Beskattning av uppskovsbelopp vid försäljning

2015-05-12 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej,Jag har ett uppskovsbelopp från tidigare försäljning på 400.000Köpte nytt hus 2007, 2.200.000, försäljning 3.000.000 - renovering, mäklararvode mm. vinst 400.000Köper ett nytt litet hus för 1.800.000Måste jag då betala skatt på både uppskovsbeloppet och den nya vinsten totalt 800.000 eller kan jag få uppskov med någon del.Tacksam för svarMvhNidan
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om uppskov för privatbostadsfastigheter finner du i inkomstskattelagen (IL) 47kap. Huvudregeln är att uppskovet ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden säljs,47:11 IL.Hur mycket av ditt gamla uppskov som ska återföras beror dock på om du köper en ny bostad när du säljer din ersättningsbostad och om den nya bostaden är dyrare eller billigare än den bostaden som du säljer. Eftersom den nya bostaden du köper (1 800 000kr) är billigare än den du säljer (3 000 00kr) får du göra en beräkning av uppskovsbeloppet enligt 47:7 st1 mom 2. Uppskovsbeloppet blir då kapitalvinsten (400 000kr) + tidigare uppskovsbelopp (400 000kr) minskat med skillnaden mellan bostaden du säljer (3 000 000kr) och bostaden du köper (1 800 000kr) alltså (1 200 000kr) Totalt 800 000kr - 1 200 000kr = - 400 000kr. Eftersom det blir ett negativt belopp finns det inget över till något uppskov och du måste alltså ta upp både det gamla uppskovet och den nya vinsten till beskattning.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Möjlighet till uppskov då redan har uppskov sedan tidigare

2015-04-29 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej! Jag sålde en lägenhet i 2013 och jag gjorde uppskov på vinstskatten då eftersom jag köpte en dyrare. För ett år sen, 2014, sålde jag en annan lägenhet, men inte den som jag använde för att göra uppskov från den jag sålde 2013. Jag skulle behöva betala vinstskatt på den från 2014 också. Men efter det så köpte jag en lägenhet som är lite dyrare än den jag sålde 2014. Jag har nu vinstskatt att betala för båda lägenheter jag sålde. Kan jag göra uppskov nu ytterligare för båda vinstskatterna eller åtminstone en av dem? Tack på förhand. Jag uppfyller alla krav för uppskov men jag vet inte vad det är för regler om man har två vinstskatter man skulle betala?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst krävs för uppskov att du säljer din permanentbostad (se 47 kap. 3 § inkomstskattelagen, IL). Med detta avses att det ska röra sig om en bostad som du varit bosatt i under minst ett år före avyttringen alternativ under minst tre av de senaste fem åren. Eftersom du beviljats uppskov för den första lägenheten måste detta krav ha varit uppfyllt i det fallet. Om det också är så att detta krav på permanentbostad även gäller avseende den lägenhet du sålde 2014 finns inget hinder mot att du får uppskov även för denna, förutsatt att övriga krav är uppfyllda gällande den nya bostaden du förvärvar. Det finns dock ett tak på 1450 000 kronor per bostad. Överstiger du detta belopp måste du skatta för den del av reavinsten som hamnar över taket (se 47 kap. 7 § 2 st. samt 8 § 2 st. IL). Annars är det först vid försäljning av ersättningsbostaden som uppskovsbeloppet måste återföras till beskattning enligt 47 kap. 11 § IL.Hoppas du fått svar på din fråga. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Regler kring beviljande av uppskov rörande kapitalvinstbeskattning

2015-03-23 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej, hur funkar reglerna kring reavinstbeskattning och uppskov, om man säljer sin bostadsrätt med vinst för att flytta till hyresrätt, men avser att senare, typ inom 1-3 år flytta till hus?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Reglerna om uppskov i 47 kapitlet Inkomstskattelagen syftar till att möjliggöra för privatpersoner att skjuta upp kapitalvinst (termen reavinst har ersatts med termen kapitalvinst) som privatpersonen fått på grund av en avyttring (försäljning, byte etc.) av sin privatbostad, se 44 kapitlet 3 § och 47 kapitlet 2 - 3 §§ Inkomstskattelagen. För att beviljas uppskov med beskattningen krävs dock att privatpersonen införskaffar en ersättningsbostad senast året efter att privatpersonen sålde sin bostad, se 47 kapitlet 8 - 9 §§ Inkomstskattelagen. Med ersättningsbostad menas exempelvis hus eller bostadsrättslägenhet, men inte hyresrättslägenhet, se 47 kapitlet 5 § Inkomstskattelagen.För att du ska beviljas uppskov på beskattningen av den kapitalvinst du gjorde när du sålde din bostad krävs således att du senast året efter att du sålde din bostad införskaffar en ersättningsbostad, exempelvis ett hus.Viktigt att komma ihåg är också att summan av den kapitalvinst som du kan beviljas uppskov för inte kan överstiga 1 450 000 kr och inte heller får överstiga priset för den nya bostaden, se 47 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen. Om du exempelvis gjorde en kapitalvinst på 1 450 000 kr då du sålde din föregående bostad men den nya bostaden endast kostade 1 000 000 kr så kan du således endast få uppskov på 1 000 000 kr varmed resterande 450 000 kr kommer att beskattas vid vanlig tidpunkt.Därtill bör nämnas att om du beviljas uppskov så kommer du att få betala en årlig skatt på uppskovsbeloppet motsvarande 30 % av 1,67 % av det uppskovsbelopp som du innehar i början av respektive år, se 47 kapitlet 11b § och 65 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen. Skatten kan ses som en form av "ränta" för att du får skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten (det vill säga uppskovet ses som ett lån från staten). Om du exempelvis har beviljats uppskov på 1 450 000 kr så kommer således den årliga skatten "räntan" för att du får ha uppskovet att bli 30 % av 0,0167 x 1 450 000 = 30 % av 24 215 = 7 264,50 kr.Hoppas detta kan hjälpa dig!Med vänlig hälsning

Gammalt uppskovsbelopp

2014-11-10 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej,2012 sålde jag en lägenhet och köpte ett radhus.För reavinsten begärde jag och fick beviljat uppskov i deklarationen året efter.Nu vill jag köpa ett nytt hus och undrar om jag måste beskatta uppskovet då eller om jag kan begära nytt uppskov för reavinsten från lägenhetsförsäljningen. Kommer inte göra någon reavinst på den nya försäljningen.
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om uppskovsbelopp gällande privatbostadsrätter och privatbostadsfastigheter finner du i kapitel 47 inkomstskattelagen (IL) härHuvudregeln när du säljer ersättningsbostaden (radhuset) är att uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning, IL 47:11.Men du behöver inte återföra uppskovsbeloppet till beskattning eftersom du köper en annan ersättningsbostad, IL 47:7 stycke 1. Så länge du fortsätter att köpa ersättningsbostäder kan du ta med dig ditt ursprungliga uppskovsbelopp, detta får dock inte totalt överstiga 1 450 000, IL 47:7 stycke 2.Hur mycket av ditt ursprungliga uppskovsbelopp som du får ta med dig beror på hur mycket du betalar i ersättning för din nya bostad.Om huset du köper (ersättningsbostaden) kostar dig mer än vad du får i ersättning för huset du säljer (ursprungsbostaden) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp, IL 47:7 stycke 1, punkt 1. Om huset du köper (ersättningsbostaden) kostar dig mindre än vad du får i ersättning för huset du säljer (ursprungsbostaden) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp minskat med skillnaden i ersättning mellan ersättningsbostaden och ursprungsbostaden, IL 47:7 stycke 1, punkt 2.Behöver du hjälp med att vidta åtgärder som nämnts är du välkommen att kontakta oss, på tfn 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se.Hoppas att detta besvarade din fråga.Vänligen

Uppskovsbelopp när ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden

2015-04-29 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej,Person A äger en bostadsrätt inköpt för 2 850 000 kr och säljer för 3 850 000 kr. Mäklararvodet uppgick till 40 000 kr och vinsten blev således 960 000 kr. Den nya bostaden (ett småhus) som förvärvades samma år köptes för 5 500 000, den köptes dock tillsammans med person B som är sambo, ägarandelen är därmed 50% vardera. Person A:s inköpspris för nya bostaden är alltså 2 750 000 kr vilket understiger försäljningspriset på den sålda bostaden.Finns det någon möjlighet till uppskov?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Uppskovsbelopp för privatbostadsfastigheter regleras i 47kap inkomstskattelagen.Eftersom ersättningen för ersättningsbostaden (2 750 000) understiger ersättningen för ursprungsbostaden (3 850 000) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten (ökad med tidigare uppskovsbelopp) minskad med skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningsbostaden. Se IL 47:7 st1 p2. https://lagen.nu/1999:1229Uppskovsbeloppet skulle då kunna beräknas som 960 000 - (3 850 000 - 2 750 000= 1 100 000) = - 140 000. Det blir alltså inte något belopp kvar att skjuta upp.När man beräknar skillnaden mellan ersättningsbostaden och ursprungsbostaden ska man dock ta hänsyn till försäljnings och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter, IL 47:12. Detta kan beroende på hur dessa avgifter se ut ge en liten möjlighet till ett uppskovsbelopp. Då du exempelvis kan dra av försäljningsprovisionen på 40 000 från ersättningen för ursprungsbostaden och lägga till eventuell inköpsprovision till priset på ersättningsbostaden.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Avdragsrätt för den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen

2015-04-17 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Jag har uppskov på 1.450.00 kr efter försäljning av hus jag ägt i 32 år och 2010 köpte en bostadsrätt. Kan jag dra av uppskovsräntan jag betalar varje år under avdrag i årets deklaration? Tacksam för snabbt svarMVH
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Av 47 kapitlet 11 b § Inkomstskattelagen framgår att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en årlig schablonintäkt. Intäkten beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. Bestämmelsen innebär således att en person som har ett uppskovsbelopp årligen anses få en kapitalinkomst motsvarande 1,67 procent av uppskovsbeloppet, varför personen i fråga kommer att få betala en årlig skatt motsvarande 30 % av 1,67 procent av uppskovsbeloppet, se 65 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen.Enligt 42 kapitlet 1 § andra stycket andra meningen Inkomstskattelagen framgår att privata ränteutgifter får dras av.Även om det av pedagogiska skäl ofta görs en jämförelse mellan den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen och räntor utgör betalningen emellertid inte en ränta, varför betalningen inte kan dras av med stöd av 42 kapitlet 1 § andra stycket andra meningen Inkomstskattelagen.Istället utgör betalningen en kapitalinkomstbaserad skatt. En sådan skatt är enligt 9 kapitlet 4 § Inkomstskattelagen inte avdragsgill.Mot denna bakgrund är således den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen inte avdragsgill varför du inte kan yrka avdrag för denna betalning.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Avdrag för preliminärt uppskov

2015-02-03 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej!Jag sålde mitt hus i slutet av oktober 2014. Det ska ju beskattas. Jag tänker eventuellt köpa en lägenhet men jag har inte gjort det än. Om jag köper en lägenhet så får jag väl skjuta upp reavinsten men hur lång tid får det ta från det att jag sålt ett hus tills det att jag köper nästa bostad? Finns det någon tidsgräns? Bör det göras innan deklarationen för 2014 lämnas in?Tacksam för svar!Med vänlig hälsningElisabeth Hedlund
Ola Silvén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid försäljning av bostad med vinst uppstår en kapitalvinst. Kapitalvinsten är skattepliktig enligt 45 kap. Inkomstskattelagen (IL), här. Det innebär att 22/30 av vinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33 § IL) Skattesatsen är 30 % på detta belopp (65 kap. 7 § IL). Beskattningen kan skjutas på framtiden genom begäran om uppskov. Reglerna om uppskov finns i 47 kap. IL. Istället för att beskatta vinsten direkt utgår varje år en schablonskatt på den uppskjutna vinsten med ca 0,5 % (47 kap. 11b § IL). Förutsättningar för att få uppskov är att du vid försäljningen av ditt hus (ursprungsbostad) förvärvar eller tänker förvärva en ny bostad (ersättningsbostad) som du sedan bosätter dig i (47 kap. 2 § IL). Eftersom du inte förvärvat en ersättningsbostad före utgången av året du avyttrade ursprungsbostaden motsvarar ditt uppskovsbelopp hela kapitalvinsten (47 kap. 8 § IL). Dock maximalt 1 450 000 kr (47 kap. 8 § 2 st IL). Detta kallas preliminärt uppskov och ska göras på deklarationen för 2014. Deklaration av preliminärt uppskov görs på blankett K5.Ett preliminärt uppskov varar bara ett år. Vid nästa års deklaration måste du antingen begära slutgiltigt uppskov eller återföra uppskovet till beskattning. För att få göra slutgiltigt uppskov vid deklarationen för 2015 måste du förvärva en ersättningsbostad under 2015 och senast den 2 maj 2016 bosätta dig där (47 kap. 9 § IL). Det spelar alltså ingen roll om förvärvet av den nya bostaden sker före eller efter du lämnar in deklarationen för 2014. Är inköpspriset för ersättningsbostaden minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden så medges slutgiltigt uppskov med hela kapitalvinsten (47 kap. 9 § 2 st 1 p. IL).Är inköpspriset för ersättningsbostaden mindre än ersättningen för ursprungsbostaden så medges slutgiltigt uppskov med kapitalvinsten minskad med skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden samt inköpspriset för ersättningsbostaden. Överskjutande del ska återföras till beskattning (47 kap. 9 § 2 st 2 p. IL)Vänliga hälsningar,

Fördelning av andelar vid uppskovsavdrag

2014-11-03 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej,Jag och min fru ska sälja vår bostadsrätt och räknar med en vinst på ca 1.500.000. Jag har sedan tidigare försäljningar ett totalt uppskov på 930.000 medans min fru inte har något uppskov alls. Undrar hur vi bäst fördelar ägarandel för den nuvarande lägenheten resp den nya lägenheten för att få uppskov med så stor del av vinsten som möjligt? Nuvarande lägenhet kostade 4MSEK och vår nästa kostar 5,75MSEK.Tacksam för råd!
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om uppskovsbelopp gällande bostadsrätter finner ni i kapitel 47 inkomstskattelagen https://lagen.nu/1999:1229Om lägenheten ni köper (ersättningsbostaden) kostar er mer än vad ni får i ersättning för lägenheten ni säljer (ursprungsbostaden) blir uppskovsbeloppet kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp. Detta framgår av Inkomstskattelagen (IL) 47:7 stycke 1, punkt 1.Det maximala uppskovsbeloppet är 1 450 000 multiplicerat med ägarandelen av den bostadsrätt som man säljer, IL 47:7 stycke 2. Eftersom tidigare uppskovsbelopp måste tas med i beräkningen vore det mest fördelaktiga om din fru, som inte har några tidigare uppskovsbelopp, ägde 100 procent av bostadsrätten ni säljer. Hon kan då göra ett uppskov på ( 1 450 000*1) = 1 450 000 kr.För att din fru ska kunna göra maximalt uppskov måste hon dessutom äga en andel i den nya lägenheten som motsvarar eller överstiger ersättningen för ursprungsbostaden. Exempelvis, om din fru säljer er ursprungsbostad för 4 000 000 och ni köper en ersättningsbostad för 5 750 000 måste din fru äga (4 000 000/5 750 000) minst 69,5 procent av er ersättningsbostad.Viktigt att tänka på är att andelen som du får i er nya bostadsrätt påverkar hur mycket av ditt gamla uppskovsbelopp som måste återföras till beskattning, IL 47:11.Behöver du hjälp med att vidta åtgärder som nämnts är du välkommen att kontakta oss, på tfn 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se. Hoppas att detta besvarade er fråga.Vänligen