongskydd och dylikt ska följa färganvisning från föreningen" förändrar inte den bedömningen. Formuleringen kan enligt min mening inte jämställas med att installation av markiser automatiskt skulle behöva godkännas i varje enskilt fall. Det handlar snarare om en anvisning från föreningens sida och vad som gäller för det fall styrelsen lämnar tillstånd till en viss åtgärd hänförlig till fasaden. Styrelsens kompetens och alla situationer som denna potentiellt kan tänkas omfatta har inte detaljreglerats i lag. Av förklarliga skäl torde inte heller en uttömmande uppräkning vara möjlig att författa genom interna föreskrifter. Det är återigen begreppet väsentliga förändringar som fäller avgörandet. Förslagsvis hänskjuter du spörsmålet till föreningsstämman genom att lämna in en motion till styrelsen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Strider det mot likhetsprincipen att tilldela vissa medlemmar i en samfällighet avgiftsfria parkeringsplatser?

2021-05-15 i Föreningar
FRÅGA |Hej,jag bor i en samfällighet och man har kallat till extra stämma utan några motioner.Utan man har skrivit fyra olika förslag på dagordningen som enligt styrelsen mailats in av medlemmarna.Vi är totalt femton hus, i samfälligheten ingår soprum samt en gård med parkeringsplatser.För tillfället så har vi 9 parkeringsplatser till medlemmarna och 2 gästparkeringar.På stämman vill man ge fyra medlemmar privata parkeringar utan ngn avgift.Min fråga är då...man kan väl inte bara ge fyra medlemmar privata platser men inte dem andra för då behandlas inta alla lika, alla har samma andelstal i samfälligheten.Vad gör vi om detta röstas igenom på extra stämman ?Tack för svar på förhand.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om samfälligheter (samfällighetslagen, LOS).Likhetsprincipen, vad gäller?I föreningar brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom du åberopar denna som grund. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av en förenings medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda (sakliga) skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i exempelvis en bostadsrättsförening kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut, vilket det enligt min mening synes vara fråga om i det här fallet. För såvitt jag kan bedöma och utifrån din ärendebeskrivning föreligger det knappast några beaktansvärda/sakliga skäl för det man har för avsikt att genomföra beträffande parkeringsplatserna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis menar jag att du har fog för din uppfattning och för det fall stämman röstar igenom ett förslag i strid med likhetsprincipen blir du, som svar på din andra fråga, hänvisad till att klandra stämmans beslut genom att väcka en talan i domstol (i en tingsrätt som första instans, eller rättare sagt i en mark- och miljödomstol, vilka organisatoriskt sorterar under vissa tingsrätter). Observera att talan ska väckas inom fyra veckor från dagen för beslutet. Om så inte sker kommer du att gå miste om din klagorätt (se 53 § LOS).Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Krävs det en fullmakt om någon ska rösta istället för mig vid en bolagsstämma?

2021-05-11 i Bolag
FRÅGA |Vad är det för krav när ett ombud ska gå på en bolagsstämma istället för mig och rösta för min räkning. Tänker, är det något speciellt papper man måste fylla i enligt lag eller så? Tack.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § Aktiebolagslagen får en aktieägare som inte kan närvara personligen vid en bolagsstämma, utöva sin rätt genom ett ombud, förutsatt att denne har fullmakt. Fullmakten ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Detta innebär alltså att ett ombud kan närvara istället för dig vid stämman och även rösta å dina vägnar. Det krävs dock att du utfärdar en fullmakt till ombudet som ska utöva din rätt vid stämman och att fullmakten uppfyller formkraven, dvs. att den ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Tolkning av 48 a § anläggningslagen

2021-05-06 i Föreningar
FRÅGA |Vår vägförening har beslutat om en avgift vid byggnation: Där hänvisar man till 48a § AL, som innehåller detta:----48 a § Om en fastighet som deltar i en gemensamhetsanläggning som avser väg tillfälligt använder anläggningen i väsentligt större omfattning än som får anses svara mot fastighetens andelstal för driftkostnaderna, är fastighetens ägare skyldig att till samfälligheten utge skälig ersättning för de kostnader som uppkommer till följd av den ändrade användningen.[S2]Vid tvist angående fråga som avses i första stycket skall talan väckas hos mark- och miljödomstolen. Lag (2010:998).-----Man vi tycker man har tolkat detta fel: 1. Man tar ut en schablon kostnad på 5.000sek Vid all nybyggnation eller markarbeten som kräver bygglov. Oavsett om detta ökar användandet av vägarna eller inte.2. Man kräver en deposition på 10.000sek som inte har någon bärighet i 48a§3. Man tar ingen hänsyn till andelstal när man kräver in avgiften.Vi har sökt och fått byggnadslov för tillbyggnad av garage. Och har därmed fått en faktura på 15.000:-Vi använder totalt 80m av föreningens vägnät.Lönar det sig att ta detta till domstol ?Vem är det isåfall som måste stämma/stämmas?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Den tillämpliga lagen är, precis som du har identifierat, anläggningslagen (AL). För att besvara din fråga behöver därtill lagens förarbeten studeras, närmare bestämt prop. 1996/97:92 s. 64–65 och 99–100. Merkostnader Om en fastighet som deltar i en gemensamhetsanläggning för väg tillfälligt använder anläggningen i väsentligt större omfattning än som får anses svara mot fastighetens andelstal för drift, är fastighetens ägare enligt 48 a § första stycket AL skyldig att betala en skälig ersättning till samfälligheten för de ökade kostnader som har uppkommit.Ersättning för sådana merkostnader är en fråga mellan samfälligheten och fastighetsägaren och är således inte någonting som hanteras vid en förrättning. Det handlar endast om merkostnader som uppstår till följd av att fastigheten använder väganläggningen i väsentligt större omfattning än som förutsattes vid bestämmandet av fastighetens andelstal för drift (jfr 15 § andra stycket AL). Det handlar alltså om kostnader som uppstår när en fastighet tillfälligt ändrar användningen på ett sätt som ger ett onormalt större slitage eller skador på vägen. Merkostnaderna ska bestämmas efter en skälighetsbedömning. Exempel på när bestämmelsen kan bli aktuell är under pågående byggnadsarbeten på fastigheten, ett vägbygge som medför behov av tunga transporter, en större skogsavverkning etc. Det sistnämnda kan till exempel bli aktuellt om en stor del av fastighetens skog måste avverkas på en gång p.g.a. stormskador. En "vanlig" slutavverkning torde dock normalt sett vara inräknad i fastighetens driftsandelstal. Det är i praktiken inte helt enkelt att avgöra när en väg används i väsentligt större omfattning än som svarar mot fastighetens andelstal för driftskostnaderna. Av lagens förarbeten förstås att man ska bestämma omfattningen efter en skälighetsbedömning i varje enskilt fall. Vid ett onormalt stort slitage kan en riktlinje vara den avvikelse från den genomsnittliga väghållningskostnaden som uppstår. Att schablonmässigt i förväg ta ut en avgift för att täcka kostnader som kan uppkomma vid en tillfällig förändrad användning av vägen torde inte vara möjligt. Lagstiftarens mening torde ha varit att det endast är faktiskt uppkomna merkostnader som fastighetens ägare är skyldig att utge till samfälligheten. Jag kan dock inte hitta några fall då detta har prövats i domstol. Sammanfattningsvis kan alltså följande konstateras: Att kräva ersättning för merkostnader på grund av pågående byggnadsarbeten är således befogat, dock inte om det sker i förväg utifrån en schablonmässig bedömning. Vem kan du stämma? Talan ska väckas hos mark- och miljödomstolen (48 a § AL). När jag kollade på den länk som du bifogade såg jag att gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening. En samfällighetsförening är en egen juridisk person, och du ska således väcka talan mot den. Sammanfattning Det är befogat att ta ut en avgift vid slitage som uppkommer om fastighetsägaren tillfälligt använder anläggningen i väsentligt större omfattning än som får anses svara mot fastighetens andelstal för driftkostnaderna. Detta ska dock avgöras från fall till fall och inte genom en schablonmässig avgift som verkar vara fallet i er vägförening. Min tolkning blir därför precis som din att bestämmelsen är feltolkad. Du kan stämma samfällighetsföreningen direkt eftersom det är en juridisk person. Det kan dock vara värt att ha i åtanke att det ofta är både tidskrävande och kostsamt att processa i domstol, och mitt råd till dig är därför att framföra detta till föreningen för att försöka nå en frivillig överenskommelse innan du eventuellt tar det vidare. Skulle du behöva mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller har några frågor kring mitt svar får du mer än gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på er fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Har styrelsesuppelanter samma rättigheter som styrelseledamöter?

2021-04-30 i Bolag
FRÅGA |HejMin son har ett aktiebolag som jag är styrelsesuppleant.Vårt bolag anlitar en bokföringsfirma att sköta bokföringen de utför även bokslutet.När jag ställde frågor om senaste bokslutet via email till bokföringsfirman fick jagsvar från dem att de lämnar inte ut uppgifter till mig eftersom jag "bara" ärstyrelsesuppleant.Är detta förenligt med lagen?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar frågan så vill du veta om en styrelsesuppleant har samma rättigheter som en ordinarie styrelseledamot och om du har rätt att få uppgifterna. Svaret på detta hittar vi i aktiebolagslagen (ABL). Styrelsesuppleanters ställningI ett bolag med färre än tre styrelseledamöter ska det finnas minst en styrelsesuppleant (8 kap. 3 § 1 stycket ABL). Styrelsesuppleanter har som syfte att ersätta styrelseledamöter då de inte kan utföra sina uppdrag på grund av t,ex. sjukdom eller utlandsvistelse, dödsfall och förlust av behörighet. När en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot får denna som huvudregel samma rättigheter och skyldigheter som styrelseledamoten hade (8 kap. 3 § 2 stycket ABL). Innan en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot har denna alltså inte samma rättigheter. ArbetsordningStyrelsen i att publikt aktiebolag ska varje år fastställa en arbetsordning där det står hur arbetet ska fördelas mellan styrelseledamöter och i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete (8 kap. 46a § ABL). Detta är inte ett krav för privata aktiebolag men kan göras frivilligt. Beroende på om bolaget har en arbetsordning där det anges i vilken utsträckning en styrelsesuppleant ska delta i styrelsens arbete kan du ha rätt att begära ut uppgifterna. Aktieägares insynsrättI ett aktiebolag med högst tio aktieägare har aktieägarna insynsrätt. Detta innebär att aktieägare har rätt att få handlingar om bolagets verksamhet i den omfattning det behövs för att aktieägare skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat (7 kap. 36 § 1 stycket ABL). Om det kan ske utan oskälig kostnad och besvär ska styrelsen dessutom ge dig den hjälp som behövs för att du ska få uppgifterna (7 kap. 36 § 2 stycket ABL). Ovanstående gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § 3 stycket ABL). Detta innebär att om du dessutom är aktieägare i bolaget och det finns färre än tio aktieägare har du insynsrätt enligt ovan i den mån du behöver det och det inte medför någon påtaglig risk för bolaget. SammanfattningHuvudregeln är att styrelsesuppleanter får samma rättigheter som styrelseledamöter först då de ersätter dessa. Det kan dock skrivas in i en arbetsordning i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete. Om du dessutom är aktieägare i bolaget och bolaget har högst tio aktieägare har du insynsrätt och kan ha rätt att ta del av uppgifterna. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning