Gränsdragningen mellan gåvor och skattepliktig ersättning för utfört arbete, vad gäller?

2020-08-04 i Inkomstskatt
FRÅGA |Jag och min syster sköter sedan ett par år om vår mor som efter ett antal bäcken- och lårbensbrott har svårt att sköta sig själv. Hon har blivit erbjuden och provat olika varianter av hemtjänst men vill inte att, för henne okända människor skall komma hem till henne. Till saken är att hon är nästan döv och även att hon har en begynnande demens. Jag och min syster, som själv är pensionär turas om varje dag att besöka, handla, tvätta, åka på utflykter, hjälpa till att ta sig till Vårdcentralen etc. Sedan ett par år sköter jag mors ekonomi då hon gett mig en fullmakt till det. Vår mor har relativt mycket besparingar, som mer eller mindre legat orörda i drygt 20 år sedan vår far dog och hon har absolut inget intresse av dessa och vi har nu diskuterat att vi månatligen skall ge mig och min syster någon rimlig ersättning för det jobb vi lägger ned. Ett rimligt (även om det är lågt med tanke på det jobb vi lägger ned) belopp har vi tänkt ligga på 3000 kr/mån. Finns det några skattemässiga saker att tänka på här? Skall det ses som en ersättning eller gåva? En sak som komplicerar det hela är ett vi har även en till bror, pensionär och sedan länge alkoholiserad som vi har mycket liten kontakt med. Under de senaste åren även mycket frånvarande i relationen till vår mor och inget som helst stöd, kanske snarare motsatsen. Skulle han i efterhand kunna säga att vår ersättning är ett förskott på arvet.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du och din syster svarar för omsorgen av er gemensamma mamma som i dagsläget har svårt att ombesörja hennes dagliga spörsmål på egen hand. Jämte detta har en fullmakt ställts ut vilken även bemyndigar dig att sköta om alla hennes ekonomiska förehavanden. Mot bakgrund av den relativt tunga arbetsbördan som är hänförlig till skötseln av er mamma har ni nu funderat på att betala ut en månatlig ersättning om 3000 kr vardera. Och detta genom likvida medel på diverse bankkonton som till dags dato tillhör er mamma. Du undrar därför om det nu sagda kan utlösa någon form av beskattning eller om ersättningarna möjligen skulle kunna betraktas som rena gåvor. Vidare har du och din syster ytterligare en bror, vilken ni såvitt jag förstår inte har särskilt mycket kontakt med då denne mestadels har varit frånvarande de senaste åren. Kopplat till detta önskar du få svar på huruvida er bror skulle kunna likställa de ifrågavarande ersättningarna med ett förskott på arv. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina två frågor följer enligt nedan.Ärvdabalken (ÄB).Inkomstskattelagen (IL).Och i viss mån socialavgiftslagen (SAL).Din första fråga - Blir de tilltänkta ersättningarna att betrakta som tjänsteinkomster?I Sverige finns tre inkomstslag; Inkomst av tjänst (10-12 kap. IL), inkomst av näringsverksamhet (13-40 kap. IL) och inkomst av kapital (41-43 kap IL). Om förutsättningarna för att hänföra en specifik inkomst till något av inkomstslagen brister är denna i princip skattefri. Skattefrihet kan även föreligga enligt 8 kap. IL, i vilket bland annat regler om hur gåvor ska hanteras står att finna. I det förstnämnda inkomstslaget, inkomst av tjänst, beskattas lön och andra ersättningar för utfört arbete i en anställning. Hit räknas också vederlag för sådana prestationer som utförts utanför ett formellt anställningsförhållande och som inte går att härleda till något av de övriga inkomstslagen. Detta innebär följaktligen att uppdrag och annan varaktig eller tillfällig inkomstgivande verksamhet anses utgöra tjänsteinkomster om den aktuella inkomsten inte ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital (10 kap. 1 § 1-2 st. och 11 kap. 1 § 1 st. IL). I lagmotiven anges att inkomstslaget tjänst ska fungera som en allmän uppsamlingsplats för alla ersättningar som någon erhållit på grund av egen prestation eller verksamhet och som inte är hänförliga till något annat inkomstslag (prop. 1989/90:110, s. 308).Notis 1: I lagmotiven framhålls lagstiftarens syften med en viss lag och dessa kommer till uttryck i de så kallade förarbetena, vilka utgör alla de statliga utredningar som alltid har föregått en ny lagstiftningsprodukt.Mot detta står benefika förvärv och rättsfiguren gåva, vilken är undantagen inkomstbeskattning (8 kap. 2 § IL). En gåva kännetecknas av en konstaterad förmögenhetsöverföring som skett frivilligt där gåvogivaren (er mamma) med gåvoavsikt har överfört ett värde till gåvotagaren (du och din syster). Brister någon av de här tre delarna utgör transaktionen inte en gåva och blir således föremål för beskattning. Gränsen mellan skattefria gåvor och skattepliktig ersättning är inte helt tydlig och har prövats i ett stort antal rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Det gåvorekvisit som brukar vålla störst tolkningsproblem i rättstillämpningen är gåvoavsikten. Om gåvan i själva verket ges för någon typ av utförd prestation kan gåvoavsikt hos givaren i många fall inte anses föreligga varför denna istället kommer att betraktas som en tjänsteinkomst (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § IL). Begreppet tjänsteinkomst har redan behandlats ovan och där framgick att något formellt anställningsavtal och/eller uppdragsavtal inte behöver ha träffats mellan parterna utan det räcker ofta med någon form av ekonomisk ersättning för utfört arbete. Viktiga faktorer är dock relationen mellan givaren och mottagaren, det tillhörande syftet med överlåtelsen och gåvans värde (HFD 2017 ref. 38 I-III). Vidare har HFD uttalat att en nära personlig relation mellan parterna (exempelvis inom en familj) starkt talar för att överlåtelsen kan vara benefik och således ren och därför presumeras utgöra en gåva (HFD 2016 ref. 69).Notis 2: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. Högsta förvaltningsdomstolen hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar avkunnande i HFD kan ha refererat som börjar på "RÅ".Givet det ovan anförda torde de månatliga ersättningar som ni planerar att lyfta vara beskattningsbara förvärvsinkomster på grund av den tämligen klara koppling som råder mellan era arbetsprestationer och de aktuella ersättningarna, vilket i så fall betyder att dessa blir skattepliktiga i inkomstslaget tjänst. Som en skatterättslig konsekvens utav detta kommer er mamma att ikläda sig rollen som arbetsgivare varför hon även kommer att bli skyldig att betala sociala avgifter i form arbetsgivaravgifter på era respektive bruttolönebelopp (2 kap. 1 och 10 §§ SAL). För det fall det ändå skulle vara tal om faktiska gåvor aktualiseras naturligtvis ingen skyldighet för er mamma att erlägga några arbetsgivaravgifter (2 kap. 12 § 1 p. SAL). Men min bedömning är trots allt att så inte är fallet. Och med tanke på det aktuella sjukdomstillståndet och utan att känna till de närmare omständigheterna har jag svårt att avgöra huruvida det faktiskt föreligger någon verklig gåvoavsikt. Utifrån din ärendebeskrivning och mot bakgrund av fullmakten finns det dessutom mycket som talar för att er mamma inte har medvetandegjorts om beslutet avseende ersättningarna.Din andra och sista fråga - Kan er bror i efterhand hävda att ersättningarna ska utgöra förskott på arv?De arvsrättsliga reglerna syftar i mångt och mycket till att åstadkomma rättvisa mellan arvingarna varför gåvor som arvlåtaren överlämnat under sin livstid kan komma att avräknas vid arvskiftet. Om en arvlåtare under sin livstid ger en bröstarvinge (barn) en gåva presumeras denna utgöra ett förskott på arv eftersom utgångspunkten inom arvsrätten är likabehandling, vilket innebär att bröstarvingarna tar lika lott i arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap. 1 § 2 st. och 6 kap. 1 § ÄB). Detta är dock möjligt att undvika genom att arvlåtaren (er mamma) föreskriver att gåvan inte ska betraktas som ett förskott på arv. Men vid ett förskott på arv ska värdet på den aktuella gåvan adderas till det värde som den totala kvarlåtenskapen uppgår till innan fördelning mellan bröstarvingarna äger rum. Men utifrån ett scenario där ersättningarna i fråga bedöms vara skattepliktiga för dig och din syster och därmed inte att anse som gåvor är min uppfattning att den civilrättsliga bedömningen blir densamma (= ej gåva) varför er bror inte torde kunna hävda att detta utgör något förskott på arv.Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. De allmänna gåvokriterierna måste vara uppfyllda för att ovanstående ska anses utgöra giltiga gåvor och därmed förskott på arv. Dessa bygger på frivillighet hos givaren, en konstaterad gåvoavsikt hos densamme och en genomförd förmögenhetsöverföring. Enligt min mening är det svårt att med säkerhet kunna fastställa om alla gåvorekvisit verkligen är uppfyllda. Istället talar den ganska tydliga kopplingen till de utförda arbetsprestationerna för att det rör sig om skattepliktiga tjänsteinkomster, vilka du och din syster därför bör ta upp i inkomstslaget tjänst. Och detta utlöser också en skyldighet för er mamma att betala arbetsgivaravgifter på basis av storleken på de månatliga utbetalningarna.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vår byrå inte arbetar med skatterätt. Däremot kan vi naturligtvis vara er behjälpliga i alla typer av civilrättsliga göromål såsom vid upprättande av avtal och andra välbehövliga handlingarAvslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan du bedriva ett företag i Sverige om du inte är bosatt här?

2020-08-02 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Jag har några frågor som jag hoppas att ni kan hjälpa mig med.Jag reser mycket och vet inte riktigt när jag ska tillbaka till Sverige. Jag funderar därför att avregistrera mig från Sverige då jag varken jobbar eller befinner mig i Sverige under längre tid.Jag har planer på att öppna eget företag som Livscoach som jag kommer att sköta online via min egna hemsida. Min fråga är då, om jag avregistrear mig från sverige kan jag fortfarande öppna eget företag?Samt, eftersom jag reser runt, 3 månader hit 3 månader dit osv osv.. (Digital Nomad) om jag avregistrerar mig från sverige men reser runt och jobbar online med mitt företag, behöver jag betala skatt i Sverige då? Eller hur bör jag då göra om jag inte är registrerad där?Hoppas ni kam hjälpa mig med detta!Ha en fin dag!
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Kan någon som inte är folkbokförd i Sverige? Som utgångspunkt har alla personer rätt att starta företag i Sverige, oavsett om någon är bosatt här eller inte. Olika regler gäller dock beroende på vilken bolagsform som du väljer. Om du väljer att starta en enskild firma och inte är bosatt i Sverige, alltså inte folkbokförd här, så behöver du skaffa ett samordningsnummer från Skatteverket. Dessutom måste du skicka in en kopia av en giltig ID-handling i din ansökan till Bolagsverket. Om du är bosatt utanför EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, kommer du även att behöva anlita en föreståndare. En föreståndare får inte vara under 18 år, Föreståndaren får inte heller vara försatt i konkurs, ha förvaltare eller näringsförbud. Avslutningsvis måste föreståndaren vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du istället väljer att starta ett aktiebolag gäller inga specialregler, oavsett om du är bosatt i Sverige eller någon annanstans. Var kommer du att betala skatt? När jag besvarar denna delfråga kommer jag att besvara i vilket land du som privatperson kommer att beskattas, och inte i vilket land ditt företag kommer att beskattas. Även om du visserligen varken bor eller vistas i Sverige kan du fortfarande komma att beskattas i Sverige, om du anses ha väsentlig anknytning till Sverige, vilket framgår av 3 kap. 3 § tredje punkten inkomstskattelagen. För att klargöra ifall du har en väsentlig anknytning till Sverige anges i 3 kap. 7 § inkomstskattelagen ett antal omständigheter som pekar på att du faktiskt har väsentlig anknytning till Sverige. Sådana omständigheter kan vara att du har en bostad inrättad för åretruntbruk i Sverige, att du inte är varaktigt bosatt på en viss utländsk ort, att du har din familj här, alltså make/maka och/eller minderåriga barn och om du bedriver näringsverksamhet här. Det är viktigt att vara medveten om att det är en sammanvägning av dessa omständigheter som avgör ifall du anses ha väsentlig anknytning till Sverige eller inte. Avslutningsvis bör du även vara medveten om att det finns en presumtion om att den som flyttat ut från Sverige har väsentlig anknytning hit under fem år från den dag denna person lämnat Sverige. Det är din uppgift att visa att du inte har väsentlig anknytning till Sverige, och detta ska göras under vart och ett av dessa fem år.Vänliga Hälsningar,

Betalar jag skatt i Sverige eller Kina för försäljning av fastighet?

2020-07-31 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Om jag säljer en privatägd fastighet i Kina för ca 3 miljoner kr och jag är svensk medborgare, bosatt i Sverige. Behöver jag betala skatt i Sverige?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Enligt Artikel 6 i skatteavtalet mellan Sverige och Kina har båda länderna rätt att ta ut skatt när en person som är bosatt i Sverige säljer en fastighet i Kina. Eftersom du är bosatt i Sverige så ska Sverige avräkna skatt för vad du betalat i skatt i Kina upp till den svenska skattesatsen enligt Artikel 23 2a skatteavtalet. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Vilket belopp ska anges som köpeskilling i deklarationen vid bostadsförsäljning?

2020-07-30 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Jag köpte ut min dåvarande make ur vårt hus 2015 och undrar nu vilket värde jag ska ange som köpeskilling när jag I framtiden deklarerar en försäljning av huset, det ursprungliga inköpspriset från när min dåvarande make och jag en gång köpte huset (2145000 kr år 2003) eller den köpeskilling som låg till grund för utköpet i samband med vår skilsmässa (3995000 år 2015)? Det blir ju en viss skillnad i reavinstskatt.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från regler om beräkning av kapitalvinst som finns att hitta i inkomstskattelagen (IL).När du beräknar vinstskatt vid försäljning av bostad, så kallad kapitalvinst, utgår du från skillnaden mellan:- den ersättning som du får vid försäljningen av bostaden och - det så kallade omkostnadsbeloppet, IL 44 kap 13 §.Omkostnadsbeloppet utgörs av det belopp som du betalade när du köpte bostaden plus vissa förbättringsutgifter, det vill säga utgifter som du har haft och som inneburit att bostaden har ökat i värde, IL 44 kap 14 §.Det innebär således att det är det ursprungliga inköpspriset som ska anges som köpeskilling i deklarationen.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Ska lån räknas in på hela priset vid en försäljning av fastighet och hur förhåller sig lånet till kapitalskatt?

2020-08-03 i Reavinstskatt
FRÅGA |Om arvet av en stuga innehåller Lån skall det räknas in i hela priset på försäljningen och då betala reavinst på hela beloppet inkl lånet
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du ärvt en stuga och planerar att sälja denna. Din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL). Arvsskatten är avvecklad sedan en tid tillbaka. Det innebär att man betalar ingen skatt om man ärver en stuga. Däremot kan man bli skattskyldig om man säljer arvegods. Enligt kontinuitetsprincipen så försätts arvtagaren i samma skattemässiga situation som arvlåtaren. Det innebär att man övertar samma omkostnadsbelopp som arvlåtaren. Reavinstskatten på en fastighet beräknas genom att man tar omkostnadsbeloppet reducerat med vinsten (44 kapitlet. 13 § IL). Det belopp som kvarstår utgår sedan 22 % kapitalvinstskatt på (65 kapitlet. 7 § IL och 45 kapitlet. 33 § IL). Det utgår ingen "skatt" på lånet, utan det är enbart kapitalvinsten som beskattas. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Försäljning av lägenhet i utlandet

2020-07-31 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej, jag är Kroatiska medborgare som bor och jobbar i Sverige, vill sälja lägenhet i Kroatien, till vilken land måste betala vinstskatt. Kroatiska lag säger att jag är skattebefriad på första boende som man har, och detta lag gäller mig, är det betyder att jag är inte skyldig åt Sverige då??? Tack för svar.
Viktoria Tomsson |Hej,För att kort besvara din fråga är huvudregeln att du inte skattepliktig för försäljning av lägenheten utomlands. Det hela beror dock på vad som står i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Kroatien, varför jag råder dig att kontakta Skatteverket för mer vägledning i din fråga/Vänligen,

Kan en medlemsavgift vara en skattepliktig förmån?

2020-07-31 i Inkomstskatt
FRÅGA |Jag är medlem och instruktör i en ekonomisk förening (hundklubb). Är det okej att klubben betalar min och andra instruktörers medlemsavgifter? Och måste jag redovisa det i så fall till Skatteverket som en form av lön?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om inkomst på grund av tjänst finns i 11 kap. inkomstskattelagen (IL).Din första fråga är om det är tillåtet för en arbetsgivare/uppdragsgivare att betala en medlemsavgift för en arbetstagare. Svaret på den första frågan är: ja, det är tillåtet och betraktas som en förmån. Din andra fråga är om du behöver redovisa medlemsavgiften i din deklaration. För att besvara frågan kommer jag att utreda om medlemsavgiften kan betraktas som en skattepliktig förmån och om den behöver deklareras.Kan en medlemsavgift vara en skattepliktig förmån?Förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst vid deklaration (11 kap. 1 § IL). En förmån är skattepliktig om den finns på grund av ett anställnings- eller uppdragsförhållande. Alla förmåner är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren och betraktas som ersättning för lön. Det innebär att en medlemsavgift som betalas av en arbetsgivare/uppdragsgivare blir skattepliktig för mottagaren.Hur ska en förmån deklareras?En förmån som har erhållits på grund av tjänst ska deklareras i inkomstslaget "tjänst". Beloppet som ska deklareras är marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL). Marknadsvärdet är det belopp som arbetstagaren själv hade fått betala för förmånen.SammanfattningEn arbetsgivare får lov att ge förmåner som exempelvis ett betalt medlemskap till dig som ersättning för tjänst. Denna form av ersättning för tjänst kallas för förmån och ska redovisas i din deklaration för inkomstslaget tjänst. Detta beror på att förmånen betraktas som ersättning för lön och är därför skattepliktig. Beloppet som ska tas upp i din deklaration är marknadsvärdet på medlemskapet, vilket är det belopp som du själv hade fått betala om din arbetsgivare inte hade betalat avgiften. Avslutningsvis vill jag berätta att det att det alltid går att kontakta Skatteverket vid frågor rörande skatt. Skatteverket har en skyldighet att besvara frågan och gör det kostnadsfritt. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Är kryptovalutor pengar och kan man ge bort dessa skattefritt till anställda?

2020-07-30 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej,Jag har varit anställd i eget bolag i 20 år och kan således ta ut n minnesgåva för 15.000:-. Vad jag förstår får detta vara vadsomhelst förutom pengar. Även värdepapper vad jag förstår. Min fråga är om kryptovaluta (tokens) innefattas av detta också?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning finns besvarad i inkomstskattelagen, hädanefter förkortad IL (här). Enligt 8 kap. 2 § IL är gåvor skattefria, om de inte är så kallade renumeratoriska gåvor, dvs. gåvor som någon ger till den som utfört arbete eller någon annan prestation för hans räkning. Däremot är även renumeratoriska gåvor ibland undantagna enligt 11 kap. 14 § IL. Där står att bl.a. minnesgåvor till varaktigt anställda inte ska tas upp till beskattning om gåvans värde inte överstiger 15 000 kr och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller viss anställningstid. I paragrafens andra stycke står att bestämmelsen inte gäller om en gåva lämnas i pengar.Så då kommer vi till din fråga. Ovanstående text kanske kändes onödig, men det är ju alltid trevligt med lite bakgrundsinformation! Jag hittar inte så mycket information om detta online, och förarbeten till inkomstskattelagen nämner såklart inget om saken. Mitt svar grundar sig alltså på självständiga resonemang. Knäckfrågan här är egentligen ifall en kryptovaluta kan ses som "pengar" eller inte. Ett vedertaget sätt att se på pengar är att uppställa tre krav: att det ska fungera som betalningsmedel, som räkneenhet samt värdebevarare. Riksbanken har analyserat kryptovalutors egenskaper och kommit fram till att de inte är tillräckligt välanpassade betalningsmedel för att kunna klassas som pengar. Kryptovalutor är volatila, det kan vara osäkert att använda dem som betalmedel på grund av miningprocessen samt att de flesta har kryptovalutor som en tillgång och inte för att använda som betalmedel (jag klänkar gär en text riksbanken gett ut). Min slutsats är alltså att det ska gå bra att skattefritt ge en renumeratorisk gåva i kryptovaluta. Däremot råder jag dig att först kontakta skatteverket och dubbelkolla att du får göra så. Hoppas detta svar hjälpte dig, MVH