Avyttring av aktier i ett 50/50-bolag - Vad gör jag om den andra andelsägaren inte vill lösa ut mig?

2020-03-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är delägare (50 %) i en större fastighet i Stockholm.Fastigheten ligger i ett AB och är fullt uthyrd.Delägare nummer 2 har också 50% i fastigheten.Nu vill jag sälja min del i fastigheten och hoppas den andra delägaren är intresserad av att köpa ut min del i fastigheten till marknadspris. Och då kommer det att lösa sig smidigt.Scenario nummer 2 kan bli att den andra parten inte vill eller kan köpa min del.Vad händer i så fall och hur kan jag då komma till en försäljning av min del?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. Ett privat aktiebolag, vilket du äger till hälften, har en fastighet i sin ägo som i dagsläget är uthyrd i sin helhet. De resterande aktierna i det aktuella bolaget ägs till fullo av en och samma person. Totalt är ni alltså två fysiska andelsägare med lika stora innehav och lika många röster. Du önskar nu att avyttra (sälja) din andel i aktiebolaget och undrar därför vad som skulle hända om den andra aktieägaren inte kan eller vill lösa ut dig. Tillämplig lagstiftning är aktiebolagslagen (ABL). Jag kommer i mitt svar nedan att bortse ifrån den så kallade samäganderättslagen eftersom du har uppgett att det inte rör sig om något fysiskt direkt ägande i fastigheten ("fastigheten ligger i ett AB"). Jag kommer vidare att utgå ifrån att ditt ärende inte heller handlar om ett så kallat avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL). Möjligheter att begränsa en aktieägares rätt att sälja aktier, vad gäller?Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika vis skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att avyttra aktier. Friheten är total om inte bolagsordningen föreskriver annat (aktiers fria överlåtbarhet, 4 kap. 7 § ABL) och det är endast vissa typer av omsättningshinder som enligt ABL tillåts i en bolagsordning, vilka följer härnäst.Samtyckesförbehåll - Ett sådant får upptas i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en eller flera aktier endast får överlåtas med bolagets samtycke (4 kap. 8 § ABL). Det ska också framgå av förbehållet om det är styrelsen eller bolagsstämman som ska pröva frågan (4 kap. 9 § 1 st. 1 p. ABL). Förköpsförbehåll - Ett sådant får tas in i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en aktieägare eller annan viss utpekad person först ska erbjudas att få köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (4 kap. 18 § ABL). Hembudsförbehåll - Tas också upp i bolagsordningen och innebär mycket förenklat att trots att en äganderättsövergång har skett åläggs förvärvaren av aktierna att efterhöra om det finns någon annan (i regel annan befintlig aktieägare) som vill lösa aktierna till det pris som har erlagts (4 kap. 27 § ABL). Du har inte redogjort för hur er bolagsordning ser ut men givet det nu sagda finns goda skäl att mycket noggrant studera denna för att därmed utröna huruvida du kan åberopa principen om aktiers fria överlåtbarhet (4 kap. 7 § ABL). Om så skulle vara fallet står det nämligen dig fritt att avyttra din andel i ert gemensamt ägda aktiebolag till vem du vill. Och detta oavsett om din partner kan eller vill lösa ut dig. Om ni däremot i bolagsordningen skulle ha tagit in ett eller flera av de förbehåll som stadgas i 4 kap. ABL (se ovan) kan ett antal problem uppstå. För att inte den fortsatta framställningen ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer jag främst att koncentrera utredningen till fallet då samtycke fordras av övriga aktieägare eftersom jag bedömer att detta är vad som åsyftas i din fråga. Och för att knyta an till din faktiska fråga om vad som händer och hur du ska få till stånd en försäljning av din andel i aktiebolagetFör ordningens skull vill jag bara inledningsvis här förtydliga att ett onoterat aktiebolags förvärv av egna aktier är förbjudet (19 kap. 4 § ABL). Att föreslå ett upplägg i vilket bolaget genom en minskning av förmögenhetsmassan hade löst ut dig utan att din kompanjon då personligen hade behövt svara för köpeskillingen är alltså inte tillåtet enligt ABL.Men om det då i bolagsordningen finns intaget ett samtyckesförbehåll och den andra delägaren av något skäl inte har för avsikt att förvärva ditt innehav behöver du hitta en annan köpare. Det räcker i första ledet med att dennes namn anges (4 kap. 11 § ABL). Vägras samtycke måste det motiveras och vidare måste bolaget (på begäran från dig) presentera en alternativ förvärvare (4 kap. 12 § ABL). Om så inte sker inom tre månader anses samtycke föreligga och du kan då fritt avyttra din andel till vem du vill.Dilemmat är bara att det är stämman eller styrelsen som ska pröva frågan om samtycke (4 kap. 9 § 1 st. 1 p ABL). Och vid oenighet i så kallade 50/50-bolag (bolag med endast två aktieägare med lika stora innehav och lika många röster, vilket är fallet i ditt case) uppstår ofta svårlösta problem beträffande just beslutsförmågan. På stämman äger ni båda rätt att delta och rösta (7 kap. 2 § ABL) och jag utgår ifrån att ni även sitter i styrelsen. Under förutsättning inga andra styrelseledamöter finns verksamma uppstår således ett dödläge i båda bolagsorganen. Frågan löses därför genom att ordföranden på stämman liksom i styrelsen har utslagsröst vid lika röstetal. Vem som ska agera ordförande på stämman väljer ni själva (7 kap. 30 § ABL). Utgångspunkten här blir dock att ni inte kan enas i den frågan heller varför valet istället kommer att ske genom lottning (7 kap. 41 § 1st. ABL) om inte annat anges i bolagsordningen (7 kap. 41 § 2 st ABL). Styrelsens ordförande väljs av styrelsen själv alternativt genom föreskrift i bolagsordningen eller genom ett stämmobeslut (8 kap. 17 § ABL). Notis: Det nyss anförda gäller också vid önskemål om förändringar avseende andra förbehåll upptagna i bolagsordningen som kan utgöra hinder för dina aktiers fria överlåtbarhet. Beslut i viktiga bolagsangelägenheter som just ändring av bolagsordning, vinstutdelning och likvidation får nämligen endast fattas av stämman. Vad blir den konkreta innebörden av detta då?Jo, givet att frågan om samtycke ska prövas av styrelsen och att denna endast består av dig och din partner krävs en utslagsröst i egenskap av ordförande för att du ska få igenom försäljningen av din andel i bolaget till en utomstående part (8 kap. 22 § ABL). I annat fall, om den andra delägaren skulle inneha posten som styrelseordförande, kan denne alltså hindra att styrelsens samtycke ges. I sådan situation fordras i så fall att styrelsen i ert bolag består av minst en ledamot till och att personen i fråga väljer att gå på din linje. Om någon sådan finns är dock för mig ovisst. Ska frågan om samtycke istället hänskjutas till avgörande på bolagsstämman måste du i det här läget lyckas att bli vald till stämmans ordförande för att kunna driva igenom din planerade avyttring. Går lottdragningen inte din väg kan du vid ett senare tillfälle eventuellt genom styrelsens försorg före nästa ordinarie stämma kalla till en extra bolagsstämma och få frågan prövad på nytt (7 kap. 13 § ABL) med en förhoppning om att då bli vald till stämmans ordförande. Men notera att ett beslut om kallelse till en extra bolagsstämma ska fattas av styrelsen varför det ovan anförda i föregående stycke ånyo blir tillämpligt. SAMMANFATTNINGDet saknas viss relevant information i din fråga avseende bolagsordningens konstruktion och därtill eventuella upptagna förbehåll. Men märk väl att principen om aktiers fria överlåtbarhet som kommer till uttryck i 4 kap. 7 § ABL i grunden inte på något sätt är villkorad med din partners vilja eller förmåga att kunna förvärva din andel i bolaget. Du kan således godtyckligt sälja ditt innehav till tredje man (utomstående part) när som helst. Det är först när bolagsordningen exempelvis innehåller en samtyckesklausul som hinder kan föreligga genom att den andra delägaren i enlighet med ovanstående beskrivning obstruerar ett försäljningsförfarande. Jag har i den här utredningen inte redogjort för institutet frivillig likvidation av aktiebolaget (25 kap. ABL). Mycket för att jag helt enkelt har utgått ifrån att varken du eller den andra personen önskar att upplösa bolaget. I synnerhet inte eftersom fastigheten idag enligt din egen utsaga är fullt uthyrd. Ett beslut om likvidation fattas för övrigt exklusivt av stämman varför de principer och tillvägagångssätt som jag redan har presenterat görs gällande även i en sådan här situation. Spörsmål knuta till 50/50-bolag kan ibland ge upphov till svårlösta konflikter. Jag föreslår att du skyndsamt lyfter frågan med din kompanjon och försöker att göra upp i godo. Förhoppningsvis har denne både den faktiska viljan och de ekonomiska förutsättningarna för ett förvärv av din andel. I annat fall är det den ovan redovisade tågordningen som gäller för den här typen av beslutsfattande i aktiebolag med två lika stora ägare.Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag enklast på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.Vänligen,

Har en sambo rösträtt för sambons fastighet i en samfällighetsstämma?

2020-03-12 i Föreningar
FRÅGA |behöver en sambo fullmakt för att rösta på samfällighetsstämma om hon inte är registrerad som ägare till fastigheten
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i lagen om förvaltning av samfälligheter.Man måste vara medlem för att röstaSvaret på din fråga är ja, det behövs en fullmakt för att sambon ska få rösta åt sin sambo som inte närvarar på stämman.För att sambon ska ha rätt att rösta på samfällighetsstämman krävs det att hon är ägare av fastigheten eftersom det endast är ägare som är medlemmar i samfälligheten. Med tanke på att endast den ena sambon står registrerad som ägare av fastigheten rör det sig inte om ett delägarskap i den mening som behövs för att rösträtt ska infalla. Även om det skulle föreligga en så kallad "dold samäganderätt" där sambon har varit med och betalat på fastigheten så är inte detta tillräckligt eftersom det i detta fall även måste vara tydligt för allmänheten i form av registrering. För att hon ska kunna rösta åt sin sambo som inte har möjlighet att närvara behövs därför en fullmakt från ägaren av fastigheten, 49 §. Ett exempel på hur fullmakten kan utformas kan du se här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i ärendet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Beslutsfattande inom aktiebolag och majoritetskrav

2020-03-08 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag äger 25% av ett AB. Detta AB äger till 100% sex dotterbolag.Nu avser styrelsen att sälja av ett av dotterbolagen vilket står för >95% av omsättningen och vinsten. Mina frågor:- Kan styrelsen i modern ta ett sådant beslut och i sådana fall vilken majoritet krävs.- Om detta är en fråga för bolagsstämman. Vilken majoritet krävs?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bolagsstämman är det högst beslutande organet i ett aktiebolag. Stämman kan avgöra varje fråga i bolaget som inte uttryckligen faller under ett annat organs exklusiva kompetens. Bolagsstämman har en överordnad ställning i förhållande till exempelvis styrelsen. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman (7 kapitlet 1 § aktiebolagslagen). Bolagsstämmans exklusiva kompetens är till exempel ändring av bolagsordning, val av styrelse, vinstutdelning med mera. Stämman har dessutom en så kallad restkompetens som rör beslut av stor betydelse. Det innebär att stämman bör fatta beslut i frågor som är särskilt omfattande, det vill säga extraordinära beslut, som har väsentlig påverkan på bolagets verksamhetsföremål eller syfte. Detta kan vara försäljning av hela eller delar av verksamheten. Ett annat exempel kan vara att avyttra hela företagets inkråm som innebär att hela verksamheten skulle förändras. Det ska helt enkelt vara frågor av väldigt stor betydelse för bolaget. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter (8 kapitlet 4 § aktiebolagslagen). Det åligger styrelsen att se till att organisationen är ändamålsenlighet. Det är möjligt för stämman att besluta om bolagets organisation och dra upp riktlinjer för förvaltningens och bolagets angelägenheter. Har stämman inte utnyttjat denna möjlighet ankommer det alltså på styrelsen att utforma bolagets organisation och ombesörja förvaltningens och bolagets angelägenheter. De uppgifter som tillkommer styrelsen är bland annat att fastställa riktlinjer för bolagets organisation, utöva ägarkontroll och utöva en ekonomisk styrning.Jag utgår från att du menar att dotterbolaget utgör omkring 95% av bolagets omsättning och vinst. En försäljning av detta slag har givetvis stor betydelse för bolaget och kan därmed falla under stämmans restkompetens. För att beslutet ska gå igenom stämman krävs det enkel majoritet, alltså mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kapitlet 40 § aktiebolagslagen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

När har jag rätt att sälja mina aktier om ett förköpsförbehåll finns?

2020-03-05 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag är delägare i ett aktiebolag vi är tre stycken som äger lika mycket var. Jag skall nu gå i pension och då vill jag sälja min del i bolaget, mina kompanjoner har förköpsrätt på min del. ( Resturang)Min fråga är: Jag har begärt en summa för min del men mina kompanjoner vill inte godta den, har jag då rätt att sälja min del till någon annan?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om förköpsförbehåll finns i 4 kap. 18–26 §§ Aktiebolagslagen (ABL). Ett förköpsförbehåll innebär att de i förbehållet angivna personerna ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (i ditt fall de andra aktieägarna). Du måste alltså erbjuda de som har förköpsrätt att köpa dina aktier innan du kan sälja dem till någon annan, annars är överlåtelsen ogiltig.När det kommer till pris kan det vara förutbestämt i bolagsordningen. Om något pris inte har angetts i förbehållet ska priset bestämmas till marknadsvärdet. Pris kan komma att jämkas om det ger otillbörlig för- eller nackdel.Om ni inte kan komma överens om pris, kan de andra aktieägarna välja att avsäga sig sin rätt till förköp, och då har du rätt att sälja aktien till en utomstående. Om de däremot inte vill det och ni inte kunnat komma överens om villkoren, finns det en möjlighet enligt 4 kap. 22 § ABL för den som begärt förköp att väcka talan inom den tid som anges i förköpsförbehållet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ansvar i aktiebolag

2020-03-14 i Bolag
FRÅGA |Styrelsen i ett mindre AB har både aktieägare,och icke aktieägare. Har alla lika stort ekonomiskt ansvar och skyldighet,vid exempelvis konkurs?trots att de utan aktier inte kan få någon aktieutdelning vid en ev.vinst i bolagetCenneth
Sofia Ander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom det inte framgår några specifika omständigheter för din situation kommer jag redogöra för vad som gäller generellt vad gäller aktieägares eventuella ansvar för aktiebolagets förpliktelser. Då frågan rör ansvaret för styrelseledamöter och aktieägare i aktiebolag är det huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL) som aktualiseras. Vid bedrivande av näringsverksamhet i aktiebolagsform gäller som huvudregel att aktieägarna inte svarar för bolagets förpliktelser. Detta följer av ABL 1:3. Aktiebolaget är en egen juridisk person, vilket innebär att bolaget kan åta sig förpliktelser utan att påverka aktieägarna personligen.Innebörden av detta är att om bolaget t.ex. går konkurs, kommer det vara aktiebolaget och inte eventuella aktieägare som svarar för bolagets skulder. Det bör dock understrykas att det finns vissa undantag från den personliga ansvarsfriheten. Så är till exempel fallet om styrelsen skulle underlåta att agera trots att det föreligger en handlingsplikt enligt t.ex. reglerna om tvångslikvidation (se ABL 1:3 st. 2, och även ABL 25:18, 25:19), men även ifall reglerna om skadeståndsansvar skulle aktualiseras, se ABL 29 kap. Skadeståndsreglerna gäller för bl.a. styrelseledamot, VD och stiftare, och blir tillämpliga i de fall som någon av dessa uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget. Utöver detta kan det även bli aktuellt med personligt ansvar ifall reglerna om ansvarsgenombrott skulle aktualiseras. Bolaget ska i så fall anses osjälvständigt i förhållande till aktieägarna, samtidigt som det är underkapitaliserat och även med hänsyn till verksamheten uppfyller ett s.k. otillbörlighetsrekvisit.Sammanfattningsvis är huvudregeln alltså att ni inte svarar för bolagets skulder eller förpliktelser, varken i egenskap av aktieägare eller styrelseledamöter. I vissa undantagsfall kan dock denna ansvarsfrihet genombrytas, se ovanstående.Hoppas det var svaret på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Med vänlig hälsning,

Vad är skillnaden mellan publika och privata aktiebolag?

2020-03-10 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad skillnaden är på ett privat aktiebolag och ett publikt aktiebolag? Vad finns det för anledning till att starta ett publikt aktiebolag och inte ett privat?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Vad är några skillnader mellan publika och privata aktiebolag?Regler för både publika och privata aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (2005:551) (förkortat ABL).Ett privat aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet publikt (28 kap. 2§ ABL), och ett publikt aktiebolags namn får inte innehålla ordet privat (28 kap. 7§ ABL).I privata aktiebolag ska det finnas ett aktiekapital på minst 25 000 kronor (1 kap. 5§ första stycket ABL). Publika aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor (1 kap. 14§ ABL). Detta innebär att de allra flesta väljer att bilda ett privat aktiebolag eftersom det är lättare att uppnå kapitalkravet på 25 000 än det för publika aktiebolag. Det finns möjligheter att i efterhand byta bolagskategori åt båda hållen (dvs. från privat till publikt och vice versa). De bestämmelserna finns huvudsakligen i 26 kap. ABL.Varför skulle man vilja starta ett publikt aktiebolag istället för ett privat?Den kanske viktigaste skillnaden mellan privata och publika aktiebolag är att privata aktiebolag inte får annonsera ut aktier till försäljning till allmänheten (1 kap. 7§ ABL). Eftersom de inte får säljas till en bredare krets får de därför inte handlas på börsmarknader. Det finns alltså fler möjligheter till att på få in kapital (pengar) till ett publikt bolag.Hoppas detta besvarar din fråga, tveka inte på att höra av dig om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning

Vice ordförande i en ideell förening

2020-03-07 i Föreningar
FRÅGA |Måste man ha en viceordförande i en ideel förening?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns ingen lag som gäller för alla ideella föreningar med den anledningen att det finns så många olika former av ideella föreningar. Ideella föreningar kan reglera sig själva genom deras stadgar. Detta är föreningens så kallade "egna lagstiftning". I lag om ekonomiska föreningar (se här) brukar ideella föreningar söka vägledning. Det är inget krav, men fullt möjligt. Måste den ideella föreningen ha en ordförande? Det är möjligt för en ideell förening att inte ha någon ordförande eller styrelse överhuvudtaget. Den ideella föreningens företrädare är fria att själva bestämma över dessa frågor i föreningens stadgar.Om en ideell förening vill bli betraktad som en juridisk person finns det krav i praxis där val av styrelse är ett krav. Att vara betraktad som en juridisk person innebär att den ideella föreningen kan ingå avtal i sitt eget namn. Detta kan vara viktigt ifall föreningens företrädare inte vill ingå avtal i sitt eget namn för föreningens räkning. Att bli en juridisk person innebär således att företrädarens ansvar inskränks till det i föreningen satsade kapitalet. Om föreningen inte är att betrakta som en juridisk person så kommer föreningens företrädare att ansvara för föreningens ekonomi som för egen räkning. Det är alltså inget krav att det måste finnas en vice ordförande i en ideell föreningen. Vill man bli betraktad som en juridisk person finns det krav på att ha en styrelse. Det finns inget krav på att ha en vice ordförande i styrelsen men man bör ha det. Vice ordförande inträder när den ordinarie ordförande är frånvarande vid styrelsesammanträden.

Exempel på hur 10 § AvtL förhåller sig till ABL

2020-03-04 i Bolag
FRÅGA |Hej!Är inne o läser lite om ställningsfullmakter inom aktiebolag. Det jag undrar över är vilken lag hovrätt/hd hänvisar till när det gäller överskridande av sin ställningsfullmakt inom just AB? Ställningsfullmakter överlag hittar jag flera rättsfall som behandlar men alla hänvisar då till 2st 10§ AvtL. Jag blev nämligen fundersam eftersom behörighet och befogenhet skiljer sig inom AB till skillnad från vanligt fullmaktsläran. (Ex 8:42 ABL) Så min fråga är således, hänvisar HD/HovR till 2:10 AvtL och sedvänja när det gäller ställningsfullmakter inom AB?
Sebastian Kjellkvist |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Som du redan har konstaterat så regleras ställningsfullmakt i 10 § avtalslagen (AvtL). Ställningsfullmakt enligt AvtL är mer generellt och specificeras i aktiebolagslagen (ABL) vad gäller AB. Begreppen behörighet är ett begrepp som betyder det någon kan göra, och befogenhet något som någon får göra. Din fråga går inte att svara rent generellt på, detta eftersom det beror på vem som har ingått vad och i vilken egenskap som avtalet ingicks. Begreppet ställningsfullmakt kommer inte direkt till uttryck i ABL, utan sker genom andra regler. Exempelvis VD:n får alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande uppgifter som han eller hon skall sköta den löpande förvaltningen, 8 kap 36 § ABL. Om VD:n då har överträtt sin behörighet så blir avtalet ogiltigt om företaget kan visa på att motparten agerat i ond tro, 8 kap 42 § 2 meningen ABL. Detsamma gäller om exempelvis VD:n överskridit sin befogenhet, 8 kap 42 § 2 st 1 meningen ABL. Det gäller dock inte om VD:n har överträtt en föreskrift om föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan. Så för att svara på din fråga, ställningsfullmakt regleras generellt i 10 § AvtL men finns mer specifika regler, exempelvis ABL för AB, som beroende på vad som har hänt och beroende på vem som har ingått vad så leder det till olika utgångar. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle det återstå några oklarheter är du välkommen att ställa ytterligare frågor! Med vänlig hälsning,