Kan en VD avskriva sig ansvar för bolaget?

2020-12-29 i Bolag
FRÅGA |Hej , det är så att jag sitter som VD i ett företag men funderade på att säga upp mig helt för jag känner att jag är orolig över ansvaret, kan man skriva ett avtal med firma ägaren att om något skulle hända med bolaget så har VD´n avskrivit sig allt ansvar och eventuella kostnader hamnar enbart på firma ägaren ? (Såklart med hans namn i underskrift)
Marija Stevanovic |Hej! Jag uppfattar din fråga som så att du undrar huruvida man kan komma överens om att du som VD inte ska ha något ansvar i det fall det händer något med bolaget. Jag har också förstått det som så att du kommer säga upp dig i det fall att det inte finns en sådan möjlighet. Att skriva ett avtal med firma ägaren är inte ett alternativ, däremot finns går det att bevilja ansvarsfrihet för en verkställande direktör. Ansvarsfrihet är ett särskilt beslut som fattas på ordinarie årsstämma och innebär att bolaget inte kommer att föra talan om skadestånd mot styrelseledamöter och/eller verkställande direktör avseende hur dessa skött sina uppdrag. Förfarandet regleras i Aktiebolagslagen (2005:551). Frågan om ansvarsfrihet är obligatoriskt, således måste det vid årsstämman fattas beslut om styrelseledamöter eller verkställande direktör ska beviljas ansvarsfrihet (7 kap. 11 § p.3 ABL). Genom att en styrelseledamot eller VD beviljas ansvarsfrihet bekräftar aktieägarna att de accepterat den förvaltning som styrelsen och VD:n utövat. Effekten av ett beslut om beviljad ansvarsfrihet är att rätten att väcka skadeståndstalan går förlorad. Denna huvudregel gäller med undantaget att talan kan väckas trots ansvarsfrihet i det fall att väsentlig information har undanhållits stämman (29 kap 11 § ABL). Om det istället är så att ansvarsfrihet inte beviljas kvarstår ansvaret, således har bolaget rätt att väcka en skadeståndstalan gentemot styrelseledamöterna eller VD:n (29 kap. 7 § ABL). Skadeståndsansvaret omfattar då skador som orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet vid utförandet av sitt uppdrag (29 kap. 1 § första stycket ABL).

Kan en styrelse i en BRF ändra ett beslut som fattats av årsstämman?

2020-12-28 i Föreningar
FRÅGA |Kan en styrelse i en BRF ändra ett beslut som fattats av årsstämman ?
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Vilka typer av beslut får fattas på årsstämma respektive styrelsemöten?Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive årsstämman kan besluta om. Styrelsen får dock inte besluta i alla frågor. Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen. Det handlar mer konkret om löpande arbetsuppgifter som bokföring, redovisning, underhåll av fastigheten, upphandling av tjänster för olika typer av arbeten, bankkontakter, arbetsgivaransvar om anställda finns etc. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en årsstämma fatta beslut om. Även i fråga om sådana åtgärder som formellt sett skulle kunna beslutas av en styrelse kan hänskjutas till årsstämman om det innebär stora kostnader för föreningen. Detsamma bör gälla när det finns anledning att tro att medlemmarna motsätter sig åtgärden. Det hör ihop med den aktsamhetsplikt som styrelsen har men kan vara svårt att bedöma för styrelsen. Föreningens stadgar kan även innehålla bestämmelser om hur beslut ska tas i vissa frågor.I bostadsrättslagen 9 kapitlet finns bestämmelser om föreningen. Här regleras de beslut som ska fattas på en årsstämma och också vilka majoritetskrav som ställs beroende på vilket ärende det handlar om.Som exempel på beslut som måste tas upp på stämman och vad som krävs i omröstning kan nämnas:- Beslut om val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).- Beslut om arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).- Andra beslut där styrelsen är jävig.- Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark (enkel majoritet).- Beslut som innebär ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär att en bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).- Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2/3 majoritet av hyresgästerna).- Beslut om stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd. I visst fall kvalificerad majoritet om ¾ majoritet på den andra stämman).I parenteserna framgår vad som krävs för att beslut ska kunna fattas.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsingar,

Likvidation av kommanditbolag vid för få ägare

2020-12-22 i Bolag
FRÅGA |Om man har ett kommanditbolag och kommanditdelägaren (med begränsat betalningsansvar) har avlidit för 2,5 år sedan. Sedan dess är det endast en person kvar i bolaget (ansvarig bolagsman). Dödsboet efter kommanditdelägaren har skiftats. Är det möjligt att fortsätta driva kommanditbolaget? På Bolagsverkets sida läser jag "Om antalet bolagsmän är mindre än två i sex månader anses företaget ha gått i likvidation." samt "Om företaget gått i likvidation ska det anmälas till Bolagsverket för registrering."1. Måste det gamla kommanditbolaget gå i likvidation och ett nytt bolag t ex Aktiebolag/Enskild firma nyregistreras?2. Är det möjligt att omvandla det gamla kommanditbolaget till enskild firma/alt. aktiebolag?3. Eller har möjligen det gamla kommanditbolaget automatiskt omvandlats till enskild firma?Vänliga hälsningar
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämpliga lagar är lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) samt handelsregisterlagen (HRL).Bolaget måste avvecklas på grund av likvidationstillståndSom du själv nämner är det så att om kommanditbolaget bestått av en person över en sex månaders tid anses bolaget ha trätt i likvidation (2 kap. 28 § HBL). I det här fallet har således likvidationstillstånd automatiskt inträtt, vilket innebär att bolaget måste avvecklas. Personen som är kvar i bolaget ska omgående anmäla likvidationen till Bolagsverket (13 § och 14 § HRL). Begränsade möjligheter att ingå förbindelserEfter att sex månader passerat har bolaget endast vissa möjligheter att ingå förbindelser, såsom nödvändiga åtgärder för lämplig avveckling (2 kap. 35 § HBL). Anledning till detta är en vilja att framtvinga att bolaget löses upp.Nytt bolag behöver registrerasKommanditbolaget måste alltså avvecklas. Det här innebär att man är tvungen att starta upp och registrera ett nytt företag om man vill ha en företagsverksamhet framöver. I och med att sexmånadersfristen passerats är det inte längre möjligt att omvandla kommanditbolaget till någon annan bolagsform.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Får man som omyndig vara vice ordförande i en ideell förening?

2020-12-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej, min fråga är att får jag som är icke myndig person skriva på papper om att bli vice ordförande i en idel förening & även hur är det om jag nu skulle vilja lämna en idel förening, när får jag göra detta?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller just ideella föreningar finns det ingen lag som reglerar dessa, utan relevanta rättskällor blir således andra lagar, men framförallt föreningens egna stadgar (regler/villkor). Det finns inget som hindrar dig som omyndig att ta ann en sådan roll i föreningen. Detta beror främst på den föreningsfrihet som råder i Sverige vilken även gäller för dig som minderårig. Detta förutsätter som sagt att stadgarna inte anger annat. Observera däremot att reglerna är annorlunda om det rör sig om en förening som bedriver ekonomisk verksamhet (vilket en ideell föreningen inte gör). Vad gäller frågan om att utträda föreningen beror även detta på vad stadgarna hos föreningen anger. Ifall det saknar regler om detta går det att till viss mån finna vägledning från hur tidigare utträdelser skett inom föreningen. Jag rekommenderar dig därför att fråga föreningen om hur det går till. Ett ytterligare sätt att hitta vägledning på är genom lagen om ekonomiska föreningar. Här måste man dock vara lite försiktig. För att läsa mer om det se här eller återkom. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Bolags hantering av avlidna aktieägares aktier

2020-12-29 i Bolag
FRÅGA |Hej, vi är ett företag med ett hundratal aktieägare. Bolaget är vilande men skall sättas igång igen. Problemet vi nu ställs inför är att ett antal aktieägare har avlidit. Hur gör vi med deras aktier? Jag vet inte hur jag får kontakt med eventuella arvingar till de avlidna ägarna.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL).Utredning Att ingen verksamhet bedrivs i ett aktiebolag, något som ibland kallas att företaget är vilande, saknar självständig juridisk betydelse. Ett aktiebolag som inte bedriver någon verksamhet måste alltså uppfylla samma löpande förpliktelser som ett aktivt aktiebolag, exempelvis i form av att en komplett styrelse måste finnas och årsredovisningar måste upprättas. Enligt 5 kap. 1, 5 och 7 §§ ABL ska ett aktiebolag föra aktiebok som ska innehålla uppgifter som aktieägare och aktier, något som styrelsen som huvudregel är ytterst ansvarig för. I 5 kap. 11-12 §§ ABL framgår att ansvaret för aktieboken övergår till en värdepapperscentral för så kallade avstämningsbolag, det vill säga aktiebolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister. I 5 kap. 9 § ABL regleras förutsättningarna för att styrelsen i ett kupongbolag, ett bolag som inte är ett avstämningsbolag, ska vara förpliktad att ändra aktieboken. Ändringar ska ske när uppvisar ett aktiebrev och kan styrka sitt förvärv samt om en aktieägare eller annan behörig person anmäler att ett förhållande i aktieboken ändrats. Av paragrafens ordalydelse framgår att ändringar i aktieboken ska ske på grundval av uppvisat aktiebrev, anmälan eller motsvarande från förvärvare av aktier, aktieägare eller någon annan behörig person. Motsatsvis framgår alltså att styrelsen inte har någon skyldighet att på eget initiativ föra in eller anteckna uppgifter i aktieboken, även om omständigheter som i och för sig kan föranleda sådant införande eller anteckning kommer till styrelsens kännedom på ett eller annat sätt. Såväl praxis som förarbeten ger stöd för detta, som även innebär att aktieägare inte kan avföras ur aktieboken på styrelsens initiativ. En ny ägare måste dock för att få utöva sina aktierättigheter tas upp i aktieboken och kan därför sägas ha incitament att begära detta, något som framgår av 4 kap. 37 § ABL. Underlåtenhet att föra och offentliggöra aktiebok är enligt 30 kap. 1 § ABL straffbar.I ert nu aktuella fall tolkar jag det som att aktieboken inte ändrat sedan aktieägare avlidit och deras arvingar tagit över de avlidnas aktier. Enligt min preliminära uppfattning är det primärt upp till de nya aktieägarna att begära att deras innehav tas med i aktieboken eftersom styrelsen såsom berörts inte är skyldig att ändra aktieboken självmant. Hur detta är förenligt med styrelsens straffbelagda uppdrag att föra aktieboken är dock för mig något oklart. Om ert bolag är ett avstämningsbolag är det såsom berörts värdepapperscentralen som är skyldig att föra aktieboken, vilket enligt min uppfattning innebär att bolaget inte har lika starka incitament att utreda förhållandena. Eftersom den exakta gränsen för styrelsens ansvar framstår som något oklar vore det sannolikt gynnsamt för ert bolag att utreda ägandeförhållandena om det rör sig om ett kupongbolag. Bolagsverket föreslår på sin hemsida ett antal åtgärder för ett bolag med okända aktieägare, exempelvis att utreda de okända aktieägarnas kontaktuppgifter. Detta förfarande skulle enligt min uppfattning inte strida mot någon av de berörda bestämmelserna.HandlingsplanMin rekommendation till er är att försöka få kontakt med de nya aktieägarna eller i andra hand ta till någon av Bolagsverkets andra rekommendationer. Om ert bolag är ett avstämningsbolag kan detta möjligen sägas vara mindre angeläget eftersom er styrelse inte har ansvaret för aktieboken. Om frågan är av större betydelse för bolaget rekommenderar jag att ni anlitar en jurist som kan genomföra en komplett utredning av rättsläget så att ni kan få en bättre grund att basera era beslut på.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning

Utträde ur ett handelsbolag när bolagsman är oåtkomlig

2020-12-25 i Uppsägning
FRÅGA |Hej jag har ett handelsbolag där det finns en till bolagsman men den personen är oåtkomlig hur avslutar jag detta själv. För när jag försöker så står det att även den personen ska skriva under. Det måste ju finnas något sätt att avsluta detta eller få bort mitt namn utan att den personen som inte går att få tag på måste godkänna
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om handelsbolag finns i lag om handelsbolag och enkla bolag (HBL).Uppsägning av bolagsavtaletEtt handelsbolag existerar om två (eller flera) har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i ett bolag och bolaget har förts in i handelsregistret (1 kap. 1 § HBL). För att kunna utträda ur ett handelsbolag krävs det att bolagsavtalet sagts upp. Ett bolagsavtal kan antingen ingås på bestämd eller obestämd tid (2 kap. 24 § HBL). Om ett bolagsavtal har slutits på bestämd tid, gäller avtalet tiden ut. Det är dock möjligt att begära att bolaget ska likvideras (upplösas). Det förutsätter dock att en delägare "väsentligt åsidosatt sina skyldigheter" enligt bolagsavtalet eller att det finns en "viktig grund" för upplösning (2 kap. 25 § HBL). Att väsentligt åsidosätta sina skyldigheter innebär vanligen att en delägare begår kontraktsbrott. En annan viktig grund kan vara om bolagets fortsatta verksamhet är ogenomförbar, till exempel på grund av att en delägare är varaktigt sjuk.När ett bolagsavtal ingås på obestämd tid kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst, med en uppsägningstid på sex månader (om inget annat har avtalats) (2 kap. 24 § HBL). När ett bolagsavtal sägs upp och det endast är en bolagsman kvar i bolaget och detta förhållande består i minst sex månader ska bolaget likvideras (2 kap. 28 § HBL).Oåtkomlig och därmed vägrar att acceptera uppsägningenOm den andra delägaren i handelsbolaget är oåtkomlig och därmed vägrar att acceptera din uppsägning kan du ansöka om stämning mot delägaren i tingsrätten. Om du behöver hjälp med detta rekommenderar jag dig att kontakta någon av våra duktiga jurister här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller vid överlåtelse av aktier?

2020-12-22 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är aktieägare i ett bolag enligt avtal och vill utträda från detta. Den ekonomiska kompensationen (alltså att någon inom bolaget skall köpa loss mig) är av sekundärt intresse. Min önskan är att inte ha någonting som helst med bolaget att göra, varken juridiskt eller ekonomiskt. Det enda som binder mig till bolaget är ett påskrivet kontrakt. Vad kan jag göra?
Sara Djogic |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Regler om aktiebolag behandlas i aktiebolagslagen (ABL). Du nämner i din fråga att ett påskrivet kontrakt binder dig till bolaget. Eftersom jag inte vet vad som framgår av kontraktet kommer jag inte kunna beakta dess innehåll när jag besvarar din fråga. Ha dock i åtanke att vad som eventuellt framgår av kontraktet kan få företräde framför aktiebolagslagen. Aktier kan överlåtas frittUtgångspunkten är att aktier kan överlåtas och förvärvas fritt. Detta innebär att du kan sälja dina aktier till någon som vill träda in i bolaget 4 kap. 7 § första stycket ABL. Friheten är i stort sett total men kan inskränkas genom olika förbehåll om det finns föreskrivet i bolagsordningen 4 kap. 7 § andra stycket ABL.Förbehåll i bolagsordningenDessa förbehåll är samtyckesförbehåll, 4 kap. 8 § ABL, förköpsförbehåll 4 kap. 18 § ABL och hembudsförbehåll 4 kap. 27 § ABL.Samtyckesförbehåll innebär att det föreskrivs i bolagsordningen att bolaget måste samtycka innan aktier säljs. Det ska även framgå om samtycke lämnas av styrelsen eller av bolagsstämman samt vissa andra villkor 4 kap. 9 § 1 stycket ABL. Finns ett samtyckesförbehåll måste delägaren som vill sälja sina aktier anmäla det till styrelsen. Förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. Även detta ska framgå av bolagsordningen 4 kap. 18 § ABL. Detta innebär inte ett hinder mot att sälja aktierna, bara ett krav på till vem erbjudandet måste riktas till först. Hembudsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare. Detta utgör inte ett hinder att sälja men innebär att bolaget kan lösa in aktierna man säljer från den som köpt dem. Ett sådant förbehåll ska stå i bolagsordningen för att gälla 4 kap. 27 § ABL.Möjlighet till tvångsinlösenEn annan tillvägagångssätt är att kräva majoritetsaktieägare att lösa ut minoritetsaktier. Denna möjlighet föreligger dock endast om majoritetsaktieägaren innehar 90 % av aktierna 22 kap. 1 § ABL. Din situationMin rekommendation till dig är att ta en noggrann titt på kontraktet mellan dig och bolaget i syfte att ta reda på om något av de angivna förbehållen finns föreskrivet. Jag föreslår även att du kollar i bolagsordningen. Skulle det vid ett senare tillfälle visa sig att det förelegat förbehåll som du inte tagit i beaktande kommer det innebära att överlåtelsen blir ogiltig om överlåtelsen sker i strid mot förbehållet. Om något förbehåll inte finns angivet har du alltså rätt att överlåta dina aktier. Vad gäller tvångsinlösen har jag dessvärre inte tillräckligt med information för att bedöma huruvida det kan aktualiseras i din situation. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Olika frågor avseende en bostadsrättsförening

2020-12-18 i Föreningar
FRÅGA |Uppföljning av tidigare ärende av Jacob Björnberg Kan jurist företräda mig i styrelsemöte och på stämma?• Vad händer om brf ordförande ogiltigförklarar två styrelsemöten i rad?• Vad händer om inget protokoll finns för stämma?• Hur kan man hantera att det finns jäv i en fråga på styrelsemöte, och endast tre ledamöter röstar och är oeniga?• Om man haft styrelsemöte, där inget protokoll finns, kan man ogiltigförklara det mötet 5 månader senare?• Om det finns risk för personskada i brf:s fastighet, blir brf/styrelseledamot med kännedom om riskerna skadeståndsskyldig för ev skador?• Om det finns risk för personskada i brf:s fastighet, är det då skyldighet att snabbast möjligast åtgärda felet?• Om man betalt hantverkare för arbeten som varit akuta och gett muntlig information till annan styrelseledamot, kan man då bli återbetalningsskyldig?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag kommer nedan att besvara samtliga frågor i tur och ordning och i den mån det går. Det kan nämligen tänkas att vissa spörsmål eventuellt kan komma att kräva inhämtande av ytterligare information varför dessa i så fall behöver hänskjutas till din kommande telefonrådgivning. Den lagstiftning som behöver främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Skadeståndslagen (SkL).Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Notis: En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening varför föreningslagens bestämmelser också blir tillämpliga i det här fallet. 1. Vad händer om styrelseordföranden skulle ogiltigförklara styrelsesammanträden?Frågan framstår som något svårtolkad. Men det korta svaret lyder naturligtvis att alla de beslut som har fattats på ett eller flera styrelsemöten kommer att sakna verkan. Den intressanta frågan är istället på vilka grunder ordföranden menar sig äga rätt att ensamt kunna bestämma att ett eller flera styrelsebeslut som tagits i behörig ordning ska ogiltigförklaras. I 7 kap. 22 § 1 st. EFL sägs att som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet, om det enligt stadgarna inte krävs en särskild röstmajoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Om ett beslut har fattas otillbörligt, exempelvis på grund av jäv, eller om styrelsen inte har varit beslutsför enligt 7 kap. 21 § EFL kan dock styrelsesammanträden angripas rättsligt och då ankommer det till och med på ordföranden att i kraft av sitt ämbete agera på sådana missförhållanden. I förekommande fall kan det till och med vara straffbart att uppsåtligen eller av oaktsamhet bryta mot vissa regler om styrelsens beslutsförhet, se 22 kap. 1 § 1 st. 2 p. EFL som hänvisar till 7 kap. 21 § 2 st. i samma lag.2. Vad händer om det inte har upprättats något stämmoprotokoll?I 6 kap. 39 § EFL stadgas att protokoll ska föras vid föreningsstämman och att det är ordföranden som ansvarar för att så sker. I protokollet ska det antecknas vilka beslut som föreningsstämman har fattat, protokollet ska hållas tillgängligt hos föreningen senast tre veckor efter stämman och protokollet ska vidare förvaras på ett betryggande sätt. Regeln har dock delvis karaktären av en så kallad lex imperfecta - bestämmelse, vilket betyder ofullständig lag eller lag utan sanktion. Men om det går att påvisa att en skada har uppkommit till följd av det inträffade kan det möjligtvis att argumenteras för ett visst skadeståndsansvar.3. Hur hanteras jäv inom styrelsen? Och vad händer om styrelsen endast består av tre ledamöter?Svaret på den senare frågan är att styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter varför detta inte torde utgöra något problem, 7 kap. 1 § 1 st. EFL, och oenigheten löses genom ordförandens utslagsröst. Brott mot jävsregeln i 7 kap. 23 § EFL kan föranleda en skyldighet att utge skadestånd enligt den allmänna skadeståndsbestämmelsen i 21 kap. 1 § EFL i vilken det uttalas att en styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen när denne utför sitt uppdrag ska ersätta skadan. Detsamma gäller om skadan tillfogas en medlem eller någon annan genom en överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna.4. Kan man ogiltigförklara ett styrelsesammanträde efter fem månader vid avsaknad av erforderligt styrelseprotokoll?Nej, troligtvis inte. Däremot skulle det möjligen kunna leda till viss skadeståndsskyldighet i enlighet med föreningslagens allmänna skadeståndsregel (se ovan). Men det förutsätter otvetydigt en konstaterad skada, vilket givetvis ligger i sakens natur. 5. Bostadsrättsföreningens skadeståndsskyldighet vid uppkomna personskador i fastigheten, vad gäller? Och föreligger det en skyldighet att åtgärda sådant som utgör risker för uppkomsten av sådana skador?Skadeståndsskyldighet är egentligen ganska komplext och eftersom skadeståndsansvar redan har nämnts i den tidigare framställningen kommer den här frågan att behandlas ganska ingående (dock på ett relativt teoretiskt plan). Syftet är att förhoppningsvis kunna öka förståelsen något för hur den skadeståndsrättsliga bedömningen brukar gå till.En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad personskada. Med en sådan avses en fysisk skada på person, men reglerna tar även sikte på psykiska skador varför även dessa rättsligt sett också är att betrakta som personskador. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar fordras att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet personskadan), vilket framgår av huvudregeln i 2 kap. 1 § SkL.Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan drabbades av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt här.Slutligen och som svar på den andra frågan kan det kort sägas att bostadsrättsföreningen är skyldig att hålla huset och marken i gott skick och bör naturligtvis avhjälpa allvarliga brister. Om föreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder eller men i din nyttjanderätt genom föreningens vållande kan du som bostadsrättshavare, förutom ett skadestånd vid uppkommen skada enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer (se ovan), även vara berättigad till nedsättning på årsavgiften, 7 kap. 4 § BRL som hänvisar till 2 § i samma kapitel. 6. Kan du bli återbetalningsskyldig för beställda hantverksarbeten trots att du i förväg har informerat en enskild styrelseledamot?Den här frågan ter sig också som något svårtolkad. Du uppger nämligen att du själv har betalat för de aktuella hantverksarbetena varför jag inte riktigt förstår till vem du i så fall skulle kunna bli återbetalningsskyldig, om det nu inte är så att du har använt föreningens medel vill säga. Detta tåls att diskutera vidare under vårt kommande telefonsamtal. Men mycket kort kan följande anföras. Vad som egentligen åsyftas med begreppet "informerat" är för mig ovisst, men även om det skulle gå att likställa med ett godkännande från den ifrågavarande styrelseledamoten torde ett sådant sakna giltighet eftersom frågan förmodligen hade behövt hänskjutas till en fullsutten styrelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avseende din allra första fråga om vi skulle ha möjlighet att företräda dig i det här ärendet kan jag i nuläget inte svara på eftersom du tidigare enligt egen utsaga har erhållit ett nekande svar från byrån på grund av den just nu utomordentligt höga arbetsbelastningen. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på måndag den 21/12 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,