Får man som omyndig vara vice ordförande i en ideell förening?

2020-12-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej, min fråga är att får jag som är icke myndig person skriva på papper om att bli vice ordförande i en idel förening & även hur är det om jag nu skulle vilja lämna en idel förening, när får jag göra detta?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller just ideella föreningar finns det ingen lag som reglerar dessa, utan relevanta rättskällor blir således andra lagar, men framförallt föreningens egna stadgar (regler/villkor). Det finns inget som hindrar dig som omyndig att ta ann en sådan roll i föreningen. Detta beror främst på den föreningsfrihet som råder i Sverige vilken även gäller för dig som minderårig. Detta förutsätter som sagt att stadgarna inte anger annat. Observera däremot att reglerna är annorlunda om det rör sig om en förening som bedriver ekonomisk verksamhet (vilket en ideell föreningen inte gör). Vad gäller frågan om att utträda föreningen beror även detta på vad stadgarna hos föreningen anger. Ifall det saknar regler om detta går det att till viss mån finna vägledning från hur tidigare utträdelser skett inom föreningen. Jag rekommenderar dig därför att fråga föreningen om hur det går till. Ett ytterligare sätt att hitta vägledning på är genom lagen om ekonomiska föreningar. Här måste man dock vara lite försiktig. För att läsa mer om det se här eller återkom. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Måste ett bolag dela ut lika mycket till varje aktieägare eller kan man tänka sig ett differentierat utdelningsupplägg?

2020-12-16 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi är 4 st som äger 25 % av ett aktiebolag via våra egna aktiebolag. Vi vill att utdelningen ska baseras på hur mycket man individuellt har dragit in i företaget under årets gång. Vi har en del av verksamheten som genererar pengar utan oss (andra anställda) och den delen vill vi dela på 25 % var men resterande del som baseras på hur mycket vi individuellt har jobbat vill vi fördela jämt med vad varje individ har jobbat. Har person a dragit in 40 % av vinsten utöver de anställda ska alltså person a få 40 % av utdelningen. Vi vill få tips och råd om hur vi kan verkställa detta. Räcker det med att vi skriver in det i bolagsordningen att vi ska ha det så? ska en revisor kunna lösa det? Eller vem vänder vi oss till för att lösa det?
Jacob Björnberg |Hej och tack för ni vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ert ärende enligt följande. Ni är fyra stycken personer som via egna bolag äger lika stora andelar i ett annat aktiebolag i vilket samtliga också är operativt verksamma. Det överskott som det sistnämnda bolaget genererar önskar ni framöver att få utbetalt i form av en differentierad utdelning, vilken ska baseras på respektive aktieägares arbetsinsats i bolaget. Ni undrar därför huruvida ovanstående är möjligt, vad som i så fall kommer att behöva ombesörjas av er själva och/eller vem man eventuellt kan vända sig till och begära biträde. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av era frågor följer enligt nedan.Aktiebolagslagen (ABL).Inkomstskattelagen (IL).Det ska vidare tilläggas att den här utredningen inte kommer att rendera i någon längre skrivelse eftersom den egentliga frågeställningen civilrättsligt är tämligen enkel att besvara. Skatterättsligt väcker emellertid upplägget eventuellt vissa betänkligheter. Men eftersom vi på Lawline inte arbetar med skattejuridik kommer den delen av framställningen att bli ganska översiktlig och i mångt och mycket endast motsvara en indikation.Den civilrättsliga bedömningenInledningsvis förtjänas det att nämna den för bolagsrätten så viktiga likhetsprincipen, vilken innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget (4 kap. 1 § ABL). Det betyder i praktiken att samtliga aktier av samma aktieslag måste ge lika stor rätt till utdelning. Det finns dock ingenting som hindrar bolagsstämman från att fatta beslut om avsteg från den ovannämnda grundregeln om alla aktiers lika rätt, men det förutsätter att samtliga aktieägare är överens om det. Det korta svaret på er huvudsakliga fråga lyder därför att det civilrättsligt (bolagsrättsligt) är fullt möjligt att på bolagsstämman besluta om att skevt fördela de utdelningsbara medel som finns i bolaget på det sätt som ni har föreslagit. Jag ser inte heller det skulle föreligga några hinder mot att införa en sådan bestämmelse i bolagsordningen. Det torde dock vara mycket ovanligt att reglera prestationsbaserade ersättningar kopplade till enskilda aktieägarnas innehav på det sättet. Mer vanligt är däremot att bestämmelser om olika aktier i form av stam- och preferensaktier, det vill säga två eller flera aktieslag som berättigar till olika mycket i utdelning, förs in i en bolagsordning.Den skatterättsliga bedömningenI allmänhet upprätthålls principen att beslut om utdelning som tagits i behörig ordning på en bolagsstämma också ska respekteras vid beskattningen. Men principen är inte utan undantag och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i flertalet avgöranden uttalat att avsteg bör göras när aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger dem. Det framgår av domstolens praxis att när det föreligger just en direkt koppling mellan lönsamheten i ett bolag/en enskild aktieägares arbetsprestation och utdelningen på dennes aktier ska det belopp varmed utdelningen överstiger den lägsta utdelningen på övriga aktier i bolaget av samma aktieslag betraktas som ersättning för utfört arbete och därmed som lön (se bland annat rättsfallen RÅ 2000:56 och HFD 2020 ref. 1). Förutom att utdelningen hos mottagaren blir beskattad som tjänsteinkomst (i inkomstslaget tjänst, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § 1 st. IL) kommer det utdelande bolaget att påföras arbetsgivaravgifter på de utbetalda beloppen.Formellt sett är det dock era respektive bolag och inte ni själva (i egenskap av fysiska personer) som direkt utgör delägarkretsen i det ifrågavarande aktiebolaget. Ett aktiebolags alla inkomster tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL). Det innebär att utdelningarna från det gemensamt äga aktiebolaget till era egna bolag egentligen ska tas upp för beskattning. Men när det gäller utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet finns det vissa särregler som stadgar att utdelningar på så kallade näringsbetingade andelar är skattefria (24 kap. 35 § IL). Med näringsbetingad andel avses bland annat en andel i ett aktiebolag om den uppfyller villkoren i 24 kap. 33 § IL och ägs av ett annat aktiebolag (24 kap. 32 § IL). De nyss nämnda villkoren stipulerar att andelen ska vara en kapitaltillgång och att den bland annat inte får vara marknadsnoterad, vilket jag utgår ifrån att så är fallet här beträffande era respektive bolags andelar i det gemensamt ägda aktiebolaget varför utdelningarna så här långt kan framstå som skattefria.Men samtidigt är det fullt möjligt att era innehav kan komma att träffas av reglerna om fåmansföretag och så kallade kvalificerade andelar i 56-57 kap. IL, vilka syftar till att förhindra att just förvärvsinkomster (tjänsteinkomster) omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster genom utdelningar eller via framtida avyttringar. Det nu sagda kan därför utlösa beskattning, men att beskriva alla teknikaliteter avseende fåmansreglerna är inget som görs inom ramen för vår expressrådgivning. Vidare fordras ingående kunskap om de faktiska omständigheterna och betydligt mer information än den som går att utläsa av er ärendebeskrivning. Och det måste likaledes och återigen förtydligas att vår byrå inte är verksam på det skatterättsliga området varför vi inte heller åtar oss några sådana uppdrag.Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis finns det enligt min mening ingenting i det aktuella upplägget som civilrättsligt skulle kunna förbjudas så länge det råder konsensus mellan samtliga aktieägare. Däremot kan en del av utdelningarna skatterättsligt komma att ses som lön. Exakt hur detta ska hanteras hos mottagaren av "lönen" när denne är en juridisk person, ett aktiebolag, låter jag vara osagt. Det går möjligen (dock ytterst tveksamt) att argumentera för att utdelningarna oavsett dess beskaffenhet inte kan anses utgöra lön eftersom era respektive bolag naturligtvis inte kan utföra något arbete i egentlig mening. Men samtidigt och mot just den bakgrunden, jämte ovan refererad rättspraxis, torde det bli mycket besvärligt att åberopa olika stora utdelningar på aktier baserade på olika arbetsprestationer och även undgå beskattning i inkomstslaget tjänst. Objektivt sett förefaller dock upplägget alltjämt som civilrättsligt genomförbart, men skatterättsligt kommer det nog att te sig som ganska så uppenbart att syftet är att försöka kringgå reglerna.I den här typen av sammanhang brukar man ofta framhålla att avtalsrubriceringen inte får någon bäringen på den rättsliga bedömningen. Med detta menas i klartext att parterna inte ensamt förfogar över etiketten på rättsförhållandet utan att det istället är de faktiska omständigheterna som fäller avgörandet. För att konkretisera detta ytterligare kan följande anföras. Bara för parterna i rubricerar en överenskommelse som en hyra innebär inte det per automatik att avtalet kommer att betraktas som ett hyresavtal. Det som styr bedömningen i det här avseendet är det verkliga avtalsinnehållet. Skulle ett sådant, exempelvis efter en granskning av avtalstexten, i själva verket visa sig handla om ett köp kommer avtalet att ses som ett köpeavtal alldeles oavsett vad parterna själva har för uppfattning. Detsamma gäller i den nu uppkomna situationen. Den skatterättsliga bedömningen är inte bunden av den civilrättsliga (bolagsrättsliga) beteckningen som parterna har valt, vilket betyder att bara för att ni själva väljer att kalla upplägget för utdelning kommer det inte att ses som utdelning när det i stort sett verkar röra sig om regelrätta (förtäckta) löneutbetalningar.Vid fler frågor är ni varmt välkomna att höra av er på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och ni får mer än gärna kontakta mig direkt ifall ni önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen (i fråga om civil- och bolagsrelaterade spörsmål). I så fall kan jag slussa er vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att ni behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Men notera som sagt att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som ni numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. Mitt förslag och som svar på er tredje och sista delfråga enligt ovan är att ni bör vända er till en byrå som är specialiserad på skatterätt för att få detaljerad klarhet i alla de skattemässiga effekterna.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ert ärende har varit matnyttigt och presenterats i en för er utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när ni mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Behöver man äga aktier i ett aktiebolag för att kunna vara med och bestämma i bolaget?

2020-12-10 i Bolag
FRÅGA |Min fru har ett ab tillsammans med sin mamma. 50 % vardera.Min frus syster är utköpt ur bolaget sen tidigare.Systern har synpunkter på om och vilka summor min fru tar ut ur bolaget i form av lön och utdelningar.Systern menar att min fru kan ta ut en större summa än utköpspengen hon fick. Revisorn menar att detta kan ha med arvsrätt att göra. Jag menar att har hon valt att köpas ut så har hon inte med bolaget att göra förrän mamman går bort.Vad gäller???MVH
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget lagstadgat sätt enligt aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) att influera ett aktiebolag och uttag ur detta, utan att inneha aktier i bolaget. För att kunna utöva inflytande i ett aktiebolag behöver man inneha aktier i aktiebolaget. Det framkommer exempelvis av 7:1 ABL och 7:8 ABL, som bestämmer vem som har rösträtt i ett aktiebolag. Det finns dock även vissa borgenärsskyddsregler i ABL, men de blir aktuella endast om ert aktiebolag har en skuld till din frus syster. Din frus syster har dock ett framtida intresse i aktiebolaget, då hon möjligen kan ärva hälften av deras mors aktier när denne avlider. Men det har inte någon inverkan på hennes lagliga möjligheter att påverka hur företaget drivs nuvarande. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan medlemmar i en ideell förening föra en klandertalan mot ett årsmötebeslut?

2020-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Har en medlem i en ideell förening som inte har erhållit kallelse till årsstämman någon möjlighet att klandra beslut tagna på stämman eller rent av få hela stämman ogiltigförklarad?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Rätt att klandra ett stämmobeslut i en ideell föreningDet saknas särskild lagstiftning om ideella föreningar i svensk rätt. Av allmänna rättsprinciper följer att en medlem i en ideell förening genom klandertalan ska kunna få en rättslig prövning av frågan om ett beslut som fattats av föreningens högsta beslutande organ strider mot stadgarna och därmed är ogiltigt. När det gäller ideella föreningar finns det inte någon i lag angiven tidsfrist för en klandertalan mot årsmötesbeslut. I rättslitteraturen har dock ansetts att talerätten skulle kunna gå förlorad genom viss tids passivitet eller tyst samtycke.Om det aktuella årsmötet inte genomförts i behörig ordning eftersom kallelse inte gick ut till berörda medlemmar enligt stadgarna har du som medlem i föreningen rätt att väcka en klandertalan och därigenom få till en rättslig prövning av frågan. Om domstolen finner att stämmobeslutet fattats i strid mot stadgarna så kan rätten förklara beslutet ogiltigt (jfr RH 2012:33). SammanfattningSammanfattningsvis är svaret på din fråga att en medlem i en ideell förening får absolut klandra ett stämmobeslut. Denne bör väcka en klandertalan så fort hen får kännedom om stämmobeslutet, om personen väntar alldeles för länge med att väcka talan kan talerätten gå förlorad. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna har du har ytterligare funderingar.

Olika frågor avseende en bostadsrättsförening

2020-12-18 i Föreningar
FRÅGA |Uppföljning av tidigare ärende av Jacob Björnberg Kan jurist företräda mig i styrelsemöte och på stämma?• Vad händer om brf ordförande ogiltigförklarar två styrelsemöten i rad?• Vad händer om inget protokoll finns för stämma?• Hur kan man hantera att det finns jäv i en fråga på styrelsemöte, och endast tre ledamöter röstar och är oeniga?• Om man haft styrelsemöte, där inget protokoll finns, kan man ogiltigförklara det mötet 5 månader senare?• Om det finns risk för personskada i brf:s fastighet, blir brf/styrelseledamot med kännedom om riskerna skadeståndsskyldig för ev skador?• Om det finns risk för personskada i brf:s fastighet, är det då skyldighet att snabbast möjligast åtgärda felet?• Om man betalt hantverkare för arbeten som varit akuta och gett muntlig information till annan styrelseledamot, kan man då bli återbetalningsskyldig?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag kommer nedan att besvara samtliga frågor i tur och ordning och i den mån det går. Det kan nämligen tänkas att vissa spörsmål eventuellt kan komma att kräva inhämtande av ytterligare information varför dessa i så fall behöver hänskjutas till din kommande telefonrådgivning. Den lagstiftning som behöver främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Skadeståndslagen (SkL).Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Notis: En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening varför föreningslagens bestämmelser också blir tillämpliga i det här fallet. 1. Vad händer om styrelseordföranden skulle ogiltigförklara styrelsesammanträden?Frågan framstår som något svårtolkad. Men det korta svaret lyder naturligtvis att alla de beslut som har fattats på ett eller flera styrelsemöten kommer att sakna verkan. Den intressanta frågan är istället på vilka grunder ordföranden menar sig äga rätt att ensamt kunna bestämma att ett eller flera styrelsebeslut som tagits i behörig ordning ska ogiltigförklaras. I 7 kap. 22 § 1 st. EFL sägs att som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet, om det enligt stadgarna inte krävs en särskild röstmajoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Om ett beslut har fattas otillbörligt, exempelvis på grund av jäv, eller om styrelsen inte har varit beslutsför enligt 7 kap. 21 § EFL kan dock styrelsesammanträden angripas rättsligt och då ankommer det till och med på ordföranden att i kraft av sitt ämbete agera på sådana missförhållanden. I förekommande fall kan det till och med vara straffbart att uppsåtligen eller av oaktsamhet bryta mot vissa regler om styrelsens beslutsförhet, se 22 kap. 1 § 1 st. 2 p. EFL som hänvisar till 7 kap. 21 § 2 st. i samma lag.2. Vad händer om det inte har upprättats något stämmoprotokoll?I 6 kap. 39 § EFL stadgas att protokoll ska föras vid föreningsstämman och att det är ordföranden som ansvarar för att så sker. I protokollet ska det antecknas vilka beslut som föreningsstämman har fattat, protokollet ska hållas tillgängligt hos föreningen senast tre veckor efter stämman och protokollet ska vidare förvaras på ett betryggande sätt. Regeln har dock delvis karaktären av en så kallad lex imperfecta - bestämmelse, vilket betyder ofullständig lag eller lag utan sanktion. Men om det går att påvisa att en skada har uppkommit till följd av det inträffade kan det möjligtvis att argumenteras för ett visst skadeståndsansvar.3. Hur hanteras jäv inom styrelsen? Och vad händer om styrelsen endast består av tre ledamöter?Svaret på den senare frågan är att styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter varför detta inte torde utgöra något problem, 7 kap. 1 § 1 st. EFL, och oenigheten löses genom ordförandens utslagsröst. Brott mot jävsregeln i 7 kap. 23 § EFL kan föranleda en skyldighet att utge skadestånd enligt den allmänna skadeståndsbestämmelsen i 21 kap. 1 § EFL i vilken det uttalas att en styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen när denne utför sitt uppdrag ska ersätta skadan. Detsamma gäller om skadan tillfogas en medlem eller någon annan genom en överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna.4. Kan man ogiltigförklara ett styrelsesammanträde efter fem månader vid avsaknad av erforderligt styrelseprotokoll?Nej, troligtvis inte. Däremot skulle det möjligen kunna leda till viss skadeståndsskyldighet i enlighet med föreningslagens allmänna skadeståndsregel (se ovan). Men det förutsätter otvetydigt en konstaterad skada, vilket givetvis ligger i sakens natur. 5. Bostadsrättsföreningens skadeståndsskyldighet vid uppkomna personskador i fastigheten, vad gäller? Och föreligger det en skyldighet att åtgärda sådant som utgör risker för uppkomsten av sådana skador?Skadeståndsskyldighet är egentligen ganska komplext och eftersom skadeståndsansvar redan har nämnts i den tidigare framställningen kommer den här frågan att behandlas ganska ingående (dock på ett relativt teoretiskt plan). Syftet är att förhoppningsvis kunna öka förståelsen något för hur den skadeståndsrättsliga bedömningen brukar gå till.En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad personskada. Med en sådan avses en fysisk skada på person, men reglerna tar även sikte på psykiska skador varför även dessa rättsligt sett också är att betrakta som personskador. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar fordras att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet personskadan), vilket framgår av huvudregeln i 2 kap. 1 § SkL.Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan drabbades av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt här.Slutligen och som svar på den andra frågan kan det kort sägas att bostadsrättsföreningen är skyldig att hålla huset och marken i gott skick och bör naturligtvis avhjälpa allvarliga brister. Om föreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder eller men i din nyttjanderätt genom föreningens vållande kan du som bostadsrättshavare, förutom ett skadestånd vid uppkommen skada enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer (se ovan), även vara berättigad till nedsättning på årsavgiften, 7 kap. 4 § BRL som hänvisar till 2 § i samma kapitel. 6. Kan du bli återbetalningsskyldig för beställda hantverksarbeten trots att du i förväg har informerat en enskild styrelseledamot?Den här frågan ter sig också som något svårtolkad. Du uppger nämligen att du själv har betalat för de aktuella hantverksarbetena varför jag inte riktigt förstår till vem du i så fall skulle kunna bli återbetalningsskyldig, om det nu inte är så att du har använt föreningens medel vill säga. Detta tåls att diskutera vidare under vårt kommande telefonsamtal. Men mycket kort kan följande anföras. Vad som egentligen åsyftas med begreppet "informerat" är för mig ovisst, men även om det skulle gå att likställa med ett godkännande från den ifrågavarande styrelseledamoten torde ett sådant sakna giltighet eftersom frågan förmodligen hade behövt hänskjutas till en fullsutten styrelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avseende din allra första fråga om vi skulle ha möjlighet att företräda dig i det här ärendet kan jag i nuläget inte svara på eftersom du tidigare enligt egen utsaga har erhållit ett nekande svar från byrån på grund av den just nu utomordentligt höga arbetsbelastningen. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på måndag den 21/12 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad är det viktigaste att tänka på när man ska starta en enskild näringsverksamhet?

2020-12-16 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag ska starta en enskild näringsverksamhet, en städfirma. Vad är de största sakerna som jag behöver ha kännedom om? Vad är mina skyldigheter och rättigheter?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kul att du bestämt dig för att starta en enskild näringsverksamhet. I mitt svar kommer jag att gå igenom de viktigaste sakerna som du behöver tänka på när du startar upp och driver din enskilda näringsverksamhet, och vilka rättigheter och skyldigheter du har. De saker jag kommer att gå igenom är:- Allmänt om enskild näringsverksamhet- Praktiska saker som är bra att känna till när du ska starta upp din enskilda näringsverksamhet- Samma rättigheter som en fysisk person- Företagets namn- Personligt betalningsansvar för företagets skulder- Deklaration- Moms- Bokföring och bokslut- Min rekommendation till digAllmänt om enskild näringsverksamhetAtt välja bolagsformen enskild näringsverksamhet har sina fördelar. Det är enklare och smidigare än att driva till exempel ett aktiebolag och det krävs ingen insats från dig för att starta upp den enskilda näringsverksamheten. Du som driver den enskilda näringsverksamheten kallas för enskild näringsidkare. En enskild näringsverksamhet har inget organisationsnummer, utan kommer att använda ditt personnummer som organisationsnummer. Praktiska saker som är bra att känna till när du ska starta upp din enskilda näringsverksamhet För att kunna starta en enskild näringsverksamhet måste du anmäla dig för registrering hos Skatteverket och bli godkänd för F-skatt. Detta kan du göra via verksamt.se. Jag uppfattar din fråga som att du ska sälja dina städtjänster, och då måste du även anmäla dig för momsredovisning till Skatteverket. Rättigheter: Samma rättigheter som en fysisk personEn enskild näringsverksamhet har rätt att ingå avtal och äga tillgångar precis som en fysisk person. Rättighet: Företagets namnOm du har kommit på ett bra namn till din enskilda näringsverksamhet och du inte vill att någon annan ska använda namnet kan du anmäla det på Bolagsverkets webbplats. På så sätt får du ensamrätt till namnet. Skyldighet: Personligt betalningsansvar för företagets skulder En av de främsta skyldigheterna är att du som har en enskild näringsverksamhet själv ansvarar för näringsverksamhetens skulder. Det är alltså du som är personligt ansvarig för verksamheten. Något annat som kan vara bra att känna till är att en enskild näringsverksamhet inte är en juridisk person, och det är därför du som företagare själv ansvarar för företagets skulder. Vill du veta mer om dina skyldigheter och vad det innebär att ha en enskild näringsverksamhet kan du läsa om dessa på Bolagsverkets hemsida. Skyldighet: DeklarationNär du har en enskild näringsverksamhet ska du tillsammans med din inkomstdeklaration skicka in en NE-bilaga till Skatteverket. En NE-bilaga är en blankett som används för att deklarera inkomst av näringsverksamhet i enskild firma. Om du vill läsa mer om hur du ska deklarera som enskild näringsidkare kan du gå in på Skatteverkets hemsida. Skyldighet: MomsDå din enskilda näringsverksamhet är momsregistrerad ska du deklarera moms i en momsdeklaration. Moms är en mervärdesskatt som vi alla betalar när vi köper varor och tjänster. Som privatperson behöver man inte tänka på moms eftersom momsen ofta är inbakad i priset. Men som enskild näringsidkare ska du deklarera och betala moms. Det finns mer information om moms på Skatteverkets hemsida som kan vara bra för dig att läsa. Skyldighet: Bokföring och bokslut När du driver din enskilda näringsverksamhet är du skyldig att upprätta en bokföring, vilket följer av bokföringslagen. Man kan kort säga att bokföring innebär att det ska finnas skriftliga bevis för alla händelser som påverkar bolagets affärer, till exempel kvitton och fakturor. Ett bokslut är sammanställningen av bokföringen. Det är bokslutet som ligger till grund för bolagets beskattning. Det finns bra information på Skatteverkets hemsida om detta också, vilket jag rekommenderar dig att läsa. Min rekommendation till digSom du säkert förstår är det en del saker att tänka på när man ska starta en enskild näringsverksamhet. Jag rekommenderar dig varmt att gå in och läsa mer på Skatteverket och Bolagsverkets hemsidor. Det kan ge dig en bättre uppfattning och mer information om vad du ska tänka på som enskild näringsidkare, och vilka rättigheter och skyldigheter du har.Hoppas att du fått svar på din fråga och stort lycka till med din enskilda näringsverksamhet! Med vänlig hälsning,

Bostadsrättsförening - styrelsen

2020-12-08 i Föreningar
FRÅGA |En person som valts in i en styrelse i en bostadsrätt och som nu flyttat, kan han sitta kvar i styrelsen?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Det som styr en bostadsrättsförening är föreningslagen samt föreningens egna stadgar. Det är högst ovanligt att en styrelseledamot som flyttar och inte längre bor kvar i huset, fortfarande sitter med i styrelsen. Det finns däremot ingen skyldighet för denne person att avgå om den flyttar. Denne person borde däremot inte ha något intresse av att sitta med i styrelsen längre. Vanligtvis meddelar man då styrelsen att man ska flytta och avgå ur styrelsen, men man brukar kunna vara med i styrelsen och på möten fram tills dess att man flyttar ut. För att vara styrelseledamot är man även oftast medlem i bostadsrättsföreningen, och medlemmar i föreningen är oftast främst boende i huset. I regel finns det suppleanter i en förening, som smidigt kan ta styrelseledamotens plats vid avgång. Därmed brukar det inte behövas en ny stämma för att en styrelseledamot flyttar. Det är däremot viktigt att tänka på att styrelsen ska ha rätt antal ledamöter enligt lagen. För att få räknas som en ekonomisk förening så måste man ha minst tre ledamöter, och styrelsen är beslutsför om minst hälften av ledamöterna är närvarande vid stämman. Då någon ur föreningen avgår är det viktigt att hålla koll på dessa regler. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får man lämna sitt uppdrag i en ideell förening när som helst?

2020-11-29 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi är 3 personer som skapat en ideell förening och nu tyvärr har vi hamnat i en dispyt sinsemellan. Jag som sekreterare vill lämna mitt uppdrag under min mandat period. Det blev inte alls som jag tänkt mig och jag trivs inte längre i min roll. Det har blivit för mycket tjafs och vi är oense om så mkt. Kruxet är oxå att ordförande i denna föreningen känner samma sak och vill oxå avgå. Vår kassör och vår revisor vägrar i stort sett att gå med på vårt utträde och hävdar hit och dit med en massa klausuler och paragrafer. Min fråga är om det verkligen inte ska vara möjligt för oss att träda ur?Styrelsen består av:Ordförande: vald för 1 årSekreterare: vald för 2 årKassör: vald för 2 årRevisor: Suppleant: vald för 1 årDet finns alltså bara 1 suppleant, men 2 st som vill lämna styrelsen. Föreningen skapades för mindre än 1 år sedan, feb. 2020Vore så tacksam om ni kunde hjälpa mig med detta <3Kan skicka våra stadgar senare om ni behöver dem, med de tillåts inte att skicka med så mkt text i detta dokument ;)Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Vad styr en ideell förening?En ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det, som du är inne på, föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Några krav och skyldigheter för revisorer Du skriver att även föreningens revisor motsätter sig ert utträde ur föreningen. En revisor ska vara auktoriserad och måste följa god revisorssed när hen utför sitt arbete. (19 § revisorslagen) En revisor har också en skyldighet att agera opartiskt, självständigt och förhålla sig objektiv. (20 § revisorslagen) För att bli en auktoriserad revisor måste en del krav vara uppfyllda, bland annat uppställs krav på både utbildning och erfarenhet. (4 § revisorslagen) Revisorer är oftast inte jurister från början, men de brukar följaktligen ha mycket goda kunskaper i det som rör deras arbete. Det vore därför intressant att veta på vilken grund revisorn motsatt sig att ni lämnar föreningen. Sammanfattning och rådFrågan om hur och när man kan lämna ett uppdrag i en ideell förening regleras alltså inte uttryckligen i svensk lag. För att kunna besvara din fråga korrekt behöver vi dels se föreningens stadgar och dels veta vilka klausuler och paragrafer som kassören, och i synnerhet revisorn, hänvisat till. Mitt råd är därför att du kontaktar en av Lawlines duktiga jurister och bokar en tid för mer personlig rådgivning där ni tillsammans kan gå igenom stadgarna och titta på dina möjligheter att lämna föreningen i förtid. Med vänliga hälsningar,