Måste en ideell förening ha en ordförande?

2020-03-03 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en musikkår som drivs som en ideell förening. Inför kommande årsmöte har vi ingen som vill bli ordförande. Vi får ihop en styrelse men ingen av dessa vill ta på sig ordföranderollen. Vilket ansvar har en ordförande? I våra stadgar står det att ordförande leder styrelsearbetet och ska övervaka att stadgarna efterlevs. Kan vi fortsätta vår verksamhet utan att någon har ordföranderollen eller måste vi upphäva vår verksamhet efter 94 år?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ideell förening Det finns ingen lag som reglerar hur en ideell förening ska vara organiserad. Tidigare rättsfall, allmänna principer och lagregler på andra områden är det som man får vända sig till för att ta reda på vad som gäller.Det finns ett generellt krav på att en ideell förening ska ha en styrelse eller annat organ som kan företräda föreningen, eftersom föreningen är en juridisk person som måste representeras av någon. I praxis har detta krav inneburit att styrelsen har en ordförande, en sekreterare och en kassör. Att föreningen är en juridisk person innebär att den har kapacitet att förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, det vill säga ingå avtal i eget namn, samt föra talan inför domstol och andra myndigheter. Vad händer om det inte finns någon kandidat till ordförandeposten?Ingen kan tvingas bli vald som styrelseordförande mot sin vilja. Skulle föreningen inte ha någon ordförande behöver inte styrelsen enligt min bedömning upplösas, däremot kan det få effekt på huruvida föreningen fortfarande kan betraktas som en juridisk person. Om föreningen inte längre betraktas som en juridisk person kommer avtal som ingås av föreningen i själva verket ingås av föreningens representanter personligen. Representanterna kommer i sådant fall själva att ansvara för de eventuella skyldigheter som avtalen genererar. Föreningen har alltså i detta fall inte längre någon rättskapacitet och kan inte ingå avtal i eget namn som en juridisk person. Vad kan ni göra?Om föreningen inte vill välja ordförande pga. att ni inte vill lägga allt ansvar på en person så kan ni exempelvis skriva i stadgarna att "alla medlemmar i föreningen eller styrelsen har lika stort ansvar för frågor som berör den ideella föreningen" eller liknande. På så sätt kan ni genom stadgarna markera att alla har lika stort ansvar.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När kan tiden för ett årsmöte i en ideell förening senast ändras?

2020-02-29 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Kan en ideell förening byta tiden för ett årsmöte? Föreningen behöver enligt stadgarna kalla minst 1 månad i förväg och det är 16 dagar kvar till årsmötet. Tanken är att flytta årsmötet från kl. 13 till kl. 19 samma dag.Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kallelse till årsmöte:Ideella föreningar regleras inte i svensk lag. Istället blir det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Vägledning kan även inhämtas från praxis och god föreningssed.I stadgan framgår att kallelsen till årsmötet ska ske senast en månad innan det faktiska årsmötet. En ändring av tid för årsmötet 16 dagar innan är alltså för kort tid innan och strider mot föreningens stadgar. Generellt finns ofta en möjlighet att ogiltigförklara beslut som fattats på ett årsmöte med en felaktig kallelse. Om alla som ska delta på årsmötet godkänner tidsändringen är det självklart okej att hålla mötet senare på dagen. Sammanfattning:En ideell förening styrs av det som står i dess stadgar. Om kallelsen ändras för kort tid innan årsmötet blir den felaktig.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att säga upp ett aktieägaravtal?

2020-02-27 i Bolag
FRÅGA |HejJag är aktieägare i ett aktiebolag med en omsättning på ca 15 msek. I bolaget finns även ett aktieägaravtal som alla ägare accepterat. Detta skedde för 7 år sedan. Idag är flera paragrafer i detta avtal sådant som löpande skapar onödiga konflikter. Detta mycket beroende på att ägarandelarna är mycket ojämnt fördelade. Aktieägaravtalet har ingen bestämd tidsgräns dvs. som jag förstår det så kan det sägas upp med 3 eller 6 månaders varsel? Därefter är det uteslutande aktiebolagslagen som gäller antar jag?Är det bolagets styrelse som kan säga upp avtalet? Om så krävs det ett enhälligt beslut i styrelsen eller ett normalt majoritetsbeslut?Med vänlig hälsning,/Sigge Haraldsson
Binh Tran |Hejsan,AvtalsfrihetEtt aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktiebolagslagen. Det finns därför ingenting i aktiebolagslagen som reglerar hur ett aktieägaravtal ska se ut. I Sverige är avtalsfrihet rådande, vilket betyder i ditt fall att det är avtalet som är den första juridiska källan för vad för reglering som ska gälla. Det innebär att de frågor som du har ställt ska vägledning först letas i avtalet.När avtalet inte reglerar de frågor som är aktuella.Först och främst bör nämnas att bara den som är bunden av avtalet är part i avtalet. Om alla i bolagets styrelse är bunden av avtalet så är det styrelsen som kan säga upp avtalet. Om det är alla i styrelsen + 1 person, så är det även denna extra person part i avtalet och måste beaktas.Om aktieägaravtalet inte reglerar vad som som krävs för att få avtalet ändrat så är avtalet, som alla andra avtal subjekt för tolkning. Det finns väldigt många olika åsikter i doktrinen kring hur aktieägaravtal ska tolkas. Det är oklart om det finns något enhetligt sätt att hantera aktieägaravtal eller om bedömningar får ske i varje enskilt fall, men inte ens detta går att bevisa eftersom det råder en skriande brist på rättspraxis från Högsta domstolen vad gäller just aktieägaravtal. Eftersom skiljeförfarande är det dominerande valet av tvistlösning saknas vägledande domar som är tillgängliga för offentligheten.En rådande åsikt är dock att partsavsikten ska vara vägledande för hur avtalet ska tolkas, men om det inte finns en gemensam partsavsikt har HD i fallet NJA 2014 s 960 uttryckte sig på följande sätt:""I målet har det inte gjorts gällande att det mellan parterna har förts några diskussioner om hur de omtvistade villkoren ska tolkas. Inte heller i övrigt kan det fastställas någon gemensam uppfattning. Det saknas alltså en gemensam partsavsikt. I det läget ska tolkningen bygga på objektiva grunder."HD menar alltså om det inte finns någon gemensam partsavsikt att stå på så måste vi falla tillbaka till objektiva grunderna, exempelvis syftet med ett aktieägaravtal och funktionen av den. Ett aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktieägaravtalet. Det betyder att aktieägarna har velat reglera något som bolagsordningen och lagen inte har gjort. Avtalet bör därför tillmätas mer tyngd, men om avtalet förblir oreglerat i något hänseende (som t.ex rösterna för att ändra avtalet) måste det anses anses vara konsensus att bolagsordningen och aktiebolagslagen ska gälla.Ändring av avtalet eller uppsägning av avtalet bör därför följa bolagsordningen och aktiebolagslagen. Aktiebolagslagens 7 kap 40§ kräver mer än 50% av rösterna gällande beslut som inte har med val att göra. I andra stycket så stadgas det att bolagsordningen dock ska gå före denna bestämmelsen, så om bolagsordningen har en annan bestämmelse om röster så ska denna gälla först.SammanfattningSom svar på dina frågor kan följande sägas. Aktieägaravtalet gäller först, om denna inte ger någon vägledning så ska bolagsordningen gälla. Om bolagsordningen inte reglerar detta så gäller aktiebolagslagen, specifikt 7 kap 40§ där det krävs mer än 50% av rösterna för att besluta om ändring/uppsägning av avtalet. Om det finns några otydligheter så hör av dig till binh.tran@lawline.seMed vänliga hälsningar.

Hur fattas beslut om försäljning av fast egendom i samfällighetsföreningar?

2020-02-27 i Föreningar
FRÅGA |Ta en samfällighetsförening som förvaltas genom en styrelse och föreningen skattar självständigt för sitt resultat. I föreningen ingår samfällda vägar, skog etc men även några avstyckade bostadsarrendetomter. På senare år har föreningen fått förfrågan från arrendatorer om att få köpa sin arrenderade tom.Stämman beslutar ju om försäljning ska ske eller inte men frågan är;- om styrelsen förordar att inte sälja, kan stämman ändå besluta om försäljning?- om försäljning då ska ske, kan stämman besluta om vad som ska göras med pengarna, t ex utdelning?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör samfälligheter och frågor om dessa regleras i Lag om förvaltning av samfälligheter (samfällighetslagen).Vem beslutar om försäljning av bostadsarrendetomterna?Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ och enligt 47 § samfällighetslagen är det under föreningsstämman som medlemmarna har rätt att delta i förvaltningen av föreningens angelägenheter. Enligt 51 § samfällighetslagen är det stämman som beslutar om överlåtelse av fast egendom och för att beslut ska fattas krävs det minst två tredjedelar av de angivna rösterna om inget annat är föreskrivet i stadgarna. Sammanfattningsvis är det stämman som beslutar om försäljning av bostadsarrendetomterna och eftersom stämman är högsta beslutande organ har de rätt att fatta beslut om detta även om styrelsen motsätter sig beslutet. Däremot så måste minst två tredjedelar av medlemmarna som är med på stämman vara överens om att bostadsarrendetomterna ska säljas för att beslut ska kunna fattas. Vem beslutar vad som ska göras med pengarna från försäljningen?En samfällighetsförening är en juridisk person vilket innebär att föreningen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter (17 § samfällighetslagen). Föreningen har även äganderätten till de avstyckade bostadsarrendetomterna enligt 5 § samfällighetslagen. Detta innebär att pengarna från försäljningen tillkommer föreningen. Intäkten från försäljningen kommer alltså läggas till föreningens resultat och beslut om utdelning till medlemmarna fattas av årsstämman. Det är också stämman som antar en budget/ekonomisk plan för året. Styrelsen ska sköta föreningens angelägenheter i överensstämmelse med stadgarna och stämmobeslut (35 § samfällighetslagen). Detta innebär att om stämman beslutar hur pengarna ska användas är styrelsen bundna av beslutet så länge det inte är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose (18 § samfällighetslagen).Sammanfattning och handlingsplan:Det är stämman som är högsta beslutande organ i en samfällighetsförening och uppgiften att besluta om försäljning av fast egendom tillkommer stämman. Hur pengarna från försäljningen ska fördelas och om det ska ske en utdelning till medlemmarna är också ytterst upp till stämman att besluta om. Styrelsen ska sköta föreningens angelägenheter men måste alltid följa stadgarna samt beslut som har fattats av stämman. Om du inte vill att försäljningen ska ske rekommenderar jag att du förbereder dig inför stämman och lägger fram argument varför försäljningen inte ska ske. För att försäljningen ska kunna genomföras måste nämligen två tredjedelar rösta för detta, så om du lyckas övertala mer än en tredjedel att försäljningen inte borde ske så kommer stämman inte kunna fatta beslut om försäljning. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan en aktieägare kräva de andra på pengar när bolaget har gått med förlust?

2020-03-01 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag äger ett aktiebolag med fyra stycken andra och vi ska få 20 % av vinsten var vid utdelning. Det hände en olycka som bidrog till att hela aktiebolaget gick med en förlust på 250 000 kronor istället för en vinst på 1,2 miljoner kronor som vi först hade räknat med. Nu är det så att en av ägarna har fått för sig att det inte var hennes fel att denna förlust uppstod varvid hon anser sig ha rätt till 240 000 kronor som hon skulle fått vid utdelningen. Hon påstår att vi andra ska betala henne detta. Har hon rätt till dessa pengar eller hur fungerar det?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagEftersom din fråga berör aktiebolagsrätt så är aktiebolagslagen, härefter förkortad som ABL, tillämplig (1 kap. 1 § ABL). Hur ska en vinst fördelas? Huvudregeln är att likhetsprincipen gäller, vilket innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget (4 kap. 1 § ABL). Detta verkar även gälla i ert fall eftersom du i din fråga skriver att ni alla ska få samma andel av vinsten. Vad kan utdelas? En vinstutdelning är en värdeöverföring som ska beslutas om på bolagsstämman (17 kap. 1 § första stycket 1 punkten och 18 kap. 1 § ABL). Det är dock enbart bolagets fria egna kapital, grundat på den senast fastställda balansräkningen och med beaktande av ändringar som skett efter balansdagen, som överhuvudtaget får utdelas, vilket brukar kallas för beloppsspärren (17 kap. 3 § första stycket ABL). Därtill finns det en så kallad försiktighetsregel vilken innebär att man måste ta hänsyn till bolagets risker, likviditet, verksamhetens omfattning och så vidare när man bedömer vad som får utdelas (17 kap. 3 § andra stycket ABL). Man ska helt enkelt blicka framåt och bedöma vad som är "rimligt". Det är svårt att i din fråga utröna om det finns tillräcklig täckning i det fria egna kapitalet för att göra en sådan utdelning. I vart fall kvarstår likhetsprincipen som innebär att ni alla har rätt att ta lika stor del av utdelningen, och att ett beslut om utdelning som sagt var ska fattas av bolagsstämman. Ett sådant beslut fattas med enkel majoritet (7 kap. 40 § ABL). Observera att ni får välja att avstå era delar till förmån för någon annan, men det är ingen skyldighet. Är ni skyldiga att betala henne 240 000 kr? Som ovan framgått finns det alltså ingen skyldighet för er som aktieägare att låta en vinstutdelning göras till henne. Det tåls även att framhållas att ett aktiebolag är en egen juridisk person, och för att hon ska kunna framställa ett betalningsanspråk (i form av skadestånd) till er personligen krävs i princip att ni uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har tillfogat bolaget eller en aktieägare skada genom överträdelse av lag eller bolagsordning (29 kap. 3 § ABL). En motsvarande bestämmelse finns även för det fall du/ni sitter i bolagets styrelse (29 kap. 1 § ABL). I detta fall finns dock inget som tyder på att ni har handlat uppsåtligt eller av grov oaktsamhet för att tillfoga bolaget eller henne skada, och därmed finns inte heller på den grunden rätt till några pengar. Sammanfattning Under förutsättning att ni inte har något aktieägaravtal där något annat regleras, eller att något annat framgår av bolagsordningen, så har hon inte rätt att kräva er på pengarna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem betalar bankens böter?

2020-02-28 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Vem får böterna när banker bötfälls, tänkt på Danske Bank mm
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om en bank bötfälls blir banken som utgångspunkt betalningsskyldig. Böterna blir alltså kostnader för banken som juridisk person.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Uteslutande av styrelseledamot i ett aktiebolag

2020-02-27 i Bolag
FRÅGA |Vi är 4 delägare i ett AB. 2 i förening tecknar bolaget. Tyvärr har en delägare, utan styrelsebeslut, ej 2 i förening begått, typ alla bedrägeri som vi kan komma på . Tex, förfalskat fullmakt på banken, vilket gav vederbörande full access till bolagets bankkonto med eget loggin. Hon valdes som bokföringsansvarig, pga av att ekonomi är hennes tidigare proffision. Vi 4 trodde vi satte in aktieägartillskott på 680 000 kr av 3 delägare. Inget från den 4e personen. Tom flera månader innan vårt första möte då vi beslutade att starta upp företaget, hade personen i fråga öppnat bankkonto, köpt domäner (i sitt namn) och börjat samla "avdraggilla" kvitton i sin firma som hon sedan vi klivit ombord började dra av. kontot tömmas på fakturor från hennes och hennes mans konto, med för oss övriga , ej kända eller beslutade fakturor. Efter en tid, bad vi två, delägare, dvs 50 % av företaget om att få se den lilla bokföring vi trodde att vi hade. Då startade konflikten, vi vägrades av personen men då hade hon "lyckats få över" delägare 2 på sin sida. Delägare 2 har en relation med personen sedan många år. Beroende ställning. 2 advokater fick ut bokföringen, chock, tömt konto. Då fick vi reda på den falska fullmakten, varav banken spärrade våra konton och fullmakter. Då försatte personen + delägare 2 bolaget i konkurs .Till slut vann vi i HD. Ej Konkurs. Hur utesluter vi henne ? Personen hotar med att försätta i konkurs igen.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du se till att delägaren som genomfört handlingarna du beskriver inte ska kunna binda bolaget genom rättshandlingar längre. För att kunna binda ett aktiebolag till avtal krävs firmateckningsrätt. Regler om aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL).Vem har firmateckningsrätt i ett aktiebolag?Styrelsen som helhet kan teckna ett aktiebolags firma enligt 8 kap 35 § ABL. En enskild styrelseledamot kan inte i egenskap av styrelseledamot företräda bolaget utåt. Det är styrelsen som bolagsorgan som företräder bolaget.Styrelsen kan dock bemyndiga en person att bli så kallad särskild firmatecknare enligt 8 kap. 37 § ABL. En särskild firmatecknare kan ensam företräda bolaget utåt och teckna dess firma. Denna person kan till exempel vara en enskild styrelseledamot. Ett bemyndigande ska registreras hos Bolagsverket för att få verkan, och för att återkallas måste det avregistreras hos Bolagsverket (se 8 kap. 38 § ABL).Sammanfattningsvis kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet så att delägaren inte längre har rätt att teckna bolagets firma. Som jag uppfattar det har ni dock inget förtroende kvar för delägaren och då kan en lösning vara att avsätta delägaren som styrelseledamot. På det sättet kommer delägaren inte delta i firmateckningen över huvud taget.Hur kan ni avsätta delägaren som styrelseledamot?Styrelsen utses av bolagsstämman om inte annat är angivet i bolagsordningen (8 kap. 8 § ABL). Om det är bolagsstämman som har tillsatt en styrelseledamot är det bara bolagsstämman som kan avsätta styrelseledamoten under ledamotens mandattid (8 kap. 14 § ABL). Det framgår inte i din fråga hur styrelsen har tillsatts men jag utgår från att alla fyra delägare är med i styrelsen och att ni fyra delägare har tillsatt styrelsen (det vill säga ni fyra) på en bolagsstämma. I så fall måste ni, för att avsätta en styrelseledamot, kalla till en extra bolagsstämma (7 kap. 13 § ABL) och där fatta majoritetsbeslut om uteslutning (7 kap. 40 § ABL). Delägaren som ni vill utesluta ur styrelsen får inte vara med och rösta om uteslutningen enligt 7 kap. 46 § ABL vilket innebär att det räcker med att två av er röstar för uteslutning. För att stämmobeslutet om uteslutning ska få verkan krävs dock enligt 8 kap. 13–14 §§ ABL att beslutet anmäls hos Bolagsverket.Vem kan försätta bolaget i konkurs?En konkursansökan kan göras av en borgenär, det vill säga en person eller ett företag som har en fordring på bolaget (2 kap. 4 § konkurslagen). En konkursansökan kan även göras av en gäldenär, det vill säga av aktiebolaget själv (2 kap. 3 § konkurslagen). Bolagsstämman kan fatta beslut om likvidation med majoritetsbeslut om inte annat är föreskrivet i bolagsordningen (25 kap. 1–2 §§ ABL). Enligt NJA 2013 s. 1250 kan dock ett majoritetsbeslut om likvidation mot en minoritetsägares vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § som innebär att stämmobeslut inte får vara ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Sammanfattningsvis kommer delägaren även om hon är utesluten ur styrelsen kunna gå på bolagsstämman. På bolagsstämman krävs mer än 50% av rösterna för att försätta bolaget i likvidation och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Dock kan beslut om likvidation mot er vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL. Sammanfattning och handlingsplan:För att förhindra att delägaren kan teckna bolagets firma kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet hos Bolagsverket. Vidare kan ni avsätta delägaren från styrelsen genom stämmobeslut och anmälan till Bolagsverket. Delägaren kommer dock fortfarande kunna delta på bolagsstämman. Enda sättet att helt bli av med delägaren är att köpa ut dennes aktier, men då krävs att delägaren går med på detta. Jag rekommenderar att ni kallar till extra bolagsstämma och avsätter delägaren genom majoritetsbeslut. Anmäl därefter ändringen till Bolagsverket. På det sättet kan delägaren inte längre delta i firmateckningen. Om delägaren går med på det och ni andra delägare har råd kan ni även köpa upp delägarens aktier så att hon inte längre är delägare i bolaget. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Överlåtelse av andel i ett handelsbolag

2020-02-25 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag är del ägare till handelsföretag 50/50 har jag rätt att sälja min ander
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan är huruvida du kan överlåta din andel i ett handelsbolag. Detta är en fråga som regleras främst av handelsbolagslagen. Är det tillåtet att överlåta en andel av ett handelsbolag?Utgångspunkten är att en ny bolagsman inte få träda in i bolaget utan att samtycke föreligger från övriga bolagsmän (2 kap. 2 § lagen om handelsbolag och enkla bolag).Om bolagsavtalet saknar regler om rätt för en bolagsman att sälja sitt delägarskap kan alltså den, som utan övriga delägares tillstånd gjort ett förvärv, inte kan kräva att bli bolagsman. En överlåtelse en andel anses privat rättslig (2 kap. 21 § första stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag). Förvärvaren (köpare) övertar överlåtarens (säljare) aktuella tillgodohavande det vill säga säljarens andel i bolagets behållna förmögenhet (2 kap. 9 § lagen om handelsbolag och enkla bolag) samt att en rätt att säga upp bolagsförhållandet (2 kap. 21 § lagen om handelsbolag och enkla bolag). Förvärvaren blir inte bolagsman fullt ut.Vad innebär detta för dig?Av det ovan anförda kan det konstateras att om inte bolagsavtalet innehåller en klausul som tillåter försäljning av andel i bolaget, kan du inte överlåta din andel utan den andra delägarens samtycke. Om du överlåter din andel utan samtycke från den andra delägaren samtycke, gör du dig skyldig till ett avtalsbrott. Du kan bli skyldig att till den andra delägare utge skadestånd för den ekonomiska förlust som följer på utträdet. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,