Om så kallad dumpster diving är ett brott eller inte

2016-12-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är så kallad dumpster diving olagligt?.Alltså att ge sig in i containrar och sopkärl till olika matbutiker och företag?Mer specifikt olåsta containrar på ett icke inhängnat område ?.
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Just att hoppa ner i en container och ta till exempel mat er inget brott. Om containern skadas på något sätt kan det däremot till exempel handla om skadegörelse eller den ringa versionen av skadegörelse, så kallad åverkan. För att det ska handla om dessa brott så ska egendom skadas och skadan ska vara till men för annan person, se 12 kapitlet 1 § brottsbalken,https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1. Om ingen skada har skett på containern så handlar det inte om någon skadegörelse. Om man tar något ur containern bör det inte heller handla om stöld. För att det ska handla om stöld krävs nämligen att följande omständigheter är uppfyllda: man ska olovligt ta något som tillhör någon annan, meningen med tagandet ska vara att man ska använda saken och själva tagandet av saken ska vara till skada för den som saken tillhörde, se 8 kapitlet 1 § brottsbalken,https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1. Om det som i detta fallet handlar om en container som är olåst och inte inhägnad har jag svårt att se att kraven för ett stöldbrott uppfylls. Sammanfattningsvis bör det inte anses vara ett brott att hoppa ner i en olåst och oinhägnad container om man inte skadar något eller tar något som någon annan äger. Att tänka på är dock att nedskräpning är ett brott enligt miljöbalkens 29 kapitel 7 §, https://lagen.nu/1998:808#K29P7S1, så om man tar något och skräpar ner begår man dock ändå ett brott. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Straffskala grov stöld

2016-12-27 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Vad får man om man blir tagen för grovt inbrott, man har stulit saker för värde av 50-60 tusen kr, man erkänner brottet och nämner andra som varit med?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Brott regleras i Brottsbalken (Brb) (https://lagen.nu/1962:700) och där stadgas också straffskalor för olika brott. Att stjäla saker är att ses som stöld och står i 8 Kap. 1 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1) och är när någon tar saker utan lov och avsikten är att stjäla det. Straffskalan för det är max två års fängelse. Som du skriver räknas det som grov stöld när man stjäl saker genom intrång i ett hus, som i det här fallet inbrott i ett hus. Det regleras i 8 kap. 4 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K8P4S1) och har en straffskala på lägst 6 månaders fängelse och högst sex år. Det är i 8 kap. 4 § 2 st (https://lagen.nu/1962:700#K8P4S2) som det går att utläsa vad som räknas som grov stöld. Angående att man erkänner brottet eller att man anger andra som har varit delaktiga i brottet har vi i Sverige ingen strafflindring för det. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om misshandel och preskription

2016-12-26 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej,När jag var runt sex år gammal blev jag slagen av en polis på mitt dagis. Som små barn i allmänhet tyckte jag det var spännande med pistoler och gick bakom honom och tittade på den. Då vände han sig om, tog min ena arm och gav mig en rejäl örfil. Ingen av personalen gjorde något åt det. Detta var runt 1979, jag antar att det är preskriberat nu men ville fråga...?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 kap 5 § brottsbalken gäller det att den som tillfogar annan person kroppsskada eller smärta döms för misshandel i fängelse i högst två år. Om brottet var ringa till böter eller fängelse i högst sex månader. Ett uttryckligt förbud mot barnaga infördes 1979 i Sverige, av 6 kap 1 § föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.Att slå ett barn är olagligt. Om en person slår någon annan med en örfil kan den dömas för misshandel, troligtvis av ringa graden. Enligt 35 kap 1 § brottsbalken är preskriptionstiden för misshandel fem år samt ringa misshandel två år. Brottet i detta fall är alltså preskriberat och den personen kan inte dömas till påföljd. Dock var det polisen gjorde fel. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Hotad efter våldtäktsanklagelse

2016-12-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har blivit anklagad för våldtäkt och haft ett snack med polisen om detta och det kommer troligtvis läggas ned på grund av bristande bevis. Nu i helgen blev jag konfronterad av angklagarens bror som verbalt hotade mig. Bör jag upplysa polisen om detta? Vad ska jag göra?
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hota någon kan, om vissa förutsättningar föreligger, vara ett brott. Oavsett om förundersökningen gällande våldtäkt läggs ned eller inte kan broderns hot mot dig utgöra olaga hot, vilket enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (här) är ett brott som kan ge böter eller fängelse i högst ett år. För olaga hot döms den som lyfter vapen mot någon annan eller annars hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Det framgår inte av din fråga vad hotet bestod av, endast att det var verbalt. Hotet måste i ett sådant fall bestå av hot om brottslig gärning, ex. hot om misshandel eller hot om skadegörelse. Att hota med att ex. vidta rättsliga åtgärder är alltså inget brott eftersom att vidta rättsliga åtgärder naturligtvis inte är en brottslig gärning.Hotet ska vidare vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Skrivningen innebär att du som hotad inte nödvändigtvis måste ha känt dig rädd för att det ska vara straffbart, men att hotet ska vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan.Är det uppenbart att broderns hot inte är brottsligt är en polisanmälan verkningslös eftersom inget brott begåtts, men i annat fall kan du välja att polisanmäla händelsen. Efter en polisanmälan avgör polis och åklagare om en förundersökning ska inledas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fråga om hot om att sprida nakenbilder och polisanmälan

2016-12-28 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Min flickvän har haft en tidigare relation med en kille som har nakenbilder på henne, och han och hans nuvarande flickvän har visat andra bekanta dom bilderna, Och han hotar med att sprida dom till alla hon känner, vad kan man göra? Är det brottsligt?
Johanna Matsdotter |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det absolut viktigaste man ska göra när man blivit utsatt för något som känns jobbigt är att man polisanmäler detta. Så som du skriver handlar det i ert fall om att din flickväns före detta kille (hädanefter kallad A) visar och hotar att sprida nakenbilder på henne vilket såklart är en fruktansvärt jobbig situation. I ert fall skulle jag därför först och främst råda er att polisanmäla. När man blivit utsatt för något är det bra om man anmäler till polisen så snabbt som möjligt och att man försöker säkra den bevisning som finns om eventuellt brott. I ert fall kanske det finns sms- eller chattkonversationer som är sparade där hoten eller andra meddelanden framgår och som ni kan ta en skärmdump av och visa polisen. Trots att det kan kännas jobbigt att ha kvar ett hotfullt meddelande är det viktigt att inte radera mejlet eller inlägget. Skulle det bli rättegång är det även bra om någon, exempelvis du som skickat in frågan, har kollat på skärmdumparna innan och kan vittna om att de inte blivit manipulerade och kan styrka trovärdigheten av dem. När det sedan gäller frågan huruvida de handlingar som A begått är brottsliga eller ej så är det upp till domstolen att värdera den bevisning som finns och därefter avgöra målet. I sammanhanget finns det ett rättsfall som nyligen avgjorts som möjligen liknar er situation och därmed är relevant att nämna. I målet blev en kille åtalad i Tingsrätten för försök till sexuellt tvång efter att, via en sms-konversation, ha hotat en tjej att sprida nakenbilder på henne om hon inte gick med på att ha samlag med honom. Parterna hade tidigare varit ett par. Den åtalade blev dömd för försök till sexuellt tvång i Tingsrätten men Hovrätten ändrade sedan domslutet och han blev istället dömd till sexuellt ofredande. Anledningen till att det blev olika utgångar i de olika instanserna har att göra med den bedömning av gärningsmannens uppsåt som gjordes i förhållande till varje brottsbeskrivning och de rekvisit som krävs för att ett brott skall anses vara begånget. Med andra ord är det omöjligt för mig att säga vilket brott som A skulle kunna ha begått enbart genom att läsa din fråga men sannolikheten för att A faktiskt har begått ett brott är stor. Men oavsett vilket brott A har gjort sig skyldig till är det viktigt att ni polisanmäler och säkrar bevisning, om det finns någon sådan. Det är nämligen först när en polisanmälan har gjorts som polisen kommer att besluta om en brottsutredning skall inledas och endast när förundersökningen är klar som åtal kan väckas och rättegång inledas gentemot A. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor men behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på straffrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger!

Är det brottsligt att ljuga om sin identitet i syfte att avslöja en annan persons falska vittnesmål?

2016-12-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Om jag är åtalad för ett brott och personligen vet att ett vittne ljuger – får jag ringa upp denne och ljuga om min identitet, t.ex. vara juristombud (t.ex. dennes advokats assisten) och påstå att nya vittnesmål inkommit för att lura fram sanningen och då spela in detta samtal?
Marcus Bäckström |Hej!Först och främst tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Min förhoppning är att det svar som följer nedan kan vara dig till hjälp. Om du vill ha ett mer uttömmande svar är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga detta (alternativt, om du föredrar diskretion, mejla mig på marcus.backstrom@hotmail.com).Min bedömning är att du inte skulle begå någon brottslig gärning om du väljer att agera på det vis som du skisserar i frågan. Det finns helt enkelt ingen straffbestämmelse som behandlar situationer där en person muntligen ljuger om sin identitet och på det viset tillskansar sig uppgifter. En annan sak är det om man i skrift presenterar sig som någon annan än den man är, vilket kan utgöra urkundsförfalskning enligt 14 kap. 1 § brottsbalken och bestraffas med fängelse.Följaktligen gör jag bedömningen att du kan gå vidare med din plan utan att riskera straff. Däremot avråder jag dig, av moraliska skäl, från att göra detta. Jag har full förståelse för din tankegång och frustration men anser inte att det är försvarbart att, även i de fall det inte är brottsligt, utnyttja någon annans namn för att få fram information. Särskilt inte när det namn som utnyttjas tillhör någon som ”den lurade” har skäl att hysa starkt förtroende för.Min rekommendation är istället att du, givet att du är säker på att vittnet ljuger, kraftfullt påtala detta under ditt eget vittnesmål i domstolen och, om vittnet vidhåller sin falska utsaga, polisanmäla vederbörande för mened (se 15 kap. 1 § brottsbalken). Mened är ett mycket allvarligt brott som nästan alltid, p.g.a. att det utgör ett påtagligt hot mot rättssäkerheten, resulterar i fängelsestraff. Om ett lögnaktigt vittnesmål dessutom föranlett att en oskyldig person blivit dömd kan brottet betraktas som grovt, vilket bestraffas med fängelse i lägst två år.Sammanfattningsvis anser jag att du ska använda dig av de formella vägar som står till buds för att avslöja och straffa en person som missbrukar rättsväsendet. Om du ändå går vidare med planen att lura till dig uppgifter som underlättar din situation så önskar jag dig lycka till med det (det är mycket möjligt att jag tänkt på samma vis själv i motsvarande situation).Oberoende av hur du väljer att göra så är du, som sagt, välkommen att tillhandahålla mig mer detaljerade uppgifter och/eller efterfråga specifika kompletterande upplysningar om rättsläget. Om det är så att det aktuella vittnet också gjort en ogrundad polisanmälan mot dig, och således själv är målsäganden, så kan denna omständighet ge upphov till straffansvar för hen på andra grunder än det som presenterats ovan.Med vänlig hälsning,

Åtalspreskription

2016-12-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Åtalad för grovt rattfylleri samt våldsamt motstånd inträffade augusti 2015, rättegång i tingsrätten Februari 2017, FRÅGAN ÄR om jag blir dömd i tinget för båda brotten samt överklagar till hovrätten finns det risk för brottet våldsamt motstånd kan preskibreras om det inte hinner tas upp till augusti 2017 eller hur räknas detl
Sara Aspelin |Tack för din fråga!Att ett grott preskriberas innebär att den misstänkte inte längre kan ställas till svars för det brottet, detta regleras i 35 kap BrB. Hur lång preskriptionstiden är beror på hur långt straffet för brottet är.Preskriptionstiden är (35:1 BrB):Två år för brott som kan ge max ett års fängelse.Fem år för brott som kan ge max två års fängelse,Tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse,Femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse,Tjugofem år för brott som kan ge livstid.Preskriptionstiden för brottet räknas oftast från den dag när brottet begicks eller från dagen effekten av brottet inträffade, om det krävs att en effekt ska ha inträffat innan en påföljd får bestämmas (35:4 BrB). Preskriptionen kan avbrytas om gärningspersonen häktas och åtalas, men om gärningspersonen frias efter häktningen eller om åtalet avskrivs så räknas preskriptionstiden från den tidpunkt som fastställts enligt 35:1 och 35:4 BrB. Det som preskriberas är möjligheten att väcka åtala, vid ett överklagande är du redan åtalad innan åtalspreskriptionen har trätt in. Våldsamt motstånd kommer alltså inte att preskriberas oavsett om det tas upp innan eller efter augusti 2017.Se 35 kap. BrB, härHoppas du fått svar på din fråga!

Nedsättande uppgifter om fysisk person

2016-12-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min man och jag ligger i skilsmässa. Jag har sedan några månader tillbaka fått veta från vänner och familj att han under nästan ett år har påstått till andra att jag är alkoholist och helt gränslös i min barnuppfostran och därför är olämplig som förälder. Han har också riktat kränkningar och hot direkt mot mig i form av uttalanden om att jag är psykiskt sjuk och att han ska ta ifrån mig mina ekonomiska tillgångar, vilket han också gjort. Han har vänt många av våra vänner emot mig och även till mig påstått att min familj sagt nedlåtande saker om mig, medan han till dem sagt osanningar om mig. Är detta straffbart?
William Sandell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Av de givna förutsättningarna skulle detta kunna vara ett fall av förolämpning enligt 5 kapitlet 3 § brottsbalken eller förtal enligt 5 kapitlet 1 § brottsbalken.För att det ska vara fråga om förolämpning ska uttalandet rikta sig till den berörda personen själv och personen ska lägga märke till detta. Brottet tar sikte på sådana handlingar som uteslutande är ägnade att såra en annan persons självkänsla. Brottet förutsätter att gärningsmannen smädar en annan person genom ett kränkande tillmäle. Som exempel på detta kan nämnas skällsord och öknamn. För att det ska vara fråga om förtal ska gärningsmannen ha utpekat någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Därutöver förutsätts det att det lämnas en uppgift om personen i fråga som är ägnad att utsätta personen för omgivningens missaktning. Inget krav finns på att uttalandet ska nå en större spridning bland allmänheten för att det ska räknas som förtal, men uttalandet/uppgiften måste lämnas till en utomstående person. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,William Sandell