Vad säger lagen om nakenhet i offentlig miljö?

2017-05-09 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag läser journalistutbildningen på Göteborgs universitet. Vi gör ett magasin och jag har fått i uppdrag att reda ut vad som gäller för "nakenhet" på offentliga platser. Magasinet heter "Naken". Jag har pratat med presskontakten på polisen i väst, som förklarade att polisen ingriper endast om någon känt sig kränkt. Ordningsregler finns t.ex på offentliga bad och för det mesta klarar personalen där att lösa eventuella problem annars hjälper polisen till. Vad säger lagen om detta? Var hittar man det? Tänker att jag hört talas om "förargelseväckande beteende", men det är antagligen lekmannens beskrivning. Vore tacksam för hjälp att reda ut detta. (Mitt reportage i magasinet handlar om "det nakna rummet" i Gbg konserthus. Ville visa på att detta inte är ett skämt). Tacksam för några punkter om detta!
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt finns det inte något uttryckligt förbud mot att vara naken i offentlig miljö. Däremot finns det vissa straffbestämmelser som beroende på omständigheterna kan vara tillämpliga när någon visar sig naken.Att blotta sig för någon annan är straffbart som sexuellt ofredande om blottandet är ägnat att väcka obehag (6 kap. 10 § 2 st. brottsbalken). Uttrycket "är ägnat att" innebär att agerandet är straffbart när det typiskt sett riskerar att väcka obehag, oavsett om någon faktiskt tyckte att situationen var obehaglig i det enskilda fallet eller inte. Sexuellt ofredande är dock lika straffbart oavsett om det förekom i en offentlig eller privat miljö. Om jag har förstått din fråga rätt, så undrar du framför allt vad som gäller i situationer där den nakne inte har något sexuellt motiv. I sådana situationer är det väldigt osannolikt att nakenheten skulle kunna straffas som sexuellt ofredande eftersom den nakne allra troligast saknar uppsåt till att kränka någon på det viset.Den klart vanligast förekommande straffbestämmelsen vid offentlig nakenhet utan sexuellt motiv torde vara förargelseväckande beteende, som du också har varit inne på. Förargelseväckande beteende regleras i 16 kap. 16 § brottsbalken och består i att någon offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten. Som du ser används uttrycket "är ägnat att" även i denna paragraf. Här innebär det alltså att beteendet kan vara straffbart oavsett om någon faktiskt blev förargad eller inte. Avgörande är om beteendet typiskt sett riskerar att väcka förargelse hos allmänheten.Det spelar självklart stor roll i vilket sammanhang nakenheten förekommer. Den som nakenbadar vid en folktom sandstrand ute i skogen begår förstås inte något brott, men den som en eftermiddag traskar in helt naken på ett köpcenter mitt bland veckohandlare och butiksbiträden kan nog räkna med att få sig tilldelad en ordningsbot med rubriceringen förargelseväckande beteende. Det var två extrema exempel och givetvis finns det situationer där bedömningen inte alls är lika självklar. Jag kan tyvärr inte ge några exakta förklaringar om när nakenhet är straffbar eller inte. I slutänden beror det helt på omständigheterna i det enskilda fallet.Som du nämner i din fråga, kan det förstås finnas ordningsregler på exempelvis offentliga badplatser och liknande anläggningar. Sådana ordningsregler är inte grundade i lag, utan kan betraktas som villkor som huvudmannen har ställt upp för att bereda någon tillträde till anläggningen. Det kan dock tänkas att ordningsreglerna ändå har betydelse för bedömningen av brottet förargelseväckande beteende. Om ordningsreglerna förbjuder nakenhet, så ligger det ju nära till hands att anta att allmänheten blir förargad om någon bryter mot reglerna och visar sig naken. I så fall är nakenheten straffbar som förargelseväckande beteende.Sammanfattningsvis kan alltså nakenhet vara straffbar antingen som sexuellt ofredande eller som förargelseväckande beteende, men bara om den naknes beteende är ägnat antingen att väcka obehag hos någon annan eller att väcka förargelse hos allmänheten. I praktiken måste en helhetsbedömning göras i varje fall, för att avgöra om nakenheten utgjorde ett straffbart beteende eller inte.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Vad kan straffet bli?

2017-05-07 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Om någon gör följande brott, vad tror ni då är straffet? Misshandel, skadegörelse, olaga hot, rattfylleri och olovlig körning.Obs, det finns även risk för att han fortsätter sin brottsliga verksamhet utanför.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline! Reglerna om hur man skall avgöra påföljd vid ett eller flera brott hanteras i Brottsbalken. Det är svårt att uttala sig om vad personen kommer att få för straff utan mer omständigheter i fallet. Jag kan dock nämna några saker som kan vara bra att veta. Huvudregeln när man dömer ut påföljd för flera brott är att personen döms till en gemensam påföljd för alla brott den begått, Brottsbalken 30:3 1st. Att någon begått flera brott samtidigt kan istället räknas som en försvårande omständighet som kan ge personen ett strängare straff, Brottsbalken 29:2. Exempelvis om personen begått ett brott som ger fängelse och ett annat brott som ger böter, så kommer han inte få både fängelse och böter. Istället kommer han att få ett gemensamt straff för båda brotten som är strängare än straffen för brotten var för sig. Även det faktum att det finns risk att personen kommer fortsätta med sin brottslighet kan räknas som en försvårande omständighet som kan leda till strängare straff, Brottsbalken 29:2.Det framgår inte av frågan om personen har begått liknande brott tidigare. Skulle så vara fallet så kan också vägas in när straffet ska bestämmas, och det kan då landa i ett strängare straff om det inte gått allt för lång tid mellan brotten, Brottsbalken 29:4. Att personen tidigare begått liknande brott kan alltså vägas in för att ge ett strängare straff. Om straffet inte blir strängare enligt stycket ovan kan det faktum att personen fortsatt begå samma brott istället vägas in som ett skäl för rätten att döma personen till fängelse, Brottsbalken 30:4 2st. I Sverige försöker vi undvika fängelse så mycket som möjligt, men fortsätter en person att begå brott gång på gång är detta trots allt något som talar för fängelse. Hoppas du fått svar på din fråga!

Försvunna kontanter ut värdeskåp

2017-05-06 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Ja tror min affärspartner stulit alla våra kontanter i företaget sen den 24 jan, finns nämligen inga insättningar på vårt företagskonto förutom från kortterminalen! Han säger att de aldrig funnits några kontanter i kassaskåpet där dom anställda lägger dagsavsluten, om de nu stämmer varför har han inte sagt nått på 3 månader? Ja vet ju själv att ja stängt och lagt pengarna där! Pengar försvinner bara inte, vad ska ja ta mig till?
Patrik Martinson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om det är så att du misstänker att det pågår ekonomiska oegentligheter med företagets pengar bör du vända dig till polisen, som får påbörja en förundersökning om förskingring eller trolöshet mot huvudman. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Fråga om belastningsregister.

2017-05-05 i Påföljder
FRÅGA |Hej ! Min då 18 årige son, var tillsammans med en tjej som var 14 år och sex månader. Han blev dömd för sexuellt utnyttjande och dömdes till tre månaders samhällstjänst. Idag är han drygt 22 år och arbetslös. Hur länge kommer han att finnas kvar i belastningsregistret ?
Elin Gustavsson |Hej! Vad roligt att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisens gallringsreglerFrågan på hur länge en person stannar i belastningsregistret är beroende på vilket brott det rörde sig om och vilket straff personen i fråga fick. I svensk rätt kombineras alltid samhällstjänst med skyddstillsyn eller villkorlig dom. Om en person som varit över 18 år blir dömd till skyddstillsyn eller villkorlig dom så försvinner uppgiften 10 år efter det att domen beslutades. Du kan själv se detta på polisens hemsida, här. Hoppas du fick svar på din fråga! Lycka till med allt!Vänligen,

Vad kan man göra när någon vägrar flytta sin egendom?

2017-05-08 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag skilde mig 2008, efter sex år av tjafsande skrevs bodelningshandlingarna på i början av 2014.Min f.d har fortfarande kvar sin egendom i mina lokaler, trots flitiga påstötningar om att hon ska städa bort sin egendom så händer ingenting. Vad har jag för möjligheter att tillgripa för att få bort hennes egendom?Ca. 50-60 kvadratmeter är belamrade med hennes egendom samt en friggebod som skall flyttas.Tacksam för svar.MVH Göte Lundgren
William Sandell |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Det som du kan göra i detta fall är att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogden. Detta innebär att Kronofogden fastställer att din före detta ska ta bort egendomen. Information om hur ansökan går till, kostnad och så vidare för detta förfarande kan du hitta på Kronofogdens hemsida:https://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.html Med vänlig hälsning,

Narkotikabruk

2017-05-06 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag har åkt fast för ett ringa narkotikabrott eget bruk då urinprovet blev positivt, men har ej brukat narkotika uppsåtligen, hur kan jag bevisa det? kommer jag bli dömd för det i rätten även fast det inte var med uppsåt.
Teona Svanidze |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!1. Gällande rätt - Eget bruk av narkotika och uppsåt 1.1 Eget bruk Enligt 1 § p. 6 narkotikastrafflagen (1968:64) är det straffbart att olovligen inneha, bruka eller ta annan befattning med narkotika. Rörande eget bruk av narkotika kan nämnas att all tillförsel av narkotika till människokroppen faller under punkten. 1.2. UppsåtAnsvar för brott enligt 1 § narkotikastrafflagen förutsätter enligt paragrafens andra stycke att gärningsmannen har handlat uppsåtligen. Uppsåtet behöver täcka alla gärningsmoment i brottbeskrivningen. Uppsåtet behöver således omfatta brukandet, att brukandet har varit olovligen. Gärningsmannen behöver inte veta att ämnet som gärningsmannen har tagit befattning med klassificeras som narkotika utan det räcker att gärningsmannen har klart för sig vilket ämne det är fråga om. 1.3 vårdslöshet med narkotika, 3 a § narkotikastrafflagenDen som uppfyller förutsättningar för brott enligt 1 § p. 1-5 NSL men inte handlat med uppsåt kan dömas för vårdslöshet med narkotika enligt 3 a § NSL. Paragrafen omfattar dock inte 1 § p. 6 NSL (innehav, konsumtion eller annan befattning). 2. SammanfattningsvisFör att göra sig skyldig till narkotikabrott enligt 1 § p. 6 krävs att gärningen skett uppsåtligen.Kan du motbevisa att brukande inte har varit uppsåtligt kan du således inte dömas för bruket. Det är svårt att uttala sig om hur motbevisningen ska gå till eftersom jag inte har kännedom om omständigheterna i ditt fall. Du kan gärna höra av dig igen med mer information så kan jag försöka hjälpa dig. Med Vänliga Hälsningar

Rattfylleri, belastningsregister och prover för körkortstillstånd

2017-05-05 i Trafikbrott
FRÅGA |Hejsan! jag undrar om man blir sk nollad i belasningsregister efter 5år?för rattfylla utan att behöva lämna prover för körkortstillstånd?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Jag har uppfattat att du med uttrycket "nollad" syftar på när en uppgift kommer att tas bort ifrån belastningsregistret.Om en person har fått böter eller ett strafföreläggande på grund av att denne har gjort sig skyldig till rattfylleri så kommer denna information att tas bort ifrån belastningsregistret efter fem år. Ifall en person har fått en annan påföljd som exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn så kommer denna information att tas bort efter tio år. (lagen (1998:620) om belastningsregister 17 §).Proverna och läkarintygen som man kan behöva lämna in till transportstyrelsen för att få ett körkortstillstånd påverkar inte vad som står i belastningsregistret. Proverna och läkarintygen påverkar bara möjligheten att kunna få körkortstillstånd ifall man har fått sitt körkort indraget på grund av exempelvis rattfylleri.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Preskription och möjlighet för åtal av ärekränkningsbrott

2017-05-04 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejSommaren 2014 var jag med i en idrottsförening. Väldigt kortfattat kan man säga att styrelsen skulle fördela ut tränare på olika lag och jag fick det mest meriterande laget, medan min fd kollega fick det näst meriterande laget. Hon och hennes mamma blev så upprörda av detta att de först skickade två a4or långt mail till styrelsen om vilken hemsk människa jag är som manipulerat styrelsen. När styrelsen inte tog det på allvar så skickade de (framför allt mamman var drivande tror jag) ytterligare ett lika långt brev till hela föreningen (det har nått åtminstone 150 st mailadresser, men med allra största sannolikhet några hundratal personer läst detta idag.) I brevet skriver hon tydligt för att skada mitt rykte, både i föreningen men också privat. Hon tar upp att jag är sjukskriven och utnyttjar samhället osv. Och skriver en hel del hemskheter och påhopp. Detta är fortfarande väldigt jobbigt för mig och påverkar min vardag än idag. Kan jag anmäla detta för ärekränkning och grovt förtal?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om förtalsbrott och andra ärekränkningsbrott hittar du i brottsbalken (BrB) kapitel 5. Du kan titta närmre på lagen här. Jag kommer först redogöra lite för vad ärekränkning och förtal innebär och sen förklarar jag vad du som utsatt kan göra.FörtalsbrottetFörtal är ett brott som innebär att någon pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på något annat sätt lämnar uppgifter som kan utsätta personen för andras missaktning (BrB 5 kap. 1 §). Brottet kan anses vara grovt om det kan leda till allvarlig skada eller om spridningen varit särskilt omfattande (t. ex. genom stor spridning på internet).Eftersom personerna i det här fallet har spritt uppgifter om dig och ditt sätt att leva och uppgifterna som har spritts verkar vara av en sort som kan göra att andra får en negativ bild av dig, så kan det röra sig om förtalsbrott. Huruvida det är grovt är svårt att avgöra, eftersom det beror på bl. a. vilken typ av uppgifter i detalj som har spritts och hur stor skada detta i längden har kunnat orsaka för dig. En sak som talar för att det skulle vara fråga om ett grövre brott är att uppgifterna har spritts till ett stort antal personer.PreskriptionstidenFör förtal är preskriptionstiden 2 år från dagen då brottet begås. Det betyder att om det i ditt fall rör sig om förtal, så går det inte längre att döma personerna som spritt uppgifterna om dig. Om det istället rör sig om grovt förtal är preskriptionstiden 5 år och preskriptionstiden har inte löpt ut. Då kan personerna fortfarande dömas för brott (BrB 35 kap. 1 §).Åtal för ärekränkningsbrottFörtalsbrottet faller under enskilt åtal, vilket betyder att det är du som kränkts som själv måste väcka åtal och driva en process. I vissa fall kan polisen och en åklagare välja att undersöka saken och driva en process om det är påkallat från allmän synpunkt (BrB 5 kap. 5 §). Detta betyder att det inte finns någon garanti att en polisanmälan leder till åtal, men du kan själv välja att stämma personerna som kränkt dig.Sammanfattning och rådUtifrån det du beskriver verkar det som om det rör sig om ett förtalsbrott. Det finns därför risk att preskriptionstiden har löpt ut och det därför inte går att få personerna dömda längre. Med hänsyn till omfattningen på spridningen kan det röra sig om grovt förtal, vilket betyder att preskriptionstiden inte har löpt ut. Skulle det röra sig om grovt förtal måste du själv måste stämma personerna och driva processen, om det inte åklagaren anser att det är påkallat att väcka åtal. Ska du själv driva en sån process måste du noga överväga kostnaderna och tiden som kommer gå åt och jag rekommenderar att du söker hjälp hos en jurist.Eftersom det inte är säkert vilken rubricering brottet kan ges och därmed är svårt att avgöra om det är preskriberat eller ej, så bör du först och främst kontakta polisen för att höra om förutsättningarna att göra en anmälan och gå vidare med fallet.Jag hoppas att det här svaret har varit till hjälp.Vänliga hälsningar,