Räknas en adjungerad medlem som styrelseledamot då man ska avgöra om styrelsen är beslutsför?

2020-09-20 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är en ideell förening och undrar om vår styrelse är beslutsför. Det står följande i stadgarna:* "Styrelsen består av minst tre (3) och högst sju (7) ordinarie ledamöter samt minst noll (0) och högst två (2) suppleanter." * "Vid ledamots avsägelse adjungeras annan medlem, fram till nästkommande årsmöte." * "Styrelsen är beslutsför då minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsebeslut fattas med enkel majoritet."Om stämman valt 7 ordinarie ledamöter, en avsagt sig så 6 ordinarie kvarstår och en ny medlem adjungerats till styrelsen för att ersätta den som avsagt sig, är styrelsen då beslutsför om 3 ordinarie och den adjungerade närvarar på mötena?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en adjungerad styrelseledamot?Att adjungera betyder att välja in en person som tillfälligt får delta i styrelsens arbete, till exempel delta på ett styrelse- eller medlemsmöte. En adjungerad styrelsemedlem har i regel yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. Av denna anledning bör en adjungerad styrelseledamot inte anses som en styrelseledamot när det kommer till beslutsförhet. Vad är en suppleant?En suppleant är en stand-in för ordinarie ledamot. Suppleanten vikarierar på styrelsemötet om en ordinarie ledamot inte kan närvara. Då har suppleanten samma funktion som en ledamot, vilket till exempel innebär att denne räknas in i underlaget för att styrelsen ska kunna vara beslutsför.Är er styrelse beslutsför?Er styrelse består i nuläget av sex styrelseledamöter och en adjungerad medlem. Eftersom den adjungerade medlemmen inte har rösträtt ska han eller hon inte räknas in i underlaget för beslutsförhet. Er styrelse är beslutsför då minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Detta innebär att minst 3 av de ordinarie styrelseledamöterna ska vara närvarande för att styrelsen ska vara beslutsför.Sammanfattning:Sammanfattningsvis stämmer det att er styrelse är beslutsför om tre ordinarie ledamöter och den adjungerade medlemmen närvarar på mötena. Det räcker även med endast tre ordinarie ledamöter. Om ni istället vill ha sju röstberättigade medlemmar på mötet bör ni tillsätta en suppleant som kan vikariera för styrelseledamot som inte kan närvara. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad kan styrelsen i en samfällighetsförening besluta om gällande rätten att få delta på årsstämman?

2020-09-15 i Föreningar
FRÅGA |Vi är medlemmar i en samfällighetsförening vi har frågor gällande styrelsen inför ett årsmöte om 10 dagar.Frågor kommer att avhandlas på mötet och diskussioner kommer att uppstå som är av intresse för alla i hushållen. Ett hushåll = en röst.Tidigare maximerade styrelsen tillåtet antal närvarande på det kommande mötet till 50 personer och endast en person/hushåll – pga storleken på den lokal de bokat då. "Först till kvarn" De krävde även att anmälan gjordes skriftligt, inkl uppgift om VEM från hushållet som skulle närvara.Efter protester ändrade de sig och drog tillbaka "maximeringen" av antal hushåll, bokade en större lokal, som kan ta ca 120 personer med hänsyn taget till FHM:s rekommendationer. Normalt närvarar ca 60 personer, från de 160 hushåll som föreningen består av, på årsmötena. Styrelsen kräver dock fortfarande att max en person från varje hushåll får närvara och att anmälan görs skriftligt samt VEM från hushållet som ska närvara.Har styrelsen rätt att…FRÅGA 1: kräva att max en (1) deltagare per hushåll får närvara på årsmötet – även om lokalen för mötet är stor nog, med hänsyn taget till FHM:s rekommendationerFRÅGA 2: avvisa en person som oanmäld, men som ingår i samma hushåll som annan medlem (som anmält sig och närvarar) kommer till mötet?FRÅGA 3a: av medlemmarna kräva skriftlig anmälan till årsmötet?FRÅGA 4: att förhindra hushåll, som INTE har anmält sig skriftligt, att närvara?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du jämte flertalet andra personer är medlemmar i en samfällighetsförening. Inför den stundande föreningsstämman har styrelsen ställt upp diverse villkor för deltagandet på stämman och detta till följd av den extra ordinära situation som Covid-19 har fört med sig. Det nu sagda innebär att styrelsen bland annat har bestämt att högst en person från varje hushåll ska få närvara och att denne i förväg skriftligen anmäler sitt deltagande. Mot bakgrund av ovanstående undrar du och ett antal andra medlemmar huruvida styrelsen verkligen äger rätt att agera på det sätt som nu är i fråga. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Lagen om förvaltning av samfälligheter (LOS).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Även vissa analogier (paralleller) kommer att göras till bostadsrättslagen (BRL) och detta endast av illustrativa skäl.Samfällighetsföreningar är likt bostadsrättsföreningar en typ av ekonomisk förening, vilket är anledningen till att föreningslagen även blir tillämplig i det här sammanhanget. De frågor som framgår av din ärendebeskrivning kommer i någon mån att behandlas var för sig. Men ett flertal kommer också att bakas ihop och detta för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig.Några allmänna hållpunkter - Kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen, vad gäller?Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen, 6 kap. 10 § 1-3 p. EFL. Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat, 9 kap. 15 § BRL. En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar, 6 kap. 10 § 4 p. EFL. I övrigt ges ingen ytterligare vägledning. I lagen om förvaltning av samfälligheter finns överhuvudtaget ingen sådan reglering. Men genom analogislut kan viss vägledning ändå sökas i de tidigare nämnda författningarna (eftersom en samfällighetsförening följaktligen är en sorts ekonomisk förening) liksom på grundval av allmänna associationsrättsliga (föreningsrättsliga) principer varför det ovan anförda torde gälla även i det här fallet. Begreppet väsentliga förändringar är dock inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Det är i mångt och mycket föreningen, med andra ord ni själva som tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut dikterar villkoren för stadgarna och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder av exempelvis en av samfälligheten ägd gemensamhetsanläggning torde ligga inom styrelsens behörighet och därför inte kan betraktas som en väsentlig förändring. Årsstämman fungerar som en demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte strider mot tvingande lagstiftning. Din första fråga - Kan styrelsen begränsa medlemmarnas rätt att få närvara på föreningsstämman?Det korta svaret lyder: Nej, egentligen inte. I 47 § LOS sägs att medlemmarnas rätt att delta i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman och vid denna äger vidare envar rätt att närvara, yttra sig och rösta, vilket framgår av 6 kap. 2 § 1 st. EFL. Såvitt jag kan bedöma finns det således inget stöd för att styrelsen efter eget gottfinnande har kompetens att fatta den här typen av beslut som i praktiken innebär en påtaglig inskränkning i en av medlemmarnas absolut mest fundamentala rättigheter. Min bedömning är att inte ens föreningsstämman i egenskap av samfällighetens högst beslutande organ hade kan genomdriva det aktuella villkoret eftersom detta inte hade varit förenligt med den lagstiftning som finns på föreningsrättens område. Däremot kan det under vissa givna förutsättningar ändå finnas undantag som kan åberopas av styrelsen, vilka kommer att behandlas i nästa stycke enligt nedan.Dina övriga frågor (vilka är nära förbundna med varandra) - Kan styrelsen avvisa en oanmäld medlem som tillhör ett hushåll i vilket det redan finns en annan anmäld medlem? Kan styrelsen helt förhindra att ett oanmält hushålls medlemmar närvarar på stämman? Och vad gäller angående formkravet?Mot bakgrund av att rätten för en medlem att få delta på föreningsstämman i princip är en ovillkorad rättighet är det korta svaret på de två förstnämnda frågorna: Nej, det går förmodligen inte. Men märk väl att annan associationsrättslig lagstiftning kan stipulera det rakt motsatta. Enligt aktiebolagslagen (ABL) finns det nämligen en möjlighet att i bolagsordningen, vilket för övrigt är ett aktiebolags motsvarighet till en förenings stadgar, föreskriva att en aktieägare endast får delta om denne anmäler detta till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till bolagsstämman, 7 kap. 2 § 2 st. ABL. Detsamma torde även gälla en ekonomisk förening under förutsättning att stadgarna tillåter det, jfr 3 kap. 1 § 6 p. EFL och 28 § 1 st. 9 p. LOS. Men om ett deltagande på er föreningsstämma aldrig tidigare har varit föremål för ett skriftligt anmälningsförfarande talar det naturligtvis för att det inte finns någon sådan bestämmelse i stadgarna som ger stöd för styrelsens nu vidtagna åtgärder. Enligt min mening är styrelsens agerande därför att betrakta som en väsentlig förändring varför frågan hade behövt hänskjutas till föreningsstämman för votering. Om det skulle finnas önskemål om att utöka styrelsens behörighet härvidlag menar jag att detta i så fall måste ske genom en ändring av stadgarna, vilket definitivt är något som fordrar ett stämmobeslut med minst två tredjedelars övervikt, vilket följer av 6 kap. 35 § EFL och 52 § 1 st. LOS. Sammantaget finns det goda skäl att mycket noggrant studera de ifrågavarande stadgarna eftersom dessa kan få avsevärd betydelse för den rättsliga bedömningen. Men givet att styrelsen på grundval av stadgarna alternativt tidigare lokal praxis (sedvänja) i föreningen äger rätt att villkora ett deltagande med en skriftlig anmälan bör även samma organ kunna neka medlemmar tillträde till årsstämman om dessa inte har anmält sig i enlighet med kallelsens innehåll.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. I grunden går det inte att neka en medlem dennes rätt att närvara vid föreningsstämman och detta mot bakgrund av det som har redovisats enligt ovan. Däremot kan det möjligen argumenteras för att det genom den förevarande situationen går att åberopa en eller flera av de tidigare angivna undantagssituationerna. Men här behöver som sagt stadgarna noggrant studeras för att kunna utröna huruvida så är fallet. Värt att notera är också att krav på en skriftlig anmälan till en årsstämma egentligen inte utgör någon främmande företeelse i associationsrättsliga sammanhang. Men ett förbehåll om detta ska givetvis finnas upptaget i stadgarna, annars torde det vara fritt fram för varje medlem beträffande just deltagandet på stämman.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan en ideell förening skjuta på sin årsstämma?

2020-09-13 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ideell förening som enligt våra stadgar ska hålla årsstämma i april varje år. På grund av rådande läge med en pandemi som fortfarande inte är över så ställer jag följande fråga:Måste vi hålla årsstämman innan 2020 är slut?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ideella föreningar regleras i princip inte i svensk lag. Istället är det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Svaret på din fråga är att det beror på. Vad framgår av era stadgar? Har ni möjlighet att skjuta på årsmötet en längre tid? En möjlighet om era stadgar tillåter det vore att ni genomför er årsstämma digitalt istället. Om styrelsen fattar beslut att skjuta på årsstämman i strid mot föreningens stadgar ska det dokumenteras grundligt hur och varför det beslutet fattats. Viktigt att iaktta är att om den ideella föreningen är bokföringsskyldig (gäller större ideella föreningar, 2 kap. 2-4 § bokföringslagen) måste årsbokslutet vara färdigställt senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. (6 kap. 7 § bokföringslagen) Med vänliga hälsningar,

Kan en ekonomisk förening besluta om upphörd verksamhet på grund av covid-19?

2020-09-10 i Föreningar
FRÅGA |1. Har styrelsen för en ekonomisk förening, som har till ändamål att äga och driva en bouleanläggning (där verksamheten främst ska bestå i försäljning av speltid till medlemmarna och kaférörelse för dessa samt av korttidsuthyrning) rätt att besluta att inte bedriva någon organiserad verksamhet i anläggningen. Skälet för beslutet skulle vara att flertalet av föreningens medlemmar tillhör den ålderskategori som anses vara en riskgrupp när det gäller coronaviruset?2. Har en extra föreningsstämma rätt att bemyndiga styrelsen att fatta ett beslut enligt ovan med där angivet skäl som grund?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om ekonomiska föreningar hittas i lag om ekonomiska föreningar (EFL). Vad kan styrelsen i en ekonomisk förening besluta om?Styrelsen i en ekonomisk förening ska bland annat ansvara för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter (7 kap. 4 § EFL). Begreppet "förvaltningen av föreningens angelägenheter" är mycket vittgående. Lagens funktionsfördelning mellan stämman och förvaltningsorganen innebär att stämman i princip har ensam beslutanderätt i vissa frågor (t.ex. val av styrelse och revisorer, beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningar, beslut om vinstutdelning, med mera, se 6 kap. 10 § EFL). Allt som enligt lagen faller utanför denna föreningsstämmans exklusiva kompetens utgör förvaltning.Som generell princip gäller att styrelseledamöterna i sitt handlande är skyldiga att ta ansvar för och främja föreningens verksamhet. De ska agera i överensstämmelse med stadgarnas och föreningsstämmans uttalade målsättningar. Det sagda innebär att styrelseledamöterna har en lojalitetsplikt mot föreningen och dess intressen. Denna lojalitetsplikt innebär att även om en styrelse formellt sett skulle kunna besluta i en fråga så bör denna hänskjutas till stämma om åtgärden innebär stora kostnader för föreningen. Detsamma bör gälla om det finns anledning att tro att medlemmarna avser motsätta sig ett beslut.Sammanfattningsvis har styrelsen i en ekonomisk förening en vittgående rätt att besluta om föreningens angelägenheter. Att besluta att organisering av verksamhet tillfälligt ska upphöra med anledning av covid-19 faller alltså troligtvis under styrelsens kompetensområde. Att uppmärksamma är dock att om stadgarna anger något annat om hur beslut ska fattas gäller stadgarna. Slutligen bör styrelsen hänskjuta beslutet till stämman om det är ett beslut som innebär stora kostnader för föreningen eller om det finns anledning att anta att medlemmarna kommer motsätta sig beslutet. Detta är dock inte lagstadgat utan endast en princip utifrån lojalitetsplikten.Vad kan en extra stämma besluta?Enligt 6 kap. 12 § EFL ska styrelsen kalla till en extra stämma om styrelsen anser att skäl för detta finns. Extra stämma kan även hållas om minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar begär detta. En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en stämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen (6 kap. 15 § EFL).Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ och styrelsen är därmed skyldiga att följa stämmans beslut. En föreningsstämma kan utfärda anvisningar om föreningens organisation, anta riktlinjer för förvaltningen av föreningens angelägenheter och bestämma att styrelsen får vidta vissa angivna åtgärder endast med stämmans godkännande. Stämmodirektiv förutsätts dock vara undantag. Det får inte gå så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan.Sammanfattningsvis kan en extra stämma hållas om beslut av bedrivandet av organiserad verksamhet i anläggningen. På stämman kan ni hålla en omröstning huruvida ni som medlemmar vill att verksamheten ska fortgå trots covid-19 eller inte. Ni kan också besluta att styrelsen får fatta detta beslut eftersom det egentligen ankommer på styrelsen att förvalta föreningens angelägenheter. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis har styrelsen i en ekonomisk förening en vittgående rätt att besluta om föreningens angelägenheter. Att besluta att organisering av verksamhet tillfälligt ska upphöra med anledning av covid-19 faller alltså troligtvis under styrelsens kompetensområde. Styrelsen bör dock hänskjuta beslutet till stämman om det är ett beslut som innebär stora kostnader för föreningen eller om det finns anledning att anta att medlemmarna kommer motsätta sig beslutet. På en extra stämma kan medlemmarna i föreningen besluta genom omröstning huruvida verksamheten ska fortgå eller inte. Stämman kan också besluta att det är upp till styrelsen att bestämma detta.Jag rekommenderar att du, om du vill vara med och besluta om detta, ber styrelsen att kalla till en extra stämma för att behandla ärendet. Du kan påpeka för styrelsen att de har en lojalitetsplikt som innebär att viktiga frågor bör hänskjutas till stämman. Vill inte styrelsen kalla till extra stämma kan du samla ihop en tiondel av medlemmarna i föreningen och begära extra stämma ändå. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Är bank en näringsidkare?

2020-09-19 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Är bank en näringsidkare?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Här under går jag igenom vad en näringsidkare är, vad en näringsverksamhet är och hur de begreppen förhåller sig till banker.Näringsidkare, näringsverksamheter och bankerEn näringsidkare är en person som yrkesmässigt driver en verksamhet av ekonomisk art. Banker i Sverige är just sådana verksamheter, med andra ord näringsverksamheter. För att en verksamhet ska vara en näringsverksamhet kan man säga att den ska vara självständig, ha ett vinstsyfte och vara varaktig. Banker i Sverige uppfyller de villkoren. Sammanfattningsvis kan man säga att banker är näringsverksamheter och att näringsidkare är de personer som driver banker och andra näringsverksamheter.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad utgör en samfällighetsförening? Och hur skiljer sig denna från en ideell förening?

2020-09-14 i Föreningar
FRÅGA |Förening förvaltar bl a en strandplan med brygga och strandplan. Medlemmar är fastighetsägare inom två olika områden bildade 1934, gränsande till varandra med samma säljare. Då alla allmänningar ägs av det större områdets fastighetsägare hade säljaren som villkor i kontrakten att köparna gick med i en förening som bildades 1938. Stadgarna i föreningen anger att medlemskap är obligatoriskt för men begränsat till alla fastighetsägare inom de två områden som skapades 1934, att föreningen ska underhålla dessa områden och anläggningar på dem t.ex. sjöbod, att en styrelse ska väljas och att medlemmarna tar besluten. I övrigt innehåller stadgarna allt som krävs av en samfällighetsförening och den har också fungerat som en sådan.2019 registrerade vår ordförande föreningen som en ideell förening. Jag kan inte finna att vi passar in där!Som registrerad samfällighetsförening godkänns vi inte.Vad är vi? Inte ideell anser jag eftersom den är sluten. Varför får vi inte kalla oss samfällighetsförening? Vad ska vi kalla oss?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Inom ramen för den ifrågavarande samfällighetsföreningen förvaltas en strandplan med tillhörande brygga samt diverse mindre anläggningar såsom sjöbodar och annat dylikt. Stadgar är sedan länge antagna, en styrelse finns och såvitt jag förstår utövar medlemmarna sin bestämmanderätt på en föreningsstämma ("medlemmarna tar besluten"). Under 2019 omregistrerades emellertid samfälligheten av ordföranden och då till en ideell förening, vilket du sedermera har ställt dig mycket tveksam till. På grund av det inträffade undrar du nu huruvida föreningen verkligen är att betrakta som en ideell sådan. Din bedömning är att gemenskapen fortsatt bör anses utgöra en samfällighetsförening och du önskar därför att få veta om du har fog för din uppfattning. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Anläggningslagen (AL).Lagen om förvaltning av samfälligheter (LOS).Det ska i sammanhanget noteras att det inte finns någon central civilrättslig lagstiftning för ideella föreningar. Genom så kallade analogier kan dock viss vägledning stundtals hämtas ur lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). I den fortsatta framställningen kommer en översiktlig genomgång av respektive föreningstyp först att ges för att därefter mynna i ut någon sorts rättslig slutsats. Du har också beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer naturligtvis ytterligare frågor att kunna ställas och likaledes kommer möjlighet till en mer djupgående diskussion att ges (om så önskas).Vad är en ideell förening?För att i någon mån kunna definiera vad som utgör en ideell förening kan illustrativt en avgränsning göras mot ekonomiska föreningar. I 1 kap. 4 § EFL sägs att en förening ska anses vara en ekonomisk förening om den har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i. Deltagandet kan ske som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom begagnande av föreningens tjänster eller på något annat liknande sätt. Om en förening inte uppfyller rekvisiten enligt ovan är denna inte en ekonomisk förening och anses då istället per automatik utgöra en ideell sådan. Värt att notera är det räcker med att endast ett av ovanstående villkor saknas för att det ska röra sig om en ideell förening. På det här sättet kan tre huvudsakliga typer av ideella föreningar urskiljas;1. Föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. Här återfinns bland annat fackliga organisationer, hyresgäströrelsen och olika slags branschorganisationer.2. Föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen. Exempel på föreningar som sorterar under den här kategorin är religiösa samfund, politiska partier, sällskapsföreningar och åtskilliga idrottsföreningar. Den här typen av föreningar benämns tämligen ofta som rent ideella.3. Föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen, vilka exempelvis kan utgöras av hemslöjdsföreningar som idkar näring (bedriver rörelse) men för att inte förlora sin karaktär av ideell organisation inte främjar sina medlemmars ekonomiska intressen.På grund av avsaknaden av relevant lagstiftning saknas uttryckliga bestämmelser på en rad övriga punkter gällande de ideella föreningarna. Men i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) och i doktrin (rättsvetenskaplig litteratur) brukar anföras att en ideell förening blir en juridisk person redan då den bildas. Vidare fordras minst två medlemmar (alternativt möjligen tre eftersom man rimligen inte kan kräva ett större antal medlemmar än vad föreningslagen kräver för bildandet av en ekonomisk förening, 1 kap. 3 § EFL). Härutöver har det stipulerats att stadgar måste antas med erforderligt innehåll och att en styrelse behöver utses.Vad är en samfällighetsförening?Med samfällighet avses bland annat annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken eller en samfällighet enligt anläggningslagen, 1 § 1 st. LOS. En samfällighet är således en sorts samverkan mellan flera fastigheter om något som är av väsentlig betydelse avseende bruket av fastigheten. Denna samverkan kan i förekommande fall anses vara så betydelsefull att den genom lantmätarens försorg (via en lantmäteriförrättning) till och med kan genomföras tvångsvis. Den vanligaste formen av samverkan härvidlag är genom en så kallad gemensamhetsanläggning, vilken enligt 1 § AL är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse. Exempel på det nu sagda kan vara lekplatser, tvättstugor, parkeringsytor och andra liknande objekt. Det ska också tilläggas att de fastigheter som har del i anläggningen får ett andelstal i denna och detta oaktat vem som äger den aktuella fastigheten. Detta innebär att den här typen av delägarrätter i princip alltid följer med fastigheten vid en eventuell överlåtelse, alltså vid en äganderättsövergång i samband med exempelvis ett köp. Enligt jordabalken (JB) utgör nämligen andelar i samfälligheter och gemensamhetsanläggningar fastighetstillbehör till de deltagande fastigheterna, jfr 2 kap. 7 § 1 st. 2 p. JB. Jämte detta kan följande anföras. En samfällighetsförening är en sammanslutning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och vars medlemmar utgörs av delägarna i en samfällighet, vilket stadgas i 17 § LOS. En samfällighetsförenings ändamål är sedan att förvalta den samfällighet för vilken den har bildats, 18 § LOS, och bildandet sker genom att delägarna (ägarna till de deltagande fastigheterna) sammanträder och antar stadgar och utser en styrelse, 20 § LOS, för att slutligen registreras hos den statliga lantmäterimyndigheten (vilket inte behövs vid delägarförvaltade samfälligheter) och detta framgår av 25 § 1 st. LOS.Den rättsliga bedömningen - Vad utgör ni för typ av förening?Huruvida föreningen i fråga genom en lantmäteriförrättning har skapat en eller flera gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen eller att det på något annat sätt, exempelvis genom lagen om förvaltning av samfälligheter, har uppstått en samfällighet enligt någon av de inledande bestämmelserna till den sistnämnda lagen förtäljer inte riktigt den information som du har lämnat till oss. Men utifrån din ärendebeskrivning kan i vart fall följande konstateras. Stadgar och styrelse finns. Det fordras förvisso för såväl ideella föreningar som för samfällighetssammanslutningar. Men föreningen är enligt uppgift registrerad som en samfällighetsförening. Det torde tala för att detta även finns reglerat i stadgarna. Tidigare har påpekats att stadgarna måste ha ett erforderligt innehåll med vilket konkret menas att föremålet för föreningens verksamhet ska anges, det vill säga vad denna ska ägna sig åt för att främja det upptagna syftet ska tydligt framgå. Det finns med andra ord goda skäl att mycket noggrant studera de ifrågavarande stadgarna. Det finns dock enligt min mening ingenting som tyder på att ändamålet med föreningen skulle vara någonting annat än att förvalta strandplanen, bryggan och de olika sjöbodarna. Du uppger dessutom själv att "stadgarna innehåller allt som krävs av en samfällighetsförening och att den också har fungerat som en sådan". Att ordföranden i fjol godtyckligt registrerade samfälligheten som en ideell förening väcker också lika många betänkligheter som det är anmärkningsvärt (om inte stadgarna mot all förmodan skulle tillåta detta). Till att börja med är detta obehövligt såvida föreningen inte tvunget önskar ett organisationsnummer alternativt har för avsikt att idka näring. I den förra situationen ska för övrigt Skatteverket kontaktas och i den senare måste Bolagsverket aviseras. Omregistreringen till en ideell förening borde vidare betyda att samfällighetsföreningen formellt har upplösts. Men det förutsätter antingen att den eller de samfälligheter som föreningen förvaltar har upphört eller att samtliga medlemmar samtycker till att upplösningen äger rum och att länsstyrelsen också medger att så får ske, vilket är lagstadgat och kommer till uttryck i 61 § LOS. Såvitt jag kan bedöma vittnar det nyss anförda om att detta är att betrakta som en väsentlig förändring, vilket enligt allmänna associationsrättsliga (föreningsrättsliga) principer kräver ett stämmobeslut. Vidare framstår det beslut om omregistrering som styrelsen, eller rättare sagt ordföranden, på eget bevåg fattade under 2019 som ett beslut som endast kan ske genom ändring av stadgarna eftersom det torde strida mot ändamålet med föreningen, vilket i sin tur utgör en fråga som otvetydigt och exklusivt behöver hänskjutas till föreningsstämman för behandling med en efterföljande votering.Sammantaget och mot bakgrund av vad jag till dags dato känner till blir därför min bedömning att ni under alla omständigheter torde vara att betrakta som en samfällighetsförening. Annorlunda uttryckt: Du har således fog för din ovan beskrivna uppfattning.Notis med anknytning till din ärendebeskrivning: Det ska förtydligas att en ideell förening i viss mån också kan vara en sluten församling. Att en sådan många gånger står öppen är inte synonymt med att alla fysiska personer som vill bli medlemmar alltid kommer att beviljas ett medlemskap. En ideell förening är inte sällan öppen endast för en viss krets av personer, vilket betyder att man i förekommande fall faktiskt kan nekas inträde till densamma under förutsättning att beslutet inte strider mot diskrimineringslagstiftningen. Detta är dock endast en parentes och får inte bäring på den rättsliga bedömningen i övrigt.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig imorgon tisdag den 15/9 kl 16.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Moderbolags ställande av säkerhet för checkräkningskrediter i ett dotterbolag, vad gäller?

2020-09-12 i Bolag
FRÅGA |Hej Driver ett aktiebolag där jag och min fru äger aktierna. 50 % var. Vi viil starta ett helägt dotter bolag till vårt AB. Vår son kommer driva detta bolag men inte äga några aktier. Kan moder bolaget gå i borgen för checkräkning i dotterbolaget ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger tillsammans med din hustru ett aktiebolag där respektive ägarandel uppgår till 50 %. Ni har för avsikt att inom kort låta bilda ytterligare ett aktiebolag vilket är tänkt att utgöra ett helägt dotterbolag till den redan befintliga näringsverksamheten. Såvitt jag förstår kommer er son att vara operativt ansvarig för det ifrågavarande dotterbolaget, men denne kommer dock inte att inneha några delägarrätter. Du undrar nu huruvida ett moderbolag kan gå i borgen för ett dotterbolags checkräkning. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Handelsbalken (HB).Aktiebolagslagen (ABL).Din frågeställning är något snäv och tämligen kortfattad varför den fortsatta framställningen, eller i vart fall det faktiska svaret nedan, kommer att bli ungefär detsamma. Jag misstänker likaledes att du inte heller är särskilt intresserad av någon längre rättsutredning. Trots detta kommer emellertid en något utförligare inledning att lämnas till själva borgensinstitutet då bakgrunden bedöms som viktig för förståelsen av svaret.Allmänt om borgen och några inledande hållpunkterInledningsvis förtjänas det att säga att det här området i mångt och mycket är helt oreglerat. Den lagstiftning som stundtals kan bli tillämplig är den gamla handelsbalken från 1734, i vilken några äldre stadganden fortfarande kan göras gällande avseende just institutet borgen, se 10 kap. 8-12 §§ HB. Handelsbalken upplevs dock ofta som ganska svårförståelig på grund av språkbruket och idag betraktas dessutom flertalet bestämmelser som obsoleta (föråldrade, obrukliga). De grundläggande reglerna om borgen återfinns följaktligen i 10 kap. HB och här kan terminologin och vissa av begreppens innebörd vara bra att ha någorlunda klara för sig, vilka följer enligt nedan. Och notera gärna att rättsfiguren borgenär inte på något sätt är synonymt med en borgensman.Borgenär = Fordringsägare och i det här fallet banken.Gäldenär = Låntagare eller den skuldsatte, vilket således blir dotterbolaget.Löftesman = Borgensman, vilket naturligtvis är den mer moderna beteckningen för den garant som i den förevarande situationen kommer att utgöras av moderbolaget.Notis: Nedan kommer det äldre begreppet löftesman att användas istället för borgensman för att på så sätt undvika eventuella missförstånd och därmed få en tydlig distinktion mellan begreppet borgenär och borgensman.Märk väl att borgen är ett avtal mellan borgenären och löftesmannen, även om gäldenären (dotterbolaget) ofta kan vara den som de facto tar initiativet till att en borgensförbindelse överhuvudtaget kommer till stånd. Det nu sagda är förvisso ganska naturligt eftersom det är gäldenären som måste prestera en säkerhet för att kunna bli beviljad exempelvis en försträckning (ett lån). Det finns dock inga särskilda regler för ingående av borgen, vilket innebär att allmänna avtalsrättsliga principer gäller för avtalsslutet. Mycket förenklat betyder detta att det i princip råder fullständig avtalsfrihet på det här området varför parterna godtyckligt kan reglera hur det aktuella borgensåtagandet ska se ut. Att löftesmannens ansvar vanligtvis brukar manifesteras i ett skriftligt avtal innebär inte att muntliga överenskommelser inom ramen för ett borgensåtagande blir ogiltiga. Det föreligger således inga formkrav för den här typen av avtal, men att upprätta en skriftlig borgensförbindelse kan naturligtvis ändå vara utomordentligt fördelaktigt för parterna.Det finns två huvudsakliga former av borgensansvar, proprieborgen och enkel borgen. Den förra likställs med uttrycket "att gå i borgen såsom för egen skuld" och innebär att så snart skulden (checkkrediten) är förfallen kan banken (borgenären) omedelbart kräva betalning, antingen av dotterbolaget (gäldenären) eller av moderbolaget i egenskap av löftesman (borgensman). Med detta menas att banken, under förutsättning att checkkrediten verkligen är förfallen till betalning, fritt kan välja vem man önskar rikta sitt anspråk mot, vilket framgår av 10 kap. 9 § HB. Den senare formen, enkel borgen, betyder att banken först måste kräva dotterbolaget på checkkrediten och få bolagets eventuella oförmåga att betala fastställd innan banken kan begagna sig av moderbolagets borgensåtagande. Moderbolagets ansvar som löftesman vid enkel borgen blir således subsidiärt (sekundärt) i förhållande till dotterbolaget. I lagtexten används den ålderdomliga formuleringen "det gäldenären ej själv gälda gitter", vilket helt enkelt är ett uttryck för den nyss nämnda regeln om hur enkel borgen fungerar och detta stadgas i 10 kap. 8 § HB.Och åter till din fråga - Moderbolags ställande av säkerhet för lån upptaget i ett dotterbolag, vad gäller? Är detta möjligt?Mot bakgrund av det ovan anförda lyder det korta svaret på den senare delfrågan: Ja, det är möjligt så länge motparten, borgenären (banken), accepterar ett upplägg där moderbolaget träder in som garant för checkräkningen och de krediter hänförliga till checkräkningskontot som kommer att tas ut inom ramen för det så kallade limitbeloppet. Det nu sagda innebär med andra ord att detta i grunden blir en ren förhandlingsfråga mellan gäldenären (dotterbolaget) och borgenären. Avseende den materiella rätten och den juridisk-tekniska biten kan följande konstateras. Ett moderbolag och ett dotterbolag utgör tillsammans en koncern enligt 1 kap. 11 § 4 st. ABL och inom ramen för denna kan ett moderbolag ställa säkerhet, vilket även inkluderar borgensåtaganden, för ett dotterbolags eventuella penninglån och i det här fallet genom en så kallad moderbolagsborgen. Den här typen av upplägg strider således inte mot låneförbudsreglerna i aktiebolagslagen, vilket framgår av 21 kap. 1 §, 21 kap. 2 § 1 st. 2 p. och 21 kap. 3 § ABL. Det kan också vara värt att tillägga att vid försträckningsavtal där banker uppträder som borgenärer tillämpas regelmässigt proprieborgen. Det föreligger dock en presumtion för enkel borgen varför det särskilt behöver avtalas om den förra varianten om avsikten är att en sådan ska gälla.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget torde det framstå som tämligen klart att det faktiska svaret på din fråga är avhängigt huruvida banken är villig att godkänna din befintliga näringsverksamhet som löftesman för den aktuella checkräkningen. Enligt min mening finns det i vart fall inga lagtekniska hinder för det borgensåtagande som du och din hustru har tänkt er och rättslig stöd för detta står att finna i de inledande bestämmelserna till 21 kap. ABL.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Får någon annan rösta istället för mig vid en bolagsstämma?

2020-09-09 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har fått en kallelse till en bolagsstämma och kan inte närvara vid det tillfället på grund av att jag jobbar. Kan jag skicka någon till att gå istället för mig och rösta?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § Aktiebolagslagen får en aktieägare som inte kan närvara personligen vid en bolagsstämma utöva sin rätt genom ett ombud, förutsatt att denne har fullmakt. Fullmakten ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Detta innebär alltså att ett ombud kan närvara istället för dig vid stämman och även rösta å dina vägnar. Det krävs dock att du utfärdar en fullmakt till ombudet som ska utöva din rätt vid stämman och att fullmakten är undertecknad av dig samt daterad. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,