Hur lång tid tar det efter att man har gjort en polisanmälan tills det att man får ett besked från tingsrätten?

2021-01-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har gjort en polisanmälan som gått vidare, hur lång tid tar beskedet från tingsrätten?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är väldigt svårt att ge ett svar på din fråga. Hur lång tid det tar beror på vilket brott det handlar om, hur omfattande förundersökningen är och hur lång tid det tar att få målet behandlat i tingsrätt. Något exakt svar på hur lång tid det tar finns alltså inte. Jag kommer nedan ge dig lite information om hur processen går till, och till min hjälp kommer jag använda mig av rättegångsbalken (RB).Om jag förstår dig rätt så har man efter din polisanmälan inlett en så kallad förundersökning. En förundersökning innebär att polisen utreder vad som hänt och vem som kan vara skyldig till brottet (23 kap 2 § RB). Den personen som leder förundersökningen är antingen polis eller åklagare (23 kap 3 § RB), och det är förundersökningsledaren som förhör dig, som blivit utsatt för brott, men även den misstänkta och eventuella vittnen. En förundersökning ska bedrivas skyndsamt (23 kap 4 § andra stycket), men exakt vad det innebär är olika i varje enskilt fall. Efter förundersökningen fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte (23 kap 20 § RB). Om åtal väcks innebär det att domstolen kommer att pröva målet. För brottmål finns det en prioritetsordning som anger vilka mål som kommer att prövas först. Ungdomsmål och mål där någon sitter häktad kommer att tas upp först. När datum bestämts kallar domstolen alla parter till ett sammanträde, dvs huvudförhandlingen. När huvudförhandlingen är avslutad berättar domstolar oftast domen muntligen efteråt. I de mål som är mer komplicerade kan man få vänta i upp till två veckor på en dom. Hoppas du känner att det har blivit lite tydligare för dig, annars är du varmt välkommen att återkomma! Med vänlig hälsning,

Hur stämmer man en person?

2020-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man stämmer en person som har handlat på fakturor i ens namn och använt ens kort o vägrar betala ? Polisen säger att jag ska stämma personen men jag vet inte hur man gör riktigt?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att stämma någon måste du skicka in en stämningsansökan till en tingsrätt vars upptagningsområde omfattar den ort där motparten, om det är en privatperson, var folkbokförd den 1 november året innan stämningsansökan skickas in.Du kan skriva en egen ansökan eller fylla i en blankett som finns på Sveriges domstolars hemsida, här: https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/blanketter/tvist/ansokan-om-stamning---dv-161.pdf. I blanketten ska du nämna dina personuppgifter samt din motparts. Du ska även förklara vad det är du vill att domstolen ska döma. Du ska sedan skriva ut ansökan och underteckna den. Du kan även bifoga eventuella bilagor om du så önskar och om det stödjer ditt yrkande. Du betalar sedan en ansökningsavgift och skickar in stämningsansökan till tingsrätten.Här förklaras stegen ytterligare: https://www.domstol.se/amnen/tvist/tvistemal-i-domstol/ansok-om-stamning/Du kan ta hjälp av ett juridisk ombud som kan hjälpa dig med ansökan ifall det känns lättare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får Polisen urintesta någon som är dömd för ringa narkotikabrott när denna påträffas i trafiken?

2020-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag är snart dömd för ringa narkotikabrott samt innehav. Polisen berättade i samband med detta att om jag kör bil och möter en polisbil så får de upp att jag som är bilägaren är dömd och jag kommer då stannas och behöva lämna urinprov. Stämmer det att polisen kommer stanna mig varje gång de möter mig i trafiken och kommer jag vara tvungen att lämna urinprov? Jag undrar detta då det lär vara THC kvar i urinet från innan det att jag blev "tagen" som kan sitta kvar i flera månader och jag vill inte bli dömd för rattfylleri för detta.Tack!
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättegångsbalken 28 kap. 11 § reglerar i vilka fall polis får begära kroppsbesiktning (bland annat i form av urinprov). För detta krävs en skälig misstanke om ett brott på vilket fängelse kan följa. Justitieombudsmannen definierar skälig misstanke som konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser (JO 1992/93 s 204). Endast den omständigheten att du blivit dömd för ringa narkotikabrott utan andra indicier på att du kör påverkad, föranleder förmodligen inte en skälig misstanke om brott. Däremot kan det, i kombination med andra omständigheter såsom att du kört för fort eller slarvigt, skapa upphov för en sådan skälig misstanke - som alltså kan föranleda polisen att begära ett urinprov. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur länge kan polisen behålla föremål som beslagtas?

2020-12-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline,Min fråga till er är om polisen kan beslagta grejer som en individ äger ifall men ej kan bevisa att man har köpt den lagligt? Exempelvis, låt oss säga att individ A äger en rolex klocka värt 250 000 samtidigt som man ej har jobbat någonting de senaste 5 åren. I verkligenheten har denna individen köpt denna klocka med narkotika pengar. Kan polisen beslagta denna klocka och säga att du endast kan få tillbaka klockan om du kan bevisa att du har fått den lagligt (antigen med kvitto eller att bevisa att den är en gåva)?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om polisen kan beslagta föremål och behålla de tills du kan bevisa att du tillhandahåller den lagligt. Jag ska först redogöra för reglerna kring beslag och vidare behandla ditt enskilda fall.BeslagRätten för polisen att ta föremål i beslag finns i 27 kap. rättegångsbalken (RB). För att polisen ska få ta ett föremål i beslag krävs att föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap 1 § RB). Dock kan även stöldgods och saker som kan tänkas komma förverkas. Polisen får beslagta föremål som påträffas vid bl.a. en kroppsvisitation eller vid ett gripande, 27 kap 4 § RB.Polisen har rätt att behålla föremål som beslagtas så länge som det behövs för utredningen. Detta innebär att det inte finns någon direkt tidsgräns för när föremålet måste lämnas tillbaka. Om åtal inte har väckts inom av rätten utsatt tid, om det inte har kommit in begäran till rätten om att förlänga den tiden eller om det inte längre finns skäl för beslaget ska beslutet om beslag upphävas enligt 27 kap 8 § RB. Föremålet lämnas då tillbaka och polisen måste meddela ägaren så fort som möjligt att föremålet kan hämtas (27 kap 8a - b §§ RB).Är man missnöjd med polisens beslut att beslagta något är det även möjligt att begära en prövning av beslutet hos tingsrätten enligt 27 kap 6 § RB. Rätten ska pröva om polisen har rätt att behålla föremålet eller om de ska lämnas tillbaka direkt.Ditt fallSammanfattningsvis, kan polisen inte beslagta föremål bara för att man inte kan bevisa att man köpt den på ett lagligt sätt, det måste finnas en utredning som föremålet skäligen kan antas ha betydelse för. I ditt fall låter det som att polisen misstänker brott och har i enlighet med detta beslagtagit Rolex klockan. Polisen kan som sagt behålla föremålet så länge den har användning för den i sin utredning. Beslutet om beslaget ska emellertid hävas om det inte längre finns skäl för beslaget. Detta kan ske om föremålet inte längre behövs i förundersökningen och detta skulle vara fallet för dig om du kan bevisa att ett brott inte begåtts. Jag antar att det är vad polisen menar i ditt fall!Det är dock inte endast så du kan få tillbaka klockan. Det kan som sagt ske om åtal inte har väckts inom av rätten utsatt tid eller om det inte har kommit in begäran till rätten om att förlänga den tiden. Det finns en möjlighet att begära prövning för att få tillbaka klockan.Jag hoppas att detta är till hjälp!Vänligen,

Vart vänder jag mig om jag behöver hjälp av jurist?

2021-01-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en dom från 2009 som innehåller felaktigheter, jäv och utnyttjande av trångmål för överklagande.Var kan jag vända mig och få svar på frågor, överklagande mm?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utöver våran webb- och telefonrådgivning erbjuder vi på Lawline juridisk hjälp av bästa kvalité från erfaren jurist. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype. I dagsläget hanterar vi dock inte ärenden inom skatterätt eller straffrätt. Om du är intresserad av att ta kontakt med någon av våra jurister klistrar jag in länken som tar dig vidare med ditt ärende här nedan! https://lawline.se/bokaVänliga hälsningar,

Skadestånd och självrisk

2020-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo hade parkerat bilen och satt kvar i ca 30 sekunder.Sedan dök en helt främmande man upp och vrålade på oss och kastade ett äpple i vindrutan. Sedan fortsätter han att skrika hotfullt och bankade näven i motorhuven så att en buckla uppstod. Mannen var klart drogpåverkad.Vi sitter kvar, ringer polisen och går efter mannen på långt avstånd , för att polisen ska kunna gripa mannen. Han greps , bilen fotades och vi vittnade. Mannen var äldre, missbrukare och gissningsvis arbetslös. Därav min fråga. skadan på bilen kostar 4500 kr i självrisk att laga, vem betalar självrisken? Vem betalar skadan då mannen troligen saknar inkomst? Måste man vänta på dom innan man lagar bilen för att slippa att själv stå för självrisken? Hur stor är chansen att han döms? Vad blir påföljden?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag kommer här främst behandla rättegångsbalken (här, nedan RB) och brottsbalken (här, nedan BrB)Först går vi in på vad mannen kan ha gjort sig skyldig till för brott:Det självklara brottet här är skadegörelse enligt 12 kap. 1 BrB. Där stadgas att de som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt döms för skadegörelse till fängelse i högst 2 år. Enligt 12 kap. 2 § BrB döms man dock till ringa skadegörelse om brottet anses ringa med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter. Enligt lagkommentaren kan vägledning tas ur värdegränsen mellan snatteri och stöld, som är drygt 1000 kronor. Detta är dock inte helt avgörande, och att sparka sönder ett fönster ska t.ex. som oftast ses som en fullvärdig skadegörelse. I det här fallet tolkar jag dig som att bucklan kostar mer än 4500 då självrisken i sig är den summan, och därför drar jag mig åt att det rör sig om skadegörelse enligt 12 kap. 1 § BrB. Sedan finns det såklart andra brott mannen kan ha gjort sig skyldig till förutom skadegörelse, t.ex. olaga hot beroende på vad han sagt till er etc. Jag kan tyvärr inte uttala mig om detta utan att i mer detalj veta vad som hänt. Enligt 4 kap. 5 § BrB gör man sig skyldig till olaga hot om man hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Vad som är relevant i fallet är om hotet framstått som allvarligt menat och framställt på ett sätt som för dig ur din synpunkt varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Du behöver inte ha blivit rädd, och gärningsmannen behöver inte ha menat att hotet allvarligt, men om det varit ägnat framkalla sådan rädsla och du haft fog att känna en sådan rädsla så räcker det. Om du inte känt dig rädd kan detta dock tjäna som fingervisning på allvarligheten i hotet, på samma sätt som din rädsla kan peka på att hotet var allvarligt menat. För olaga hot döms man till böter eller fängelse i högst ett år. Vem står för självrisken:Här kommer vi gå in på de processuella frågorna, som främst återfinns i rättegångsbalken. Det är viktigt här att poängtera att frågan om vad gärningsmannen ska dömas till för påföljd är en fråga som hör till brottmål. Detta ska skiljas från tvistemål, där rättsförhållanden på det civilrättsliga planet behandlas, bland annat skadestånd. Vad innebär detta? Jo: att ifall inte ett civilrättsligt element tillförs, alltså ett krav på skadestånd från den som lidit skada, så kommer inte detta behandlas i straffprocessen, för här behandlas egentligen bara vilken påföljd den åtalade ska få gentemot staten. Då blir frågan; hur går det här till då? Det finns två sätt man går tillväga. Det för er enklaste sättet är att man kumulerar (kopplar ihop) brottmålet med er skadeståndstalan (vilket kallas ett enskilt anspråk). Enligt 22 kap. 1 § RB får talan mot den misstänkte eller annan om enskilt anspråk i anledning av brott föras i samband med åtal för brottet. Om det enskilda anspråket grundas på ett brott som hör under allmänt åtal så är åklagaren skyldig att förbereda och utföra ert enskilda anspråk (22 kap. 2 § RB), om det kan ske utan väsentligt olägenhet. Ni måste dock begära detta till åklagaren. Om undersökningsledaren eller åklagaren finner att det finns ett möjligt enskilt anspråk så ska denne i god tid underrätta målsäganden om detta. Den andra vägen att gå är att väcka en skild skadeståndstalan mot gärningsmannen där ni kräver honom på ersättning enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. I vissa fall när det rör sig om ringa skadestånd så hör inte brottet under allmänt åtal (om brottet hör enskilds rätt och det inte finns synnerliga skäl att väcka åtal) och i dessa fall har inte åklagaren rätt att väcka åtal. I dessa fall kan man väcka enskilt åtal, och till detta åtal kan man kumulera ett skadeståndsanspråk om det är ett anspråk i anledning av brottet. Vem blir då att stå för självrisken? Erat skadeståndsanspråk kommer basera sig på den skada som åsamkats er, och självrisken är i det avseendet irrelevant. Det är inte orimligt att ni hade fått rätt rörande ett skadeståndsanspråk, men som ni själv påpekar så kanske inte gärningsmannen kan betala detta. Ni kommer av domstolen få en exekutionstitel som ni kan använda för att driva in skulden genom kronofogdens utmätningsförfarande. Trots detta kanske ni inte får ut pengarna. Det kan också anmärkas att försäkringsgivaren oftast har regressrätt på det belopp de betalar ut till er, och därav kan ert anspråk förändras. Eftersom jag inte har alla omständigheter som krävs kan jag inte svara på dessa frågor. Hoppas detta svar hjälpte er!MVH,

Hur går jag resning i ett lantmäteriärende när domstolen gett avslag?

2020-12-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har begärt resning i ett Lantmäteriärende (klyvning) där Lantmäteriet inte tog hänsyn till att den ena klyvningslotten hade en befintlig VA-servis medan den andra saknade. MMÖD svarar nu och avslår resningen (sent inkommen) och inga synnerliga skäl finns för tidsutdräkten. I min resningsansökan menade jag att Lantmäteriet hade gjort ett formellt fel som inte tog fram ett graderingvärde för de båda klyvningslotterna. Här menar MMÖD att ansökan är för sent inkommen och avvisar därför klagan över domvillan.Min fråga är om jag har möjlighet att överklaga till HD och om det i första hand är tidsutdräkten som jag ska förklara (försutten tid).Är intresserad av juridik och för min egen talan. Kanske är jag alldeles för känslig för orättvisor som i detta fall.Behöver råd om fortsättningen.Skickar gärna in resningsansökan samt domstolens svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtöver din fråga har vi fört en del korrespondens i ärendet per e-post och jag har även tagit del av domstolens beslut. Domstolens bedömning är som du förstår det att det inte föreligger några synnerliga skäl, vilket är vad du behöver inrikta din överklagan på. Du anför även i korrespondensen att i frågan om domvillan så öppnar sig möjligheten att få en bedömning i sakfrågan om man kan hävda att återställa försutten tid. Domstolens tolkning av din ansökan är att du (1) ansökt om resning avseende beslut om klyvning av fastighet samt (2) klagan över domvilla. Som skäl för ansökan förstås det som att du gjort gällande att Lantmäteriet förfarit felaktigt då ingen hänsyn tagits till att den ena klyvningslotten hade en betald VA-servis medan den andra var helt utan. Domstolen beslutade att avslå din ansökan om resning och avvisa din klagan över domvilla.Anledningen till att resning inte beviljats avseende beslutet om klyvning är att ansökan inte getts in inom rätt tid. I 58 kap. RB finns regler för när ansökan om resning måste ges in. Tidsgränsen är mellan 6 månader – 1 år, beroende av vilken resningsgrund som åberopas. I ditt fall vann beslutet om klyvning laga kraft i november 2018 och ansökan om resning gavs in den 30 juni 2018. Därför kan du inte beviljas resning enligt reglerna i rättegångsbalken. Enligt 42 § lagen om domstolsärenden (ärendelagen) får resning äga rum även i andra fall, om det finns synnerliga skäl. Enligt domstolen saknas det synnerliga skäl, varför resning inte beviljas. Vad gäller din klagan över domvilla regleras bestämmelserna därom i 59 kap. 1-2 § rättegångsbalken. Klagan om domvilla på grund av rättegångsfel ska ges in inom sex månader från att domen vann laga kraft. I ditt fall har mer än sex månader förflutit varför din klagan om domvilla avvisats.Resning kan beviljas vid synnerliga skäl, trots att längre tid har förflutitDet brukar beträffande den allmänna domstolsprocessen hävdas att resnings- och domvilloinstituten riktar sig mot ett avgörandes rättskraft, medan återställande av försutten tid riktar sig mot dess laga kraft.Att ett yrkande om resning kan bifallas trots att förutsättningarna enligt rättegångsbalken inte är uppfyllda torde enligt förarbetena till ärendelagen främst gälla den situationen att den enskilde påkallar åtgärden alltför sent. När det föreligger synnerliga skäl bör alltså resning kunna beviljas beträffande ett beslut som grundas på en uppenbart oriktig rättstillämpning även när felet uppmärksammas mer än sex månader efter laga kraft (prop. 1995/96:115 s. 177). Högsta domstolen har i praxis (NJA 2016 s. 389, NJA 2016 s. 395) uttalat att det kan te sig märkligt att ärendelagen hänvisar till tidsfristerna om det ändå är möjligt att bryta igenom dem. Saken får enligt domstolen ändå förstås så att kraven för ett bifall vid en prövning i sak måste ställas högre, när tidsfristerna enligt rättegångsbalken har löpt ut. Som framgår ovan är det möjligt att avvika från balkens bestämmelser inte endast när det gäller tidsfrister för påkallandet av den extraordinära åtgärden utan också när det gäller övriga i balken angivna förutsättningar för en sådan åtgärd. Resning bör enligt förarbetena till ärendelagen kunna beviljas t.ex. i sådana fall där det finns två lagakraftvunna domstolsavgöranden angående samma förhållande av vilka materiellt sett endast det ena avgörandet kan vara riktigt (prop. 1995/96:115 s. 177).Det framgår av bl.a. NJA 2016 s. 389 att det ligger på domstolen att rättsligt kvalificera de omständigheter som sökanden har åberopat och pröva dem enligt de resningsgrunder som domstolen anser vara tillämpliga. Om domstolen kommer fram till att resning inte kan beviljas genom en tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser, ska domstolen därför pröva om de åberopade omständigheterna utgör synnerliga skäl för resning enligt ärendelagen även om sökanden inte har åberopat ärendelagens regel (så har skett i ditt fall). När det gäller tilläggsregeln måste mycket stor hänsyn tas till det intresse en eventuell enskild motpart kan ha av att den extraordinära åtgärden inte beviljas (prop. 1995/96:115 s. 177). Högsta domstolen har i NJA 2016 s. 395 gett uttryck för den allmänna utgångspunkten att tilläggsregeln ska tillämpas mycket restriktivt när ett enskilt motintresse skulle påverkas av en resning. En tillämpning av tilläggsregeln kan vara mer eller mindre närliggande för resningsdomstolen alltefter omständigheterna i det enskilda fallet. Av rättssäkerhetsskäl och av hänsyn till den enskilde bör det dock i normalfallet ligga på resningsdomstolen att i sina skäl redovisa att en prövning enligt regeln om synnerliga skäl har skett. Om domstolen anser att en prövning enligt den regeln inte föranleder några närmare överväganden, bör dock skälen för beslutet kunna hållas mycket korta (NJA 2016 s. 389).Återställande av försutten tidAv 58 kap. 11 § rättegångsbalken följer att den som har försuttit tiden för överklagande av ett beslut kan få tiden återställd, om hen haft laga förfall. Detta innebär att hen ska ha en giltig ursäkt som har orsakat att överklagandet inte kunnat ske i tid. En ansökan ska enligt rättegångsbalken göras inom tre veckor efter det att förfallet upphörde och senast inom ett år efter det att fristen gick ut. När parten faktiskt har överklagat men för sent räknas treveckorsfristen från den dag då det förelåg ett lagakraftägande avvisningsbeslut, om det inte finns klara skäl mot detta.En fråga om laga förfall för överklagande i rätt tid aktualiseras vanligen av att ett överklagande har kommit in för sent till domstolen. Postförbindelser är sällan helt avbrutna men ett brev kan försenas. För att den som sänder ett överklagande per post ska anses ha haft laga förfall på grund av en sådan försening krävs att överklagandet postats i sådan tid att det vid normal postgång skulle ha avskilts för domstolens räkning på postanstalten senast dagen före den sista dagen för överklagande. I NJA 2019 s. 526 uttalade Högsta domstolen att normal postgång numera är att ett brev delas ut inom två arbetsdagar från inlämningsdagen och att laga förfall därför kan anses föreligga om ett överklagande inte kommit fram i tid eller avskilts för domstolens räkning om det har lämnats in för postbefordran minst tre arbetsdagar före angiven sista dag för överklagandet. Det finns flera rättsfall som utvisar att laga förfall kan grundas på att beslutsinstansen i strid mot gällande bestämmelser har underlåtit att sända beslutet till den som vill överklaga. I ett ärende kan man behöva föra tillbaka principen att laga förfall kan grundas på att beslutsinstansen underlåtit att sända beslutet till den som vill överklaga på det sättet, att laga förfall kan grundas på att domstolen eller en motpart inte har fullgjort en skyldighet att ta fram adressuppgifter m.m. för den som vill överklaga och domstolen därmed försatts ur stånd att sända beslutet till honom eller henne. Laga förfall föreligger regelmässigt när en klagande som inte är jurist har följt sådana anvisningar om överklagande som beslutsinstansen har lämnat och som har varit felaktiga eller bristfälliga. Laga förfall kan uppstå också till följd av att klaganden över huvud taget inte har fått några anvisningar.Den omständigheten att någon haft laga förfall för att överklaga i rätt tid innebär inte i sig att han eller hon har någon rätt att få tiden återställd, då bestämmelsen är fakultativ. Vad som i undantagsfall kan tala mot ett återställande är att det beslut det gäller redan har genomförts och att de förhållanden som förelåg före beslutet inte alls eller endast med stora svårigheter kan återställas.I ditt fall kan du beviljas resning om du kan visa på synnerliga skäl, trots att tiden gått utöver vad som stadgas i rättegångsbalken. Synnerliga skäl är ett högt ställt krav och används bara i undantagssituationer. I den bedömningen ska även beaktas det enskilda motintresset (dvs. den andre parten i ärendet). Domstolen har i enlighet med vad den ska gjort en prövning först av rättegångsbalkens regler, sedan tilläggsregeln i ärendelagen om synnerliga skäl. Eftersom det gått så lång tid är därmed den utväg du har att visa att synnerliga skäl finns.Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag förlora mitt arv genom en tredskodom?

2020-12-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Arvstvist. Vi var tre syskon. En av oss har nu avlidit. Jag har nu fått en stämning från min kvarvarande syster. Jag vet inte om jag vågar gå vidare. Vad händer vid en tredskodom? Förlorar jag min arvslott?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du undrar vad som händer vid en tredskodom och om du kan förlora ditt arv. Tillämplig lag är rättegångsbalken (RB). Kan jag förlora mitt arv genom en tredskodom?Det som händer vid en tredskodom är att din systers yrkande beviljas i sin helhet och du förlorar tvistemålet (44 kap. 8 § andra stycket RB). Endast i undantagsfall, om din systers yrkande t.ex. klart strider mot gällande rätt, så kommer detta inte att ske. Därför är det viktigt att du skickar in ett svaromål inom den angivna tiden i stämningen (44 kap. 7 a § RB). Gör du inte detta så kommer du troligtvis att förlora arvstvisten och således ditt arv. Som huvudregel ska dessutom den förlorande parten betala rättegångskostnaderna (18 kap. 1 § RB). Du kan ansöka om återvinning om en tredskodom meddelasOm en tredskodom meddelas så har du rätt att ansöka om återvinning inom en månad (44 kap. 9 § första stycket RB). Återvinning innebär att målet återupptas från där det avslutades när tredskodomen meddelades. Du har dock endast rätt att ansöka om återvinning en gång (44 kap. 10 § RB). Ansöker du inte om återvinning så träder domen i kraft (44 kap. 9 § första stycket RB). Behöver du ytterligare hjälp, t.ex. ett juridiskt ombud som hjälper dig under din process så kan du boka tid här: https://lawline.se/boka Hoppas att svaret har varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,