Gränsen mellan olovlig körning och överlast

2016-11-24 i Trafikbrott
FRÅGA |hej.Jag har b-kort men prövotid, har ett år kvar. Blev stoppad vid en kontroll, polisen - och det visade sig att jag hade för mkt last (körde lätt lastbil). Polisen skrev ut böter på 4000:- men tog inte mitt körkort.Kommer mitt körkort att återkallas nu av transportstyrelsen tror ni?mvhPeter
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som huvudregel är det varken hårdare straff eller annorlunda bedömning om man har prövotid eller ej. Det som gäller är att samma saker som kan återkalla ett körkort som inte är belagt med prövotid, kan återkalla ett som är det. Det är svårt att svara på din fråga om vad som gäller för dig utan att veta vad som står på din ordningsbot. Det som är relevant är om polisen ansett det vara överlast eller olovlig körning. Är det olovlig körning, det vill säga att du saknade körkortsbehörighet för ett sådant fordon du behövt för att köra ”lasten”, är det i sig grund för att återkalla körkortet. Är det däremot enbart överlast, är detta inte något som i normalfallet återkallar körkortet. Reglerna om detta är snåriga, men huvudsakligen är det så att du med ett B-körkort inte får framföra ett fordon med en totalvikt överstigande 3500 kg. Läser vi vidare i Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner står där att totalvikten räknas som ”Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer och den största mängd gods som fordonet är inrättat för.”. Här är det just ”inrättat för” som är avgörande, eftersom du kan köra ett fordon som är inrättat för mindre än 3500 kg, men som du lastat upp till 3499 kg och då har du överlastat fordonet men inte gjort dig skyldig till olovlig körning. Som sagt kan jag inte hjälpa dig utan att veta mer omständigheter, men det är såhär rättsläget ligger till. Du kan alltid kontakta transportstyrelsen och höra hur och om ditt ärende handläggs. Med vänlig hälsning,

Lawline hanterar ej norsk rätt

2016-11-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hur ser Norges civilkurage lag ut (helst djupgående)? Vad innebär den där? Måste man ingripa i alla lägen eller bara vissa? Hur kommer det säg att den finns där och hur har det påverkat Norge?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Då Lawline endast sysslar med svensk rätt kan vi dessvärre inte besvara din fråga om hur Norges civilkurage lag ser ut. Jag är därför dessvärre tvungen att hänvisa dig till en juristbyrå som sysslar med norsk rätt.Med vänlig hälsning

Tidspreskription för anmärkning i belastningsregister

2016-11-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej, Jag blev dömd när jag var 17år, brottet begicks när jag var 15. Utgår man från dagen domen ställdes eller från när brottet begicks? och när tas det bort från mitt register?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga beror lite på vad för brott det var och vad påföljden (straffet) blev. Blev det annat än fängelse, det vill säga böter, villkorlig dom, skyddstillsyn osv. är anmärkningen kvar i belastningsregistret fem år från det datum domen avkunnades, då du var under 18 år vid tiden brottet begicks. Med vänlig hälsning,

Ansvarsfrihet vid slagsmål

2016-11-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag försöker hjälpa en bekant till mig. En bekant till mig och hans vän ingick ett affärsavtal för ett tag sedan, det har dock blivit en tvist nu och rättsväsendet är inblandat och det har nu gått till domstol där det utmynnade i en tredskodom till min bekantas fördel. Min bekantas vän blev väldigt arg och sökte då upp min bekanta och de hamnade i slagsmål där min bekanta gick vinnande ur då han är väldigt stor och tränar mycket. Min bekantas vän anmälde detta som misshandel och min bekanta hamnade i häkte i fyra månader. Efter det blev han dömd för misshandel i tingsrätten. Vad har min bekanta nu för alternativ juridiskt?? Spelar det någon roll om båda ingick slagsmålet och började slåss frivilligt?
Jenny Ångström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att underlätta kommer jag hädanefter omnämna din bekanta som A och din bekantas vän B.Det finns en möjlighet att gå fri från ansvar trots att man brukat våld. Enligt 24 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) stadgas det att en gärning som begås i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Det innebär att A har rätt att försvara sig mot ett påbörjat eller överhängande angrepp. Huvudregeln vid nödvärnsrätt är att våld kan bemötas med lika våld. När angreppet är avvärjt får man inte längre bruka våld mot personen. Utifrån dina uppgifter om att B sökte upp A och var väldigt arg kan absolut ses som att A utsattes för ett överhängande angrepp. Skulle B vara den som utdelade det första slaget och alltså påbörjat ett angrepp skulle A även då ha rätt till nödvärn.Som nämnts ovan innebär dock nödvärnsrätten att man bara får bruka det våld som situationen kräver. Att du skriver att A ”gick vinnande ur” tyder på att A har brukat mer våld än vad han borde. Det innebär att slagsmålet kommer att ses som misshandel precis som Tingsrätten redan konstaterat. Du undrar även vad A kan göra rent juridiskt. Jag tolkar din fråga som att du undrar vad A kan göra mot den, i ditt tycke, felaktiga domen. A kan överklaga domen till hovrätten inom 3 veckor från den dag domen meddelades.Du undrar även om utfallet skulle bli annorlunda om både A och B ingått slagsmålet frivilligt. Enligt 24 kap 7 § Brottsbalken utgör en gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter är oförsvarlig. Svaret på din fråga är alltså att det beror på hur slagsmålet artar sig. Ringa misshandel där samtycke finns är inte en kriminaliserad handling. Motsatsvis är grov- och synnerligen grov misshandel, oavsett samtycke, en kriminaliserad och straffbar handling. Det innebär att gränsen för vad som är tillåtet finns någonstans mellan ringa misshandel och grov misshandel och en bedömning måste göras från fall till fall.

Plikt att hjälpa nödställd?

2016-11-24 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Det här är nog en ovanlig fråga och den gäller inte mig själv. Men jag hoppas ändå på svar.Jag är barnboksförfattare och skriver bland annat deckare för unga, därav frågan. Mitt scenario: En berusad person faller i vattnet (av sig själv) och dör. På bryggan står två personer som bestämmer sig för att inte hjälpa honom upp. Är det ett brott att inte hjälpa till om man hade kunnat? Och om någon får reda på sanningen tio år senare, är "brottet" preskriberat då, eller skulle man kunna ta upp "fallet" och få personerna på bryggan fällda för något?Med vänlig hälsning
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad kul att du skriver på en bok! Jag hoppas det går bra för dig! Angående din fråga så är svaren nej och nja.De brott vi har där någon avlidit är de som anges i 3:1, 3:2, 3:3 samt 3:7 i Brottsbalken. De är mord, dråp, barnadråp och vållande till annans död. Barnadråp är när barnets mor tar barnets liv i samband med eller direkt efter födseln vilket då inte kan tillämpas i ditt fall. Mord och dråp kräver att någon aktivt dödat någon, vilket inte heller gäller i ditt fall om personen drunknat efter egna handlingar. Brottet vi har kvar är därmed oaktsamhetsbrottet vållande till annans död. I Sverige har vi ingen civilkuragelag och har inte heller en plikt att hjälpa nödställda. Att se på när någon drunknar är därför inte ett brott och är inte något som är oaktsamt agerat genom ditt egna handlande. Eftersom det inte är ett brott finns det inte heller någon preskriptionstid. Skulle det vara så att det ändå blir vållande till annans död är preskriptionstiden 5 år från brottet, för mord och dråp finns ingen preskriptionstid. Men eftersom vi inte har en skyldighet att hjälpa nödställda, blir preskriptionstiden inte heller aktuell här. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Rättsföljd och rekvisit

2016-11-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad rättsföljd betyder?Jag undrar även vad det finns för rekvisit i jordabalken och i nödvärnsrätten?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline! Begreppet rättsföljd är nära besläktat med rättsfaktum och rättsregel, varför det är svårt att inte ta upp dessa begrepp då begreppet rättsföljd ska försöka förklaras. En rättsregel är en lag, regel eller rättslig norm som gäller i ett visst rättssystem. Ett rättsfaktum är ett faktum som har en rättslig betydelse. Rättsreglerna är knutna till vissa händelser eller fakta som förutsättningar. Rättsregelns börjar alltså verka först i och med sådana händelser eller fakta. Det är alltså fakta som påverkar det konkreta rättstillståndet. Rättsföljden är då till sist den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande. För att ta ett exempel:X slår Y i ansiktet. Den rättsregel som blir aktuell i detta fall är brottbalkens (BrB) 3 kapitel 5 §, nämligen: ”den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, dömd för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader”. Det rättsfaktum som förekommer i detta fall är då att X slår Y. Detta gör att rättsregeln 3 kap 5 § BrB börjar verka. Rättsföljden enligt samma paragraf är alltså att X kan dömas till ”fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader”.Det finns många olika rättsföljder och ovan nämns böter och fängelse. En rättsföljd kan också vara andra straff som kan dömas ut när ett brott begåtts, som exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn. En rättsföljd kan också vara civilrättslig, till exempel skyldighet att betala dröjsmålsränta. Kort och gått är rättsföljd den juridiska konsekvensen för ett visst handlande.Rekvisit är de villkor som varje lag ställer upp. För att lagen ska vara tillämplig krävs att något eller alla av dessa villkor är uppfyllda. Man skiljer på objektiva och subjektiva rekvisit. De objektiva rekvisiten gäller det faktiska handlande som någon kan se och de följder handlandet får. De subjektiva rekvisiten gäller avsikt, exempelvis om man handlat med uppsåt eller ej. Jordabalken är en lag med 23 kapitel, alltså en väldigt omfattande lag. Det finns alltså hur många rekvisit i den lagen som helst.Vad gäller nödvärnsrätten regleras den i 24 kap 1 § BrB. Där stadgas att:En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelseRekvisiten i första stycket är:- Någon måste bli angripen- När denne blir angripen utför denna en (brottslig) handling- Handlingen får inte vara uppenbart oförsvarligI andra stycket anges när rätten till nödvärn föreligger,Rekvisiten här är:1. i) påbörjat eller överhängande, ii) brottsligt angrepp, iii) person eller egendom2. i) den (måste vara en person som utför), ii) våld eller hot om våld, iii) hindrar att egendom återtas, iv) på bar gärning3. i) den, ii) olovligen, iii) trängt in eller försökt tränga in, iv) i rum, hus gård eller fartyg4. i) den, ii) vägrar, iii) lämna en bostad, iv) efter tillsägelseHoppas detta var dig behjälpligt!

Är det olagligt att fly från en brottsplats eller platsen för en trafikolycka?

2016-11-22 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej.Jag undrar om det är olagligt eller ej att fly från en brottsplats. Exempelvis om jag slår någon på käften, är det olagligt att fly platsen? Det är självklart inte okej att slå någon, men att fly brottsplatsen är frågan.Ett annat exempel i trafiken om man kolliderar med ett annat fordon och jag var anledningen till olyckan. Är det lagligt att fly platsen?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vilka handlingar som är brottsliga, och alltså olagliga, finns framför allt i Brottsbalken. Den hittar du här. Utöver brottsbalken finns även ett antal speciallagar för vissa typer av brott, till exempel lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (kallad Trafikbrottslagen). Den hittar du här.I trafiken Att fly platsen vid en trafikolycka är olagligt. Oavsett om en person orsakat olyckan eller inte är det olagligt för hen att lämna platsen innan hen uppgett sina personuppgifter, hjälp tillkallats om någon är skadad etc. Brottet kallas vanligtvis för smitning och regleras i Trafikbrottslagens 5§. Straffet för smitning är normalt böter eller fängelse i högst 6 månader. Om brottet anses som grovt kan straffet istället bli fängelse i högst 1 år. Den som gör sig skyldig till smitning kan även bli av med körkortet. Andra situationerOm det i andra situationer är olagligt eller inte att fly från en brottsplats beror till stor del på hur hen flyr från platsen. Om gärningspersonen exempelvis flyr från platsen genom att stjäla en bil skulle hen kunna göra sig skyldig till brottet stöld, Brottsbalken 8 kap. 1§. Om personen istället till exempel flyr från platsen genom att bryta sig loss från en polis som håller fast hen skulle brottet våld eller hot mot tjänsteman kunna bli aktuellt, Brottsbalken 17 kap. 1§. Med detta sagt kan jag dock inte hitta något stöd i Brottsbalken för att själva flyendet från brottsplatsen skulle vara olagligt i sig, så länge flykten sker utan att några fler brott begås på vägen. Såvitt jag förstår behöver det alltså inte vara olagligt. Men att en person väljer att fly från brottsplatsen skulle kunna göra att personen i högre grad framstår som skyldig till brottet vid en eventuell framtida rättegång. När det ska bestämmas vilket straff den skyldige får så ska domstolen vidare ta hänsyn till om gärningspersonen frivilligt gått till polisen och erkänt brottet. Det kan i vissa fall leda till ett mildare straff. Detta framgår av Brottsbalkens 29 kap. 5§ 1 stycket 5 punkten. Till sist skall tilläggas att en person som hjälper en brottsling att fly från en brottsplats kan dömas till medverkan eller medhjälp till det brott som brottslingen har begått. Det framgår av Brottsbalkens 23 kap. 4§. Om någon känner till att ett brott begås eller ska begås utan att anmäla eller avslöja det så kan hen även i vissa fall dömas för underlåtenhet avslöja brottet, enligt Brottsbalkens 23 kap. 6§. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Straffet för rån

2016-11-21 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Vilket straff kan man få vid rån?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaVad straffet kan bli när någon döms för brottet rån stadgas i 8 kap 5 § Brottsbalken. Där stadgas att straffskalan för rån är fängelse, lägst ett år och högst sex år. Detta innebär att den som döms för rån döms till fängelse någonstans mellan ett och sex år. Exakt hur långt fängelsestraffet blir kan jag tyvärr inte säga eftersom att detta beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Först och främst kan det bero på hur allvarligt våldet som används är samt var rånet sker. I 29 kap Brottsbalken finns dessutom exempel på vad som kan anses vara försvårande respektive förmildrande omständigheter. I 29 kap 2 § Brottsbalken anges som exempel på försvårande omständigheter att någons skyddslösa ställning utnyttjats. 29 kap 3 § Brottsbalken anger som exempel på förmildrande omständigheter att den som begick brottet hade nedsatt förmåga att förstå innebörden av brottet. Rätten beaktar även andra omständigheter såsom gärningsmannens ålder eller att gärningsmannen försökt begränsa skadan, se 29 kap 5 § Brottsbalken. I 29 kap brottsbalken stadgas även att om det är påkallat så får rätten döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet, ex 5 § st 2. Sammanfattningsvis kan sägas att straffskalan för rån är fängelse i lägst ett år och högst sex år. Exakt vilket straff den som är dömd för rån får är däremot omöjligt att säga eftersom att detta beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Brottsbalken hittar du härHoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorVänligen