Vilken betydelse får ett testamente för särkullbarnens arvsrätt?

2021-06-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min far gick nyligen bort och efterlämnade tre särkullbarn. Några veckor före hans död skrevs hans bilar över på hans fru. Märkligt tycker vi då det var han som brukade dem.Allt de äger är enskild egendom med undantag för huset som de båda äger lika delar av. Och vi har bara rätt till vår laglott enl testamente.Bilarna har ett sammanlagt värde av ca 500.000 kr. Är detta något som vi kan hävda? Eller är de kort och gott hennes bilar, vars värde vi inte kan få ta del av?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken rätt särkullbarn har att hävda delar av ett arv (i detta fall bilarna med ett värde av ca 500 000 kr) när det finns ett testamente som föreskriver att bilarna ska ärvas av den avlidnes fru. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Särkullbarnens arvsrättSärkullbarnen är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap. 1 § ÄB). För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet som tillkommer dem (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Särkullbarnen har alltid rätt till sin laglottOavsett vad som föreskrivits i ett testamente enligt 9 kap. 1 § ÄB, har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, och arvslotten är det arv som särkullbarnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente som föreskrev annat (7 kap. 1 § ÄB). Laglottens funktion är att se till så att inga bröstarvingar blir utan arv. Om det har skrivits ett testamente som kränker rätten till laglotten krävs det att särkullbarnen påkallar jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I ert fall har din far angett i testamentet att bröstarvingarna har rätt till sin laglott och då behöver ni inte påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Vad gäller i ert fall?Av testamentet framgår att din fars fru har rätt till bilarna och att särkullbarnen har rätt till sin laglott, vilket innebär att det är det som gäller i detta fall. Ni kommer alltså inte att kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut er laglott.SammanfattningSammanfattningsvis har särkullbarn rätt till arv. Om det finns flera särkullbarn är utgångspunkten att de ska dela lika på arvet. Oavsett hur tillgångarna har testamenterats, kommer särkullbarnen alltid ha rätt till sin laglott som är halva arvslotten. Särkullbarnen kommer i detta fall inte kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut sin laglott då det är detta som framgår av testamentet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Ska särkullbarn ta del i försäljning av lägenhet efter efterlevande make?

2021-06-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Vi är två särkullbarn efter vår far som avled 2003, i testamentet från 1979 fanns förteckning över personliga tillhörigheter i hemmet vilka vi erhöll efter bouppteckningen (gjord av Fonus) .Lösöret (utöver personliga tillhörigheter värderades till 1000:-.)Den gemensamt ägda bostadsrätten nämns ej vare sig i testamentet eller i bouppteckningen.I testamentet skrivs att den som, överlever den andre skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Om bröstarvingar kräver laglott skall den regleras ( vilket delvis gjordes utom lgh samt gemensamma ägodelar)Nu kommer den efterlevande att flytta in på äldreboende och lägenheten kommer att säljas.Hur fungerar detta juridiskt?Har vi fått det vi ska ha eller har vi någon del i försäljningen av lägenheten?Tacksam för svar
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Det framgår inte av er fråga om er far var gift men jag utgår från att så var fallet. När den avlidne är gift gäller enligt 3 kap. 1 § ÄB att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Som du säger så har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott med en gång. Man har också rätt att avstå från den rätten och i stället vänta till dess att den efterlevande maken dör och få den del av arvet som utgörs av den första förälderns bodelning. Detta måste man dock ange vid tiden för förälderns död. Det verkar lite oklart varför bostadsrätten inte upptogs i bouppteckningen. Testamentet var ju ganska gammalt och det kan ju vara så att ändringar i ägandet gjordes därefter, exempelvis att bostadsrätten var enskild egendom till följd av ett äktenskapsförord eller gåva enligt äktenskapsbalken 7 kap. 2 §. I det fallet hade den inte tagits med i den bodelning som görs när ena parten dör eftersom den inte är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Både äktenskapsförord och gåvor mellan makar ska registreras hos Skatteverket. Det kan även vara just testamentet som är problemet i kråksången. En person kan försöka skriva bort exempelvis särkullbarns arvsrätt i ett testamente och det är då upp till särkullbarnen att klandra testamentet och begära jämkning enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få ut sin laglott (vilket uppgår till hälften av arvslotten, alltså det totala som arvingen skulle ärvt). Den rätten går man dock miste om, om man inte klandrar inom sex månader från det att man fått vetskap om testamentets innebörd. Det kan också vara så att det är ett resultat av bodelningen. En efterlevande make har alltid rätt till tre gånger det prisbasbelopp som gällde för tiden vid bortgången enligt 3 kap. 1 § ÄB. Även rena fel kan ju förekomma vid en bouppteckning och dessvärre så ska sådana fel i en bouppteckning påtalas inom en månad från det att bouppteckningen förrättats enligt 20 kap. 10 § ÄB. I det fallet görs en till bouppteckning eftersom det kan förändra fördelningen av arvet. Därför gäller det att vara med och insatt om man är dödsbodelägare. Som ni förstår finns det några anledningar till varför det är svårt att besvara frågan i ert specifika fall, det krävs mer information och dokumentation för att ge ett bättre svar åt er! Förhoppningsvis har ni fått någon hjälp på vägen och kan leta vidare i eran dokumentation! Med vänlig hälsning,

Min make har en son, hur fördelas arvet när min make avlider?

2021-05-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make har en son från ett tidigare förhållande som maken inte har träffat på 5 år men betalar underhåll till. Vi har 1 gemensamt barn. Vi är gifta. Äger 1 villa 50/50 tillsammans. Vi har i skrivandets stund 2 husvagnar, 1 bil och 1 båt men samtliga står i makens namn. Villan, 1 bil och 1 husvagn har vi gemensamma lån på.Vad händer om min make avlider?Vad ärver makens son och när?Är det bättre eller enklare för mig om de flesta ägodelar står i mitt namn?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att allt giftorättsgods delas lika vid en bodelningOm din make avlider före dig sker först en bodelning och sedan en arvsutdelning. När du och din make ingick ett äktenskap förvandlades all er egendom till giftorättsgods om ni inte har upprättat något äktenskapsförord (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer som huvudregel att delas lika mellan dig och din make vid exempelvis dödsfall (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Det innebär att värdet på all era tillgångar, inklusive egendom som gemensam bostad och bil osv, kommer att delas lika mellan er. Att ägodelar står i din eller din makes namn spelar därför ingen större roll. Din makes kvarlåtenskap ska dock tillfalla dig också om han inte skulle ha en egen son (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Din makes son har rätt till din makes tillgångar vid hans avlidandeDin makes son från ett tidigare förhållande är ett s.k, särkullsbarn. Ett särkullsbarn har möjligheten att begära ut dennes berättigade arv när dennes förälder avlider. Det innebär att din makes son kan din makes tillgångar vid tidpunkten av hans bortfall. Din makes son kan dock avstå sin rätt till kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ första stycket ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). Du får då fri förfoganderätt till hans del av arvet. Avslutningsvis sker först en bodelning mellan dig och din make och sedan sker en arvsutdelning av din makes kvarlåtenskap. Vid en bodelning är huvudregeln att ni delar lika på tillgångarna. Din makes son, om han nu är enda barnet som din make har, ärver det som är kvar av din makes kvarlåtenskap efter bodelningen. Din makes son kan välja att avstå från sitt arv till din fördel. Det är inte bättre eller enklare om ägodelarna står i ditt namn eftersom det rör sig om giftorättsgods, dvs gemensam egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur påverkar bodelning under äktenskapet ett särkullbarns arv?

2021-05-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi vill göra en bodelning under äktenskapet.Vad händer vid dödsfall om ena partnern har barn sedan tidigare.
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga. Fråga handlar om arvsrätt och regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vid makes bortgång görs en bodelning och efterlevande make ärver Vid ena makens bortgång upplöses äktenskapet (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken) och makarnas egendom ska i bodelning fördelas mellan dödsboet och den efterlevande maken (9 kap. 1 § ÄktB). Utgångspunkten är att den efterlevande maken ärver den bortgångne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att makarnas gemensamma barn, om sådana finns, inte får sitt arv efter den bortgångne maken direkt och istället gör det när den efterlevande maken själv går bort. Särkullbarn efter den bortgångne maken har rätt att ärva direkt Undantag görs emellertid för särkullbarn, dvs. barn som en av makarna har sedan tidigare. Om den bortgångne maken har särkullbarn har dessa rätt att få sitt arv direkt efter bodelningen (3 kap. 9 § ÄB). Särkullbarn kan också välja att avstå från arvet för att låta den efterlevande maken ärva egendomen istället. Då blir särkullbarnen berättigat till efterarv och ärver sin förälders egendom när den efterlevande maken, som inte är barnets förälder, går bort (3 kap. 9 § ÄB). Det är alltså upp till särkullbarnet själv att bestämma om arvet ska tas direkt eller vid efterlevande makens bortgång.Bodelning under äktenskapet kan påverka storleken av särkullbarns arv En bodelning under äktenskapet påverkar inte särkullbarns rätt till arv men storleken av arvet kan påverkas. En bodelning under äktenskapet fyller olika funktioner, bland annat att reda ut vilken make som äger vad och att föra över egendom mellan makarna. Om en make med särkullbarn gör en bodelning under äktenskap kan makens giftorättsgods minskas, vilket följaktligen minskar storleken av särkullbarnets arv. I ett fall i Högsta domstolen från 1985 (NJA 1985 s. 414) såg makarna till, genom äktenskapsförord och bodelning under äktenskapet, att mestadelen av ena makens egendom blev till den andra makens enskilda egendom. Det resulterade i att den förstnämnda makens särkullbarn nästan inte ärvda något alls. Högsta domstolen kom fram till att dessa rättshandlingar var otillåtna enligt 7 kap. 4 § ÄB, vilket är en regel ägnad åt att skydda arvsberättigade från att få sitt arv minskat genom arvlåtarens gåvor innan bortgången. Det är alltså fullt möjligt att genom bodelning under äktenskapet, men även genom andra rättshandlingar som äktenskapsförord, påverka storleken av särkullbarns arv. Om arvets storlek minskar i alltför hög grad kan rättshandlingarna som föranledde minskningen komma att anses som förbjudna. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Kan efterlevande make vid bodelning välja att behålla sitt giftorättsgods?

2021-06-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min pappa har gått bort och nu skall en bouppteckning göras. Jag och mina 2 systrar är särkullsbarn. Vi skall kräva vår arvs/laglott. Det finns en bil som var skriven på pappas fru! Skall värdet av den räknas in i pappas tillgångar? Samma fråga vad gäller fonder som står i hans frus namn. (köpta under deras äktenskap, pengarna till fonderna har dragits från min fars konton.Om så är fallet vilken paragraf kan jag hänvisa till? Det fanns inget testamente eller äktenskapsförord!Vi är inte nöjda med förslaget till bouppteckning och hävdar att alla tillgångar och skulder skall fördelas like enligt Äktb 7:1 och 7:2, dvs värde av bil och fonder skall fördelas lika!Hans efterlevande maka har begärt att få behålla sitt giftorättsgods enligt Äktb 12:2 hur appliceras detta på bouppteckning respektive arvskifte?Har uppställningen i beteckningen koppling till vilka tillgångar och skulder som fördelas i arvsskiftet?Tack på förhand!
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledning och förtydligandeJag förstår din fråga på följande vis. Du och dina systrar är särkullebarn, din pappa har avlidit och ni vill nu kräva eran arvslott direkt vid arvsskiftet efter er pappa. Problemet för er är emellertid att efterlevande make valt behålla sitt giftorättsgods vid bodelning. Vad 12 kap. 12 § äktenskapsbalken (ÄktB) får för betydelse för dig Den situation du beskriver i din fråga är vanligt förekommande när efterlevande make har mer giftorättsgods än den avlidna maken samt att den avlidna maken har särkullebarn. I dessa situationer är det alltså inte sällan att efterlevande make väljer att använda sig av 12 kap 12 § första stycket Äktb för att viss del av dennes giftorättsgods inte ska tillfalla särkullebarn. I praktiken innebär denna regel att någon delning av din pappas och efterlevande makes tillgångar inte sker. Det som den efterlevande maken äger, kommer således inte att ingå i någon bodelning. Har uppställningen i beteckningen koppling till vilka tillgångar och skulder som fördelas i arvsskiftet? Eftersom det framgår av din fråga att efterlevande make alltså har begärt att få behålla sitt giftorättsgods så sker praktiskt taget inte den vanliga hälftendelningen. Detta får betydelse för ditt arv! De tillgångar och skulder som din pappa och den efterlevande maken hade vid dödsdagen (jfr 11 kap. 2 § första stycket ÄktB) ska upptas i bouppteckningen, men som jag förklarade ovan, så kommer endast de tillgångar som din pappa ägde, det vill säga varken bilen eller fonden, vara möjligt för dig att ärva. De tillgångar som upptas, det vill säga det som du kan ärva, kan särkullebarn kräva att få ut direkt (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Sammanfattning Min bedömning av situationen är alltså att någon hälftendelning av din pappas och efterlevande makes giftorättsgods inte kommer ske, vilket i förlängningen innebär att värdet av exempelvis bilen eller fonden kommer inte att räknas in i din pappas tillgångar. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur mycket ska särkullbarn ärva?

2021-06-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag o min man har 5 milj. Min man har särkullbarn, 3 barn. Hur mycket skall de ärva?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsrätt regleras i ärvdabalken, vilken kommer användas för att besvara din fråga.Särkullbarn har samma arvsrätt som gemensamma barn, men med skillnaden att de har rätt att få ut sitt arv vid förälderns död, även om styvföräldern fortfarande är vid livet (3 kap. 1 § ärvdabalken). Skulle barnens far avlida före er så kan de alltså få ut sitt arv direkt efter bodelningen. Vid bodelningen läggs makarnas giftorättsgods samman och delas i två (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Skulle barnens far avlida först kommer alltså värdet av ert giftorättsgods delas i två och så ärver särkullbarnen den del som annars hade tillhört deras far, detta är deras laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). När efterlevande make sedan avlider kan särkullbarnen få ett s.k. efterarv vilket är det som finns kvar efter barnens förälder när efterlevande make gått bort.Särkullbarn kan dock välja att avstå arv till förmån för efterlevande make, vilket innebär att barnen får ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ärvdabalken) och summan kan då ha ökat eller minskat i värde.Om vi för frågan säger att de 5 miljonerna som vi har nu är erat giftorättsgods kommer detta först delas lika mellan er, alltså 2,5 miljoner vardera. Sedan kommer de tre särkullbarnen ha rätt till en tredjedel vardera av de 2,5 miljonerna som deras far fått via bodelningen vid hans bortgång, alltså ca 833 333 kr. Vidare kan de få ytterligare en summa vid efterlevande makes bortgång om det finns egendom kvar, det s.k. efterarvet. Detta är dock under förutsättning att ingen av barnen avstår sitt arv till förmån för dig.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Hur fördelas arv när det finns särkullbarn?

2021-05-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min far har gått bort. Han efterlämnade inte mycket av pengarvärde förutom en bostadsrätt. Min fråga gäller om vi i bodelningen skall använda oss av prisbasbeloppsregeln till makan. Hennes andel av lägenheten motsvarar 800.000kr men andelen av det som finns i lägenheten är 20.000kr
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att din far var gift med en annan än er biologiska moder när han avled. Jag antar därför att du och dina eventuella syskon är din pappas särkullbarn. Jag antar att din far och hans fru inte hade några gemensamma barn, utan att det endast är du och dina eventuella syskon. Jag förstår det som att det finns en bostadsrätt och bohag. I mitt svar kommer jag utgå från ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Hur fördelas arv när det finns särkullbarn?Ett äktenskap upphör genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller när någon av makarna dör (1 kap. 5 § Äktb). Huvudregeln när ett äktenskap upphör är att det ska ske en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman efter att skulder har dragits bort från det totala värdet och summan delas sedan i två (11 kap. 3 § ÄktB). Med giftorättsgods avses alla tillgångar som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 2 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är alltså giftorättsgodset (10 kap. 1 § ÄktB).Eftersom din far har avlidit ska det i första hand ske en bodelning av giftorättsgodset mellan din far och hans maka och delas lika mellan dem.Särkullbarn har samma arvsrätt som ett gemensamt barn, men de har rätt att få ut sitt arv från sin biologiska förälder direkt, även om styvföräldern fortfarande är vid livet (3 kap 1 § 1 stycket ÄB). Särkullbarn får dock självmant avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för efterlevande makan (3 kap. 9 § ÄB). Om ett särkullbarn på grund av basbeloppsregeln inte får sin arvslott direkt, så får den det när den efterlevande makan avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterlevande makas arvsrätt Det bör påpekas att det är den avlidnes efterlevande avkomlingar som ärver först enligt den legala arvsordningen. Med avkomlingar avses den avlidnes barn och barnbarn. Din fars avkomlingar är du och dina eventuella syskon och därför har ni arvsrätt (2 kap 1 § ÄB). Alla barnen får lika stor del av arvet och detta innebär att alla avkomlingar får lika stor del av arvet efter bodelningen. Eftersom jag inte vet om det finns några gemensamma barn kan jag inte säga att huvudregeln om att efterlevande make ärver före gemensamma barn är tillämplig (3 kap. 1 § ÄB). Vad ärver efterlevande makan med stora basbeloppsregeln? Den stora basbeloppsregeln innebär att efterlevande makan alltid har rätt till att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Prisbasbeloppet regleras i socialförsäkringsbalken och är 47 600 kr får 2021. Detta innebär att en efterlevande makan under 2021 är berättigad till 190 400 kr under 2021. I de fyra basbeloppen räknas den efterlevande makans eventuella enskilda egendom in och det som denna erhåller från bodelningen. Detta innebär att om beloppet som den efterlevande makan innehar genom bodelningen, arvsrätten för det gemensamma barnen och genom enskild egendom understiger 190 400 kr kommer särkullbarnens direkta rätt till arv påverkas. Detta då den efterlevande makan har rätt att erhålla en del av särkullbarnets arvslott för att komma upp i beloppet om 190 400 kr. Sammanfattning och vägledning Särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv direkt, men om den efterlevande makan erhåller mindre än 190 400 kr (fyra basbelopp) enligt basbeloppsregeln kommer särkullbarnet ha rätt till efterarv när efterlevande makan avlider. Du skriver i din fråga att den efterlevande makans andel i bostadsrätten är 800 000 kr och bohaget 20 000 kr. Jag antar att detta är det som den efterlevande makan erhåller efter bodelningen. Detta blir totalt 820 000 kr, vilket är över fyra prisbasbelopp. Du och dina syskon borde därför få ut ert arv direkt eftersom den efterlevande makan har mer än fyra basbelopp och för att ni är särkullbarn. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Vad ärver ett särkullbarn och vad gäller för begravningskostnaderna?

2021-05-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min make har avlidit. Vi var gifta och har två vuxna barn. Min make har ett barn sen tidigare. På dödsdagen var det inte så stora tillgångar. Begravningskostnaderna blev 7000 mer än som fanns då. Ska särkullbarnet ärva något ändå .hur ska man räkna ut det.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer använda mig av när jag besvarar din fråga. Jag tolkar frågan som att det inte finns tillgångar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda, alternativt att det finns tillgångar kvar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda men att det är väldigt lite. Jag kommer att svara på frågan utifrån båda dessa förutsättningar.Eftersom att du och din make var gifta vid din makes bortgång, ärver du hans kvarlåtenskap vid bortgången. Detta innebär att du även ärver era gemensamma barns arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarnet ärver efter faderns bortgångDet barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, har rätt att kräva ut sitt arv vid sin fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Dock kan särkullbarnet avstå från sitt arv till förmån för dig som efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer särkullbarnets arvsrätt att skjutas upp och arvet tillkomma hen först när båda makar avlidit, detta kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvetSärkullbarnet samt era gemensamma barn kallas alla för bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva. För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär alltså att särkullbarnet har rätt att begära ut en en tredjedel av arvet. Det gäller under förutsättningen att din make inte har testamenterat sina tillgångar på något annat sätt (9 kap. 1 § ÄB).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att söka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om den avlidnes tillgångar inte skulle räcka till att täcka annat än begravningskostnader och det inte heller finns någon fast egendom som till exempel en fastighet, kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Denna görs av socialnämnden i kommunen (20 kap. 8a § ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis har det barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, rätt att få ut en tredjedel av den kvarlåtenskap som din make lämnar efter sig. Särkullbarnet har rätt att få ut arvet direkt men kan även avstå från att begära ut arvet direkt till förmån för dig som efterlevande make. Det sagda gäller under förutsättning att det finns tillgångar kvar efter att begravningskostnaderna har betalats. Om det efter bouppteckningen inte finns tillgångar kvar för att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om bistånd hos kommunen för detta. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,