Påföljd för snatteri?

2017-11-04 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En väns dotter 16 år har tagits för snatteri av vara som kostar 65€. Detta skedde i Spanien .Polis tillkallades och flickan släpptes efter alla uppgifter lämnats .Vad kan straffpåföljden bli för henne? Böter? Register?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Reglerna för brott och påföljder finns i brottsbalken. För att ett en person som har begått ett brott ska kunna få en påföljd (ett straff) krävs det att personen är över 15 år. (Brottsbalken 1 kap 6 §). I ert fall är personen som frågan handlar om 16 år. Detta betyder att personen kan få en påföljd om hon har begått ett brott.Påföljden för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader. (Brottsbalken 8 kap 2 §). Fängelse är dock inte en aktuell påföljd för någon som är 16 år. Den vanligaste påföljden för snatteri, oavsett personens ålder, brukar vara böter. (Brottsbalken 30 kap 5 §).Hur många dagsböter som döms ut beräknas efter hur grovt brottet är. Man tar även hänsyn till om personen som snattat är ung. (Brottsbalken 29 kap 7 §). Minsta antal dagsböter är 30 och som högst 150. Varje dagsbot bestäms till ett visst belopp. Detta belopp utgår från personens ekonomiska förhållanden så en 16 åring får sannolikt ett relativt lågt belopp. (Brottsbalken 25 kap 2 §). Det lägsta bötesbeloppet är 750 kr. En mildare form av böter är penningböter och den påföljden används om dagsböter kan anses vara för strängt. (Brottsbalken 25 kap 1 § och 3 §). Då bestäms bötesbeloppet till en fast summa och är som lägst 200 kr.Om man döms för ett brott hamnar man även i polisens belastningsregister och det kan påverka möjligheterna att få körkort eller att få vissa arbeten. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på personens ålder när brottet begicks och vilken påföljd man fick. För en 16 åring som får böter som påföljd så finns registreringen kvar i fem år.Åklagaren har möjlighet till något som kallas för åtalsunderlåtelse. Det innebär att personen visserligen har begått ett brott men att brottet är lindrigt och att det då varken blir åtal, rättegång eller påföljd. (Rättegångsbalken 20 kap 7 §). Personen hamnar dock i belastningsregistret ändå.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Vad kan min man få för straff när han åkt dit för brott under villkorlig dom?

2017-11-03 i Påföljder
FRÅGA |Vad kan min man få för straff?Har villkorlig dom på sig för vapenbrott, narkotikabrott och grovt hemfridsbrott.Har nu åkt dit för en drograttfylla, våldsamt motstånd en rattfylla och grov olovlig körning. Har även tidigare varit straffad för drograttfylla.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domstolen kan ge ytterligare påföljd eller en gemensam för alla brottBestämmelser om brott och straff finns framför allt i brottsbalken (BrB). Med villkorlig dom har din man en prövotid på två år (BrB 27 kap. 3 §). När en person begår nya brott under denna prövotid brukar domstolen ofta upphäva den villkorliga domen och ersätta denna med en ny dom med gemensam påföljd för all brottslighet (BrB 34 kap. 1 §). Domstolen kan också välja att endast bestämma en ny påföljd för den senare brottsligheten.Vid flera brott ska straffen sammanräknasNär en person döms för flera brott ska straffen sammanräknas. Straffet för den samlade brottsligheten får inte vara mer än de högsta straffen av alla brotten sammanlagda med varandra. Det får inte heller vara mer än ett år längre än det svåraste straffet om det svåraste straffet är kortare än fängelse i fyra år (BrB 26 kap. 2 §). Straffskalorna för de tidigare brotten är:- vapenbrott: fängelse i högst två år (vapenlagen 9 kap. 1 §)- narkotikabrott: fängelse i högst tre år (narkotikastrafflagen 1 §)- grovt hemfridsbrott: fängelse i högst två år (BrB 4 kap. 6 §)Straffskalorna för de senare brotten är:- drograttfylleri: böter eller fängelse i högst sex månader (trafikbrottslagen (TBL) 4 §)- våldsamt motstånd: böter eller fängelse i högst sex månader (BrB 17 kap. 4 §)- grov olovlig körning: fängelse i högst sex månader (TBL 3 §) Din man kan alltså få maximalt 1,5 års fängelse för de senare brotten, eller maximalt 4 års fängelse för alla brott (eftersom det längsta straffet är tre år). Domstolen bedömer straffet i varje enskild fall Domstolen gör en helhetsbedömning just utifrån din mans situation och jag kan därför inte uttala mig om vilket straff din man kommer att få. Både förmildrande och försvårande omständigheter tas hänsyn till vid bedömningen. Det kan dock sägas att domstolen vanligtvis inte dömer ut maxstraff. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man bli polis om man är dömd för mord?

2017-11-03 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Kan en person som är dömd för mord bli polis?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr finns det inte riktigt något konkret svar på din fråga. Det uppställs inte som formellt krav att man måste vara ostraffad för att få jobba som polis. För att få söka till polisutbildningen krävs det dock att man uppfyller vissa antagningskrav och att man i övrigt passar för yrket. Det krävs exempelvis att man klarar vissa fysiska och psykologiska tester. När någon söker till utbildningen görs det även alltid en så kallad säkerhetsprövning där man behöver bli godkänd för att gå vidare. I denna tar man reda på om personen som söker är godkänd ur en säkerhetssynpunkt, man måste bedömas vara pålitlig enligt säkerhetsskyddslagen. I denna prövning testas man alltid mot belastnings-, misstanke- och polisens allmänna spaningsregister och uppgifter som behandlas med stöd av polisdatalagen. I denna prövning kan man alltså bli "stoppad" om man inte anses pålitlig. Jag kan tyvärr inte hitta något där polisen klart och tydligt sagt om det är möjligt att bli polis eller inte om man är dömd för diverse olika brott. Det ställs helt enkelt inte upp som något absolut krav att man inte får ha varit dömd för något för att kunna bli polis. Det är däremot en förutsättning att man klarar sig igenom säkerhetsprövningen för att få gå polishögskolan/arbeta som polis. Det verkar, enligt den information jag hittat, mycket svårt att klara denna säkerhetsprövning om man är dömd för allvarligare brottslighet sedan tidigare. Gränsen verkar gå någonstans vid fortkörningsböter och liknande mindre allvarliga brott, detta kan delvis bero på hur många som söker det året. Om det söker många som är lämpliga och helt ostraffade lär polismyndigheten välja dessa före dem som också är lämpliga men straffade. Jag vill dock poängtera att detta inte är något som är helt säkert utan att polisen själv gör en bedömning under säkerhetsprövningen, grundat på säkerhetsskyddslagen. Det kan hända att de anser att en fortkörningsböter för 20 år sedan är att likställa med att vara ostraffad, det är helt enkelt svårt att säga. Att vara dömd för mord verkar dock som sagt vara ett mycket stort hinder för att kunna arbeta som polis i framtiden. Det du kan göra är att vända dig till polismyndigheten för att få mer information och svar från dem. Hoppas att du känner att du fått någorlunda svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Utsatt för brott utomlands

2017-11-03 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej.För ca 13 år sedan när jag bodde i Danmark med min son blev jag frihetsberövad i ca 2 veckor, misshandlad, våldtagen och torterad (lekte med knivar på min kropp, vet ej om det går under tortyr) vid ett annat tillfälle bröt han min fot med ett basebollträ..alltså inte den gång jag var frihetsberövad. (Var då hos läkaren som bekräftade att den var bruten)Även min son blev kidnappad med mig och tagen ifrån mig i flera dagar utan att jag visste var han var. Mycket hände alltså. Jag har nu börjat tänka på upprättelse. Men min fråga är om jag kan anmäla detta i Sverige Eller måste jag ta denna process i Danmark som jag bodde i då?Tackam för svar.
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om du och din son drabbats av ett brott när ni var utomlands bör ni anmäla brottet i det land ni befann er i. Det innebär att de brott du och din son har blivit utsatta för i Danmark, bör polisanmälas i Danmark. Den här informationen hittar du på polisens hemsida.Även om brotten bör polisanmälas i Danmark så kan du kontakta svensk polis och höra hur möjligheterna ser ut för att anmäla brotten i Sverige trots att de skett utomlands. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Straff vid brott mot vapenlagen och överlåtelse av narkotika.

2017-11-03 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilket straff jag kan vänta mig...var 18 år när jag begick brottet.Polisen gjorde husrannsakan och hittade ca 50st 22mm ammunition samt ca 50g hasch. Pga alla tillbehör så som våg, påsar och försäljningslistor är jag nu misstänkt för överlåtelse.Jag är alltså misstänkt för överlåtelse av narkotika, samt eget bruk och brott mot vapenlagen - olaga innehav av ammunition. Jag har erkänt. Vilket straff kan jag vänta mig? Mvh
Simon Gille-Johnson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om vi börjar med att se till det olaga innehavet av ammunition så döms den som innehar ammunition, utan att ha rätt till det, till böter eller fängelse i högst sex månader, detta framgår av 9kap 2d§ i Vapenlagen. Angående misstanken om överlåtelse av narkotika så sker bedömningen utifrån hur grovt brottet är. Enligt huvudregeln i 1§ Narkotikastrafflagen så döms den som olovligen överlåter narkotika för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. Däremot om brottet med hänsyn till arten och mängden anses som ringa så döms personen till ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst 6 månader, detta framgår av 2§ Narkotikastrafflagen. Är brottet istället att anse som ett grovt narkotikabrott så döms den skyldige till fängelse i lägst 2 år och högst 7 år, vid bedömningen om brottet anses som grovt så tar man i beaktning om brottet utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i stor omfattning eller som en affärsverksamhet samt om det avsett en särskild stor mängd narkotika eller om narkotikan varit av farlig art, detta stadgas i 3§ Narkotikastrafflagen.Med vänlig hälsning,

Finns det lagrum för att anmäla någon för kränkningar, förtal och ekonomisk skada?

2017-11-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Vi har en medlem i vår förening som skriver kränkande och sprider lögner om vår familj på facebook, hotmail och med diverse grannar. Till saken hör sitter min fader som ordförande i bostadsrättsföreningen. Kränkningarna har pågått i cirka 3 års tid och har eskalerat så att vår revisor sagt upp sig pga hens kränkningar mot revisorn. Hen skriver till exempel:"Känner du till någon förening där alla klagar? Nej, det finns inga sådana. Därför det finns sådana som ni (familjen xxx) som tar för sig och skor sig på föreningar på bekostnad av sammanhållningen."Hen har sktivit många liknande mail med förtal mot ordförande, vaktmästare, familj och hantverkare. Vi har blivit kränkta som familj och i position som ordförande och vaktmästare. Dessutom lider föreningen skada ekonomiskt vid försäljning och ned hantverkare.Hela styrelsen vill anmäla hen så detta upphör. Frågan är: finns det lagrum för detta mot kränkningar, förtal och ekonomisk skada?Tacksam för svar!
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med tanke på att kränkningarna pågått under en mycket lång tid, så antar jag att ni försökt få personen att upphöra utan att lyckas. Reagerar inte personen på tillsägelser kan det vara en god idé att anmäla personen för att få ett slut på kränkningarna. Det är dock svårt att definitivt säga om personen efter anmälan skulle dömas för brott. FörtalI brottsbalken (BrB) 5 kap. 1 § finns brottet förtal reglerat. Detta kan en person göra sig skyldig genom att t.ex. skriva saker på nätet om någon som skadar dennes anseende hos andra. Brottet handlar alltså framför allt om hur andra människor uppfattar vad som skrivits, att de ser den utsatte personen som mindre värd, inte vad personen själv känner. Därför måste också uppgifterna ha varit riktade och spridits till andra människor, så som de verkar ha varit i ditt fall. En person gör sig dock inte skyldig till förtal "bara" genom att vara nedsättande eller kränka någon, utan det ska vara relativt allvarliga saker. Ett typexempel enligt lagen är att peka ut någon som brottslig.FörolämpningOm inte personens handlingar uppfyller villkoren för förtal skulle det kunna vara aktuellt med brottet förolämpning som regleras i BrB 5 kap. 3 §. Detta kan en person göra sig skyldig till genom att direkt till en person (och inte till andra personer som vid förtal) t.ex. skriva kränkande saker om denne. OfredandeEftersom kränkningarna i ditt fall har pågått i ca 3 år kan personen också ha gjort sig skyldig till brottet ofredande som regleras i BrB 4 kap. 7 §. Detta handlar om att en person allvarligt stör någon, t.ex. genom att skicka många otrevliga meddelanden under en lång tid medveten om att det är mot personens vilja.SkadeståndBestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL). Vid ovan nämnda typer av brott kan den skyldige bli ansvarig att betala kränkningsskadestånd till den utsatte just på grund av den ideella skada själva kränkningen innebär (SkL 2 kap. 3 §). Skada som däremot kan mätas i pengar är en ekonomisk skada. Eftersom det i ditt fall är föreningen som lidit ekonomisk skada men det är enskilda personer som utsatts för brotten kan inte föreningen i sig kräva skadestånd på grund av brotten. En förening som sådan kan enligt lagen inte heller direkt utsättas för förtal. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Smitning från trafikolycka och ersättningsansvar

2017-11-03 i Trafikbrott
FRÅGA |hej jag står i en kö och på väg ut från en parkering. jag ser att bilen framför börjar röra sig och släpper då på min broms vilket gör att min startmotor hoppar igång och bilen framför stannar i samma veva så jag kör in i bilen framför men märker att det inte vart nåt på bilen framför och hon stannar inte utan kör vidare så jag tänker att detta är då lugnt. polisen ringer och säger att dom har vittnen på att jag har kört in. vad blir påföljderna efter detta? bara böter?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDet faktum att du körde ifrån olycksplatsen utan att ha pratat med den andra föraren kan betraktas som smitning från olycka, varför reglerna i lagen om straff för vissa trafikbrott (TBL) kan tänkas bli relevanta. För att det ska anses vara en olycksplats måste också någon typ av skada på någon av era bilar ha uppkommit, och då aktualiseras även reglerna i trafikskadelagen (TskL). Det är även till dessa jag kommer att hänvisa i det följande.Böter vid smitning från olycksplatsAtt lämna en olycksplats utan att medverka till nödvändiga åtgärder kan betraktas som en smitning från olycksplats. Vanligtvis innebär denna skyldighet att åtminstone stanna vid lämpligt ställe och prata med den andra föraren. Viktigt att veta är att både du och den andra föraren har haft en skyldighet att här stanna och prata med varandra, varför inte du ensam har skuld i detta. Kravet på "trafikolycka" är relativt lågt ställda, och därför är även en så "liten" skada som en lackskada att betrakta som trafikolycka. För att det ska bedömas som smitning krävs också att någon av er agerat med uppsåt, dvs. att någon av er noterat "krocken", och att ni därefter avvikit från platsen för att undvika eventuella påföljder. Kravet på uppsåt är ganska lågt ställt. Det faktum att du noterat att du kört in i den andra bilen och därefter kört ifrån "olycksplatsen" utan att försöka få den andra bilen att stanna och prata med den andra föraren, skulle därför kunna anses vara tillräckligt för att anse att du gjort dig skyldig till smitning. Jag kan givetvis inte uttala mig om den andra föraren, eftersom jag inte vet om den andra föraren noterat att du kört in i bilen eller inte. Påföljden av detta kan bli böter eller fängelse i högst sex månader. Med tanke på situationen, att du inte noterat någon skada på den andra bilen, och att ni båda kört ifrån platsen oskadda, så anser jag det dock högst sannolikt att påföljden stannar vid böter (5 § första stycket TBL).Ersättning för skador ur din trafikskadeförsäkringAlla bilar måste vara trafikförsäkrade, och det är främst ur trafikförsäkringen som ersättning utgår i den mån din bil skulle vara inblandad i en olycka. Regler om detta finner du i trafikskadelagen (1 § första stycket TskL).Eftersom polisen är inblandad, så är det rimligt att anta att den andra bilen blivit skadad i samband med "krocken". Det spelar ingen roll om du gjorde det med flit eller inte, eftersom strikt ansvar gäller enligt trafikskadelagen, dvs. ersättning ska alltid utgå även om skadan orsakats genom en ren olyckshändelse. Den andra förarens skador på bilen kommer därför att täckas ur din trafikskadeförsäkring (8 § första stycket TskL).Den andra föraren skulle istället kunna kräva dig på skadestånd enligt trafikskadelagens 18§, men detta är till nackdel för den andra föraren, eftersom det är svårare att bevisa att du varit oaktsam, och det är därför mest troligt att den andra föraren kommer vilja ha ersättning ur din trafikskadeförsäkring som nämndes ovan (18 § första stycket TskL).Osannolik minskning av ersättningen pga. att den andre föraren stannatErsättningen kan jämkas, dvs. sättas ned till ett lägre belopp om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Din beskrivning ger ingen tydlig bild över exakt hur det har sett ut, varför det blir svårt för mig att fullt ut bedöma din rätt till jämkning, men om jag ska kommentera dina uppgifter, så kan det dock knappast anses vårdslöst eller oaktsamt att stanna i samband med en kö ut från en parkeringsplats. Har det däremot varit fritt från bilar och bilen utan problem kunnat köra, men trots detta valt att stanna, så skulle det kunna tala för att föraren varit oaktsam och att ersättningen bör sättas ned (12 § andra stycket TskL).Skador på din bilJag vill bara nämna detta för att det kan vara bra att veta om, även om det inte framgår av din beskrivning att din bil fått några skador. Även i denna situation täcks eventuella skador på din bil endast i den mån du kan påvisa att den andra föraren agerat oaktsamt i situationen. Det är ganska svårt att göra, och din beskrivning av händelsen ger egentligen ingen grund för detta heller. Det får därför anses osannolikt att du skulle kunna få ersättning för eventuella skador på din bil ur den andra förarens trafikskadeförsäkring (10 § andra stycket TskL).Skadorna skulle dock kunna täckas om du har en full vagnskadeförsäkring tecknad hos ditt försäkringsbolag.SammanfattningsvisDu, och möjligtvis även den andra föraren, kan ha gjort er skyldiga till smitning från olycksplats. Straffet för detta är böter eller fängelse i högst sex månader. Av din beskrivning att döma, och att olyckan inte verkar särskilt allvarlig, så får det anses högst sannolikt att straffet slutar vid böter. Eventuella skador på den andra förarens bil kommer att täckas ur din trafikskadeförsäkring, och det spelar ingen roll om du kört på bilen med flit, av oaktsamhet eller av en ren olyckshändelse, eftersom strikt ansvar gäller. Om du kan påvisa att den andra föraren varit oaktsam i situationen och att detta medverkat till skadan skulle ersättningen kunna sättas ned, och eventuella skador på din bil skulle täckas ur den andra förarens trafikskadeförsäkring. I annat fall täcks inte eventuella skador på din bil, i det fall du inte har en full vagnskadeförsäkring tecknad hos ditt försäkringsbolag då vill säga.Jag hoppas att du fått klarhet i regelverket, och att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har jag blivit utsatt för förtal när en åtalad person och dennes advokat ljugit om mig i en rättssal?

2017-11-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag blev i onsdags avhyst från en rättegång som åhörare på grund av att försvarsadvokaten och den åtalade rent ut sagt ljög för rätten och hävdade att den åtalade polisanmält mig för misshandel och mordhot när det är precis tvärtom. Jag polisanmälde honom. Jag kände mig väldigt kränkt och eftersom jag bara var åhörare fick jag inte gå i svaromål. Jag undrar om jag på något sätt kan gå vidare med detta och anmäla advokaten och den åtalade för förtal eller något liknande?
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ska komplettera eller förtydliga mitt svar är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com. Svaret är för läsvänlighetens skull uppdelat på ett antal rubriker. Min konkreta rekommendation till dig återfinns längst ner i svaret.Kan uttalandet om dig vara brottsligt?Avseende förtal återfinns kriterierna för det brottet i 5 kap. 1 § brottsbalken. För att göra sig skyldig till förtal ska man peka ut någon annan som "brottslig", "klandervärd i sitt levnadsätt" eller sprida andra uppgifter som utsätter den utpekade för "andras missaktning".Att påstå att någon gjort sig skyldig till misshandel och uttalat mordhot kan helt klart vara straffbart såsom förtal. Dock föreligger inget förtal om "gärningsmannen" var "skyldig att uttala sig" eller om det var "försvarligt med hänsyn till omständigheterna" och vederbörande dessutom kan visa att han talat sanning. Värt att notera är att man kan straffas för förtal även om uppgiften är sanningsenlig, förutsatt att det inte var nödvändigt att uttala sig om saken.Under en domstolsförhandling finns, av naturliga skäl, ett större manöverutrymme gällande vad man kan säga om andra människor. Vid vittnesmål är man till och med skyldig att, om det är sanningen, utpeka personer som brottslingar. Detta betyder dock inte att man får fara med rena osanningar och om det i efterhand kan bevisas att det som sagts är lögn finns det ingenting som rent principiellt hindrar att ansvar för förtal kan utkrävas.Något annat brott än förtal bedömer jag inte att det kan vara tal om.Vad kan den som anser sig vara utsatt för förtal göra?Förtal kan förstås polisanmälas. Utgångspunkten är dock att åklagaren inte ska väcka åtal (5 kap. 5 § brottsbalken). För att åklagaren ska få engagera sig måste det vara "påkallat ur allmän synpunkt". Att en advokat gjort sig skyldig till förtal inom ramen för en domstolsförhandling skulle kunna göra ett sådant skäl men det är mycket svårt att göra en bedömning av det med den lilla information jag har att utgå ifrån.Oavsett vad har du möjlighet att kräva skadestånd av den åtalade och/eller advokaten genom att initiera ett tvistemål i tingsrätten. Om du lyckas bevisa att det faktiskt rör sig om förtal har du rätt till ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Ett sådant skadestånd brukar kallas för "kränkningsersättning".Har advokaten något särskilt ansvar?En advokat är skyldig att följa Advokatsamfundets riktlinjer om "god advokatsed". En självklarhet är att advokater inte får begå brott eller sprida osanningar inom ramen för sin yrkesutövning. Den advokat som bryter mot god advokatsed kan, efter prövning av Advokatsamfundets disciplinnämnd, få en varning eller förlora sin advokattitel. Den som vill att en advokats agerande ska bli föremål för granskning kan lämna in en anmälan till Advokatsamfundet.Min rekommendation till digJag rekommenderar att du, innan några skarpa åtgärder vidtas, i lugn och ro sitter ned med en jurist och går igenom det aktuella händelseförloppet. Det är omöjligt att säga om du kan ha någon framgång med en rättsprocess utan att känna till de specifika omständigheterna. Utifrån vad du skrivit ser jag dock inga principiella hinder mot att ett förtalsbrott kan ha begåtts.Om du vill gå vidare hjälper gärna mina duktiga och färdigutbildade kollegor på Lawline till. Föredrar du fortsatt kostnadsfri input står jag till förfogande enligt vad som framgår ovan.Med vänlig hälsning,