Rätten att inte straffas två gånger?

2020-08-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en person fejkar sin egen död genom att iscensätta sitt eget mord, och personen som då "mördar" åker fast och sitter av sin tid, vad händer då? Får den som åker dit då utföra dådet på den som fejkade sin död? Den kan ju inte bli bestraffad två gånger för att ha mördat samma person?Får man ens fråga såna här Shower Thoughts?Mvh
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida en person som oskyldigt dömts för ett mord som ej ägt rum (och sedan avtjänat det straffet) då får fullgöra brottet och döda den som iscensatte sin död utan att straffas för det. Man ska inte straffas två gånger för samma gärning Det är riktigt som du säger i den fråga att det inte är möjligt att straffas två gånger för att ha dödat samma person, mer precist kan man säga att man inte ska straffas två gånger för samma gärning. Principen kallas på latin för ne bis in idem och härstammar från den romerska rätten. Den kommer till uttryck bland annat artikel fyra i sjunde tilläggsprotokollet till europakonventionen som gäller som svensk lag. Bedömning av ditt exempel I ditt exempel så har emellertid personen som först dömdes (till en början) faktiskt inte dödat någon. Personen kan då bli fri genom att begära resning hos högsta domstolen (HD). Detta förfarande regleras i rättegångsbalken (RB) 58 kap. Om resning beviljas ska HD skicka målet till den tingsrätt som först dömde personen. Om det är uppenbart att personen är oskyldig kan HD i vissa fall direkt ändra domen (58:7 RB). När personen är satt på fri fot har han eller hon antagligen rätt till skadestånd för den tid som han eller hon satt felaktigt frihetsberövad. Om personen efter att han eller hon blivit frisläppt skulle döda den person som iscensatte sin död skulle han eller hon kunna dömas för mord precis som vilken annan mördare som helst, rätten att inte straffas två gånger för samma gärning (ne bis in idem) aktualiseras inte eftersom det inte rör sig om samma gärning. I det första målet hade ju personen de facto inte dödat någon, han blev felaktigt dömd. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vad innebär att i beslag tagen narkotika ska förverkas?

2020-08-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag är åtalad för narkotikabrott.Hade 3,12 gram kokain samt 0,66 gram cannabis.Min fundering är vad följande betyder:"Särskilda yrkanden""Det yrkas att i beslag tagen narkotika förverkas från *mitt namn* enligt narkotikastrafflagen paragraf 6"
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet särskilda yrkandet avseende att i beslag tagen narkotika ska förverkas enligt bestämmelserna i 6 § narkotikastrafflagen (NSL) innebär helt enkelt att du inte får tillbaka den narkotika som beslagtagits från dig. Enligt 6 § NSL ska narkotika som varit föremål för brott enligt narkotikastrafflagen förklaras förverkad om det inte är uppenbart oskäligt. För dig kommer det att innebära att narkotikan förverkas gör att du inte får tillbaka den och att den i förlängningen kommer att förstöras. Att åklagaren tar upp det som ett yrkande är för att åklagaren måste begära att det beslagtagna inte ska lämnas tillbaka. Och du har i teorin rätt att motsätta dig förverkandet och begära att få tillbaka det beslagtagna efter rättegången (även om du sannolikt inte skulle nå framgång med en sådan begäran).Sammanfattningsvis innebär det åklagaren yrkat att den beslagtagna narkotikan inte ska lämnas tillbaka till dig. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag få resning i en tredskodom som meddelats mot mig?

2020-07-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått en tredskodom utan att jag blev kallad varken via mejl eller brev till förhandlingDet är en tvist om en faktura på 66 000 kr som ej har redovisat tim antalet på ut fört arbete. ett a4 dokument har skrivits till mina systerbarn att de ska lägga tilllbaka arvet i min mors dödsbo dvs helt ologiskt, han skulle ha skrivit till min bror o far om det som är dödsbodelägareHur ser du om att jag kan få resning i målet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har det i en tvist du varit i meddelats en tredskodom mot dig på grund av din utevaro från förhandlingen. Enligt dig har utevaron berott på att du inte blivit kallad, varken per brev eller e-post. Du undrar vid dina möjligheter till resning är.En tredskodom får inte överklagas av den part som tredskodomen meddelats mot, dvs. den som inte avgett något svaromål eller uteblivit (49 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken, RB). Det finns däremot en möjlighet för vederbörande att söka återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades. Om återvinning inte söks står domen fast i den del den gått parten emot. Ansökan om återvinning ska göras skriftligen. Om tredskodom meddelats utan huvudförhandling, bör ansökan innehålla allt som behövs från sökandens sida för förberedelsens fullföljande (44 kap. 9 § RB). Efter att domen vunnit laga kraft får resning beviljas enbart om grova rättegångsfel förekommit eller om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag. Om omständighet eller bevis, som inte tidigare framlagts åberopas och om det hade gjorts sannolikt skulle ha lett till annan utgång i målet. Resning får bara beviljas om parten gör sannolikt, att han icke vid den rätt, som meddelat domen, kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller han haft giltig ursäkt att inte göra det (58 kap. 1 § RB). För resning när det gäller en lagakraftvunnen tredskodom krävs mycket tungt vägande skäl (jfr NJA 1988 s. 98). I ditt fall kan jag dessvärre inte göra någon bedömning av om du har möjlighet att nå framgång med en resningsansökan. Rent generellt krävs det däremot mycket för att en resning ska aktualiseras. Om det däremot ännu ej har gått en månad sedan domen meddelades har du fortfarande möjlighet att söka om återvinning.Om du är intresserad kan en av våra jurister bistå dig att undersöka dels om du fortfarande har möjlighet att söka återvinning och i sådana fall göra det, alternativt att undersöka dina möjligheter till resning. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Företag vägrar betala - rätt tingsrätt och bevis?

2020-07-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag arbetar hos ett företag X, vi befinner oss i Malmö. X tillverkar monteringsdelar och säljer till företag Y som befinner sig i Stockholm. Y betalar alltid fakturorna men de är alltid påtagligt försenade, de har blivit tillsagda om att de måste bli bättre annars kommer vi inte fortsätta leverera till dem. Nu har senaste leveransen inte betalats för och förfallodatumet har passerat. X skickar rekommenderat kravbrev till Y men Y löser inte ut det. X vill gå vidare till tingsrätten och stämma Y, men vilken tingsrätt ska vänder vi oss till? Om vi nu lämnar in stämningsansökan och Y erkänner att de varit slarviga, men att de nekar till att den påstådda beställningen ägt rum och anser sig således inte vara betalningsskyldiga. X hittar inte avtalet och jag antar då att tingsrätten lägger ner ärendet? Men om X 6 månader senare hittar avtalet, kan de vända sig till tingsrätten igen med samma yrkande och presentera det nya beviset?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Svaren regleras i rättegångsbalken (RB). Jag svarar på dem i tur och ordning. Vilken tingsrätt? Jag antar att ni skulle stämma Y för att begära att Y betalar ut pengarna de är skyldiga er vilket gör det till ett tvistemål (RB 13:1). I tvistemål är utgångspunkten att man ska vända sig till den domstol där svaranden, i detta fall Y, har sin hemvist (RB 10:1 1st). Vad gäller bolag är detta där styrelsen har sitt säte vilket jag antar är Stockholm i detta fall (RB 10:1 3st). Ni ska alltså vända er till Stockholms tingsrätt. Om avtalet inte hittas För att ni ska vinna tvisten och få betalt måste ni bevisa att Y är skyldiga er pengar. Avtalet är såklart något som fungerar som ett starkt bevis men i Sverige har vi fri bevisföring vilket betyder att i princip allt kan fungera som bevis (RB 35:1). Avtalet är alltså inte avgörande, ni skulle kunna använda mejlkonversationer, vittnen och annat för att bevisa att de är skyldiga er pengar. Tingsrätten kommer inte lägga ned målet bara för att avtalet saknas men ni måste kunna bevisa skulden på något sätt för att få era pengar. Om avtalet hittas efter förlorad rättegång Ifall ni inte lyckas bevisa att Y är skyldiga er pengar kommer tvisten förmodligen avgöras genom en dom där Tingsrätten konstaterar att Y inte är skyldiga att betala er några pengar (RB 17:1). Efter tre veckor vinner denna dom rättskraft (RB 17:11 1st j. 50:1). Detta innebär att samma sak inte kommer kunna prövas igen (RB 17:11 3st). Alltså kommer ni inte kunna stämma Y igen ifall ni hittar avtalet 6 månader efter ni förlorat den första tvisten. Undantaget från detta är användandet av s.k extraordinära rättsmedel. Resning innebär att målet tas upp på nytt. Detta är möjligt ifall nytt bevis som kan antas ändra utfallet åberopas (RB 58:1 1st 3p). Avtalet skulle förmodligen kunna utgöra ett sådant bevis. Problemet är dock att ni måste göra sannolikt att ni inte hade möjlighet att åberopa beviset eller att ni hade en giltig ursäkt att inte göra det (RB 58:1 2st). Att man inte hittar beviset är inte tillräckligt för detta, ett exempel skulle vara ifall en anställd stulit avtalet eller så. Alltså skulle ni inte kunna stämma Y igen ifall avtalet hittas efter 6 månader, utan Y skulle i lagens ögon vara fria från att betala er. Jag hoppas detta svarar på era frågor. Om inte får ni gärna ställa följdfrågor till oss på Lawline!

Placering på anstalt - ungdom

2020-08-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En ungdom till mig ska placeras på anstalt. Personalen på häktet säger att de inte vet om han blir placerad på ungdomsavdelning. Vilka är hans rättigheter? Han.kan inte heller gå klart gymnasiet på anstalt.
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Sitter man som intagen på anstalt regleras ens "vistelse" av fängelselagen, och det är också den lagen jag kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga.Allmänt om anstaltInledningsvis kan det vara bra att känna till att grunderna för arbetet med de intagna på anstalt ska utformas så att varje intagen bemöts med respekt för sitt människovärde (1 kap. 4 § fängelselagen).Kriminalvården, den myndighet som sköter anstalterna, ska också utforma anstalts-verksamheten så att man hjälper den intagnes anpassning i samhället. Man arbetar också med att motverka att den intagne får skadliga följder av att vara frihetsberövad. Detta gör man genom att i den utsträckning det går och finns möjlighet ha verksamheter som förbereder den intagne på tillvaron utanför anstalten. Kriminalvården. gör också en "plan" för den intagne när den kommer till anstalten. Där går man igenom vilka behov och vårdåtgärder man tror är lämpliga, och den intagne får också möjlighet att själv vara involverad i utformningen av planen (1 kap. 5 § fängelselagen).Placering på anstaltHur man avgör vilken anstalt en intagen ska placeras på beror på en mängd olika faktorer. Det kan delvis bero på vad för brott den intagne har begått, och/eller hur långt straffet är. Men ålder, behov av sysselsättning och vård är andra faktorer som kan spela in. Då du inte nämner något om detta kommer jag därför bara kunna ge generella svar kring hur man väljer placering på anstalt.En intagen ska placeras så att hen inte utsätts för mer övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt i relation till upprätthållandet av säkerheten. Man tar också hänsyn till den intagnes behov av sysselsättning och omvårdnad i den mån det är möjligt (2 kap. 1 § fängelselagen). Intagna får dock inte placeras så att de vistas med någon av motsatt kön (2 kap. 2 § fängelselagen).Om ungdomen du känner är under 18 år får hen inte placeras med andra personer som är över 18 år, om det inte är för hens bästa (2 kap. 3 § fängelselagen).Anser man att det finns risk för att den intagna rymmer eller fritas, eller fortsätter att ägna sig åt brottslig verksamhet kan den intagna placeras en s.k. säkerhetsavdelning. Där är det hög grad av övervakning och kontroll, och blir man placerad på en sådan avdelning ska det beslutet omprövas minst en gång i månaden (2 kap. 4 § fängelselagen).Gå i skolan på anstaltEn intagen ska ges möjlighet till sysselsättning. Sysselsättningen kan bestå av arbete, t.ex. inom tvätt, verkstad, plåtindustri och liknande arbetsuppgifter. Men det kan även vara brott- och missbruksrelaterad verksamhet eller utbildning (3 kap. 1 § fängelselagen). Väljer man att sysselsätta sig med utbildning kan man antingen om man inte gått klart skolan läsa så att man blir färdig, men man kan också lära sig ett yrke eller läsa på högskola.Som sagt, detta är mycket generella svar men jag hoppas att de varit till någon nytta. Du är alltid välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Preskription av verkställighet

2020-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om det finns någon borte gräns för att kräva verkställande av en dom som inte följs?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tidsgränsen för att kräva verkställande beror av preskriptionstiden, och kan därför se olika ut beroende på vad domen handlade om. Jag kommer att gå igenom preskriptionstiden för begäran av verkställighet i civilrättsliga mål.Huvudregeln är att fordringar preskriberas efter tio år (Preskriptionslagen 2 §). Detta gäller vid "vanliga" fordringar, till exempel för betalning av en skuld. Man kan alltså i dessa fall begära verkställighet inom 10 år från det att fordran uppkom. Det finns olika specialregler för andra typer av fordringar. Om en fordran gäller skadestånd för brott kan den inte preskriberas före tiden för åtalspreskription av brottet har gått ut (Preskriptionslagen 3 §).Ansökan om verkställighet görs hos Kronofogden gällande skulder och dylikt, men ibland hos tingsrätten, gällande exempelvis familjemål.Hoppas du fick svar på din fråga!

Gallringsregler

2020-07-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blev dömd för ett grovt brott 2009. När försvinner domen ur belastningsregistret, är det från den dagen jag blev dömd eller Är det från den dagen jag slutfört och avtjänat mitt straff?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på frågan beror på vilket straff man fått. Det är straffet eller påföljden som avgör hur länge belastningen finns registrerad. I vilket fall räknas tiden från den dag man frigivits. Ett fängelsestraff står i registret i tio år efter frigivningen. Skyddstillsyn eller villkorlig dom försvinner 10 år räknat från domen eller beslutet, det är 5 år om man var under 18 år.Viktigt att veta är även att om man döms igen under tiden man står i registret så står den äldre pricken kvar tills den nya domen gallras ut. Alltså kan tiden förlängas på äldre prickar om du blir dömd för nya brott under tiden. Det framgår inte exakt vad din påföljd blev men om det var ett fängelsestraff så finns pricken kvar i 10 år efter frigivningen, förutsatt att inga andra brott begås.Här finns mer info om gallringsregler och tidsgränser Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan jag återkalla min stämningsansökan i en vårdnadstvist?

2020-07-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag kan återkalla en stämningsansökan som handlar om vårdnadstvist. Jag har stämt barnens far och ville få ensam vårdnad om barnen men nu vill jag fortsätta dela vårdnaden. Kan man göra detta?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I rättegångsbalken finns bestämmelser om när man får återkalla sin stämningsansökan.Du kan återkalla stämningsansökan innan tingsrätten meddelat domEn vårdnadstvist är ett s.k. indispositivt tvistemål, vilket betyder att förlikning mellan dig och motparten (barnens far) inte är tillåtet i målet. I sådana mål gäller att du fritt kan återkalla din stämningsansökan innan tingsrätten har meddelat dom. Om tingsrätten har meddelat dom i målet kan du bara återkalla din stämningsansökan om svaranden (barnens far) samtycker till det (13:5 RB).Vänliga hälsningar