Gallring av uppgifter i belastningsregistret

2016-08-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag undrar vad som gäller gallringstiden för grov kvinnofridskränkning. Är det från dess domen är satt eller från dess att man blivit frisläppt?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Uppgifter i belastningsregistret gallras ut efter en viss tid beroende på vilken påföljd som blivit utdömd. Det framgår inte av din fråga exakt vilken påföljd som blev aktuell, varför mitt svar blir generellt. Brottet grov kvinnofridskränkning är ett s.k. artbrott, vilket innebär att det föreligger en presumtion för fängelse. Om någon dömts till fängelse för grov kvinnofridskränkning ska denna uppgift föras in i belastningsregistret, för att sedan gallras ut 10 år efter frigivningen. Detta följer av 17 § 1 p. i lagen om belastningsregister. Vänligen,

Fråga om ärekränkning

2016-08-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag jobbade på ett boende som timvikarie, och all personal pratar skit om cheferna så jag drogs givetvis med och frågade om det stämmer att en av cheferna varit en före detta strippa och de som satt vid bordet när detta samtal ägde rum svarade endast nej det har vi aldrig hört förut och de va allt. Sen två dagar efter det blev jag nerkallad till enhetschefen och fick sparken och blev även informerad om att jag skall bli polisanmäld för ärekränkning. Är detta ärekränkning? Jag ställde bara en fråga?
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ärekränkning i sig är inte ett brott, men det är benämningen på en grupp brott som förekommer i 5 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB). Ett brott som är nära till hands är dock förtal, som framgår av 5 kap. 1 § BrB innebär följande:''Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.''För att du ska kunna dömas för brottet måste du alltså ha utpekat din chef som brottslig/klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnat en uppgift som är ägnad att utsätta chefen för andras missaktning. Att fråga chefen om denne tidigare arbetat som strippa inför andra människor kan betraktas som en uppgift som är ägnad att utsätta din chef för andras missaktning. Eftersom det i ditt fall rör sig om ett relativt lindrigt förtal kan du istället dömas för förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB. Bestämmelsen lyder enligt följande:''Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.''För att dömas för förolämpning krävs alltså endast att du sagt något kränkande till din chef. De konsekvenser som uppstått till följd av ditt agerande är en stark indikation på att chefen känt sig kränkt av detta och valt att anmäla det. Sammantaget kan du antingen dömas för förtal eller förolämpning beroende på hur grovt rätten anser att brottet är. Du kan alltså dömas på grund av att du har ställt denna fråga till chefen, men det är upp till domstol att avgöra detta.Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Anmäla misstänkt rattonykterhet

2016-08-29 i Trafikbrott
FRÅGA |Måste jag anmäla om jag misstänker att en person kommer köra rattonykter/rattfull?
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt finns ingen skyldighet för enskilda personer att anmäla någon om man misstänker att denne kommer att köra rattfull. Däremot rekommenderar polisen att man alltid ringer och meddelar sina misstankar så att de snabbt kan vidta åtgärder för att förhindra att någon kör onykter. Varje år dör cirka 100 personer i alkoholrelaterade trafikolyckor så min rekommendation är att alltid ringa polisen om du har misstankar om att någon kör onykter. Sedan är det upp till polisen att besluta huruvida de ska vidta någon åtgärd eller ej.

Exsambo har gett bort min egendom

2016-08-28 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej!jag undrar om min exsambo har rätt att lämna iväg min saker kläder mm till loppis efter jag har blivit utkastad hemifrån, hon har behållit det med värde?!
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Om din sambo har lämnat saker till en loppis som tillhör dig utan ditt medgivande har hon antagligen gjort sig skyldig till ett brott. Jag tolkar det du skriver som att hon har gett bort dina saker utan ta betalt från loppisen, vilket leder till min slutsats att exsambon antagligen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande enligt 8:8 brottsbalken. Om hon däremot har tagit betalt kan hon istället ha gjort sig skyldig för stöld enligt 8:1. Dina saker är dina saker även om du tvingats flytta.

Förtal, förolämpning och provokation

2016-08-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag misshandlade en person efter det att han inför min familj och ytterligare några personer uttryckt: är du dum i huvudet din jävla idiot och ytterligare några liknande fraser då jag var ensam med personen. Jag upplevde det som oerhört kränkande och provocerande och slog honom. jag är åtalad. kan jag stämma honnom för ärekränkning och förtal
Sarmad Abdul Nabi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken (framöver BrB). För att ett förfarande ska räknas som förtal ska det typiskt sett räcka för att utsätta en person för andras missaktning. Det innebär att förtal inte är beroende av hur den drabbade känner sig, utan av hur omgivningen uppfattar det. För förtal krävs dessutom att det lämnas en uppgift, inte bara en nedsättande kommentar. I ert fall lär det förmodligen inte anses vara förtal på grund av att det förtalaren sagt inte är tillräckligt ägnat att skapa missaktning mot dig.Brottet förolämpning, som regleras i 5 kap. 3 §, skiljer sig från brottet förtal på så sätt att det ska riktas mot den drabbade, inte mot bilden av den drabbade som omgivningen har. För att klassas som förolämpning måste det sagda smäda någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom. Det krävs även att gärningsmannen har uppsåt att såra den drabbades självkänsla. Brottet är subsidiärt till förtal, vilket innebär att det aktualiseras endast om det inte är fråga om förtal.Oavsett om en domstol finner att förtal eller förolämpning är aktuellt eller inte kan det kränkande beteendet ändå fungera som en förmildrande omständighet vid bestämmandet av påföljd för dig, vilket stadgas i 29 kap. 3 § första punkten BrB. Detta innebär att när du begår ett brott som föranletts av provokation av någon genom uppenbart kränkande beteende så ska domstolen straffa dig mildare än om brottet begåtts helt oprovocerat.Jag hoppas med detta att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Stöld genom att inte scanna vissa varor i en matvarubutik

2016-08-29 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Har en kompis som har använt självskanning väldigt länge och som inte har skannat vissa grejer. för några veckor sen har dem gjort en kontroll över hans köp och såg att han glömde skanna en påse bröd. Han har betalat för den och har inte hänt något mer. Nu är han jätte orolig eftersom han tror att han kan bli polisanmäld. Vad tror du? kan han bli?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Att olovligen tillgripa någonting som tillhör någon annan är att anse som en stöld om gärningsmannen vid stöldtillfället har uppsåt att tillägna sig det tillgripa, som det sägs i Brottsbalken 8 kap. 1 §. I matvaruaffärer och liknande anses det ju tillåtet at plocka på sig varor, och man brukar säga att man delar besittningen av varorna med butiken på ett lovligt sätt. Så fort man passerar kassaspärrarna utan att ha betalat varorna är stöldbrottet emellertid fullbordat, man har inte längre butikens tillåtelse att plocka med sig varorna dit utan att betala för sig.Det är alltså, vilket kanske egentligen inte behöver sägas, brottsligt att låta bli att scanna vissa varor och sedan ta med dem förbi kassaspärren som om man hade betalat för dem. Rent formellt finns inga hinder för butiken att polisanmäla din vän, då han de facto har tagit varor utan att betala. En annan fråga är om det kan finnas bevisning för att han tidigare har tagit varor. Om butiken inte har någon sådan kommer det bli svårt att få din vän åtalad och fälld för att ha stulit varor även om han så att säga egentligen har gjort det. Hoppas att du fått svar på din fråga!

Fråga om olaga hot

2016-08-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej på er! Har fått hem brev av polisen för förhör om olaga hot, sllt ligger till som följande.Det börjar med att min flickvän dåvarande får ett nytt förhållande efter 5dagar med en kille jag känner, jag känner frustration och blir väldigt arg över detta och det sitter i i mig i någon månad före jag säger alltSom jag tkr och tänker på en fb chatt samt sms.Jag har sagt att han skall dö, förtjänar ej att leva osv.. Jag hr pratat med killen personligen och han sade till mig att han ej brydde sig on det jag sa för det var barnsligt.. Allt jag sagt har vart menat emot honom men det är min fd. Som anmält mig för olaga hot.. Frågan till er lyder.. Kan jag motstrid detta trots att bevis finns i form av facebook och sms? Mvh. Marcus
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska jag redogöra för vad som krävs för att du ska kunna bli dömd för olaga hot. Brottet olaga hot återfinns i 4 kap. 5 § brottsbalken. Rekvisiten som ska vara uppfyllda för att olaga hot ska vara aktuellt är att det är fråga om just ett hot om brottslig gärning. Hotet behöver inte riktas mot den som blir hotad, utan kan lämnas till tredje man, dvs. i ditt fall räcker det att du lämnat hotet till din f.d flickvän, såvida hon har framfört hotet till den hotade och gjort den hotade medveten om hotet. I ditt fall verkar detta rekvisit vara uppfyllt, eftersom att du skriver att han vet om hotet. Vidare måste rekvisitet att hotet ska vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan vara uppfyllt. Detta betyder att hotet ska framstå, eller typiskt sett framstå, som allvarligt menat. Det är inte nödvändigt att den hotade faktiskt blivit rädd, utan det räcker att den hotade typiskt sett skulle frukta att brottet skulle kunna komma att förverkligas. Vid bedömningen om detta rekvisit är uppfyllt tas hänsyn till vad hotet i sig innebär, parternas relation till varandra, gärningspersonens farlighet etc.Ett exempel från praxis angående rekvisitet "ägnat att framkalla allvarlig fruktan" kan ges. I RH 2002:6 hade den tilltalade uttalat ett till ordalagen innefattat dödshot, men domstolen hade ogillat åtalet pga. att användningen av sådana uttryck hade varit vanligt förekommande i relationen när de parterna var osams. Även att målsäganden hade varit skyddad av andra personer, samt sedermera i ett senare skede varit skyddad av en låst dörr, beaktades. Det ansågs att den tilltalade inte hade haft några möjligheter att sätta hotelser i verket, och att det var svårt för någon att tro att han skulle kunna det.Huruvida en domstol bedömer det som att dina hotelser uppfyller rekvisiten är svårt att svara på utan mer ingående information. Det är en mänsklig rättighet att få försvara sig och att bli betraktad som oskyldig innan du blivit dömd i en domstol för brottet, se artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheter, så absolut kan du bestrida skyldighet till brott. Du kan t.ex. säga att ditt hot inte var "ägnat att framkalla allvarlig fruktan". Vidare måste åklagaren bevisa att det var du som sa hotet, och att det är utom rimligt tvivel att du är skyldig till brottet. Om du behöver ytterligare hjälp i detta ärendet, t.ex inför ett försvar i domstol (om det kommer till det), rekommenderar jag dig att anlita en advokat.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen

När skvaller blir förtal på jobbet

2016-08-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En kollega har spridit ut ett rykte om att jag vid några tillfällen skulle ha "luktat sprit" på mitt jobb. Detta har hen aldrig tagit upp med mig och jag har inte heller testats på något sätt, inte heller blivit beskylld för något liknande tidigare. Detta har lett till att min arbetsgivare mer eller mindre tvingat mig till kontakt med företagshälsovård där jag vid testning befunnits frisk (olika alkoholparametrar inklusive frågeformulär). Hen vidhåller dock sin uppfattning och fortsätter med sin ryktesspridning. Är detta förtal?Med vänlig hälsning
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Bestämmelserna om brottet förtal finns i Brottsbalk (1962:900), 5 kap 1 §, se här: https://lagen.nu/1962:700Rekvisit för förtal: 1. Förtalet måste handla om en idag levande person, vissa undantag finns. I det här fallet är den här punkten utan tvekan uppfylld eftersom det är din kollega som har spridit rykten om dig. 2. En uppgift ska ha lämnats till annan än den berörda personen. För att det ska anses vara en uppgift måste det ta sikte på/ antyda något som vederbörande har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra. Ett utlåtande som beskriver hur något är eller uppfattas utan att på något sätt beröra något som vederbörande har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra är endast ett så kallat värdeomdöme och kan då inte leda till förtal. Eftersom jag inte vet exakt vad din kollega har sagt är det svårt att göra en bedömning på den här punkten. Men om hen har spridit rykten om att du luktar sprit på jobbet, och endast det, så är det ett värdeomdöme. Har hen sagt att du sitter och dricker hemma, att du har ett problem och är alkoholist så är det ett uttalande som kan ligga till grund för förtal. Även om hen bar har antytt något liknande så kan det läggas till grund för förtal. 3. Den lämnade uppgiften ska vara ägnad att utsätta vederbörande för andras missaktning. För det första ska uttalandet kunna leda till andras missaktning, uppgiften ska alltså vara nedsättande. För det andra räcker det att det ska ha funnits en risk för att vederbörande skulle ha blivit utsatt för andras missaktning. Vad som avgör om vederbörande kan bli utsatt för andras missaktning är vilka sociala normer och värderingar som råder på orten, i det här fallet din arbetsplats - bedömningen göra alltså från din utgångspunkt och inte utifrån rådande värderingar. Intentionen hos din kollega måste alltså ha varit att utsätta dig för era kollegors missaktningen. Du behöver ej bevisa att beskyllningen har lett till andras missaktning, utan det räckar att intentionen hos din kollega har varit att väcka missaktning hos andra. 4. Uppgiften måsta ha blivit lämnad till annan än vederbörande. Om uppgiften inte har blivit lämnad till annan än vederbörande kan inte uppgiften anses vara ägnad att leda till andras missaktning. Din kollega måste alltså ha spridit ryktet till fler än dig på arbetsplatsen. Det finns inget krav i bestämmelsen på att uppgiften tvunget ska vara osann, uppgiften som din kollega har spridit kan vara sann men då förutsätter det såklart att det inte fanns något ansvar hos din kollega att förmedla uppgiften vidare. det här grundar sig i att personen som lämnat uppgifterna undantas straffansvar om det kan bevisas att hen var tvungen att uttala sig. Som du ser kan inte jag avgöra om din kollega har gjort sig skyldig till förtal eftersom det utifrån uppgifterna jag har fått av dig inte är tillräckliga för att avgöra om uttalandet är ett värdeomdöme eller en uppgift, vilket är bärande för om det ens kan leda till förtal eller inte. Tvekan inte att höra av dig i kommentarsfältet. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,