Bli av med körkort som passagerare

2016-04-12 i Trafikbrott
FRÅGA |Undrar om jag som passagerare kan bli av med mitt körkort om jag åker med någon som kör för fort.?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till Oss på Lawline med din fråga,Enligt 3 kap 17 § Trafikförordningen är hastighetsöverträdelse ett brott. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i 3 kap 17 § döms enligt 14 kap 3 § Trafikförordningen för penningböter. - Dvs endast den som har kört för fort straffas för fortkörningen. Du kan således känna dig lugn, du kommer inte att förlora ditt körkort.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Fråga om påföljd för narkotiabrott

2016-04-11 i Påföljder
FRÅGA |Vad kan straffet för 16 gram kokain tänkas bli? Mvh
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Initialt bör det nämnas att påföljdsbestämning är en trubbig vetenskap och något helt säkert svar kan inte ges utan att ta del av handlingarna i målet, eller närvara vid huvudförhandlingen. En sådan omfattande utredning ingår inte i Lawlines frågetjänst. En fingervisning om eventuell påföljd kan dock vara möjlig i alla fall.Gärningspersonens ålder och övriga omständigheter i målet har inverkan på påföljdsbestämningen. Här kommer därmed förutsättas att gärningspersonen var över 21 år gammal vid tillfället för brottet och att några förmildrande eller försvårande omständigheter inte förelegat, se 29:1-3, 5 & 7 Brottsbalken för vidare läsning.För narkotikabrott av normalgraden stadgas ett straff om fängelse i högst tre år, 1 § Narkotikastrafflagen. I frågan rör det sig om 16 gram, vilket enligt gällande påföljdspraxis inryms i normalgraden av brottet. Det ska även sägas att narkotikabrott är ett s.k. artbrott. Detta innebär att huvudregeln (till skillnad från vid många andra brott) är att fängelse ska utdömas som påföljd framför lindrigare straff. I mildare fall har det ansetts möjligt att frångå huvudregeln och utdöma lindrigare påföljd (se nedan*). Detta fall synes dock inte, som ovan nämnt, kunna inrymmas i undantaget. Innehavet är dock inte bara utifrån art och mängd tillräckligt för att bedöma som grovt (jfr NJA 2012 s. 528). Av detta kan slutsatsen dras att fängelse bör utgå för brottet. Brottets straffvärde (se 29:1-3 Brottsbalken) får enligt gällande praxis bedömas till omkring fyra till sex månaders fängelse. Observera dock att denna bedömning är i brist på övrigt information.* I Högsta domstolens dom, NJA 2008 s. 653, bedömdes ett innehav om 0.73 gram kokain (för eget bruk) vara i det lägsta spektrumet av straffskalan för narkotikabrott av normalgraden (alltså inte ringa). Påföljden bedömdes till villkorlig dom och 90 dagsböter á 200 kr.Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Vad krävs för att någon skall dömas för olaga hot?

2016-04-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag undrar vad som händer om det är ord mot ord och den ena parten säger att det är olaga hot och den andra förnekar ? måste inte detta kunna styrkas av utomstående part? och vad krävs för att någon ska dömmas för olaga hot? Räcker det att säga någonting i stil med " jag kommer tillbaka " eller liknande?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Olaga hot regleras i 4:5 brottsbalken (BrB) och där framgår vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att en sägning/handling skall bedömas såsom olaga hot. För det första krävs det att man ”hotar om brottslig gärning”. ”Att komma tillbaka” är inget brott i lagens mening och därför räcker det inte att man säger något i stil med att ”jag kommer komma tillbaka” för att det skall bedömas som olaga hot. Om däremot någon säger ”jag skall döda dig” kan detta utgöra ett olaga hot eftersom det är brottsligt att döda någon annan, se 3:1 BrB. För det andra skall hotet vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet. Denna formulering innebär att hotet skall vara framfört på ett sätt så att det har framstått, eller i vart fall har kunnat framstå, som att hotet var allvarligt menat. Denna typ av kvalifikation använder man för att skilja allvarligt menade hot från sådana hot som framförs ”på skämt”. Det är alltså endast sådana hot som kan ha uppfattats som allvarligt menade som är straffbara. Huruvida den hotade blev rädd eller inte saknar betydelse för den bedömningen. Orden ”allvarlig fruktan” innebär dessutom att hotet skall avse en brottslig gärning som inte framstår som lindrig. Hot om misshandel av lindrigare sort, s.k. ringa misshandel, se 3:5 BrB är därför exempelvis inte straffbart.För att bedömas såsom olaga hot kan hotet antingen vara riktat direkt mot brottsoffret eller någon annan person eller egendom (exempelvis hustru, barn, hus, bil etc.) Dessutom skall hotet ha kommit till den hotades kännedom. För att bedömas såsom olaga hot räcker det alltså inte med att en person uttalar ett hot i närvaro av exempelvis sina vänner, om den hotade aldrig får reda på att något hot har uttalats gentemot henne/honom. Slutligen krävs det att gärningsmannen har uppsåt till alla dessa kriterier dvs. att gärningsmannen har uttalat sägning/handlingen med ”vett och vilja”. Vad krävs då för att faktiskt dömas för brott? I brottmål är det åklagaren som ”bär bevisbördan”. Det innebär att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen har begått den brottsliga gärningen som åklagaren påstår att han/hon har gjort sig skyldig till. För att kunna dömas för brottet krävs det att bevisningen är såpass stark att det är ”ställt utom rimligt tvivel” att gärningsmannen faktiskt har begått brottet. Som bevisning brukar åklagaren använda sig av vittnen eller teknisk bevisning såsom DNA eller fingeravtryck. I situationer där ”ord står mot ord”, och det saknas teknisk bevisning eller utomstående som kan användas som vittnen blir det klurigare för domstolen att bedöma vad som faktiskt har hänt och domstolen gör då ofta en trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömning av de uppgifter som har lämnats av, å ena sidan brottsoffret, och å andra sidan gärningsmannen. Om domstolen anser att det inte går att avgöra vad som faktiskt har hänt med ledning av de lämnade uppgifterna bör gärningsmannen frias eftersom det då inte är ”ställt utom rimligt tvivel” att han faktiskt har begått brottet.Sammanfattningsvis, det är flera kriterier som skall vara uppfyllda för att en sägning/handling skall bedömas såsom olaga hot. Att uttala "jag kommer tillbaka" utgör inte ett olaga hot eftersom det inte är ett "hot om brottslig gärning". Åklagagaren skall bevisa att gärningsmannen har begått brottet. Om det inte finns något vittne till händelsen får domstolen göra en trovärdighetsbedömning och tillförlitlighetsbedömning av de uppgifter som brottsoffret och gärningsmannen har lämnat. Gärningsmannen kan endast dömas för brottet om det är ställt utom rimligt tvivel att han faktiskt har begått brottet. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Överklaga falsk information

2016-04-09 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Jag vill överklaga en vårdcentrals chefs, falska information om mig. Där chefen har påstått att "Jag använder min dotter för att ta hand om min son..."Det är inte sant, vi är ofta tillsammans på gymnasiet därför jag studerar där också, och under tiden tar min mamma hand om min son.Till vilket myndighet kan man överklaga?
Terese Vestergård |Hej och tack för din fråga!Du har lite olika alternativ du kan använda dig av: Anmäla händelsen till polisen. Den händelse du beskriver kan eventuellt utgöra förtal 5 kap. 1§ Brottsbalken eller tjänstefel 20 kap. 1§ Brottsbalken.Om informationen grundar ett beslut. Då kan du antingen överklaga informationen själv så som det står beskrivet i beslutet, vilket oftast brukar vara till myndigheten själv, eller anlita en jurist som kan hjälpa dig överklaga.Ovan svar är vad som inryms i vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning för att överklaga eller anmäla händelsen till polisen, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger: härHoppas du har fått svar på din fråga!Med varma hälsningar

Hemfridsbrott

2016-04-12 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Dotterns kille tar sig i min lägenhet när jag är på semster. Hon har bara adress hos mig, eftersom hon inte har någon lägenhet. Han hotar henne att hon får välja honom eller kaninen. Dränker sedan kaninen i badkaret. Är det hemfridsbrott?
Terese Vestergård |Hej och tack för din fråga!Det allra första ni bör göra om ni inte redan har gjort det är att kontakta polisen om händelsen.Hemfridsbrott (här) är när pojkvännen tar sig in i din bostad utan att du vill det, vilket på din beskrivning är vad som har hänt. Olaga hot (här) är när någon hotar en annan människa om brottslig gärning, vilket det kan vara när pojkvännen ber din dotter att välja mellan honom och kaninen för att sedan faktiskt döda kaninen. Själva dödandet av kaninen kan röra sig om ofredande (här) men eventuellt även egenmäktigt förfarande (här).När en pojkvän beter sig på detta vis, så kan det i vissa fall utgöra kvinnofridskränkning (här) eller olaga förföljelse (här). För dessa brott behöver man ha begått flera brott emot en person, vilket det kan vara fråga om här.Mitt råd till er är att ni, som nämnt ovan, kontaktar polisen.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med varma hälsningar

Preskriptionstid på olaga frihetsberövanden

2016-04-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad är preskriptionstiden på olaga frihetsberövande?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Olaga frihetsberövanden regleras i Brottsbalken och dess 4 kap 2 §. Där anges det att straffet är lägst 1 års fängelse och max 10 års fängelse. Preskriptionstiden av brott regleras i 35 kap Brottsbalken, BrB. 35 kap 1 § 4 pt. bestämmer att för brott som har ett max-straff på 8 år eller mer i fängelse har en preskriptionstid på 15 år vilket alltså betyder att det är en preskriptionstid på 15 år som gäller för olaga frihetsberövanden. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Mvh,

Sova i bil - olagligt?

2016-04-10 i Påföljder
FRÅGA |är det lagligt att sova i bilen
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är många omständigheter och faktorer som måste beaktas här. Utifrån din fråga är det svårt att veta efter exakt vad du är ute efter men generellt kan följande sägas: först och främst bör konstateras att det kan följa påföljder om bilen är olagligt parkerad. Det finns dock ingen lag som stadgar att det är olagligt att sova i en bil som är lagligt parkerad på en offentlig plats. Däremot kan det finnas lokala ordningsföreskrifter som anger sådana förbud. Dessa föreskrifter kan vara sammankopplade med Ordningslagen och vid brott mot en sådan lokal ordningsföreskrift kan därför påföljder enligt Ordningslagen komma att utdömas.Med vänliga hälsningar,

Målsägandebiträde, advokat, åklagare & jurist

2016-04-09 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undrar ifall ett målsägandebiträde/en åklagare kan kalla sig för Advokat? Eller är det ensast de som jobbar för den tilltalade som kallas för det? Kan man använda begreppet advokat till åklagare också? Tänkte mest på begreppet brottsofferadvokat, det är ju ett målsägandebiträde, men kallas ändå advokat. Hur ligger det till med begreppen? kan man som åklagare avlägga det kunskapsprov som advokater gör för att komma in i samfundet sedan vara en brottsofferadvokat?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga.Jag tänkte att jag skulle reda ut begreppen var för sig för dig. MålsägandebiträdeMålsägandebiträde kan en målsägande få när denna blivit utsatt för vissa brott. Målsägandebiträdets uppgift är att tillvarata målsägandens intresse i målet och lämna stöd och hjälp. Till målsägandebiträde förordnas huvudsakligen advokater och biträdande jurister vid advokatbyråer.AdvokatAdvokat är en titel skyddad i lag. Bara den som har antagits som ledamot av Advokatsamfundet får kalla sig advokat. För att bli advokat ska du först genomgå en juridisk utbildning och ta juristexamen vid ett universitet. Därefter krävs minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet. Dessutom måste den som vill bli advokat genomgå advokatexamen (en utbildning som avslutas med en muntlig examination). När dessa krav är uppfyllda kan man ansöka om inträde i Advokatsamfundet. Då prövas ansökan av Advokatsamfundets styrelse.ÅklagareEn åklagare är en person som för det allmännas talan i brottmål. För att få kalla sig åklagare krävs att man är svensk medborgare, har en juristexamen från ett universitet och att man har gjort en noteriemeritering hos en domstol i Sverige. Dessutom krävs att man blivit antagen till Åklagarmyndighetens aspirantutbildning.JuristJurist är inte någon skyddad titel, utan jurist får alla människor kalla sig själv. Vanligen brukar man med jurist mena en person som har en juristexamen från ett universitet, men detta är alltså inget krav utan vem som helst får kalla sig jurist i Sverige.Hoppas att detta redde ut begreppen lite för dig och att du härigenom har fått dina frågor och funderingar besvarade. Vänligen,