När kan en minoritetsägare begära vinstutdelning?

2020-07-13 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är ägare i ett fåmansbolag. Vi är 4 ägare som äger 5%, 5%, 15% resp 75%. För att kunna kräva utdelning har jag fattat att det krävs minst 10% ägande. Innebär det att en person ska äga minst 10% eller kan två minoritetsägare med 5% vardera gå ihop och kräva utdelning? Finns det några andra krav för att man ska kunna kräva en utdelning? Minoritetsägarna sitter ej i styrelsen. Tacksam för svar.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du själv nämner krävs ett ägande på minst 10 % om vinstutdelning ska begäras av minoritetsägare i ett aktiebolagslag. Detta framgår av 18 kap. 11 § första stycket aktiebolagslagen. Paragrafen ställer alltså upp ett krav på minst 10 %:s ägande av samtliga aktier i bolaget. Det krav som ställs upp är alltså ett ägande av 10 % av aktierna, och det krävs alltså inte att en person ska äga 10 % av aktierna, utan två personer kan likväl äga aktierna tillsammans. Det är även viktigt att vara uppmärksam på att det i bolagsordningen kan föreskrivas att ett innehav som är mindre än 10 % av samtliga bolagets aktier kan ge rätt till minoritetsägare att begära vinstutdelning, enligt 18 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen. Rent konkret innebär denna rätt dock inte en automatisk rätt till vinstutdelning. Bestämmelsen ger endast en rätt att få sin begäran behandlad på bolagsstämman. En begäran måste dessutom framställas innan bolagsstämman fattar beslut om dispositionen av vinsten. Sammanfattningsvis krävs alltså att minst 10 % av samtliga aktier är representerade när begäran av vinstutdelning framställs, oavsett hur många personer som faktiskt äger aktierna. Begäran ska framställas i anslutning till årsstämman och innan ett slutgiltigt beslut om dispositionen av vinsten fattats. Om du sedan är missnöjd med beslutet eftersom det har fattats i strid mot denna bestämmelse eller bolagsordningen kan du klandra beslutet vid allmän domstol, enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. Vänliga hälsningar,

Har styrelsen rösträtt på föreningsstämman i frågor som gynnar dem?

2020-07-05 i Föreningar
FRÅGA |På vårt årsmöte hade styrelsen ett förslag att Befria styrelsemedlemmarna från både Medlemsavgift och deltagande i arbetsdagar, Har styrelsesen rösträtt på årsmötet i denna fråga som gynnar dem, ?Styrelsens förslag vann på mötet, 10 mot 7, det var 6 i styrelsen som röstade ja, utan styrelsen röster hade det blivit7 mot 4 nej.Nyfiken om detta skedde på ett korrekt sätt.
Mohamed Mustapha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att föreningen i fråga är en ekonomisk förening. I sådana fall är lagen om ekonomiska föreningar (FL) tillämplig. På en föreningsstämma får en medlem inte själv eller genom ombud rösta i en fråga om medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller andra skyldigheter gentemot föreningen (6 kap. 37 § FL). Detta innebär att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta i frågor som befriar hen från skyldigheten att exempelvis betala medlemsavgift och delta i arbetsdagar. Man menar att medlemmen i sådana situationer är jäv och därav inte behörig att rösta i frågan. Om styrelseledamöterna inte är medlemmar så är de ändå jäviga då beslutet kan ses som ett avtal mellan styrelseledamöterna och föreningen om att befria de från vissa skyldigheter. I ett sådant fall får de inte heller delta i beslutet (7 kap. 23 § FL).Då beslutet i detta fall inte har fattats i behörig ordning samt strider mot lagen så får en föreningsmedlem, en innehavare av förlagsandelar, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § FL). En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet (6 kap 48 § 1 stycket FL). Innan talan väcks kan man försöka föra en dialog inom föreningen för att lösa problemet internt och på så sätt undvika en lång process. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Om utmätning av personliga tillgångar för förenings räkning

2020-06-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om kronofogden kan ta min egendom om min förening har hamnat på kronofogden, då jag är ordförande.
Emil Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en förening har hamnat hos kronofogden kan du som ordförande för föreningen inte få dina tillgångar utmätta, det är endast föreningens tillgångar som är föremål för utmätning (1 kap. 9 § Lag om ekonomiska föreningar).Vänligen,

Personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder för aktieägare eller bolagsföreträdare?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag sitter som styrelseledamot och VD för en aktiebolag samt äger 20% av 500 aktier. Verksamheten har bedrivit inom restaurang bransch men har inte varit aktiv efter 01-03-2020 på grund av Corona och att andra delägare hade blivit trötta på att jobba. Min fråga är vad händer om jag bara lämnar styrelsen? Bolaget sitter i skuld som innefattar runt 70000kr, vad händer sen om de andra sätter i konkurs? Kommer jag behöva betala nåt F-skatt eller sånt?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (här) så har inte aktieägarna ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Om en styrelseledamot eller VD agerat redligt så är inte heller denne ansvarig för bolagets förpliktelser. Däremot kan både styrelseledamot, VD, och aktieägare bli personligt betalningsansvariga om de inte agerar i enlighet med lagen (1 kap 3 § 2 st. samt 25 kap. 18 och 19 §§ aktiebolagslagen). T.ex. kan någon av dessa bli personligt betalningsansvariga om de inte gör en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Betalningsansvaret kommer då avse de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består. Att du som VD medvetet håller dig från att inse nåt sådant duger inte för att undkomma ansvar. Som VD har man en plikt att se till att bolagets finanser är i sin ordning. Alltså, om inget enligt lag felaktigt förfarande har förekommit så har du inget att oroa dig för. Säkerställ helst att bolaget har åtminstone hälften av det registrerade aktiekapitalet i eget kapital. Om aktiekapitalet är 50 000 krävs alltså 25 000 i eget kapital för att du ska vara säker. Om det finns skäl att anta att erat egna kapital understiger 25 000 enligt mitt antagande ovan så bör en kontrollbalansräkning upprättas. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 15 § aktiebolagslagen). Det bör slutligen anmärkas att även fast du lämnar styrelsen kommer du fortsättningsvis vara betalningsansvarig för de förpliktelser som uppkommit under den period du varit i styrelsen och denna varit försumlig genom att inte upprätte en kontrollbalansräkning. Men ifall styrelsen inte varit försumlig har du inget att oroa dig för!Beträffande skatt så kan en företrädare för en juridisk person (styrelseledamot för aktiebolag exempelvis) bli betalningsansvarig för bolagets skatteskuld eller avgift om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala (59 kap. 13 § skatteförfarandelagen). Hoppas detta besvarade din fråga, MVH

kan jag bli nekad andrahandsuthyrning när jag har jobbat 9 år utomlands men behöver lägenheten ifall mitt kontrakt går ut?

2020-07-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag äger en bostadsrätt som varit uthyrd i andra hand under 9 år med tillstånd från föreningen. Skälet till till detta är att jag arbetar utomlands på ettårskontrakt som de facto har förlängts med ett år i taget men med stor osäkerhet om det verkligen kommer att ske år från år. Jag har därför ett behov av en bostad i Stockholm med relativt kort varsel, dvs 3 månaders uppsägningstid av min andrahandshyresgäst. Föreningen har nu nekat mig en förlängning av tillståndet eftersom lägenheten har varit uthyrd "för lång tid".Finns det prejudikat i hyresnämnden om vad som är en rimlig tid för andrahandsuthyrning med de skäl som jag har angivit ovan och därmed vad är mina chanser att vinna ett sådant ärende i hyresnämnden? Jag har redan anmält ärendet till hyresnämnden eftersom jag antar att jag alltid har möjligheten att återta det innan förhandlingen. Hur återtar jag ett ärende från hyresnämnden och är det förknippat med kostnader?(Jag har ställt samma fråga som ett gratisärende. Jag insåg efteråt att det kommer att ta för lång tid att få svar den vägen. Kan du ta bort detta från "gratisärendena" eftersom ett svar räcker?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: Bostadsrättsföreningen.AndrahandsuthyrningHuvudregeln vid en total sublokation (uthyrning av hela lägenheten) är att man behöver bostadsrättsföreningens godkännande, se 7 kap 10§. Om bostadsrättsföreningen ger sitt godkännande kan ändock lägenheten hyras ut om hyresnämnden godkänna detta om du har skäl till detta och föreningen inte har någon befogad anledning för sitt vägrande, se 7 kap 11§.Exempel på vanliga situationer där ett tillstånd enligt propositionen till bestämmelsen kan ges är när bostadsrättshavaren vill studera eller arbeta på annan ort, vistas utomlands eller på annan ort i landet, vårda en anhörig eller sammanbo med någon på prov. Tillstånd kan också lämnas t.ex. när den som förvärvar en bostadsrätt vill upplåta lägenheten under en övergångstid för att kunna avsluta en tjänst eller liknande. Tanken är dock att bostadsrättshavarens skäl normalt väger lättare med tiden, se Prop 2002/03:12 s 119. När bostadsrättshavaren bor någon annanstans är det efter några års tid ofta inte längre ett tillräckligt skäl för att lägenheten upplåts i andra hand. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Är det t.ex. fråga om studier på annan ort kan en längre tid komma i fråga så att studierna kan avslutas, om bostadsrättshavaren avser att återvända till lägenheten.Visserligen har du en anledning i och med att du opererar på ettårs kontrakt. Men bostadsrättsföreningen kan ha anledning att tro att du inte anser komma tillbaka till bostadsrätten och vill inte handskas med andrahandsgäster hela tiden. Eftersom det har gått 9 år sedan du har varit i lägenheten är min bedömning att deras anledning är befogad och att deras vägran är befogad.SammanfattningMin bedömning är att bostadsrättsföreningen har rätt i sin sak att neka dig andrahandsuthyrning. Här beaktar jag att lagstiftarens menar att skälen normalt väger lättare med tiden. Jag jämför även här med deras uttalande om att när bostadsrättshavaren efter några års tid bor någon annanstans, så finns de oftast inga tillräckliga skäl för lägenheten upplåts i andra hand förutom vid t.ex studier där det finns ett slutdatum och att bostadsrättshavaren menar att flytta tillbaka. I din situation så förefaller lägenheten endast vara ett säkerhetsnät för de fall då du inte får en förlängt kontrakt - med andra ord så kommer du aldrig flytta tillbaka om dina kontrakt alltid förlängs. Eftersom föreningen redan har godkänt 9 år av andrahandsuthyrning så anser jag att de t.o.m har gått utöver vad lagen begär av dem (detta är visserligen inte olagligt, en förening får godkänna andrahandsuthyrning hur som helst utom vissa strikta omständigheter). Jag anser därför det är osannolikt att vinna i hyresnämnden, dock tycker jag att du ska försöka om det är viktigt för dig. I hyresnämnden står alla parter för sina egna kostnader och processkostnader är därför minimala. Du förlorar därför ingenting på att försöka få rätt. Du kan ringa eller mejla hyresnämnden om att du lägger ner ditt ärende - inga kostnader är förknippade med detta.Jag hoppas jag har kunnat vara till vägledning. Har du några följdfrågor kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se. Du har valt telefonåterkoppling, jag ringer dig torsdag 9 juli kl 14:00. Kan du inte denna tid så ber jag dig att höra av dig till mig så bokar vi en tid som passar.Vänligen,

Lån mellan helägda aktiebolag

2020-07-03 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag undrar om mitt aktiebolag som ägs till 100 % av mig kan låna pengar av min pappas aktiebolag som ägs 100 % av honom? Syftet med lånet är att jag via mitt aktiebolag skall bli delägare i ett det bolaget där jag arbetar.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den regleras primärt i Aktiebolagslagen (ABL).Eftersom ni äger bolagen till 100% anses ni ha bestämmande inflytande över era respektive bolag. Eftersom ni är släkt med varandra i form av barn respektive förälder är det därför förbjudet att låna pengar mellan era bolag (ABL 21:1 5p). Svaret är alltså att ditt bolag inte kan låna pengarna.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.

Kan ett förbjudet lån från mitt aktiebolag bli tillåtet om den person som mottog lånet utträder från närståendekretsen?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej ;Jag har aktiebolag, jag är ensam ledamot, har en suppleant. Jag lånade pengar till suppleant mamma som har gjort att skatteverket anser detta som förbjudet lån pga hennes son sitter som suppleant. Problemet är 20180109 bestämde jag att ändra suppleant. Men jag anmälde aldrig till bolagverket. Jag registrerade detta nyss.Min fråga är om skatteverket får veta detta , kan det förbjudet lån ändras till giltig lån?Kommer jag får böter / straff då som styrelseledamot , jag har varit passiv och ej ändrade suppleant genast?Vad säger aktiebolag lagen?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om vad som gäller när ett aktiebolag lånar ut pengar till närstående finns i aktiebolagslagen.Bedömningen görs vid avtalstidpunktenPrecis som du skriver så är det som huvudregel förbjudet för ett aktiebolag att låna ut pengar till närstående. Som närstående räknas bland annat den som är förälder till en styrelsesuppleant i bolaget (21:1 p. 3 och 8:3 andra stycket ABL).Bedömningen av om en person räknas som närstående görs vid avtalstidspunkten, dvs vid den tidpunkt som bolaget och personen ingår avtal om lånet. Märk att det alltså inte spelar någon roll vilken status personen har vid själva utbetalningen av lånet.Ändringar av styrelsens sammansättning får verkan vid den tidpunkt då anmälan om registrering inkom till Bolagsverket (8:13 första stycket ABL). Den ändring av suppleant som du har gjort fick alltså verkan först nu när du anmälde det.Sammantaget så innebär detta att personen som tog emot lånet från ditt aktiebolag räknas som närstående till bolaget om hennes son var registrerad som suppleant vid den tidpunkt då hon och bolaget ingick avtal om lånet. Lånet är i så fall förbjudet. Det går inte att ändra ett förbjudet lån till ett tillåtet lån genom att i efterhand skicka in en anmälan om ändring av suppleant.Konsekvenserna av ett förbjudet lånEtt förbjudet lån medför flera konsekvenser. Den som har mottagit det förbjudna lånet, mamman till suppleanten i ditt fall, ska betala tillbaka hela lånet till bolaget (21:11 ABL). Du som styrelseledamot kan dömas till böter eller fängelse högst ett år (30:1 första stycket p. 4 ABL). För straff krävs dock att du har haft uppsåt eller varit grovt oaktsam vid lämnandet av lånet. Därutöver tillkommer även skattemässiga konsekvenser.Vad gäller anmälan om ändring av styrelsen så ska det göras genast från att ändringen av styrelsen skett (8:44 ABL). Det finns inget straff för dig som styrelseledamot om du inte skickar in anmälan, utan det som kan hända är att Bolagsverket vid vite kan förelägga dig att göra anmälan (30:1 första stycket p. 1 ABL). Jag förstår det dock som att du har skickat in en komplett anmälan om ändring av suppleant och du riskerar därför inte något vite.Vänliga hälsningar,

Vad gäller när en styrelses beslut i en bostadsrättsförening delvis strider mot en viljeförklaring i ett tidigare stämmobeslut?

2020-06-25 i Föreningar
FRÅGA |Under vår stämma (bostadsrätt) hade det kommit in en motion ang grillförbud på balkongerna. Denna motion röstades ned och det sades även att det skulle vara okej att fortsätta grilla som vanligt. (En gång i veckan med gasol eller el). Nu möts vi av en lapp i hissen som säger att styrelsen beslutat (daterad till en månad innan stämman/årsmötet ägde rum) har beslutat om att gasol ska förbjudas from 2021. Detta nämndes det ingenting om på årsmötet. Detta i sin tur gör att vi två dagar innan årsmötet åkte och köpte en gasolgrill som INTE öppnades och användes innan årsmötet som sedan var med utgångsläge "grilla på som vanligt" för att nu då efter årsmötet få veta att vi bara får använda den året ut. Är det här okej? Hade vi vetat att gasol inte skulle vara okej efter 2020 hade vi inte investerat i en sprillans ny gasolgrill. Nu känns det som att pengarna är lite kastade i sjön eftersom att vi Max kommer få använda grillen 28 gånger till (eftersom man bara får grilla en gång i veckan). Kan vi på något sätt kräva pengarna för grillen av styrelsen som jag tycker gått ut med vilseledande information? Eller finns det någonting vi kan göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En lagd motion om grillförbud röstades ner på den senaste årsstämman i din bostadsrättsförening under vilken det även aviserades att fortsatt grillning med gasol eller el likt tidigare skulle tillåtas en gång per vecka. Trots det aktuella stämmobeslutet har styrelsen, genom ett skriftligt meddelande daterat till en månad innan den senaste årsstämman ägde rum, beslutat att gasol helt ska förbjudas from årsskiftet. Till saken hör att du ganska nyligen införskaffade en gasolgrill vilken du alltså från och med nästa år inte längre äger rätt att använda. Du undrar därför huruvida det är möjligt att begära ersättning av styrelsen för den inköpta grillen alternativt om det finns några andra åtgärder som du i egenskap av andelsägare (medlem) i föreningen kan vidta. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina två frågor är:Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt (1 kap. 1 § BRL). Det nyss anförda är förklaringen till varför även föreningslagens bestämmelser kan bli tillämpliga i det här fallet. Hur ser kompetensfördelningen ut mellan föreningsstämman och styrelsen? Vilka beslut kan fattas av respektive organ? Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Men givet din ärendebeskrivning finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord du själv tillsammans med övriga medlemmar genom stämmobeslut) som dikterar villkoren i stadgarna och således för vad som ska gälla i föreningen i stort. Min bedömning är att styrelsen verkar anse att frågan om gasolgrillarnas vara eller icke vara inte är att betrakta som en väsentlig förändring, vilket jag definitivt är beredd att hålla med om. Det kan förvisso framstå som smått anmärkningsvärt att styrelsen ändå fattade ett beslut som uttryckligen stred mot den vilja som kom till uttryck i samband voteringen avseende förslaget om grillförbud. Men det nu gällande styrelsebeslutet torde trots det inträffade äga fortsatt giltighet eftersom detta faller inom ramen för styrelsens beslutskompetens. Jag menar därför att frågan på nytt måste hänskjutas till föreningsstämman om styrelsen inte självmant skulle vidta rättelse genom att justera alternativt upphäva det ifrågavarande beslutet. Som medlem i bostadsrättsföreningen har du ovillkorad rätt att få ett ärende behandlat på stämman (6 kap. 15 § EFL). För att denna ska kunna anta ett förslag krävs mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § EFL). Årsstämman fungerar som en demokratisk församling som har att avgöra viktiga angelägenheter i föreningen och kan i stor utsträckning agera godtyckligt så länge stämmans beslut inte strider mot tvingande lagstiftning. Värt att notera är att om ett stämmobeslutet inte skulle ha kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot lag eller bestämmelser i stadgarna har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol (i tingsrätt som första instans) och yrka (begära) att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § EFL). Observera dock att en sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet för att rätten att kunna få beslutet överprövat av en domstol inte ska gå förlorad (6 kap. 48 § EFL). Finns det någonting annat du kan göra och går det att kräva ersättning av styrelsen?I det här sammanhanget måste det förtydligas att styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen av bostadsrättsföreningen, vilket egentligen innebär att denna endast självmant behöver hänskjuta större beslut ("väsentliga förändringar") till årsstämman (7 kap. 4 § 1 st. EFL). Den enligt lag löpande förvaltningen som åläggs styrelsen renderar ofta i ett långtgående ansvar med vilket det följer en vidsträckt befogenhet att fatta beslut. Styrelsen företräder föreningen och har inte bara ett ansvar mot medlemmarna utan också gentemot myndigheter och eventuella hyresgäster i egenskap av fastighetsägare. Lagstiftaren har velat undvika att styrelsen bakbinds genom att spörsmål av enklare beskaffenhet inte ska behöva vara beroende av stämmobeslut och därmed hindra det vanliga styrelsearbetets fortgång. Även om jag har full förståelse för att det nu fattade beslutet kommer att innebära en del olägenheter för dig nästa år och dessutom redan nu har skapat viss irritation menar jag att förbudet rörande gasolgrillarnas existens objektivt sätt torde framstå som ganska trivialt ("ett spörsmål av enklare beskaffenhet"). I synnerhet med tanke på att grillning i övrigt alltjämt tillåts i föreningen. Jag har därför svårt att se att du till dags dato skulle kunna göra någonting annat än att lämna in en ny motion och få saken prövad på årsstämman. Mot bakgrund av det ovan anförda bedömer jag därför möjligheten att kunna få ut någon ersättning av styrelsen som tämligen svårgenomträngligt. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,