Skattskyldighet i Sverige

2014-04-19 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej! Jag har varit komplementär i ett svenskt Kommanditbolag. Komplementärandelen har överlåtits till ett Delaware LLC till korrekt pris som betalats kontant.Det svenska KB:et har verksamhet i sverige men är ej eget skattesubjekt utan ägarna beskattas, således Delawarebolaget. I Delaware finns ej beskattning för bolags inkomster uppkommna i utlandet.Kan skatteverket ändå hitta på att bolaget eller jag skall beskattas i Sverige? Tacksam för svar.
Daniel Morgansson |Hej Roine,Tack för att du kontaktar Lawline.Jag förutsätter att du som har sålt din andel är bosatt i Sverige, eller på annat sätt har en väsentlig anknytning till Sverige. Då kommer du att beskattas i Sverige för själva försäljningen av din andel i kommanditbolaget. När du har sålt din andel kan du inte längre beskattas för kommanditbolagets vinster, såsom delägare i kommanditbolaget.Delawarebolaget kommer, som en utländsk juridisk person, i framtiden att beskattas så som begränsat skattskyldig i Sverige. Bestämmelser om vad detta innebär hittar du i Inkomstskattelagens 6 kap, 7-19 §§. Nu vet jag visserligen inte vad kommanditbolaget gör, men det är troligt att dess verksamhet räknas som bedriven under ett fast driftsställe i Sverige, och då är Delawarebolaget, i Sverige, skattskyldig för den verksamheten (IL 6 kap 11 § p.1).Slutligen, efter försäljningen så kommer du som fysisk person inte längre att beskattas för kommanditbolagets inkomster. Delawarebolaget kommer att beskattas i Sverige som begränsat skattskyldig för kommanditbolagets verksamhet i Sverige.Med vänlig hälsning

Fråga om näringsförbud, återkallelse av F-skattsedel samt ansökan om konkurs

2013-07-05 i Företagsbeskattning
FRÅGA |- På vilka grunder kan f-skatt sedeln bli indragen? - Om f-skattsedeln blir indragen, kan man ha något typ av företag (aktiebolag, enskildfirma osv.)? - Vem utfärdar näringsförbud? - Vilka grunder föreligger ett näringsförbud? - Kan vem som helst initiera att någon får ett näringsförbud/indragen f-skattsedel? - Om man får ett näringsförbud kan man äga/driva någon form av företag? - Om man lämnar in ett betalningföreläggande på en person/företag kan man samtidigt begära att personen/företaget sätts i konkurs? - Om en person/företag sätts i konkurs, kan de bedriva näringsverksamhet? - Om en person är skyldiga pengar vad kan man få för hjälp? Tack!
Essie Malkoc |Hej, och tack för din fråga. Jag ska försöka att besvara dina frågor så tydligt som möjligt, därför har jag valt att dela in de i tre underrubriker. Vänligen se nedan. Fråga om återkallelse av F-skattsedel Det är skattebetalningslagen (1997:483) SBL som innehåller bestämmelser gällande F-skattsedel. Det är främst kapitel fyra som inriktar sig på frågor om F-skattsedel. Enligt bestämmelsen i 13 § p 1-9 finns det nio olika situationer som kan ligga till grund för återkallelse av F-skattsedel. Dessa punkter är uttömmande och ska därmed också tolkas restriktivt. Återkallelse av F-skattsedel kan grundas på: 1) återkallelse på egen begäran, 2) en näringsverksamhets upphörande, 3) missbruk av F-skattsedel antingen genom ett skatteundandragande syfte eller med villkor enligt 9 § SBL åberopa F-skattsedeln i ett anställningsförhållande, 4) F-skattsedeln kan även återkallas då man inte lämnar in självdeklaration, 5) när man brister i redovisning eller betalning av skatt, 6) då näringsförbud föreligger, 7) vid konkurs, 8) smitta från företag till företagsledare, 9) smitta från företagsledare till företag. Vidare står det enligt bestämmelsen i 11 § SBL närmare om tidsaspekterna vid återkallelse av F-skattsedel enligt ovanstående punkter. Då återkallelsen grundas på någon av punkterna 2, 4-7 och 9 får inte F-skattsedel utfärdas så länge grunden för återkallelsen kvarstår. För punkten 3 respektive 8 finns det speciella karensbestämmelser, här rör det sig om en period å två år efter återkallad F-skattsedel, se 11 § 1 st SBL. Fråga om näringsförbud Det är lagen om näringsförbud (1986:436) som innehåller närmare bestämmelser om näringsförbud. För att ett näringsförbud kan komma att aktualiseras i en viss situation måste situationen ifråga vara viktig ur allmän synpunkt. Det är vidare en allmän åklagare som ska väcka talan till allmänt åtal, eller Konkurrensverket då det berör situationer enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) KkL. När frågan om näringsförbud tas upp i domstol, har domstolen möjlighet att utfärda ett tillfälligt näringsförbud tills ärendet är slutligt prövat, se 10, 11 §§ lag om näringsförbud. Ett näringsförbud kan antingen grundas på att personen ifråga döms för grova ekonomiska brott, eller att han/hon har i sin näringsverksamhet grovt åsidosatt sina skyldigheter och ej betalat skatt, avgifter eller fortsatt driva företag som har försatts i konkurs, se närmare i 3 § förevarande lag. Syftet med ett näringsförbud är att förhindra fysiska respektive juridiska personer att fortsätta ägna sig åt sådan verksamhet, 6 §. Ett näringsförbud kan gälla från tre till 10 år, 5 §. Det finns möjligheter att erhålla dispens från aktuellt förbud, närmare om det kan man läsa om i 19 § förevarande lag. Fråga om fordringsanspråk En borgenär kan enligt konkurslagen (1987:672) ansöka om en tvångsvis konkurs på grund av gäldenärens omförmåga att betala tillbaka en skuld. Till att börja med måste det röra sig om en klar och förfallen skuld.  Vidare måste gäldenären ha underlåtit att betala en klar och förfallen skuld inom en vecka från tidpunkten för en borgenärs uppmaning om att betala skulden se 9 § p 1. Borgenären måste slutligen lämna in en konkursansökan inom tre veckor från tidspunkten för utgående frist i samband med betalningsuppmaningen,  se 9 § p 2 konkurslagen. För närmare information om de formella reglerna vid en konkursansökan, se konkurslagen. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Du är självklart välkommen med följdfrågor i ärendet, eller om du har några andra juridiska frågor.   Bästa Hälsningar  

Överlåtelse av näringsverksamhet

2011-04-08 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Har enskild firma, men pga hälsoskäl måste jag sluta. vill överlåta firman till min dotter. Hur gör jag det på bästa möjliga sätt? Tack
Andreas Vinqvist |Hej, För att slippa skattekonsekvenser bör du överlåta samtliga tillgångar i näringsverksamheten till din dotter till det skattemässiga värdet. Genom att du överlåter samtliga tillgångar blir de så kallade underprisreglerna i 23:e kapitlet inkomstskattelagen tillämpliga och en försäljning till det skattemässiga värdet utlöser då ingen beskattning vare sig för dig eller din dotter. Vänligen,

Byte av företagsform och beskattning

2010-05-09 i Företagsbeskattning
FRÅGA |har en butik, vill sälja va blir skatten på d?kan jag ändra till aktiebolag nu å sen sälja?
Karin Hellander |Hej! Tyvärr ger du inte mycket information om din butik, till exempel om i vilken form den drivs i nu. Äger du fastigheten som butiken ligger i eller hyr du? Det är många frågor som måste besvaras för att jag ska kunna ge dig ett fullständigt och någorlunda korrekt svar. Angående vad du får betala i skatt kan jag inte ge dig något direkt svar. Men säg att du driver det som enskild näringsverksamhet i nuläget. Överskottet från försäljningen beskattas i näringsverksamhet. Näringsverksamhetens inkomster beskattas i huvudsak efter de skattesatser som gäller för fysiska personer. Men, har du kvarstående vinstmedel, expansionsfonder eller liknande så kan dessa få skattas efter bolagsskattesatsen som för närvarande ligger på 26.3 %, enligt 65 kap 10§ Inkomstskattelagen. Med den information jag har tillgängligt är detta dock det mest exakta svar jag kan ge dig angående skatten. Sen frågan om att göra en omstrukturering till ett aktiebolag innan försäljningen. Här kommer jag också anta att du driver butiken i enskild näringsverksamhet. När man byter företagsform så ses det rättsligt som att du avyttrar din enskilda näringsverksamhet och sedan startar ett aktiebolag. Det går att göra om din enskilda näringsverksamhet till aktiebolag, men det är rätt många saker man måste tänka på. För att ett aktiebolag ska få startas krävs att man har ett aktiekapital. Lättaste sättet att tillskjuta aktiekapital är genom att överföra de tillgångar du har i firman (efter avdrag av skulder). Med tillgångar menas sådant som inventarier osv. Detta överförs vanligtvis till det bokförda värdet. För att kunna göra detta utan skattekonsekvenser måste dock förutsättningarna i 23 kap Inkomstskattelagen vara uppfyllda, annars kommer uttagsbeskattning att ske. Med uttagsbeskattning menas att beskattning görs som om tillgångarna sålts till marknadsvärde istället för det värdet man faktiskt sålt dem för. (Återknyt detta till vad som ovan sagt som att rättsligt sett anses detta som en försäljning och nystart) Dessa förutsättningar är: • Överlåtare och förvärvare ska vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt handelsbolag, 23:14 IL. Med företag menas de som är uppräknade i 23:4 IL • Förvärvaren omedelbart efter förvärvet ska vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. 23:16 IL • Om koncernbidragsrätt saknas avseende det beskattningsår som överlåtelsen sker skall överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas. • Föreligger koncernbidragsrätt finns det inte någon anledning att förhindra underprisöverlåteser eftesrom en resultatutjämning ändå hade kunnat uppnås koncernbidragsvägen. • Aktierna ska vara kvalificerade. Räcker att de är kvalificerade efter övertagandet. Det kan vara svårt att riktigt förstå dessa förutsättningar, men de är för det mesta uppfyllda. Har du skulder i bolaget kan dessa också överföras utan skattekonsekvenser om de tagits upp och beräknats enligt skatteregler och god bokföringssed. Har du periodiseringsfonder kan även dessa överföras till bolaget, om du inte vill ta upp dem till beskattning förstås. Men för att du ska kunna föra över dem till bolaget krävs att du skjuter till ett belopp till aktiebolaget som är lika stort som de överförda periodiseringsfonderna. Expansionsfonder kan överföras till aktiebolaget under förutsättning att det är hela näringsverksamheten som överförs, inte bara en del. Räntefördelningsbelopp kan inte överföras till aktiebolaget, då det inte är förärat aktiebolag att ha sådana. Som du kanske märker är detta ingen helt enkel fråga att besvara på ett lättbegripligt sätt, det är många saker att ta i beaktande, och som jag redan sagt så är det svårt att ge något exakt svar utan mer information om dina förutsättningar. Slutkontentan är i alla fall att det går att överföra din enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolag, men det är väldigt mycket att ta hänsyn till i samband med det för att undvika så stor beskattning att det inte blir lönsamt eller ens möjligt. Reglerna kring omstruktureringar som denna är spridda i lagen och inte alltid lättförståeliga. Mitt tips till dig är därför att innan du gör något så ta kontakt med skatteverket. Där finns mycket information att få kring detta och de kan säkert hjälpa dig. Jag hoppas att jag inte bara gjort dig förvirrad med detta svar, då frågeställningarna egentligen är stora nog för en hel uppsats. Vänlig hälsning

Försäljning av tillgångar från aktiebolag till aktieägare

2014-02-19 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej. Jag har ett enmansaktiebolag vilket sysslar med utvecklingsprojekt inom grön teknologi och kvittar ingående moms mot utgående. Nu planerar jag att utföra experiment med olika värmesystem och isoleringar och för det ändamålet köpa in en Friggebod och materiel för ca. 150 000 kr ex. moms. Arbetet kommer att ta ett par år. Min fråga är; Kan jag därefter som privatperson köpa Friggeboden av företaget och behöver jag betala moms och vad gäller för skatteregler i detta fall?
Beatrice Rohdin |Hej,Tack för din fråga.Som du säkert redan vet anses bolaget vara en egen juridisk person fastän det enbart är du som äger inflytandet däri. I det här sammanhanget är det intressant eftersom det resulterar i att du och ditt bolag, till skillnad från en enskild firma, anses vara två separata personer vilket medför att du kan förvärva saker från bolaget precis som om du köper något av ett utomstående. Så svaret på din första fråga är: ja, du kan förvärva friggeboden av ditt eget företag i egenskap av privatperson. Skattemässigt kan olika situationer uppstå beroendes på vilken relation du har till bolaget och till vilket pris du förvärvar friggeboden. Förhållandena redogör jag kort för nedan.1. Om priset sätts till marknadsvärdet deklarerar du försäljningen som en inkomst i näringsverksamhet. Ingen skattemässig följd inträder för dig som privatperson.2. Sker prissättningen under marknadsvärdet sker en så kallad uttagsbeskattning enligt 22 kap IL, se https://lagen.nu/1999:1229#K22P1S1 , vilket innebär att du deklarerar försäljning till marknadsvärdet i näringsverksamheten. Om du är anställd i bolaget tas differensen mellan marknadsvärdet och det erlagda upp som inkomst av tjänst (förmån) i din privata deklaration, vilket även bolaget ska betala arbetsgivaravgifter på. Är du inte anställd i bolaget tas mellanskillnaden upp i kapital på grund av en så kallad förtäckt utdelning (beakta dock årets gränsbelopp). Utgående moms ska du redovisa som om du sålt till en extern kund. Överlåtelse till underpris resulterar inte i annorlunda momsredovisning. Detta kan ses som en följd av att man studerar den som omsätter, således säljer varan, inte den som köper den. Återkom ifall du har några närmare funderingar. Glöm inte att information även lämnas av Skatteverket.Vänliga hälsningar,

Affärsmässigt motiverad överlåtelse

2012-04-10 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Vad gäller om man ger gåva från företag till privat person som ej har någon koppling till företaget. Är införstådd med vad som gäller mellan privat personer då det i regel ej blir någon skattkonsekvens. Gäller det liknande regler för företag?
Johan Wahlbom |Hej. Tack för din fråga! I skatterättssammanhang finns något som kallas uttag ur näringsverksamhet. Regleringen av sådana uttag finns i inkomstskattelagen (https://lagen.nu/1999:1229) 22 kapitlet. Det du beskriver i din fråga, ett företag som överlåter en tillgång utan ersättning, är ett bra exempel på ett dylikt uttag. Detta framgår i inkomstskattelagen 22 kapitlet 3 §. Effekten av uttaget blir enligt inkomstskattelagen 22 kapitlet 7 § att tillgången ska behandlas som om den hade avyttrats mot ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Här finns således en skattekonsekvens, som benämns uttagsbeskattning, för företaget. Det finns dock ett undantag. I det ovan nämnda lagrummet, inkomstskattelagen 22 kapitlet 3 §, kan man läsa att överlåtelsen inte utgör ett uttag om den är affärsmässigt motiverad. Exempel på vad som är affärsmässigt motiverat är sponsring samt gåvor till övrig reklam om detta medför att företaget exempelvis får fler kunder, kommer in på en ny marknad eller för ökat renommé. Om överlåtelsen är affärsmässigt motiverad utgör den således inte uttag och uttagsbeskattning blir följaktligen inte aktuellt. Istället kommer överlåtelsen utgöra en gåva. Enligt huvudregeln i inkomstskattelagen 9 kapitlet 2 § är gåvor inte avdragsgilla. Om gåvan däremot sker i form av bidrag eller sponsring kan avdrag ändå vara aktuellt. Dock kan ett företag inte sponsra vad som helst och sedan göra avdrag utan det är en möjlighet som har tolkats restriktivt av domstolarna. I praxis har bidrag till politiska partier inte ansetts avdragsgilla. Däremot har ett förpackningsföretag fått avdrag för sitt bidrag till en renhållningskampanj. Avgörande i frågan om bidraget ska anses vara avdragsgillt eller inte för givaren är om bidraget kan anses som en utgift för inkomsternas förvärvande och bibehållande. Sammanfattningsvis utgör en överlåtelse från ett företag till en utomstående privatperson enligt huvudregeln ett uttag vilket medför uttagsbeskattning för givaren. Om överlåtelsen däremot var affärsmässigt motiverad föreligger inget sådant uttag utan reglerna om gåvor blir istället aktuella. Gåvor är i regel inte avdragsgilla om det inte rör sig om bidrag eller sponsring som medför bibehållna eller ökade inkomster för givaren. Bästa hälsningar //Johan Wahlbom

Lager- och kapitaltillgångar

2010-05-09 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur man avgör om en fastighet är en kapitaltillgång respektive en lagertillgång inkomstskattemässigt? Mvh
Jens Lidén |Hej! Regler om inkomstskatt finns i inkomstskattelagen (IL). Jag tolkar din fråga som att den rör gränsdragningen mellan lager- och kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet. Den inkomstskatterättsliga definitionen av lagertillgångar finns i 17 kap. 3 § IL. Tillgångar som är avsedda för omsättning eller förbrukning betecknas som lagertillgångar enligt IL. Avgörande för frågan huruvida fastigheten är en lagertillgång är alltså om fastigheten är en tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning. I 27 kap. IL anges tre olika typer av verksamheter där fastigheter typiskt sett utgör lagertillgångar. Dessa är byggnadsrörelse, yrkesmässig handel med fastigheter och tomtrörelse. 27 kap. IL innehåller regler för att avgöra om fastigheter utgör lagertillgångar i dessa tre typer av rörelser. Av 27 kap. 4 § IL framgår att en fastighet som förvärvas av någon som bedriver byggnadsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter utgör lagertillgång hos förvärvaren. Den inkomstskatterättsliga definitionen av kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 25 kap. 3 § 2 st IL. Tillgångar som inte utgör lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar, inventarier och immateriella rättigheter är kapitaltillgångar enligt IL. Således är det lämpligt att först avgöra om fastigheten är en lagertillgång. Om den inte är det utgör fastigheten en kapitaltillgång enligt 25 kap. 3 § 2 st IL. Gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar är viktig då det vid inkomstbeskattningen föreligger betydande skillnader i beskattning av tillgångar som klassificeras som lager- respektive kapitaltillgångar. Regler avseende lagertillgångar finns i 17 kap. IL, medan regler om kapitaltillgångar finns bl.a. i 25 kap. IL. IL hittar du här: https://lagen.nu/1999:1229 Vänligen,