Preskriptionstid på olaga hot

2016-06-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej kan jag stämma en narcissistisk mamma för olaga hot om det hände för ca 15 år sedan?Har skämtsamt och psyksjukt fått höra "då väcker jag dig med en hammare" med ett äckligt sjukt leende kanske 40 gånger under min uppväxt och annars finns det inte mkt att gå på som eventuellt är olagligt då narcissism tyvärr inte är olagligt även om hon förstört mitt liv.Mvh
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olaga hot regleras i BrB 4 kap. 5 §, se här. För normalgraden av det brottet kan man dömas till max 1 års fängelse, vilket betyder att i normala fall så är preskriptionstiden för brottet 2 år från den dagen då hotet uttalades, se BrB 35 kap 1 §, se här. Med preskription menas att personen som utfört brottet inte längre kan dömas till påföljd för det. Att preskriptionstiden har passerats innebär dock inte att du inte längre kan föra talan om skadestånd gentemot din mamma. Skadestånd på grund av brott kan utgå enligt SkL 2 kap 3 § (här). Bestämmelsen stadgar att den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Föranleder olaga hot en nödvärnssituation?

2016-06-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Kan andra handlingar än fysiskt våld bedömas som nödvärn?Tänker på inspelning av samtal på grund av överhängande brottsligt angrepp (hot). En anställd på ett företag utsätts för hot. Det sker "bakom ryggen" på honom. Jag vill ha bevis. Gäller brottsbalk 4 kap 9a paragraf?Trevlig helg!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att en person utsätts för hot skulle kunna falla under olaga hot enligt 4 kap 5§ Brottsbalken (BrB) och därmed alltså vara ett brott. Det kan dock inte vara vilken typ av hot som helst, enligt paragrafen måste det antingen vara att någon lyfter vapen mot annan eller att personen hotar om brottslig gärning ex. "jag ska döda dig". För att hotet ska klassas som olaga hot krävs det dessutom att det för den hotade är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Även om hotet inte uttalas direkt till den hotade utan till någon i dennes bekantskapskrets kan det vara straffbart om det var tänkt att offret skulle få ta del av informationen ex. "jag ska döda X när jag ser honom". Om det inte är tänkt att den anställde ska få reda på vad som sagts är det alltså inte olaga hot. Precis som du skriver är en av situationerna som föranleder nödvärnsrätt att det föreligger ett överhängande brottsligt angrepp, detta stadgas i 24 kap 1§ BrB. Av 24 kap 1§ BrB framgår att rätt till nödvärn föreligger mot:1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelseI detta fall är det endast 1 punkten som möjligen skulle kunna bli aktuell. Det stadgas dock att det ska vara ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp, inte att det endast måste vara ett brott. Exempelvis omfattas inte förtal i 5 kap 1§ BrB eller förolämpning i 5 kap 3§ BrB som ett brottsligt angrepp som därigenom skulle kunna föranleda nödvärnsrätt. Enligt den första punkten är det just fysiskt våld som föranleder nödvärnsrätt då nödvärnsrätten får användas för att avvärja angreppet. Så fort det inte längre finns ett överhängande brottsligt angrepp eller då det påbörjade angreppet är avslutat föreligger inte längre någon nödvärnssituation och nödvärnsrätten upphör. Du kan alltså inte åberopa nödvärnsrätt som en rättfärdigande omständighet för att gå fri från olovlig avlyssning då olaga hot inte är ett fysiskt angrepp på person eller egendom och är alltså inte en nödvärnssituation som föranleder nödvärnsrätt. Angående huruvida 4 kap 9a§ BrB är aktuell kan sägas att brottet som regleras i paragrafen är olovlig avlyssning. För att en handling ska falla under paragrafen krävs att avlyssningen sker olovligen med hjälp av tekniskt hjälpmedel. För att olovlig avlyssning ska kunna bli aktuell krävs att du själv inte deltar i samtalet som du spelar in. Det krävs även att inspelningen sker av ett samtal vartill allmänheten inte äger tillträde till. För att sammanfatta skulle möjligen personens uttalanden kunna falla under brottet olaga hot enligt 4 kap 5§ BrB. Det föreligger dock ingen nödvärnssituation då det inte föreligger ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Om det är fråga om olaga hot gör sig personen skyldig till brott och ni kan polisanmäla honom. Då du skriver att hotet sker bakom den utsattes rygg är det troligtvis många som är vittnen till brottet. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma. Trevlig helg på dig med!Med Vänlig Hälsning

Fråga om brott och straff för att pantsatt men ej traderad egendom saknas – olovligt förfogande?

2016-06-25 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Jag har lånat ut 1 miljon kronor till en privatperson.Som pant fick jag en förteckning över dennes antikviteter - dvs att jag äger dessa.Idag finns flertalet av dessa inte längre i låntagarens hem. Tror att en del utsätts av Kronofogden och att en del sålts.Dessutom har dom som ev finns kvar sjunkit i värde.Jag vill utveckla en ny säkerhet i form av pantbrev i fastigheten låntagaren äger.Vad är rubriceringen av att han inte har kvar min säkerhet och vad är en ev straffpåföljd?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Generella anmärkningar om brott för ditt fallDet är generellt sett inte straffbart att underlåta att hindra kronofogdemyndigheten att beslagta egendom som har pantsatts till någon annan. Det rör sig t.ex. inte om förskingring enligt 10 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (förkortad BrB) eftersom din låntagare inte tog emot den pantsatta egendomen från dig. Olovligt förfogandeDet skulle dock i vissa fall kunna röra sig om olovligt förfogande enligt 10 kap. 4 § BrB. För att det brottet ska föreligga krävs, i ditt fall, att någon:1. Har egendom i sin besittning,2. Någon annan har en säkerhetsrätt i egendomen3. Den person som besitter egendomen berövar den andra personen hans eller hennes säkerhetsrätt, på något sätt.4. Vidare kan det inte röra sig om någon form av förskingring, för det brottet går före olovligt förfogande.Straffet för olovligt förfogande är böter eller fängelse i högst två år. Observera dock att de högre delarna av straffskalan i regel inte används för vanliga fall, utan sådana brukar hamna i de lägre delarna av straffskalan. Vilket straff någon får beror alltså av omständigheterna i varje enskilt fall.Ditt fallI ditt fall kan vi notera att din låntagare hade antikviteterna i sin besittning genom att ha dem hemma hos sig. Säkerhetsrätten tillkom dig genom pantsättningen, som jag förstår det. Värt att observera är att säkerhetsrätten tillkommer dig, i brottsstadgandets mening trots att du inte hade någon giltig panträtt. Antikviteterna överlämnades nämligen aldrig till dig, vilket krävs för att en giltig ”handpanträtt” ska uppkomma. Vid andra panträtter kan dock kraven vara annorlunda.Det som dock kan göra det svårt för dig att hävda att det finns ett brott är kravet på att din låntagare ska ha berövat dig din säkerhetsrätt. I lagtexten krävs det att gärningsmannen ska vidta en åtgärd som leder till berövandet. I den mån det är kronofogdemyndigheten som har sålt antikviteterna går det nog inte att hävda att din låntagare har gjort något brottsligt. Om däremot din låntagare själv t.ex. sålde antikviteterna kan du dock hävda att det rör sig om olovligt förfogande. Du skulle också möjligen kunna hävda att det rör sig om olovligt förfogande för det fall att du hade krävt att din låntagare skulle lämna över antikviteterna till dig men han eller hon vägrade.Observera dock att det finns fler faktorer som kan komplicera frågan om det faktiskt finns ett brott eller inte. Dessa faktorer inkluderar sådant som uppsåt (1 kap. 2 § första stycket BrB) och samtycke (24 kap. 7 § BrB). Vidare kan så klart bevisläget ställa till med problem. Någon närmare bedömning av det sagda kan jag dock inte göra mot bakgrund av uppgifterna i din fråga.Vill du läsa mer finns det tidigare svar på Lawline som också behandlar olovligt förfogande: "Vägrar lämna tillbaka min soffa", samt "Vem kan polisanmäla för olovligt förfogande och egenmäktigt förfarande?".Vad gäller ett eventuellt brott i ditt fall kan leda till för någon påföljd, mer exakt, kan jag inte svara på eftersom en sådan bedömning beror av omständigheterna i just ditt fall.SammanfattningMöjligen skulle det i ditt fall kunna röra sig om olovligt förfogande enligt 10 kap. 4 § BrB. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med straffrätt är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Olaga tvång - måste tvånget vara åtlytt?

2016-06-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |När det gäller olaga tvång, måste tvånget vara åtlytt för att rekvisiten för paragrafen ska anses uppfyllda?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ja, tvånget måste vara åtlytt för att det ska anses röra sig om olaga tvång. Det här följer av formuleringen i paragrafen där det står ".. tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något..", 4 kap. 4 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P4S1). Alla rekvisit i paragrafen måste vara uppfyllda.Om offret inte gör det gärningsmannen säger är det snarare att ses som ett försök. Normalgraden av olaga tvång är inte straffbart på försöksstadiet. Däremot kan en person dömas till ansvar för försök till grovt olaga tvång, 4 kap. 10 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P10S1).Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Misshandel under påverkan av alkohol

2016-06-26 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Det var så att det var en firmafest med enormt mycket alkohol och fula ord flög hit och dit. slutade med att en kille fick massa öl på sig och slog ett slag på en kille på överdelen av kinden. Hörde att han polisanmält honom nu och han skrev även i anmälan att han inte minns vad som hänt för att han var så full. Undrar vad som TROLIGEN kommer hända framöver med han. Han har uppgett ett vittne samt gjort anmälan för en vecka sen ca men killen som slog har ännu inte hört något.
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 kap 2§ 1 stycket Brottsbalken (BrB) är huvudregeln att en gärning endast ses som ett brott om den begås uppsåtligen. Av 2 stycket framgår dock att en gärning som begåtts under självförvållat rus, som det alltså verkar vara fråga om här, inte ska föranleda att gärningen inte ses som ett brott. Denna bestämmelsen säger alltså att en gärning inte ska bedömas annorlunda bara för att personen var påverkad av alkohol eller narkotika. Det finns dock enligt praxis en ursäktande omständighet kallad tillfällig sinnesförvirring som kan åberopas exempelvis om personen för honom fick en så onormal reaktion på alkoholen att det inte kan ses som självförvållat rus och att personen därmed ska gå fri från ansvar trots att gärningen i sig är ett brott. Denna ursäktande omständighet tillämpas dock mycket restriktivt. Det är svårt att säga hur utgången kommer bli då jag inte har all information men troligtvis kommer gärningen bedömas som att den har begåtts under självförvållat rus och att gärningen därmed ska bedömas som om han varit nykter. Jag tolkar frågan som att det är killen som slog som blivit polisanmäld. Troligen kommer han dömas för misshandel 3 kap 5§ BrB om det inte är att se som att det förelåg någon form av tyst samtycke från den som blev slagen, dock kan man endast samtycka till ringa misshandel varför detta inte blir aktuellt om slaget var värre än så. Att killen fick öl på sig är inte heller att se som att det förelåg en nödvärnssituation och att hans gärning därigenom skulle kunna rättfärdigas.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Är det olagligt att låna pengar av någon som är omedveten om det?

2016-06-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Är det olagligt att låna pengar av sin mamma när hon själv inte är medveten om det? Hon är 90 år och bor på äldreboende, har alzheimers med allt vad det innebär. Jag har fullmakt på banken. Hon kan ju inte skriva under nånting. Är ensamt barn. Jag vet att hon skulle gladeligen ha lånat ut om hon varit fullt frisk.Med vänlig hälsning Tina
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Denna fråga rör både förmögenhets- och straffrättsliga frågeställningar. Jag kommer följaktligen att dela upp svaret i dessa två olika frågor för att göra svaret så lättförståeligt som möjligt. Jag börjar med den förmögenhetsrättsliga delen. Först och främst bör det nämnas att din mamma saknar rättshandlingsförmåga enligt lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Detta innebär att hon inte kan ingå avtal eller åta sig rättsliga förbindelser. För att avtal ska föreligga krävs anbud och accept om samstämmiga viljeförklaringar från båda parter. Att ''ingå låneavtal'' med din mamma när hon inte är medveten om det är således inte möjligt eftersom hon måste utge en viljeförklaring (i detta fall acceptera ditt anbud) om att låna dig pengar. I en sådan situation, där du tar pengar som tillhör din mamma med avsikt att senare ge tillbaka dem, finns alltså inget giltigt avtal. Med vanligt språkbruk kan man alltså säga att det rent avtalsrättsligt är ''olagligt'' att låna pengar av någon som inte är medveten om det eftersom det inte går att binda någon vid avtal på sådant sätt. Vidare borde din mamma ha en god man i enlighet med 11 kap. 1 § föräldrabalken eftersom hon inte kan sörja för sin egna person på egen hand på grund av sjukdomen. Har hon inte det rekommenderar jag att ansöka om sådan hos tingsrätten. Har hon en god man kan frågor om att låna pengar av henne diskuteras med denne. Gällande den straffrättsliga delen är ett aktuellt brott egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 8 § brottsbalken. Brottsrubriceringen blir inte stöld eftersom du tänkt låna pengarna, inte ta dem och sedan tillägna dig dem. Vidare är det osäkert om ett lån innebär ekonomisk skada, vilket är ett krav för att stöld ska föreligga. Lånade pengar kommer ju tillbaka till ägaren, oftast med ränta, och det är således osäkert om det föreligger någon direkt skada för ägaren. Du har dock angett att du har fullmakt på banken. Detta innebär att du har en förtroendeställning för din mammas ekonomiska angelägenheter och andra brottsrubriceringar aktualiseras således. Att låna pengar som du har i din besittning (i din omedelbara kontroll) och sedan åsidosätta denna ställning är straffbelagt enligt 10 kap. 1 § (förskingring) alternativt 10 kap. 5 § brottsbalken (trolöshet mot huvudman). Dessa rubriceringar kräver, precis som stöld, däremot att förfarandet innebär skada för den förfelade. Som tidigare angetts är jag osäker på att en domstol skulle bedöma ett lån innebära ekonomisk skada, varför rubriceringen istället kan bli olovligt förfogande i enlighet med 10 kap. 4 § brottsbalken. Även om det kan verka osäkert och förvirrande angående vilken rubriceringen brottet får står det alldeles klart att det inte är tillåtet och även brottsligt att förvärva pengar på det sätt du beskriver. Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att låna pengar av någon som inte är medveten om det inte är tillåtet varken förmögenhets- eller straffrättsligt och kan därför leda till ett fängelsestraff. Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vem har rätt till moped som blivit stulen?

2016-06-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Min moped blev stulen får 2 år sen. Nu har den hittats men en person påstår att hon köpt den av en kompis för 2000 kronor, inget kvitto och vet bara förnamnet på den hon köpte den av.Hon gör anspråk på mopeden och jag också.Vem får mopeden?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När en person förvärvat ett lösöre (i det här fallet en moped) från en person som hade lösöret men inte hade rätt att förfoga över den kan det bli tal om godtrosförvärv, 2 § lag om godtrosförvärv av lösöre (https://lagen.nu/1986:796#P2S1). Det betyder att personen som förvärvade mopeden trodde att personen som den förvärvade den av hade rätt att ge den vidare. Det här gäller dock inte i det här fallet eftersom mopeden blev stulen från dig, 3 § lag om godtrosförvärv (https://lagen.nu/1986:796#P3S1).Du har rätt att kräva tillbaka mopeden inom sex månader från att du fick kännedom om att kvinnan som köpte mopeden har din stulna moped. Gör du inte anspråk inom sex månader får istället kvinnan äganderätt till mopeden, det här följer av 3 § som hänvisas till ovan.Sammanfattningsvis har du, om det ännu inte har gått sex månader från att du fick kännedom om att kvinnan har din moped, rätt till mopeden.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Behöver målsägande advokat?

2016-06-24 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Måste jag som anmälare till polisen ha en advokat om det skulle bli rättegång eller räcker det med åklagaren
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det framgår inte av din fråga om du är målsägande (offer) eller inte, men oavsett så kan följande sägas. Det är i normalfallet endast en åklagare som för målsägandens talan. Det finns alltså ingen advokat på målsägandens sida. Det är den tilltalade (den misstänkte) som har möjlighet till advokat. För att ett fall ens ska komma till domstol måste åklagaren funnit starka bevis som talar för en fällande dom. Om starka bevis finns och det blir rättegång så är det sålunda åklagaren som kommer driva målsägandens fråga. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,