Vad kan avtalas bort i Samäganderättslagen

2021-04-18 i Samägandeavtal
FRÅGA |Äger en sommarstuga med min bror. Har ett avtal där vi skriver att samäganderättsavtalet inte skall gälla.Vi har i avtalet skrivit in regler och fördelning av förvaltning , ev om-och tillbyggnad samt rätten för att förvärva varandras andel och hur.Men det står ingen specifikt om att tillgången till sommarstugan skall fördelas 50/50.Högsta domstolen tog ställning i en liknaden fråga och det publicerades att om parter inte avtalat om hur en tvist skall lösas i ett ämne , så gäller lagen i alla fall: https://www.foyen.se/vi-ager-nagot-tillsammans-men-vad-galler/Så om vi då inte specifikt avtalat om nyttjanderätten , så gäller samäganderättslagen i den frågan.MEN min fråga är då , gäller vårt avtal i de delar där vi faktiskt har avtalat om detaljer eller blir hela avtalet i alla detaljer ogiltigt.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Låt mig först konstatera att Samäganderättslagen i grunden är dispositiv, det vill säga det går genom avtal att bestämma annat än det som står i lagen. Om inget annat avtalats gäller alltså det som står i lagen. Mycket förenklat kan man säga att det finns några få paragrafer i Samäganderättslagen som alla andra paragrafer bygger på. Dessa är 1, 2, 3 och 6 paragraferna. Tack för de rättsfalls-kommentarerna som du hade med i din fråga. Rättsfallet som kommenteras är NJA 2019 s. 1055. I rättsfallet hade samägarna formulerat en bestämmelse i deras avtal som sa att 3 § Samäganderättslagen om god man inte skulle gälla. Högsta Domstolen konstaterar att en sådan bestämmelse i ett avtal måste erbjuda en alternativ lösning på problemet för att den ska gälla framför lagen. Detta betyder att domstolen anser att 3 § trots allt inte är helt dispositiv.Rättsfallet berör alltså endast 3 § Samäganderättslagen. När det gäller t. ex. 6 § Samäganderättslagen, som har att göra med möjligheten till försäljning av det samägda genom auktion, räcker det fortfarande bara att avtala bort regeln. För att avtala bort 6 § behövs alltså ingen alternativ lösning. Den är helt dispositiv. Det beror alltså på vilken paragraf som är berörd och hur den specifika klausulen i samägandeavtalet är formulerad om lagen kommer att gälla istället för den klausulen. Om samägarna i sitt avtal bara skriver att Samäganderättslagen som helhet inte ska gälla så omfattas alltså inte 3 § av den formuleringen. Du skriver att i ert avtal finns ingen bestämmelse om på vilket sätt tillgången till stugan skall fördelas. Vi kan för ordningen skull fråga oss om det finns någon paragraf i lagen som reglerar detta. Den paragraf i Samäganderättslagen som möjligen skulle kunna diskuteras är 2 §. Den fokuserar dock främst på förfogande och förvaltning. Med förfogande avses t. ex. uthyrningar och med förvaltning avses t. ex. renoveringar. Även 3 § kan bli aktuell om ni kommer i konflikt om hur ni ska nyttja stugan. Ni kan då ansöka om en god man, men paragrafen berör inte själva överenskommelsen om hur stugan skall nyttjas. Min bedömning är att Samäganderättslagen inte reglerar frågan om tillgången till stugan. Om överenskommelse om tillgång till stugan inte finns med i avtalet betyder det inte att det inte är en överenskommelse. Det finns inget krav i Samäganderättslagen att alla överenskommelser ska vara skriftliga. Har ni en muntlig överenskommelse om 50/50 tillgång så gäller den. Nu till sammanfattning och svaret på din fråga. Alla bestämmelser i ert avtal som inte berörs av lagen gäller såklart och det inkluderar även muntliga överenskommelser. Bestämmelser i Samäganderättslagen går som huvudregel att avtala bort, men för åtminstone 3 § gäller att klausulen i avtalet måste formulera en alternativ lösning. Svaret är alltså att erat avtal, såvitt jag kan se, gäller i alla delar inklusive muntliga överenskommelser om tillgång till stugan, men att ni inte avtalat bort 3 § Samäganderättslagen på ett korrekt sätt.

Samägande av fastighet

2021-04-04 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, jag äger tillsammans med mina två bröder en fastighet som stått orörd i 11 år. De vill inte sälja, de vill heller inte ta emot min del av fastigheten som gåva. Vad kan jag göra för att bli av med min1/3? Tacksam för info!
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i lag om samäganderätt.Samägande innebär att flera personer gemensamt äger exempelvis en fastighet. Ett sätt att klargöra vilka rättigheter som gäller inom samägandet är att skriva ett samäganderättsavtal. I ett sådant avtal mellan delägarna kan regeln om offentlig auktion avtals bort samt nyttjande till specifika delar av egendomen bestämmas. Vidare kan det i samäganderättsavtalet regleras hur beslut ska fattas, hur kostnadsfördelning ska ske, hur drift och underhåll av den samägda egendomen ska skötas osv. Om det inte finns något samäganderättsavtal gäller samäganderättslagen. Enligt 2 § samäganderättslagen måste beslut fattas med full enighet mellan samtliga ägare. Men om det uppstår en tvist som delägarna inte kan lösa har varje delägare rätt att ansöka om en god man hos tingsrätten (3 § samäganderättslagen). Den gode mannen tar då över egendomen och ska sköta den till delägarnas fördel. Den gode mannen kan även sälja egendomen på offentlig auktion om någon av delägarna har ansökt om detta (6 § samäganderättslagen). Enligt 8 § samäganderättslagen är det även möjligt för en delägare att sälja egendom på offentlig auktion. En sådan ansökan skickas in till tingsrätten. Vill en annan delägare förhindra försäljningen är det fullt möjligt att själv buda vid auktionen.Sammanfattningsvis beror dina valmöjligheter på om du har skrivit på ett samäganderättsavtal eller inte. Om du har skrivit på ett sådant avtal gäller det som står där. Om det inte finns något samäganderättsavtal kan du ansöka om god man eller själv ansöka om att få sälja egendomen på offentlig auktion, och då har dina bröder inget val än att köpa din andel om de vill behålla fastigheten. Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Avtal om äganderätt i fastighet

2021-03-31 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Min kille vill gärna ta över sina föräldrars skogsgård, men jag har inget direkt intresse av att ta över den. Kan man dela upp det så att jag endast behöver stå för hälften av husets värde - som när man bor på en vanlig villatomt och sedan delar t.ex. han och hans bror på skogsmarkens värde?Om inte, kommer köpet eller arvet att påverka min privatekonomi mycket? Jag känner mig inte beredd att lägga hela min förmögenhet på en skogsgård där jag inte nyttjar skogen lika mycket eller har lika stort intresse som min kille! Jag vore väldigt tacksam om det går att få svar på det här!Mvh en funderande tjej
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Såsom jag uppfattat det vill din kille ta över sina föräldrars gård. Du vill inte ta över själva gården. Av din formuleringar antar jag även att det finns ett hus på gården och en hel del skogsmark. Din fråga är om ni kan dela upp äganderätten så att du endast står för hälften av husets värde. Hela marken är en "fastighet"Enl. 1 kap. 1 § Jordabalken är fast egendom jord, som är indelad i fastigheter. Detta innebär för er del att hela marken som din kille eventuellt får ta över är fast egendom och likaledes en enda stor fastighet. Hus, villor och dylikt, är också fast egendom och ingår i fastigheten. Hela fastigheten är alltså både marken och huset, vilket betyder att dessa som huvudregler bör behandlas som en och samma sak. Detta kommer att ha betydelse i min bedömning nedan. Ni kan dela upp äganderätten till fastigheten så att du bara äger motsvarande hälften av husets värdeDet finns ingenting i svensk rätt som hindrar er från att sinsemellan avtala om äganderätten i fastigheten. Detta innebär att ni i regel är fria att själva, inbördes, avtala och bestämma om hur mycket av fastigheten du skall äga och hur mycket din kille och hans bror ska äga. Detta innebär att om du bara vill äga hälften av huset kan ni avtala om detta. Det som eventuellt kan vara ett problem i ert fall är att det ni i grund och botten avtalar om, är andelar i fastigheten, d.v.s. både huset och marken. I händelse av en försäljning kan ni inte skilja huset från marken utan att begära styckning av fastigheten för att dela upp den i två, där den ena delen innefattar huset med tomt och den andra delen rör skogsmarken. En sådan ansökan görs hos Lantmäteriet och om ni skulle vilja sälja del av hela fastigheten måste en ansökan skickas in inom sex månader. Att komma ihåg är även att din killes bror kommer att vara delägare i fastigheten. Vill han sälja sin del och ni inte kan köpa ut honom, kommer ni vara tvungna att sälja hela fastigheten.Sammanfattning och svarKort kan sägas att du är helt fri att avtala med din kille om att bara äga motsvarande 50 % av husets värde. Den enda gången detta kan bli ett problem är om din kille och hans bror vill sälja av viss mark och ni då behöver stycka fastigheten. Att komma ihåg är även att din killes bror kommer att vara delägare i fastigheten. Vill han sälja sin del och ni inte kan köpa ut honom, kommer ni vara tvungna att sälja hela fastigheten. Det bör också framhållas att om det är din kille som tar över gården blir du inte nödvändigtvis delägare i den. Förutsatt att du inte betalar någonting, kommer denna att tillhöra din bror och du kommer inte belastas ekonomiskt över huvud taget. Hoppas detta gav någon typ av klarhet i din situation.

Samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Finns någon mall för utformning av avtal mellan syskon som äger en fastighet tillsammans ?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Då två eller fler individer gemensamt äger egendom tillsammans rör det sig om samägande. Varje person som äger en andel av egendomen har samäganderätt. Oftast måste dessa delägare till egendomen vara överens om de flesta angelägenheterna som rör egendomen. Lagen om samäganderätt är tillämplig, och reglerar bland annat delägarnas olika rättigheter och skyldigheter. Det råder dock avtalsfrihet, vilket innebär att parterna i stor utsträckning är fria att själva avtala om hur de vill lösa situationen. Det är därmed klokt att upprätta ett samäganderättsavtal sinsemellan. Detta avtal kan reda ut oklarheter samt inkludera övriga villkor, som lagen eventuellt inte tar upp. Samägande kan ofta leda till konflikter, att tidigt upprätta avtal kan således minska risken för onödiga konflikter mellan parterna. I samäganderättsavtalet kan delägarna exempelvis reglera:hur stor andel varje delägare ska erhållavad som gäller vid försäljning av fastighetenhur disponeringen och nyttjanderätten av fastigheten ska se ut hur mycket pengar som ska läggas på underhåll av fastigheten hur vinstfördelningen av fastigheten ska fördelasDet finns många online tjänster som erbjuder mallar av samäganderättsavtal. Det viktigaste är däremot att ert samäganderättsavtal är baserat på era specifika förhållanden och omständigheter. Ett samäganderättsavtal som i stor mån är skräddarsydd för er situation är att föredra.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur annullera ett samägandeavtal?

2021-04-11 i Samägandeavtal
FRÅGA |hur annulera samägandeavtal av bil. Skriva på avtalet att detta härmed annuleras med underskrift av båda makarna eller bara riva avtalet.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 § Samägandelagen krävs det samtycke från samtliga samägare för att vidta åtgärder, så också för att riva upp avtalet.Är det endast en av er som vill säga upp avtalet krävs det att den personen överlämnar sin del av ägandet till den andra samägaren, som i ovan fall gör att äganderätten helt tillfaller den nästa personen.Vill ni båda säga upp samägandeavtalet måste ni avyttra egendomen för att på så sätt förlora äganderätten. Det kan göras på precis vilket sätt ni behagar, då ett samägandeavtal har samma civilrättsliga status som ett vanligt avtal, med den skillnaden att ägandet delas på flera personer. Civilrättsliga avtal som ovan är inte förenade med något formkrav, vare sig för ingående eller uppsägning. Med vänliga hälsningar!

Konflikt om nyttjande av samägd bostadsrätt

2021-04-03 i Samägandeavtal
FRÅGA |Bostadssituationen gjorde att jag investerade i en bostadsrätt till mina barn i samband med att jag fick ett arv. Ägandeförhållandena är 90% på mig och 10% på min dotter. Överenskommelsen var att hon får bo där i 6 år, sedan min son i 6 år, sedan köper någon ut den andra eller vi säljer lägenheten/ hyr ut den. Vi skrev aldrig några avtal. Hon betalar inte överenskommen "hyra". Hon betraktar lägenheten som sin egen. Finns det något jag kan göra för att säga upp hennes boende, ge en tvingande hyra ( hur mycket för 38m2 på södermalm) eller sälja lägenheten?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen samäganderättslagen och bostadsrättslagen (BrL).Utredning När två eller fler personer äger ideella andelar (en viss procentsats av en helhet) av någon form av egendom är de samägare enligt 1 § samäganderättslagen. Utgångspunkten är att samägare äger lika stora andelar i den samägda egendomen, men detta kan ändras genom avtal. Samäganderättslagen innehåller dock inga bestämmelser som reglerar nyttjandet av samägd egendom; detta lämnas ytterst åt samägarna att enas om. Det framgår dock motsatsvis av 2 § samäganderättslagen att en av ägarna kan sälja sin andel av egendomen utan de andras samtycke, men om egendomen i sin helhet exempelvis ska säljas krävs samtliga samägares samtycke oavsett andelarnas storlek. Vid försäljning av en andel i en bostadsrätt måste avtalet enligt 6 kap. 4 § BrL vara skriftligt, undertecknat av köpare och säljare samt innehålla en prisuppgift. En bostadsrättsförening kan under vissa omständigheter neka medlemskap åt en köpare, men grunden för nekandet måste enligt 2 kap. 3 § BrL framgå i föreningens stadgar. Kan samägare inte enas om nyttjandet av egendomen så finns det möjlighet för en eller flera samägare att ansöka om att få en god man med uppdrag att omhänderta egendomen förordnad av domstol enligt 3 § samäganderättslagen. Ytterst kan även en samägare ansöka hos domstol om att få hela egendom såld på offentlig auktion förutsatt att inget annat avtalats och att synnerliga skäl för anstånd inte föreligger för någon av de andra samägarna, något som följer av 6 § samäganderättslagen. I ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera följande. I princip finns ingen reglering i lag som anger hur samägare ska lösa tvister om nyttjandet av samägd egendom. Det finns dock en mängd åtgärder som du kan vidta för att sätta press på din dotter om hon inte är samarbetsvillig. Du kan i teorin sälja din andel av bostadsrätten oberoende av din dotters, även om det möjligen kan ifrågasättas om någon är intresserad av att köpa 90 % av en bostadsrätt och därmed bli samägare med en främmande person. Du kan även begära förordnande om god man för förvaltning av bostadsrätten. Jag är dock inte säker på vilka beslut en sådan god man kan fatta, mer precist om vederbörande skulle kunna besluta om att du ska få nyttja bostadsrätten i högre grad med hänvisning till din större ägarandel. Ett sista alternativ är att begära försäljning av lägenheten i sin helhet på offentlig auktion, vilket efter domstolsbeslut även skulle omfatta din dotters andel. Såvitt jag förstår din fråga har din dotter ett starkt intresse av att fortsatt nyttja bostadsrätten och det framstår därmed som sannolikt att hon efter att ha upplysts om de nämnda alternativen skulle bli mer förhandlingsbenägen. Jag kan dessvärre inte uttala mig om vad som vore en skälig hyra för den aktuella lägenheten.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att kontakta din dotter och upplysa henne om mitt svar och att du med överväldigande sannolikhet har möjlighet att på ett eller annat vis omöjliggöra hennes fortsatta nyttjande av lägenheten. Rimligen kommer hon vara villig att diskutera frågan om ersättning för nyttjandet av lägenheten med det i åtanke. Jag rekommenderar även att ni skriftligen avtalar om hur ersättning ska utgå, hur omfattande den ska vara och eventuella andra faktorer av betydelse (såsom att hennes nyttjanderätt upphör sex år efter att hon började nyttja lägenheten). Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Jag kommer ringa dig på måndag den 5/3 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning

Försäljning av fastighet och samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hejsan!Jag äger villa/fritidshus i Värmdö (1/1). Nu har jag separerat och skilsmässan har gått igenom.Jag och min x-make kommer inte överens om att sälja huset nu, han vill bo kvar ett år, men jag vill sälja nu för efterfrågan är stor ute på Värmdö. Jag kan ju inte köra över honom, för han skall ha 50% och jag 50% av villan. Då tänkte jag att, han kan hyra min 50% av huset som jag äger och viupprättar ett kontrakt/avtal om hur lång tid och till vilken kostnad?Kan ni hjälpa mej med ett svar om detta är möjligt ?Mvh
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att ert äktenskap har upphört är inte längre äktenskapsbalken tillämplig på er gemensamt ägda egendom. I egenskap av delägare till fastigheten blir istället samäganderättslagen av relevans.Som delägare till en fastighet kan ingen av er vidta förvaltande åtgärder utan den andres samtycke, vilket innebär att du precis som du säger inte kan påbörja en försäljning utan att du och din ex-make kommit överens om det (2 § samäganderättslagen). Däremot har var och en av delägarna rätt att begära att egendomen utbjuds till försäljning på offentlig auktion, vilket betyder att du kan ansöka om detta hos Tingsrätten i den kommun som fastigheten är belägen i och därmed få fastigheten såld trots din ex-makes invändningar (6 § samäganderättslagen). Detta används ofta som hävstång för en delägare som vill sälja gentemot en delägare som inte vill sälja för att komma överens om hur förvaltningen ska gå till eller till vilket pris delägarna ska kunna köpa ut varandra. I vissa fall kan en delägare dock yrka att förhindra en försäljning om det föreligger synnerliga skäl. Huruvida detta är en risk i ditt fall eller inte kan jag inte förutse utifrån omständigheterna i frågan.Eftersom du uttrycker att du inte i första hand vill sälja mot din ex-makes vilja, så är ett smidigt sätt att lösa tvisten att du begär att bli utköpt, varpå du får förhandla fram ett pris du finner lämpligt. Ett bra förhandlingsinstrument i denna situation är att använda din rätt att framtvinga en försäljning på offentlig auktion för att få din önskan bemött.Om du inte omedelbart vill köpas ut så kan ni istället teckna ett samäganderättsavtal för hur fastigheten fortsättningsvis ska förvaltas. I detta kan ni reglera vem som ska bära olika kostnader och hur en framtida försäljning ska gå till.Vad gäller förslaget om att din ex-make kan hyra din del av fastigheten så gäller som ovan nämnt att ni får upprätta ett mellan er bindande samäganderättsavtal där ni får komma överens om de villkor ni önskar ska gälla fram till en eventuell försäljning. Samäganderättslagen är s.k. dispositiv, vilket innebär att den bara gäller under förutsättning att inget annat har avtalats. Alltså äger ni rätt att själva bestämma om ersättning, kostnadsfördelning, försäljning m.m. i ett sådant avtal.Behöver du hjälp med att upprätta ett samäganderättsavtal så är du välkommen att höra av dig till Lawlines jurister. Skulle du vilja det så kan du boka här.

Hur bestämmer vi värdet när jag ska köpa ut min bror ur samägt fritidshus?

2021-03-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Min yngre bror och jag fick ett fritidshus i gåva av vår far i oktober 1981 mot en revers om 15000 kr vardera. Samägandet fungerade bra ända tills det blev tal om renovering. Det vill min bror inte vara med att betala och så har det hållt på i 10-15 år. Nu är vi överens om att jag ska lösa ut honom från vårt gemensamma fritidshus.Gör man inte bara varsin värdering? När jag för detta på tal blir jag tystad av min bror och han säger att det är han som sköter det hela något som ger mig dåliga vibrationer.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga samäger du en fastighet tillsammans med din bror. Den lag som reglerar vad som gäller er emellan är samäganderättslagen (SamägL). Lagen är dispositiv innebärande att det är möjligt att avtala att annat ska gälla. Av din fråga framkommer inte att det finns något separat avtal som sätter samäganderättslagen ur spel varför min utgångspunkt är att den är tillämplig.Det finns inte lagstadgat hur värdering ska skeOm du ska köpa ut din bror ur fastigheten gäller i slutändan att ni ska komma överens. Ni måste således komma överens om vilket värde ni anser att fastigheten har och hur vilket pris du ska betala för din brors andel. Ett vanligt förekommande sätt är, precis som du själv är inne på, att parterna tar in varsin värderingsman och att man tar ett genomsnitt av de två värderingarna för att fastställa värdet.Din bror kan således inte ensidigt bestämma att ni bara ska ta in en värderingsman. Däremot kan din bror ensidigt bestämma vad han vill sälja sin andel för. Det innebär likväl att även om ni skulle ta in varsin värderingsman kan din bror begära ett högre pris. Det är således upp till din bror hur mycket han begär för sin andel och upp till dig om du kan godta hans erbjudande eller ej.Om ni inte kan komma överens finns det alternativDet finns däremot en möjlighet om ni inte kan komma överens att någon av er begär tvångsförsäljning av hela fastigheten. Ansökan om sådan försäljning ska lämnas in till tingsrätten. Andra delägare kan normalt inte förhindra försäljningen, undantaget är om det finns synnerliga skäl då det kan ges anstånd (6 § SamägL). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strängt och det ska mycket till innan synnerliga skäl anses föreligga för att skjuta upp/få anstånd med försäljningen.Om någon av er begär det, ska domstolen besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9 § SamägL). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för någon av er. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning.Högsta domstolen har i praxis uttalat att när en fastighet utbjuds till försäljning enligt samäganderättslagen är utgångspunkten för minimipriset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om en utredning i det särskilda fallet ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för försäljningen, ska minimipriset sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (NJA 2012 s. 757).När rätten beslutar om att fastigheten på delägares begäran ska säljas på offentlig auktion kommer en god man att utses. Vederbörandes uppgift är att ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen (8 § SamägL). De kostnader som uppkommer för god man, auktionskostnader m.m. ska delägarna dela på utifrån sin lott i fastigheten (15 § SamägL). I fallet innebär det att om ni äger hälften var, delar ni på kostnaderna med hälften var.Under auktionen kan vem som helst lägga bud på fastigheten. Vill du köpa ut din bror kan du således lägga bud under auktionen. Men det innebär även att andra intressenter får möjlighet att lägga bud för att köpa fastigheten. Om ni våda är närvarande under auktionen och överens om att anta eller förkasta ett anbud gäller det beslutet (12 § första stycket SamägL). Är ni inte överens gäller det högsta budet, så länge det inte understiger eventuellt beslutat minimipris (12 § andra stycket SamägL).För- och nackdelar med tvångsförsäljning av samägd egendomDen största fördelen med tvångsförsäljning är att det ger en delägare möjlighet att sälja hela fastigheten även om alla inte är överens. Ytterligare en fördel är att det verkliga marknadspriset kommer att visas.Nackdelarna med tvångsförsäljning är främst kostnaden som uppkommer för god man (lön för visning, auktionskostnader m.m.). En annan nackdel är att det finns en risk att ingen av er lägger det högsta budet och att någon annan i slutändan blir ägare till fastigheten.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,