Kan man bli återbetalningsskyldig efter förskott på arv?

2021-03-12 i Förskott på arv
FRÅGA |TESTAMENTE OCH FÖRSKOTT PÅ ARVEn änka ger sina vuxna barn olika summor vid olika tillfällen, dvs förskott på arv. När hon avlidit står det i hennes testamente att kvarlåtenskapen ska delas lika mellan barnen. Betyder det att de olika summor som barnen fått, i förskott på arv, inte ska räknas med i bouppteckningen? Om det inte finns några tillgångar i kvarlåtenskapen kan syskonen då bli skyldiga varandra?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att barnen inte blir återbetalningsskyldiga Huvudregeln är att den som fått förskott på arv inte behöver betala tillbaka något av förskottet, även om det överstiger vad arvingen annars skulle fått i arvslott (6 kap. 4 § ärvdabalken). Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen en arvinge ärver om arvlåtaren inte gjort något för att påverka arvet (såsom att ha gett förskott på arv eller skrivit ett testamente). Arvslotterna för barn till den avlidne är lika delar av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § andra stycket). Hade inget förskott på arv getts ut skulle barnen alltså per automatik ärva lika stora andelar av kvarlåtenskapen. Precis som arvlåtaren kan välja att låta något barn få ett större arv än ett syskon med hjälp av ett testamente kan dock arvlåtaren påverka barnens respektive arv genom att ge ut förskott. I situationen med ett testamente skyddas dock arvingarna: deras arv ska inte kunna minskas i sådan utsträckning att de inte kan få ut sin laglott (7 kap. 3 §), det vill säga halva arvslotten (7 kap. 1 §). En liknande regel kan bli aktuell vid gåva som kan utgöra förskott på arv. Återbetalningsskyldighet kan uppstå om annans laglott kränks Innebär gåvan att annan arvinge inte kan få ut sin laglott blir mottagaren av gåvan återbetalningsskyldig om gåvan är att jämställa med testamente (7 kap. 4 § första stycket). För att det ska röra sig om sådan gåva i detta fall skulle gåvotillfället behöva ha varit nära inpå änkans bortgång. Om den vars laglott kränks väntar längre än ett år med att göra saken gällande uppstår ingen återbetalningsskyldighet (7 kap. 4 § andra stycket). För att i denna situation beräkna laglotten ska värdet av förskotten läggas till i bouppteckningen (7 kap. 4 § första stycket sista meningen). Utifrån det totala värdet kan barnens arvslott slås fast, och de ska alltså var och en ha rätt till hälften av sin arvslott, även om det innebär att någon av de andra blir återbetalningsskyldig. Det är förstås möjligt att personen i fråga redan fått täckning för sin laglott genom sitt förskott på arvet (6 kap. 1 §). Gåvor medan arvlåtaren var i livet får alltså företräde framför testamentetArvlåtaren har här gett uttryck för motstridiga viljor: å ena sidan har hon i testamentet gett uttryck för viljan att barnen ska få lika delar av kvarlåtenskapen, å andra sidan har hon aktivt gett ut olika stora summor till den grad att kvarlåtenskapen inte längre kan delas lika. Det kan verka klurigt att avgöra vilken vilja som ska respekteras, men det är alltså testamentet som får ge vika till förmån för vad arvlåtaren valt att göra medan hon fortfarande var i livet. Sammanfattningsvis ska summorna barnen fått i förskott på arv räknas med i bouppteckningen, men så länge barnen kan få ut sina laglotter uppstår ingen återbetalningsskyldighet.Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,