Äktenskapstvång

2017-04-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad säger lagen om tvångsgiftemål?
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga är ganska allmänt hållen kommer jag endast kunna ge ett generellt svar. Har du några mer specifika funderingar är du välkommen att vända dig till Lawline igen med en följdfråga.Tvångsgiftemål, eller äktenskapstvång som det också kallas, är ett brott som regleras i 4 kap 4c § Brottsbalken. Förutsättningarna för att äktenskapstvång ska föreligga är att någon har tvingats att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse genom olaga tvång eller att gärningsmannen har utnyttjat en persons utsatta position till att förmå hen att gifta sig. Straffet för den som utsätter någon för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Här avses äktenskap som som är giltiga i den stat där de ingås eller den stat enligt vars lag de ingås. Även äktenskap som är giltiga i en stat där någon av makarna har sin hemvist eller medborgarskap avses. Med äktenskapsliknande förbindelser menas ett avtal som inom en viss grupp får parterna att betraktas som makar med rättigheter och skyldigheter gentemot varandra samt överenskommelser om hur förbindelsen upplöses.Brottet kan som ovan nämnts begås genom olaga tvång, som är ett brott i sig och regleras i 4 kap 4 § Brottsbalken. Att utöva äktenskapstvång genom olaga tvång innebär att man genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att ingå äktenskap. Brottet kan också begås genom att gärningsmannen utnyttjar en persons utsatta position till att förmå hen att gifta sig. Att en person befinner sig i en utsatt position kan t.ex. innebära att man befinner sig i någon form av beroendeställning gentemot gärningsmannen. Det kan t.ex. röra sig om att offret lider av en intellektuell funktionsnedsättning, lever under ekonomiskt svåra förhållanden eller lever under hot om utfrysning, uteslutning ur släktgemenskapen eller förlust av arv.Slutligen vill jag poängtera vikten av att skilja på äktenskapstvång och arrangerade äktenskap. Ett arrangerat äktenskap kan såklart också vara ett tvångsäktenskap, men behöver inte vara det.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ärekränkningsbrott

2017-04-09 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om någon pekar ut mig och svart målar mig samt sprider detta vidare (sprider dock inte mitt namn, men med en text samt bild på status jag gjort så det går att kopplas till mig) har person då gjort sig skyldig till brott? I så fall vad för brott?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Brotten om ärekränkning finns reglerade i 5 kap. Brottsbalken (BrB), se här.ÄrekränkningsbrottI ditt fall låter det som att du kan ha blivit utsatt för brottet förtal. Det är ett ärekränkningsbrott och finns reglerat i BrB 5:1. För att det ska röra sig om förtal ska personen i fråga utpekat dig såsom brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller lämnat uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning. Brottet förtal anses fullbordat i samband med att dessa uppgifter hamnat i tredje mans kännedom. Personen ska alltså ha pratat nedvärderande om dig inför andra eller visat bilder/videos som får dig att se klandervärd ut i ditt levnadssätt.Däremot, om uppgiften som personen lämnat om dig är sann eller att personen hade skälig grund till att lämna uppgifter om dig är det inte fråga om förtal, BrB 5:1 st. 2.För att det ska kunna röra sig om förtal krävs vidare att de lämnade uppgifterna har begåtts avsiktligen. Personen måste ha utfört handlingen med uppsåt och velat att andra skulle tycke sämre om dig och på så vis skada ditt anseende. Här saknar jag omständigheter för att göra en sådan bedömning. RådHär råder jag dig att försöka prata med personen som sprider uppgifter om dig att sluta och att hens handlande kan utgöra brottet förtal. Slutar personen inte upp med att prata illa om dig inför andra och uppgifterna inte är sanna kan du polisanmäla händelsen. I det fall du är över 18 år är det du själv som får väcka åtal som målsägande. Det är således inte åklagaren som gör detta som utgångspunkt, BrB 5:5.Vill du få vidare rådgivning och prata med en av våra jurister går det bra att boka tid hos Lawlines Juristbyrå. Du kan boka tid här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Har det skett något brott när en person tagit bilder på mig utan samtycke?

2017-04-09 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |En person har tagit bilder på mig mot min vilja. Är detta olagligt? Har flertalet gånger, med väldigt bestämd ton, bett hen ta bort dem men personen säger att hen absolut inte kommer gör det. Kan jag anmäla detta och vart vänder jag mig i sådana fall?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Du är välkommen att efterfråga kompletteringar av mitt svar om du anser det nödvändigt, antingen i kommentatorsfältet eller genom att mejla mig på marcus.backstrom@hotmail.com.Det brott som kan aktualiseras då någon tar en bild på en person, mot dennes vilja, är kränkande fotografering (4 kap. 6 a § brottsbalken). För att den som fotograferar ska kunna dömas för brottet krävs det att bilden tagits i hemlighet. Den som avbildats ska också ha befunnit sig på en plats som utgör bostad, på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme (t.ex. en provhytt). Att fotografera någon i ett sammanhang som inte träffas av den ovannämnda paragrafen är dock inte brottsligt. Följaktligen är det tillåtet att exempelvis promenera ned på stan och ta slumpmässiga bilder av fotgängare på gatan.Straffansvaret för kränkande fotografering infördes först 2013, så dessförinnan var det i princip inte brottsligt att ta en bild av någon som t.ex. duschar. En juridisk verklighet som många, med rätta, hade kritiska synpunkter på. I och med tillkomsten av lagändringen har skyddet för den personliga integriteten förbättrats – men den rättsliga utgångspunkten är fortfarande att det är helt i sin ordning att ta bilder på vem som helst i situationer som inte omfattas av denna kriminalisering.Sammanfattningsvis tror jag inte, baserat på den information du tillhandahållit, att det finns några större chanser att få personen åtalad och dömd för brott (även om beteendet framstår som väldigt osympatiskt). Om de tagna bilderna skildrar dig i en kontext som överensstämmer med lagrummet om kränkande fotografering blir läget naturligtvis annorlunda. Då bör du göra en polisanmälan och se vad det leder till. Önskar du en mer uttömmande bedömning från min sida är du som sagt välkommen att skriva en kommentar eller skicka ett mejl och berätta mer om det inträffade.Med vänlig hälsning,

Rapporteftergift - snatteri

2017-04-09 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Blev tagen för snatteri på Ica igår, satt i ett rum i 2h innan polisen kom, väktaren skrev en rapport av något slag och tog även mitt id-kort och ringde polisen, 2h efter kom som sagt polisen, de ringde mina föräldrar osv men sa att pga terrordådet igår och snatteriets ringa värde (snusdosa 49.90) så skulle de bara ge mig en muntlig varning/ rapporteftergift och de sa att jag hade en jävla tur som inte blev straffad, vad menas med detta? Och vad menas med "varningen"? Hur länge finns den kvar? Dem sa att jag skulle slippa anmälan, böter osv. Mvh Gustaf
Robert Green |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En polisman får enligt 9 § PolisL lämna rapporteftergift. Det är polisens beslut att inte rapportera brott och som delas ut vid mindre förseelser. Det kan meddelas om det med hänsyn till omständigheterna anses tillräckligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter.Det faktum att polisen sa att du inte skulle bli straffad talar för att en rapporteftergift har lämnats. I vissa fall lämnar polisen endast en muntlig tillsägelse och du hade tur att det även skedde för dig. En rapporteftergift registreras inte i något register och medför inga konsekvenser för dig. Ärendet kommer att avslutas och du behöver inte oroa dig för böter eller att det visar sig i belastningsregistret.Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom gärna vid eventuella funderingar.

Bidragsbrott och försvarskostnader

2017-04-09 i Övriga brott
FRÅGA |Jag har fått en kallelse till förhör med anledning om bidragsbrott. Kommer inte ihåg exakta summan. Men den ligger not emot 6800:-. Jag kommer att delges misstanke om brott. Jag har inte gjort detta med flit. Hade ingen tanke på att det kunde tolkas som fusk. Jag ångrar mig nåt så fruktansvärt över detta. Är ensam vårdnadshavare till min son på 6 år, efter att hans pappa dog i november 2015. Det stod också att om jag vill ha försvarare med på mötet så skulle jag ringa ett nummer. Vem betalar den? Vad kan mitt straff bli?Mvh en ledsen mamma
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring vem som ska betala för en försvarare och vad straffet kan tänkas bli om man har begått ett bidragsbrott. Eftersom att dessa två frågor är olika till sin karaktär, har jag valt att behandla dem separat och besvara dem var för sig. 1. Vem står för kostnaderna för en försvarare? Till att börja med beror detta helt och hållet på vilken situation som man befinner sig, exempelvis vilken typ av brott man har begått och därför varierar detta från fall till fall. Om rätt till försvarare regleras i Rättegångsbalken (RB). En så kallad offentlig försvarare utses av staten och finansieras genom statliga medel. För att ha rätt till en offentlig försvarare krävs att: * en misstänkt person som är anhållan eller häktad begär en offentlig försvarare, * en en person är misstänkt för ett brott som kan innebära minst 6 månaders fängelse, begär en offentlig försvarare, * en misstänkt person är i behov av försvarare med hänsyn till brottets utredning, * det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det inte finns någon anledning döma till böter eller villkorlig dom eller, * det föreligger särskilda skäl med hänsyn till en misstänkt persons personliga förhållanden eller vad det aktuella målet handlar om. (21 kap. 3 a § RB). Det som man dock bör ha i åtanke är att, om man blir dömd för brottet så kan man behöva stå för en del av den offentliga försvararens kostnader själv. Tyvärr har jag ingen möjlighet att svara med något kostnadsbelopp, detta avgörs i det enskilda fallet med hänsyn till flera olika faktorer. (31 kap. 1 § RB). Om man inte har rätt till en offentlig försvarare, har man rätt till att själv anlita en så kallad privat försvarare. Dessa kostnader får en misstänkt person själv svara för. (21 kap. 3 § RB). Det som man också kan ha i åtanke är att man i vissa fall har rätt till så kallad rättshjälp, om man inte har rätt till offentlig försvarare. Detta i enlighet med Rättshjälpslagen (RHL). Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som hjälper den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Detta innebär att man kan få hjälp med att betala delar av kostnaden i ärenden som inte går att klara upp inom en rådgivningstid på två timmar. Rättshjälpen kan täcka en del av kostnaden för en försvarare. För att få rätt till rättshjälp krävs att: * man har haft en timmes rådgivning med en advokat, * man inte har ett ekonomiskt underlag på mer än 260 000 kr/år, * behov finns av juridisk hjälp (dvs. fall där man inte klarar av att försvara sig själv), * det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna och * man inte har eller inte borde ha haft en försäkring med rättskydd som täcker det rättsliga ärendet. (2 §, 4 §, 6 §, 38 §, 7 §, 8 § och 9 § RHL). Att observera är dock att man som regel inte får rättshjälp om ärendet rör ett värde som är mindre än ett halvt basbelopp. För år 2017 ligger basbeloppet på 44 800 kr, halva beloppet utgör alltså 22 400 kr, vilket är det värde som ärendet som minst måste utgöra. Sammanfattningsvis skulle jag råda dig att vända dig till polisen eller åklagaren för att undersöka om det finns en rätt för dig till att få en offentlig försvarare. Jag känner tyvärr inte till alla omständigheter i ditt fall och på så sätt kan jag heller inte uttala mig om möjligheterna till att få en offentlig försvarare. Om det är så att du inte har rätt till en offentlig försvarare, kan du vända dig till din hemförsäkring för undersöka om du har ett rättsskydd genom den eller till Rättshjälpsmyndigheten för att undersöka möjligheterna till rättshjälp. 2. Vilket straff kan följa av bidragsbrott? Till att börja med regleras bidragsbrott genom bidragsbrottslagen (BBL). Den som lämnar oriktiga uppgifter och på så sätt orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalats ut med ett för högt belopp, kan göra sig skyldig till bidragsbrott. Att lämna oriktiga uppgifter kan exempelvis vara att man låtit bli att anmäla ett ändrat förhållande om den uppgiften är av betydelse för det bidrag som man får. Exempelvis om man uppbär sjukpenning och har börjat arbeta men underlåter att anmäla detta. (2 § BBL). För att man ska ha gjort sig skyldig till bidragsbrott krävs också att man har utfört handlingen med uppsåt, dvs. med avsikt, vilja och strävan efter att uppnå ett visst resultat eller att man har agerat grovt oaktsamt, dvs. uppenbart vårdslöst. Att du har utfört handlingen med uppsåt eller grov oaktsamhet ligger på åklagaren att bevisa. Normalstraffet för uppsåtligt bidragsbrott är villkorlig dom och dagsböter. Om det uppsåtliga brottet är att bedöma som ringa, dvs. om den felaktigt utbetalade summan är låg eller om det finns andra omständigheter som gör att brottet bedöms vara mindre allvarligt, blir straffet generellt sett enbart böter. Enligt Åklagarmyndigheten anses ett brott som ringa om beloppet understiger 1500 kr. (2 § BBL). Som tidigare nämnt kan man begå bidragsbrott genom oaktsamhet. Detta rubriceras då som vårdslöst bidragsbrott. Om gärningen har varit av vårdslös karaktär men med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig, så ska man inte dömas till något straffansvar alls. Enligt åklagarmyndighetens riktlinjer bör ett vårdslöst bidragsbrott i normalfallet anses vara mindre allvarligt och inte leda till straffansvar om beloppet understiger 5000 kr. (4 § BBL). Sammanfattningsvis så är det sannolikt att du antingen kan dömas till enbart böter eller till böter kombinerat med villkorlig dom med tanke på den låga summan på 6800 kr. Detta förutsätter dock att åklagaren lyckas visa att du har agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet. Däremot har jag tyvärr ingen möjlighet att uttala mig om vilket ditt straff kommer att bli eftersom att detta enbart avgörs och bestäms av domstol. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Vad kan jag få för straff för bedrägeri/ förskingring? Kan jag bli häktad?

2017-04-09 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA | Hej, jag är misstänkt för förskingring / bedrägeri av summan 30.000 kr. Min fråga är vad som kan hända nu? vad kan jag få för straff? polisen som förhörde mig sa att han ska skicka hem förhöret och jag ska skriva under och godkänna. Behöver jag vara rädd att det blir något mer efter det här? det är lite jobbigt att dom bara dyker upp och hämtar in mig.
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad kan jag få för straff?Detta beror på vilket brott du kan komma att åtalas och dömas för, hur grovt det anses vara samt eventuellt övriga omständigheter som kan vara förmildrande eller försvårande. Lagen man använder sig av vid brott är brottsbalken och vid processen rättegångsbalken. Förskingring Eftersom det rör sig om en summa på 30.000 kr så skulle jag tro att det rör sig om en förskingring av normalgraden, detta bedömer jag dock endast utifrån summan och inte om du innehavt någon speciellt stark förtroendeställning, exempelvis så som revisor eller advokat. Vid förskingring av normalgraden kan straffet vara böter eller max fängelse i 2 år, (10 kap 1 § brottsbalken). Bedrägeri Om du istället skulle bli åtalad för bedrägeri skulle jag även här tro att det kan bli bedrägeri av normalgraden. Påföljden är också här böter eller max fängelse i 2 år, (9 kap 1 § brottsbalken). Hur ser processen ut nu? Vad händer nu? Efter att en polisanmälan om brott har gjorts så kan polisen välja att inleda en förundersökning, vilket har gjorts i detta fall. Under förundersökningen så undersöks det misstänkta brottet, det säkras bevis och förhör hålls med den misstänkte och den utsatta. Vad gäller anhållande och häktning Häktning, anhållande och gripande innebär att man som misstänkt sitter inlåst och har begränsad kontakt med andra, förutom sin advokat. Eftersom du redan haft förhör är det inte aktuellt med gripande eftersom det används för att polisen exempelvis snabbt ska kunna gripa en person som begått brott blir tagen på bar gärning, (24 kap 7 § rättegångsbalken (RB)). För att häktning ska få ske så krävs det att brottet har en straffpåföljd på 1 års fängelse eller mer, vilket bedrägeri har. Vidare ska man vara ”sannolikt misstänkt” för brottet. Detta är av den högre graden av brottsmisstanke. Det kan exempelvis vara att något bevis binder dig till brottet. Slutligen krävs det även att det finns risk att du som misstänkt avviker från straff, förstör bevis, försvårar utredningen eller fortsätter med sin brottsliga verksamhet, (24 kap 1 § första stycket RB). Dock får inte häktning ske om det finns misstanke om att du bara får böter i påföljd, vilket i detta fall kan vara aktuellt, (24 kap 1 § fjärde stycket RB). Jag tror inte du behöver vara orolig för att bli anhållen och häktad.Åtal och rättegångNär denna förundersökning gjorts så är det åklagaren, det vill säga den som ”hjälper” den utsatta, som beslutar om man ska väcka brottet till åtal i domstol. Om det anses föreligga tillräckligt underlag för att styrka brottet och kunna få en fällande dom så väcks åtal till domstol. Om du blir kallad till åtal så kommer en rättegång hållas i tingsrätten. Där kommer en förhandling hållas där underlaget för det misstänkta brottet läggs fram och man ges möjlighet till muntliga förhör. Sammantaget finns det fortfarande risk för att du blir kallad till åtal och det kommer då hållas en rättegång i tingsrätten. Beroende på hur utfallet av rättegången blir så kan du som lägst bli friad från brottet och högst få 2 års fängelse. Beakta dock att det finns möjlighet att överklaga tingsrättens beslut till hovrätten, (51 kap RB).

Vad gör jag när någon obehörig använt mitt kreditkort?

2017-04-09 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, mitt ex gjorde slut med mig för ett år sen har använd min kredit kort utan min medvetenhet under två år. Kan jag stämma honom? Vi sökte ett lån för en säng på mitt namn och jag fick en kreditkort på en kreditleverantör och jag har gömt den och han sa att ingen av oss skulle använda det, bara vi betala av våra lån till sängen, men nu när jag håller på att titta på min kredit korta historik så såg jag att han har använt min kort utan att säga till mig och jag håller på att betala nu. Allting som han har köpt och tagit ut är 13000 och mitt lån är på 30000. Jag köpte en sänggavel på 15000.
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om jag tolkat din fråga rätt så har ditt ex använt ditt kreditkort utan att du vetat om det och du har heller inte gett honom rätten att använda det. Ditt ex har köpt varor för 13.000 kr på ditt kort. När det gäller händelser där någon använder ditt kreditkort utan ditt tillstånd använder man Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Här regleras vad du som innehavare av kortet har för skyldigheter för att undvika situationer där någon behörig använder ditt kort. Det stadgas att bland annat att du är skyldig att skydda din kod samt att du så fort som du får reda på det, kontakta banken där du har ditt kreditkort och det kan dessutom finnas speciella villkor enligt den bank som gett dig kreditkortet som du behöver uppfylla, (4 § samma lag). Ett vanligt villkor kan vara att kortet bara ska användas av dig som är kortinnehavare och att du ska ha kortet under uppsikt. Om man inte följer dessa skyldigheter kan man bli ansvarig för att själv betala upp till 12.000 kr. Det vill säga om någon obehörig, i detta fall ditt ex, har handlat för 13.000 kr så behöver du bara själv stå för 12.000 kr, (6 § andra stycket samma lag). Dock kan man bli ansvarig för hela beloppet om man varit mycket oaktsam. I många fall kan man även få betala en självrisk. Jag rekommenderar dig att så fort du kan kontakta din bank där du har kreditkortet för att spärra det. Om du inte gör detta finns risken att du får stå för hela beloppet själv, (8 § samma lag). Med tanke på att kortet som tillhör dig funnits hos ditt ex så föreligger troligtvis en oaktsamhet från din sida. Efter att du gjort en anmälan till banken om att spärra kortet så behöver inte du stå för eventuella köp som gjorts efter din anmälan, (7 § samma lag). Jag kunde även läsa i de allmänna villkoren för banken där du har kreditkortet att de vill att en polisanmälan görs. Om du har möjlighet bör du även kontakta ditt ex och försöka göra upp så han betalar fakturan för det köp han gjort på kreditkortet. Det finns möjlighet att driva in pengarna från ditt ex genom att ansöka om betalningsföreläggande via Kronofogden. Vidare kan du även kontrollera om du har exempelvis en hemförsäkring som eventuellt täcker dina kostnader. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Möjligt att ta avgift av kund som tillgriper varor?

2017-04-07 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, Är idag verksam i en matvarubutik och har en fråga angående snatteri. Har försökt läsa rubriceringar och annat, men får inte någon konsensus i svaren.Är det lagligt möjligt för en butik att ta betalt/bötfälla/ta ut administrativ avgift i en butik ifall en "kund" uppsåtligen tillgriper sig varor? Som jag förstår det måste det 1. Kunna uppvisas anledning till administrativa avgifter (vilket kan vara svårt vid just snatteri) 2. Bötfälla måste lagstadgas (ex. Som med tilläggsavgiften hos SL som återfinns i lagboken) Frågan är då om man kan formulera sig smidigt och säga att "varor som uppsåtligen ej betalats eller prismanipulerats vid eller före uppmanat betalningstillfälle kostar 500kr/st, utan ångerrätt eller öppet köp" Min formulering är nog inte helt korrekt, men jag tror att den är tydlig nog för att jag ska få fram min poäng. Anledningen till att jag skriver är att vi nyligen kom på en person som i flera månader har tagit "självscanningsprislappar" och klistrat på andra varor för att få betala ett avsevärt lägre pris. Det handlar om över 100 köp med ett totalvärde som uppskattningsvis överskrider 40 000 sek. Vill veta vilka juridiska möjligheter som finns! Hoppas inte inlägget blev alldelles för långt och tråkigt. Med Vänlig Hälsning, Rasmus
JR Umeå |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om en kund uppsåtligen tillgriper sig varor i er butik så bör ni polisanmäla den personen. Det kan vara fråga om brottet snatteri eller stöld i enlighet med 8 kap. 1-2 §§ BrB. Huruvida brottet räknas som snatteri eller stöld är beroende av värdet på de tillgripna varorna. Vid frågan om ni som butik själva kan ta ut en avgift om ca 500 kr vid snatteri i butiken finns inget stöd i lagen. Det som finns att läsa om tilläggsavgift har främst att göra med den så kallade tilläggsavgiften i kollektivtrafik. Det har i en departementspromemoria gjorts en jämförelse mellan tilläggsavgift i kollektivtrafik och böter för förmögenhetsbrott (t.ex. snatteri). Det framkom där att eftersom storleken på böter för snatteri ska baseras på den anklagades inkomst så är möjligheten att jämföra just tilläggsavgift för kollektivtrafik och snatteri begränsad. En departementspromemoria är inte på något sätt rättslig bindande, men kan ge vägledning för hur tankegångarna på området går. Det finns som sagt inget lagligt stöd för en butiksägare att ta ut någon form av tilläggsavgift vid tillgripande av varor i butiken, så som det finns för t.ex. SL att ta ut tilläggsavgift av person som reser utan eller med fel biljett. Det kan således bli svårt för er att hitta juridiskt stöd för att kunna ha någon tilläggsavgift i er butik.Snatteri och stöld är som sagt brottsliga handlingar som jag skulle rekommendera att ni i första hand polisanmäler så att personen i fråga kan ställas inför rätta och på lagligt vis få bötes- eller fängelsestraff. Hoppas att detta svar kunde hjälpa dig, och tveka inte på att höra av dig igen om du har fler frågor.Med vänliga hälsningar, Sanna