Har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt?

2021-05-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Om det är så att min far är gift med någon annan än min mor och han går bort. Har jag rätt att ärva min del på en gång eller kommer min styvmor att ärva allting först och jag sedan efter henne??
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make avlider har den efterlevande maken rätt att ärva denne enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Makarnas gemensamma barn ärver först när den efterlevande maken avlider. Beträffande särkullbarn, dvs. barn som inte är gemensamma, ser rättsläget dock annorlunda ut. Särkullbarn har enligt 3 kap 1§ ÄB rätt att få ut sitt arv direkt. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå från att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken, vilket anges i 3 kap 9 § ÄB. Särkullbarnet kommer då att få ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur ska arvet efter min man fördelas?

2021-05-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har avlidit. Vi var gifta och har 3 gemensamma barn. Han hade två särkullsbarn. Frågan handlar om arvskiftet eftersom jag skall lösa ut särkullsbarnens arv i förhållande till egendom, bil och pengar. Har jag förstått rätt: Jag begär först bodelning, och äger då själv 50%. 50% blir arv som skall fördelas efter min man. Jag ärver hälften, dvs.25% och alla hans 5 barn delar på den andra 25%. Särkullsbarnens ärver då 1/5 var av dessa 25%.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Då en gift person avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt och det som tillfaller din makes dödsbo ska fördelas enligt reglerna om arv. Om ni inte har någon enskild egendom delar ni alltså lika på all egendom, och du får då 50% och resterande 50% ska fördelas som arv.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDet första som händer är alltså att en bodelning ska göras, och det som tillfaller din mans dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huvudregeln är att barnen ska ärva, och de ska dela lika på arvet. Detta innebär att hans barn har rätt till en femtedel var av arvet. Däremot går efterlevande makes arvsrätt för de gemensamma barnens. Detta innebär att du kommer ärva era gemensamma barns arvslotter med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du än önskar, men du får inte testamentera bort den utan när du avlider ska era gemensamma barn få ut sitt arv efter sin pappa.Detta gäller alltså så länge särkullbarnens arv inte inskränker din rätt till att efter bodelningen, alltså inkluderat det som tillföll dig, har egendom värt minst fyra prisbasbelopp.Ett litet exempel:När din man avlider har ni 200 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen har du 100 kr och din mans dödsbo har 100 kr. Dessa 100 kr ska delas lika på hans fem barn, och de får därför 20 kr var. Hans särkullbarn har rätt att få ut sina arv direkt, och de 60 kr som ska tillfalla era gemensamma barn ärver du med fri förfoganderätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arv när det finns särkullbarn?

2021-05-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Mina gifta föräldrar äger ett hus tillsammans. Nu har min Mamma avlidit! Vi är tre syskon samt ett särkullbarn. Som jag förstår så kan särkullbarnet kräva sitt arv direkt. Hur stor andel av fastigheten ärver hen?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att frågan du ställer berör särkullbarns rätt till arv och hur arvet ska fördelas när det finns särkullbarn. Reglerna för arv finner vi i ärvdabalken (ÄB), eftersom det i frågan inte framkommer att det finns ett testamente tillämpas ÄB fullt ut. För en bodelning tillämpas äktenskapsbalken (ÄktB). Hur fördelas arv när det finns särkullbarn? Ett äktenskap upphör genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller när någon av makarna dör (1 kap. 5 § Äktb). Huvudregeln när ett äktenskap upphör är att det ska ske en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman efter att skulder har dragits bort från det totala värdet och summan delas sedan i två (11 kap. 3 § ÄktB). Med giftorättsgods avses alla tillgångar som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 2 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är alltså giftorättsgodset (10 kap. 1 § ÄktB).Eftersom din mamma har avlidit ska det i första hand ske en bodelning av giftorättsgodset mellan din mamma och din pappa och delas lika mellan dem. Vem har arvsrätt? Det är den avlidnes efterlevande avkomlingar som ärver först. Med avkomlingar avses den avlidnes barn och barnbarn och dessa ärver först på grund av att de tillhör den första arvsklassen. Eftersom din mamma har fyra barn är alla fyra hennes avkomlingar och har arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). Alla barn får en lika stor del av arvet och detta innebär att du och dina tre syskon ska ärva din avlidne mamma med lika stor del efter bodelningen. Eftersom din pappa är vid livet måste vi däremot beakta att huvudregeln fastslår att den efterlevande maken ärver innan gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att din pappa har rätt att ärva din mamma före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen måste alltså vänta tills båda föräldrarna är avlidna för att få ut sitt arv. Arvet som tillfaller den efterlevande maken ges med fri förfoganderätt men inte med full äganderätt (3 kap. 2 § ÄB). När får särkullbarnet ut sitt arv? När din mamma dör har hon fyra avkomlingar (barn) varav ett av dessa är ett särkullbarn. Särkullbarnen får ta ut sin del av arvet direkt och dennes rätt till sitt arv går före den efterlevande makes arvsrätt. Ditt halvsyskon behöver alltså inte vänta på att din pappa ska avlida (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Särkullbarn får dock självmant avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). Vilken andel av fastigheten ärver särkullbarnet? Du frågar även hur stor andel av fastigheten som särkullbarnet har rätt till. Jag antar att denna fastigheten tillhörde er mamma och därför har särkullbarnet lika rätt till det som de gemensamma barnen. Om fastigheten kostar 1 miljon, kommer detta att delas med fyra. Varje barn har då rätt till 250 000 kr, dvs 1/4. Särkullbarnet får ut sin del direkt medan 3/4, det vill säga 750 000 kr (de gemensamma barnens totala andel) tillfaller er efterlevande pappa. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna om du har några funderingar! Med vänliga hälsningar,

Vad händer när kvarlåtenskapen inte räcker för att täcka ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet? Kommer inte särkullbarn få något arv alls då?

2021-05-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, har en fråga om basbelopp och arvsrätt. Den efterlevande maken har ju rätt till ett belopp 4x basbeloppet det året som hens make avlidit. Om det är så att den sammanlagda kvarlåtenskapen inte räcker till att täcka detta belopp, vad gäller då? Ska den efterlevande make bara få det som finns då? Ifall så är fallet, så blir det ju inget över av kvarlåtenskapen till t.ex. särkullbarn till den döde maken (om sådant finns) Vems rätt kommer först då? För barn kan ju inte heller göras arvslösa och särkullbarn har ju alltid rätt till att få ut sitt arv direkt.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om hur fördelning av arv fungerar, för att sedan gå in på basbeloppsregeln och vad som gäller när kvarlåtenskapen inte räcker till fyra gånger prisbasbeloppet. Jag kommer dessutom förklara hur detta påverkar särkullbarnen. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken.Fördelning av arvet Regler kring arv och basbeloppsregeln finns i ärvdabalken. Då en gift person avlider ska först en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Efterlevande make ärver därför före gemensamma barn och de gemensamma barnen får istället ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. Som huvudregel har särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt, precis som du skriver (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det som tillfaller den avlidne maken vid en bodelning samt dennes enskilda egendom utgör dennes arv. Detta ska delas lika mellan den avlidnes barn förutsatt att inget testamente föreligger. Hälften av kvarlåtenskapen ska då tillfalla särkullbarn och hälften tillfaller då den efterlevande maken. När den efterlevande maken sedan avlider får de gemensamma barnen ut sitt arv. BasbeloppsregelnFördelningen av arvet kan påverkas av basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Prisbasbeloppet regleras i socialförsäkringsbalken och är 47 600 kr under 2021. Detta innebär att efterlevande make enligt basbeloppsregeln i år har rätt att behålla är 190 400 kr. Om beloppet som efterlevande make har rätt till understiger 190 400 kr så kommer särkullbarnets rätt att ärva direkt att påverkas. Efterlevande make har då rätt att erhålla en del eller eventuellt allt av särkullbarnets arvslott för att komma upp i ett belopp om 190 400 kr. Om ett särkullbarn på grund av basbeloppsregeln inte får ut sin arvslott direkt får särkullbarnet istället efterarvsrätt när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ärvdabalken). Om särkullbarnet, på grund av basbeloppsregeln, fått ut en del av sin arvslott vid den först avlidne maken ska detta avräknas mot vad särkullbarnet får i efterarv vid den efterlevande makes död. Om kvarlåtenskapen inte uppgår till 190 400 får efterlevande make hela kvarlåtenskapen. Om värdet på kvarlåtenskapen är till exempel 150 000 kr är det detta belopp som maken får. Särkullbarn och gemensamma barn får sitt arv när den efterlevande maken gått bort. SammanfattningSärkullbarn har alltså vanligtvis rätt att få ut sitt arv direkt. Skulle det den efterlevande maken erhåller understiga fyra basbelopp (190 400 kr) kommer särkullbarnet istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider. Finns det mindre än 190 400 kr i kvarlåtenskap efter den avlidne, kommer den efterlevande maken få den kvarlåtenskap som finns. Gemensamma barn och särkullbarn kommer att få sitt arv efter att den kvarlevande maken gått bort. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Särkullbarns rätt till arv vid förälderns bortgång

2021-05-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej Min mor har tyvärr gått bort. Hon var gift med en ny man. De har inga gemensamma barn men 2 barn var sedan tidigare, dvs särkullbarn. Det finns ett testament som säger att. Punkt 1 i testamentet "mina barn ska få ut sin laglott om jag avlider först". Punkt 2 i testamentet "med beaktande av förordnandet i punkt 1 ska min barn få ut resterande del av sin arvslott efter mig ur NamnXXXXX kvarlåterskap. Min mors man säger att testementet ska vara skrivet på ett sådant sätt att han sitter i "orubbat bo", dvs fri förfogande rätt över arvlotten till särkull barnen. Jag tolkar dock testementet annorlunda, dvs särkull barn får först ut laglotten och sedan resterande del av arvet när min mors man går bort. Hur ska jag tolka testamentet i förhållande till lagen. Lagen säger att om jag får ut laglotten nu, förlorar jag kvarvarande del av arvet.1. Jag anser att jag ska få ut laglotten nu och resterande del av arvet när min mors man går bort, enligt testamentet.? Tolkar jag testemetet korrekt? 2. Gäller testamentet eller "trumpar" lagen testamentet. 3. Förlorar jag halva arvlotten om jag får ut laglotten nu.
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis beklagar jag sorgen över din mors bortgång. Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn har för rätt till arvet efter din mor. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarns arvsrätt enligt ÄBSom regel har barn som inte är makarnas gemensamma, s.k. särkullbarn, rätt att få ut sitt arv direkt i samband med förälderns bortgång enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den andel som ett särkullbarn ärver av föräldern kallas för arvslott men kan genom ett testamente begränsas till att endast bestå av deras laglott och laglotten är enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av arvslotten. Skulle ett testamente kränka särkullbarnens laglott kan man begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Fri förfoganderätt och rätt till efterarvEtt testamente som skriver att arv innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får bruka egendomen med vissa begränsningar, det är inte tillåtet att testamentera bort egendomen eller genom gåva orsaka en väsentlig minskning av sin egendom utan tillbörlig hänsyn till särkullbarnen enligt 3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB. Fri förfoganderätt innebär att särkullbarn vid den efterlevande makens bortgång har rätt till efterarv. Efterarvet är en kvotdel av all egendom som den efterlevande maken efterlämnar vid sin bortgång och kvotdelen motsvarar den andel som efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt i förhållande till dennes totala förmögenhetsmassa vid den första makens dödsfall.Beräkningsexempel; 30 000 kr ärvdes med fri förfoganderätt och makens totala förmögenhet i samband med första makans dödsfall uppgick till 150 000 kr. Kvotdelen kommer alltså att vara 30 000/150 000 = 20 %.I sin situationEnligt reglerna i ÄB har du som särkullbarn rätt till hela ditt arv i samband med din moders bortgång. Av omständigheterna som beskrivs i frågan framgår att hon däremot efterlämnat ett testamente och testamentet gäller före arvsordningen i ÄB så länge denna inte inskränker din rätt till din laglott.Det är svårt att uttala sig om vad som är en korrekt tolkning av testamentets innehåll men utifrån din beskrivning av innehållet i punkt 1 och 2 tolkar jag att din mammas vilja är att ni ska få ut er laglott nu och att resterande tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Det innebär att du har rätt till din laglott nu och har rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider, vilket är förenligt med lagen som jag har beskrivit ovan.Hoppas ovanstående besvarar din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en nyfråga!Vänligen,

Särkullbarns arvsrätt

2021-05-11 i Särkullbarn
FRÅGA |hej! min far gick nyligen bort och är omgift sen 70talet med två halvbröder som resultat (jag är hans enda barn sen tidigare) och hans nuvarande fru har inga barn sen tidigare,vad är det som gäller nu med mitt arv?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsrätt och regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag att utgå från att det inte finns något testamente.Vad gäller nu med ditt arv?Det är i första hand den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, som har rätt att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift ärver dock den avlidnes make eller maka före gemensamma barn. Särkullbarn omfattas inte av detta utan har alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Med särkullbarn menas barn som inte är makarnas gemensamma. I och med att din fars nuvarande fru inte är din mamma räknas du som särkullbarn. Det innebär i sin tur att du har rätt att få ut ditt arv omedelbart.Viktigt att påpeka är att ett särkullbarn kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnet har sedan rätt att, tillsammans med de gemensamma barnen, få ut sitt arv när båda makarna har avlidit, så kallat efterarv. (3 kap. 9 § ÄB).SammanfattningDu har rätt att få ut ditt arv direkt. Skulle du välja att avstå sitt arv till förmån för din fars nuvarande fru, har du rätt att få det som efterarv istället.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad händer med bostadsrätten om det finns särskullebarn?

2021-05-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min man gick bort nyligen, han hade barn tidigare och vi har ett gemensam barn. Vi bor i bostadrätt, är jag tvungen och sälja vår bostadsrätt för att särkullbarnet ska få sin arv omgående? Måste jag låna pengar för att särkullbarnet ska få sitt arv? Mycket tacksam för hjälp och förklaring.Med vänlig hälsning
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i ärvdabalken (ÄB) samt äktenskapsbalken (ÄktB). När någon dör inom ett äktenskap sker två saker. Först ska bodelning ske precis som om ni skiljt er. Sedan ska den dödes kvarlåtenskap fördelas, s.k arvskifte. Bodelning Att en make dör innebär att äktenskapet upphör och att bodelning ska ske (ÄktB 1:5 & 9:1). Jag utgår från att inget äktenskapsförord föreligger. Innan jag går närmare in på hur en bodelning går till måste två begrepp förklaras, "giftorättsgods" och "enskild egendom". Giftorättsgods är det som ska ingå i en bodelning och utgångspunkten är att all er egendom är giftorättsgods (ÄktB 7:1 & 10:1). Det som inte är giftorättsgods är enskild egendom (ÄktB 7:1). Det finns flera sätt för något att bli enskild egendom, dessa regleras i ÄktB 7:2-3. Det vanligaste sättet är ett äktenskapsförord, annars krävs det i princip att du eller din man fått egendomen genom t.ex. gåva, arv eller testamente med villkoret att det ska vara enskild egendom. Du bör därför försöka ta reda på om du eller din man har någon enskild egendom Bodelningen går till på så vis att du och din mans dödsbo får göra avdrag av så mycket av er respektive egendoms värde att det täcker era respektive skulder som inte hänför sig till enskild egendom (ÄktB 11:2). Värdet av det som återstår räknas samman och delas lika mellan er (ÄktB 11:3). Därefter ska er faktiska egendom fördelas mellan er utifrån denna likadelning, man har förtur till ens egna egendom (ÄktB 11:7). Med tanke på att du är kvarlevande bör du dock kunna få förtur till bostadsrätten (ÄktB 11:8). Om värdet av din "andel" i likadelningen inte räcker till behöver du köpa ut din makes dödsbo eller så får ni dela på den. Det är alltså möjligt att du får rätt till bostadsrätten redan genom bodelningen, innan arvskiftet sker. Du har iallafall rätt till hälften av ert sammanlagda giftorättsgods. Arvskifte När en gift person dör är utgångspunkten att den kvarlevande maken ärver allt. Precis som du säger gäller dock detta inte ifall det finns särkullbarn då dessa har rätt att få sitt arv direkt (ÄB 3:1). Eftersom ni har ett barn inom äktenskapet och ett utanför har du rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Beaktas både bodelning och arvskifte kan man alltså säga att du har rätt till 75% av er gemensamma egendom - då får hälften i bodelningen och sedan hälften av din makes halva vid arvskiftet. Räcker inte detta för att täcka värdet av bostadsrätten kommer du behöva ta ut ett lån för att köpa ut särkullbarnet eller komma överens med denne på annat sätt. Ni skulle kunna bli delägare men att du får bo kvar.Jag kan tillägga att särkullbarnet kan avstå sitt arv till fördel för dig och istället få s.k efterarv när du dör (ÄB 3:9). Jag utgår dock från att detta inte sker. Slutsats Eftersom både bodelning och arvskifte ska ske kommer du ha rätt till ungefär 75% av värdet av er gemensamma egendom beroende på äktenskapsförord och skulder. Räcker inte detta för att erhålla bostadsrätten kommer du behöva ta ett lån för att köpa ut särkullbarnet alternativt komma överens med särkullbarnet på annat sätt. Jag hoppas detta svarar på din fråga, du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Särkullbarnets inverkan vid ett nytt äktenskap

2021-04-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min sambo har tänkt att gifta oss, för de är en bra sak när vi har 2 st gemensamma barn.Men min sambo har ett barn sedan innan ett särkullbarn som han har gemensam vårdnad med fortfarande. Är de ett problem för oss när vi vill gifta oss ?Hur blir de med arv av min sambo om de händer han något när vi är gifta o har vårnad med en annan ?Är de ett krav att jag adopterar särkullbarn barnet när vi har gift oss ?Skriver man äktenskapsord om de finns barn sedan innan?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du och dina sambo kan gifta er oavsett om han har ett särkullbarnen eller inte, du behöver inte heller adoptera hans barn. Särkullbarnet kommer även efter att ni gift er fortsatt ligga under vårdnaden av din sambo och barnets biologiska mor. Det finns flera aspekter att överväga vid ett beslut rörande att skriva ett äktenskapsförord eller inte där särkullbarnet inte har någon påverkan, till exempel om det finns någon egendom som ni vill undanta vid en eventuell skilsmässa och därför göra till enskild (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Särkullbarnet påverkar dig ur ett arvsrättsligt perspektiv eftersom särkullbarn om inte särkullbarnet avstår sitt arv till förmån för dig, alltid har en rätt att få ut sitt arv vid förälderns död. Skulle din sambo gå bort före dig har alltså hans särkullbarn rätt att få ut sin del sitt av arvet direkt. Särkullbarnet kan välja att som ovan nämnt avstå sitt arv till förmån för dig och få ut det först efter din död, men det är upp till särkullbarnet att avgöra och en rätt som varken du eller barnets far kan inskränka (3 kap. 1, 9 §§ ärvdabalken).Särkullbarnet skiljer sig alltså från din och din sambos gemensamma barn på det sätte att era gemensamma barn först ärver efter att ni båda gått bort till skillnad från särkullbarnet som kan få ut sitt arv direkt om din sambo skulle avlida. Din sambo kan om han vill inskränka särkullbarnets arv till att endast omfatta laglotten, men även då kan särkullbarnet få ut arvet direkt om din sambo skulle gå bort före dig (7 kap. 1 § ärvdabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar