Misstagsbetalning i form av för hög lön

2020-11-21 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Har haft en överenskommelse med arbetsgivaren om en extra ersättning på 10:-/tim till en pott att användas för uttag av betald ledighet såsom klämdagar etc. Har påmint honom många gånger om att göra avstämning så att saldot är i balans. Tagit för givet att så har skett eftersom att all ledighet på tidrapporten betalas ut som lön.Tre månader efter pensionsavgången och 23 års anställning presenterades en avstämning där jag stod i skuld till firman. En för stor summa har alltså betalats ut, trots att det inte funnits täckning, som han nu vill kvitta med en innehållen semestersättning samt gratisarbete. Under alla dessa år har ingen uppföljning gjorts alls med motiveringen "haft annat att göra"! Han har ju inte uppfyllt sina förplinktelser som arbetsgivare gentemot sin arbetstagare att hålla ordning på utbetalningarna. Kan jag bestrida dessa krav?Har ej varit medlem i Byggfacket och får ingen hjälp därifrån, men hittade fackavtalen på nätet. Fann att jag haft rätt till bl a permitteringslön vid arbetsbrist, arbetstidsförkortning 40 tim/år sedan 2017, ränta på försenade löneutbetalningar. Kan jag kräva det retroaktivt? Preskriptionstid, vad gäller? Fordringar 10 år? Gäller det båda parter?Önskar info om mina rättigheter och arbetsgiverens skyldigheter samt råd hur jag bör gå vidare i kommunikation med arbetsgivaren. Om jag stöter på patrull, vad blir nästa steg?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen läran om condictio indebiti och preskriptionslagen (PreskL).Utredning När misstagsbetalningar sker tillämpas den så kallade läran om condictio indebiti. Läran har inte kodifierats i någon lag utan gäller som en rättslig princip, men det finns även stöd i praxis (se exempelvis fallet NJA 2016 s. 1074). Utgångspunkten är enligt läran att en betalning utan rättslig grund föranleder en återbetalningsskyldighet för betalningsmottagaren. Det finns dock ett undantag, nämligen om mottagaren dels har haft befogad anledning att tro att han eller hon hade rätt till de mottagna medlen, dels i fortsatt befogad god tro har inrättat sig efter detta. Det ska även vid en övergripande intresseavvägning framstå som motiverat att betalaren förlorar sin återkravsrätt. Att mottagaren inrättat sig efter betalningen kan tydligast förklaras med att mottagaren spenderat pengarna, gärna i nära anknytning till betalningen. Enligt 2 § PreskL gäller en allmän preskriptionstid för fordringar om 10 år förutsatt att preskriptionen inte avbryts, exempelvis genom att borgenären skriftligen upplyser gäldenären om att fordran ska kvarstå. Såsom jag tolkar din fråga har du under en längre tid fått lite mer betalt av din arbetsgivare än du skulle fått enligt ert avtal. Som utgångspunkt ska du återbetala denna skillnad. Enligt min uppfattning måste du antas ha varit i god tro om utbetalningarna eftersom det rört sig om en mindre summa vid varje enskilt tillfälle och du utgått ifrån att din arbetsgivare kontrollerat att utbetalningarna är korrekta, vilket framstår som rimligt för en arbetstagare. Därmed blir det relevant att fråga sig om du kan sägas ha inrättat dig efter dessa utbetalningar. Utifrån den tillgängliga informationen kan jag inte uttala mig med någon säkerhet i frågan. Om det pågått under en längre tid skulle detta möjligen kunna tala för att du inrättat dig eftersom du med all sannolikhet kan sägas ha förbrukat pengarna över tiden. Rekvisitet att "inrätta sig" är dock, såvitt jag kunnat se, ganska oklart definierat och därför är det svårt att ge något säkert svar, särskilt utan detaljerad insyn i ditt fall. Den övergripande intresseavvägning är än vagare till sin karaktär och kräver därför även den god insyn i det aktuella fallet för att avgöra med säkerhet. Preliminärt skulle jag dock säga att det faktum att du är en arbetstagare och att din arbetsgivare av allt att döma förfarit oaktsamt talar för att det får anses rimligt att du, om de andra rekvisiten är uppfyllda, ska slippa återbetalning. Sammantaget är det alltså omöjligt för mig att utifrån den tillgängliga informationen bedöma om du, helt eller delvis, är återbetalningsskyldig eller inte. Jag tolkar din fråga som att du efter att ha granskat ditt anställningsavtal kunnat konstatera att du i verkligheten inte fått vissa förmåner som du egentligen skulle fått. Enligt min uppfattning får detta med största sannolikhet betraktas som att det uppstått fordringar mot din arbetsgivare avseende de belopp de har rätt till. För dessa fordringar gäller en preskriptionstid om tio år. Utan närmare insyn i det aktuella avtalet är det svårt för mig att konstatera mer än så.HandlingsplanMin rekommendation till dig är som utgångspunkt att vägra återbetalning med hänvisning till att du i god tro inrättat dig efter arbetsgivarens misstagsbetalning. Denna rekommendation bör dock förstås som preliminär då det finns en mängd andra faktorer du bör ta hänsyn till, exempelvis hur stora summor det är fråga om, hur mycket en god relation med din arbetsgivare är värd för dig i dagsläget, och så vidare. I första hand bör du enligt min uppfattning diskutera frågan med din arbetsgivare, förklara mitt svar till dig och ange varför du anser dig ha rätt att inte återbetala beloppet (om du utifrån mitt svar bedömer att så är fallet). Det är alltid bäst att försöka nå en samförståndslösning i första hand, särskilt med tanke på att det verkar finnas flera oklarheter i frågan om den ersättning du fått och inte fått. Om din arbetsgivare inte är villig att förhandla och du bedömer att du befunnit dig i god tro om utbetalningar och inrättat dig efter dessa är det upp till din arbetsgivare att, om vederbörande bedömer att det är värt det, ta saken till domstol. Med tanke på de kostnader en domstolsprocess kan innebära skulle jag rekommendera dig att kontakta en jurist för att genomföra en mer omfattande utredning där och då, i den mån beloppet ifråga är stort nog för att motivera det.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning

Kan en arbetsgivare kräva tillbaka en felaktig utbetalning?

2020-11-07 i EKONOMI
FRÅGA |Hej,Har fått en faktura att jag har en löneskuld från min förra arbetsgivare på 6650kr,När jag slutade där så tog de bort så att jag kunde se min lönespec, så fick aldrig se min sista lönespec.Ingen har försökt kontaktat mig överhuvudtaget angående detta och jag hade inte en aning om att jag har fått för mycket i lön..Lönen gäller december 2019 och fick en faktura nu 25 oktober 2020. Är jag verkligen skyldig att betala tillbaka de här pengarna?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om återkrav vid felaktig utbetalning har inget direkt lagrum utan styrs av en juridisk princip som utvecklats i praxis (genom att domstolen använt det i sina domar). Principen kallas condictio in debiti och huvudregeln enligt denna princip är att mottagaren av en felaktig utbetalning är skyldig att återbetala vad denne mottagit. Dock finns det undantag från denna huvudprincip som innebär att när mottagaren var i god tro om den felaktiga utbetalningen och inrättat sig efter betalningen. Inrättat sig efter betalningen kan vara att förbrukat summan, anpassat din ekonomi efter det och kanske investerat i något eller liknande. Vid en bedömning om god tro så ses det bland annat till hur stort belopp som var felaktigt, det är betydligt svårare att intyga att man var i god tro om man fick 25 000 mer i lön jämfört med 2500 kr. Beloppet du anger är 6650 kr, om detta är något du borde uppmärksammat beror på bransch, om du är timanställd och lönen mellan månaderna kunde variera inom det intervallet eller om du hade en fast månadslön t.ex. I ditt fall så har du inte haft tillgång till att se dina lönespecifikationer själv och där igenom se hur många timmar du arbetat osv i förhållande till den lön du fick utbetald. Av det du uppger var det din förra arbetsgivares rutiner som gjorde att du inte hade möjlighet att kontrollräkna din lön eftersom du inte hade tillgång till dina lönespecifikationer. Detta talar till din fördel, dessutom anger du att företaget inte återkommit förrän nästan 1 år senare vilket ger dig ytterligare anledning att inte misstänka att något skulle vara fel. Även detta talar för att du skulle vara i god tro och därav inrättat dig efter att det du fått utbetalt skulle vara rätt lön. Utfallen i domstol har varierat när det kommer till principen och bedömningspunkter och eftersom du inte anger om du spenderat beloppet eller inte, branschen du arbetade osv gör det svårare att ge dig något mer konkret svar. Mycket talar för att du var god tro och jag hade gett dig rådet att återkoppla till din tidigare arbetsgivare och hänvisa till principen, att du inte hade möjlighet att se din lönespecifikation är ju en åtgärd de vidtagit och att de dessutom återkommer efter så lång tid, summan inte är så pass stor att det skulle vara orimligt att du förbrukat den osv och se deras respons. Hoppas detta var svar på din fråga, Med vänlig hälsning,

Dra av handpenning och amortering om köpare vill köpa hus?

2020-10-31 i EKONOMI
FRÅGA |Hyr ut ett hus i Mellösa till min son och barn.När vi köpte huset så blev det fel med handpenningen. Min sambo gick in med den.Sen blev det att min son betalade till min sambo varje månad tills handpenningen blev betald.Nu vill min son att vi drar av den summan när han har råd att köpa det av ossPlus amoteringen som han säger att han har betalat genom hyran på 4200 i månaden. Snälla hjälp oss en orolig Mamma.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag förstår inte riktigt vad du menar med att det har blivit fel med handpenningen, men jag ska försöka svara på din fråga så gott det går.Till att börja med är det avtalslagen som gäller mellan er, vilket betyder att det ni har avtalat om gäller. Din son har alltså erbjudit sig att köpa huset nu och vill dra av handpenning och amortering. Det låter inte som att ni har avtalat om amortering och huruvida handpenningen ska dras av sedan tidigare, vilket betyder att det är helt upp till dig/er som hyr ut huset att bestämma om ni vill acceptera hans villkor eller ej. Detta är alltså inget lagen reglerar något kring.Personligen kan jag tycka att handpenningen är rimlig att dra av med tanke på att han har betalat av den och det varit avtalat emellan er att handpenningen ska betalas av sonen. Däremot är som sagt amorteringen inte avtalad kring huruvida ni ska dra av den eller inte vid ett eventuellt köp. Det framgår inte av frågan hur mycket huset är värt idag, det vill säga det kan vara så att huset gått upp i värde och att de 4200 kr inte är att likställa som en amortering idag. Avslutningsvis är det du som hyr ut huset som bedömer om du vill sälja huset på din sons villkor eller inte. Jag hoppas ni kommer fram till en bra lösning! Självklart är du välkommen att ställa ytterligare frågor vid fundering.Med vänlig hälsning,

Eventuellt bedrägeri

2020-10-14 i EKONOMI
FRÅGA |En kristen kvinna som är svårt sjuk i cancer vill donera till mig sin förmögenhet för välgörande ändamål. Pengar finns på en fransk bank. Gäller skatteplikt? Hur ska hon verifiera sin överlåtelse
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det låter väldigt mycket som att du blivit utsatt för ett bedrägeriförsök. Om du har blivit kontaktad av någon, över t.ex. telefon eller mail, och denne någon påstår att den vill skänka pengar till dig är det nog inte sant. Dessa personer påstår sig ofta behöva en viss, inte sällan ansenlig, summa pengar överförd innan pengarna kan skänkas. Alternativt ber de om betalt flera gånger för att kunna skänka pengarna. Du bör med andra ord sluta svara på dessa mail eller telefonsamtal. Om du känner denna kvinna sedan tidigare kan du bortse från mitt svar. Isåfall bör du istället tala med din bank.Hoppas du fick svar på din fråga.

Skuldsanering

2020-11-20 i EKONOMI
FRÅGA |Om jag ansöker om skuldsanering, påverkas min inneboendes ekonomi av det? Vi har skilda ekonomier och lånen står på mig!
Viktoria Silfverplatz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Relevant lag är i detta fall skuldsaneringslagen. Lagen utgår ifrån gäldenären (alltså den som har en skuld till en borgenär). Vid en skuldsanering sätts skulder ner och en betalningsplan upprättas. I en ansökan om skuldsanering ska du ange vilka skulder du har och till vilka borgenärer (12 § p 3 och 4). Det är således endast dina skulder som kommer ingå i skuldsaneringen.En betalningsplan kommer upprättas (29 § p 2) med hänsyn till din inkomst och vad som ska förbehållas dig och eventuell familj för försörjning (33 §). Du kommer alltså att få behålla viss del av din inkomst för att du ska kunna försörja dig och betala din boendekostnad. För mer information kring detta rekommenderar jag att du besöker kronofogdens hemsida! Svaret på din fråga är att det endast är dina medel som kommer tas i anspråk för betalningen av dina skulder. Om man bor tillsammans med någon är det dock inte osannolikt att en ekonomisk påfrestning hos en part kan inverka på hela hushållet. Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Med vänlig hälsning,

Hjälp kring att kontakta finansbolag

2020-10-31 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Vi misstänker att vår bror har utsatts för bedrägeri då någon skaffat BankID och Swish kopplade till hans bankkonton och då kunnat ta ut/föra över pengar samt tagit en mängd lån i hans namn. Detta har tydligen pågått sedan februari 2020. Vi har kontaktat bank och gjort en polisanmälan samt kontaktat några finans/lånebolag från en ca 45 bolag lång lista vi fick av banken. Ca 5 bolag har kontaktas och fler kvarstår. Polisrapporten måste kompletteras med vilka lån som tagits och det känns som ett evighetsjobb att ta reda på detta.Vi undrar om det finns hjälp/stöd att få i denna situationen, någon som kan hjälpa oss att kontakta alla dessa finansbolag samt guida oss i denna processen som är väldigt obekant för oss.Med vänlig hälsning.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med er fråga!Till att börja med vill jag beklaga det inträffade. Det är inte lätt för den drabbade att hantera detta på egen hand, så en stor eloge till er som hjälper honom! Att ringa alla långivare är något som behöver göras och är något som tyvärr tar tid. Antingen gör man det på egen hand eller så kan man ta hjälp av en jurist som är duktig på området för att bespara er tid. Om ni är intresserade av att anlita en av våra jurister som går igenom ärendet och stödjer er genom processen, är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post på natasha.fathifard@lawline.se för en offert.Med vänlig hälsning,

Vill komma i kontakt med Lawline utan kostnad

2020-10-28 i EKONOMI
FRÅGA |När kommer du och ringa upp mej tummen gratis????Tummen
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det framgår inte riktigt, men jag uppfattar det som att du har en juridisk fråga och vill komma i kontakt med Lawline. I så fall rekommenderar jag att du ringer till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Telefonrådgivningen är gratis för den som ringer. Du kan även skicka in en gratisfråga via hemsidan. Om du vill boka tid med en av Lawlines jurister kan du göra det genom att fylla i formuläret här. Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kronor per timme. Vänligen,

Offert, anbud, budget och budgetoffert

2020-10-10 i EKONOMI
FRÅGA |Jag undrar om det är juridiskt rätt att kalla en offert för budget eller anbud? Vad är skillnaden på en offert, anbud, budget och budgetoffert?Bästa hälsningar
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Som jag uppfattar det undrar du huvudsakligen över skillnaden mellan begreppen offert, anbud, budget och budgetoffert. Du undrar även om det är juridiskt rätt att kalla en offert för budget eller anbud.Definitioner av begreppen?Det finns inga exakt definitioner av begreppen du nämner. Det innebär bland annat att du inte kan göra något juridiskt fel när du väljer vilket av orden du ska använda. Det finns helt enkelt inget som är exakt rätt eller fel för orden. Även om det inte finns några exakta definitioner går jag ändå igenom ungefär vad begreppen brukar betyda här under.Offert och anbudNär det gäller begreppen offert och anbud uppfattar jag det som att de går att använda synonymt. I båda fallen rör det sig om ett erbjudande av en vara eller tjänst som innehåller specificerade villkor. De specificerade villkoren kan handla om vad som gäller pris- och innehållsmässigt för varan eller tjänsten.Budget och budgetoffertEn budget kan beskrivas som en prognos för intäkter och kostnader. Med andra ord kan man säga att en budget är en prognos över framtida och planerade ekonomiska händelser.Jag hittar inte någon lika bra förklaring över vad en budgetoffert är. Genom att bara titta på namnet skulle jag däremot kunna tänka mig att det handlar om budgeten för en specifik offert. I så fall skulle en budgetoffert kunna vara en prognos över hur mycket en offererad vara eller tjänst kommer att kosta.Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,