Är grundavdragets del av inkomsten skattefri?

2006-11-06 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Om jag tjänar runt 18000 i år. Måste jag då skatta på hela beloppet eller bara på summan över 16700? Isåfall tjänar jag ju på att jobba mindre?
Carl Johan Zimdahl |Hej, Endast den del av din inkomst som överstiger 16700 kr beskattas. Dock så dras skatten vanligtvis av från lönen redan i samband med utbetalningarna från arbetsgivaren, vilket innebär att du betalar preliminär skatt även på den delen av inkomsten som understiger 16700 kr. Dessa pengar får du sedan tillbaka i form av skatteåterbäring. Med andra ord tjänar du inte på att jobba mindre. Om du vill undvika att skatten betalas preliminärt så kan du "jämka". Detta gör du genom att fylla i en blankett som du hittar på Skatteverkets hemsida. Lycka till!

Anskaffningsutgift vid gåva

2006-10-22 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag skall sälja min andel av en fastighet till den andra delägaren, vi har fått fastigheten i gåva och jag vill inte ha min andel, när jag säljer räknas det som en försäljning med reavinstskatt, mitt ingångsvärde = 0 eftersom det är en gåva?
Tim Boström |Hej, Eftersom att en fastighet som någon ger bort i gåva inte betraktas som en avyttring, blir givaren inte föremål för någon kapitalvinstbeskattning. Istället är det i dessa fall mottagaren av gåvan som blir det när denne avyttrar densamma. Vid beräkning av skatten (som följer vanliga regler kring kapitalvinster/kapitalförluster) används enligt 44 kap. 21 § inkomstskattelagen http://lagen.nu/1999:1229 den s.k. kontinuitetsprincipen. Med detta menas att mottagaren inträder i givarens skattemässiga situation – med andra ord ska du som mottagare därför använda dig av givarens anskaffnings- samt eventuella förbättringsutgifter. Om du vill ha mer information är skatteverkets hemsida http://www.skatteverket.se/ mycket bra. Mvh

Kapitalvinstbeskattning av privatbostadsfastighet

2006-10-08 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har sålt ett fritidshus och undrar hur många procent reavinstskatten är?
Jacob Öberg |KAPITALVINSTBESKATTNING AV PRIVATBOSTADSFASTIGHET Inledningsvis vill jag göra vissa förtydliganden för att underlätta förståelsen för själva kapitalvinstberäkningen och den givna frågeställningen. På grundval av den givna informationen kommer jag att svara på frågan utifrån den föreställningen att du har sålt en privatbostadsfastighet (se 2 kap. 8, 13 §§ inkomstskattelagen, härefter kallad IL). Försäljningen av denna fastighet kommer att beskattas i inkomstslaget kapital och ska tas upp som inkomst i form av kapitalvinst (se 41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL). För att illustrera hur kapitalvinstberäkningen fungerar kommer jag att ta ett enkelt exempel. Antag att du köpte fastigheten för 600.000 och nu sålt den för 1,2 miljoner. För enkelhetens skull antar jag också att du inte gjort några renoveringar eller nedlagt några förbättringsutgifter på fastigheten. Utifrån dessa antaganden så framräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan 1.200.00-600.000 (ersättningen minskad med kostnader för försäljning, dvs mäklarkostnader minus omkostnadsbeloppet , 44 kap. 13, 14 §§ IL) = 600.000. Endast två tredjedelar av denna kapitalvinst ska tas upp till beskattning: 600.000*0,66= 400.000 (45 kap. 33 § IL). På den del av kapitalvinsten som ska tas upp till beskattning utgår sedan trettio procent statlig skatt och då blir den slutliga skatten som ska inbetalas till staten för denna försäljning: 400.000*0,3= 133.333 SEK ( se 65 kap. 7 § IL). Det bör här slutligen påpekas att jag vid denna beräkning utgått från det ganska orealistiska antagandet att du inte haft några andra utgifter eller inkomster i inkomstslaget kapital (se 65 kap. 7 § IL). Det är exemplevis ganska sannolikt att du har haft exempelvis ränteutgifter (se 42 kap. 1 § st. 2 IL). Men för din konkreta frågeställningen om procentsatsen på överskott i inkomstlaget kapital efter reavinst på fastighetsförsäljning så råder det ingen tvekan om svaret. Den statliga skatten är 30 % på överskottet i inkomstslaget kapital. För lagrum se www.lagen.nu.

Uppskovsavdrag vid köp av näringsfastighet med småhus

2006-09-25 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Kan reavinstskatt undvikas vid försäljning av småhus, typkod 220, då vinst ska placeras i köp av näringsfastighet, typkod 120, där bostaden (enfamiljshus) på näringsfastigheten ska användas av ägaren för boende?
Jesper J Silow |Frågan Ni ställer går ut på om Ni kan utnyttja rätten till uppskovsavdrag i inkomstskattelagen, och därmed skjuta upp skatten till en framtida försäljning av Er nya bostad. Fastigheten Ni avyttrar är en sådan som beskrivs i inkomstskattelagen 47 kap 3§, om det är Er permanentbostad där Ni bott i minst ett år. Uppskovsavdraget kräver dock att Ni skaffar en sådan ny bostad som beskrivs i 5§ samma kapitel. Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är 1. småhus med mark som är småhusenhet, 2. småhus på annans mark, 3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, 4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Skattemässig konsekvens av bostadsrättsförsäljning

2006-10-29 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Vi ska köpa en villa för 2 225 000 kr nu i höst och ska sälja vår bostadsrätt i januari. Inköpspriset var 1 400 000 och vi räknar med att få ut kring 2 300 000. Hur ska vi göra för att slippa betala en massa kapitalvinst? Hur mkt bör/kan vi sätta in kontant i huset av vinsten? Och hur mycket bör vi ta i lån? Har ingen stor buffert idag och det är lite som behöver ordnas med huset. När betalar vi kapitalvinsten och hur mkt kommer den att bli ca? Tack på förhand
Carl Johan Zimdahl |Hej, Om ni säljer er bostadsrätt för 2,300,000 kr och köpte den för 1,400,000 så kommer kapitalvinsten att vara 900,000. Men utöver att ni får reducera försäljningssumman (2,300,000 kr) med inköpskostnaden så får ni även dra av andra kostnader såsom utgifter för försäljningen av bostadsrätten (t.ex. mäklararvode), kapitaltillskott, förbättringsutgifter m.m. Detta innebär i de flesta fall en ytterligare minskning av kapitalvinsten, men då jag inte har alla era siffror kan jag inte säga något exakt belopp. Av den kapitalvinst som sedan räknats fram efter alla avdrag är endast 2/3 skattepliktigt, vilket innebär en skattepliktig kapitalvinst om ca 600,000 i ert fall (eller mindre, beroende på mäklararvoden m.m.). På denna vinst betalas 30% skatt i inkomstslaget kapital, d.v.s. ungefär 180,000 kr. Försäljningen deklareras vid deklarationstillfället året efter försäljningen (försäljningsdatum på kontraktet är här avgörande, inte när tillträde/frånträde sker). För information om hur och när pengarna skall betalas in så hänvisar jag er till Skatteverket. Ovanstående är utgångspunkten, men eftersom ni frågade efter hur kapitalvinsten kan minimeras så är svaret något mer invecklat. Om ni bott (varit folkbokförda) i er lägenhet i mer än ett år omedelbart innan försäljningsdatumet alternativt under sammanlagt 3 av de senaste 5 åren så kan ni ha rätt till slutligt uppskov med beskattning av kapitalvinsten, eftersom ni köpt en ersättningsbostad. Om ni säljer bostadsrätten i t.ex. januari -07 måste ni dock bosätta er på ersättningsbostaden senast den 2 maj -08 (deklarationstillfället) för att vara berättigade till slutligt uppskov. Innebörden av att beviljas slutligt uppskov är att ni vid försäljningen av bostadsrätten inte beskattas för kapitalvinsten, utan att denna vinst istället ”bakas in” i ersättningsbostaden, och istället beskattas då ersättningsbostaden säljs (om inte slutligt uppskov då begärs och beviljas återigen, i vilket fall beskattning ytterligare skjuts upp). En viktig sak är dock att vid köp av en billigare ersättningsbostad än det som bostadsrätten såldes för så medges endast uppskov med en proportionerlig del, d.v.s. om ersättningsbostaden endast kostade 90% av det som bostadsrätten såldes för, så medges endast uppskov med 90% av kapitalvinsten, medan resten tas upp till beskattning. Dock så får ny-, till- och ombyggnad av det nya huset läggas till på inköpskostnaden i deklarationen, vilket i ert fall med all sannolikhet skulle innebära att inköpskostnaden för det nya huset skulle överstiga försäljningspriset för bostadsrätten. Därmed skulle ni då kunna ha rätt till slutligt uppskov med hela kapitalvinsten. Om ni planerar att göra mer omfattande ny-, till- eller ombyggnationer av huset så kan det vara klokt att söka preliminärt uppskov istället för slutligt uppskov, eftersom ni då får ytterligare ett år på er att göra dessa åtgärder innan uppskovet slutligen registreras som slutligt uppskov. Försäljning av bostadsrätt och ansökan om uppskov deklareras på deklarationsblanketterna K6 och K2 (angående slutligt uppskov). Jag rekommenderar er starkt att hämta ut Skatteverkets broschyr ”Försäljning av bostadsrätt” innan ni bestämmer hur ni skall göra, i vilken allt ovanstående förklaras mer ingående och exemplifierat. Slutligen angående hur stort lån ni bör ta. Detta är svårt för mig att säga utan att veta hur er ekonomi ser ut. Lämpligast är att diskutera detta med en bankrådgivare. Inkomstskattelagen hittar ni http://www.lagen.nu/1999:1229. Lycka till och hör av er om något var oklart! Vänligen

Beräkning av omkostnadsbeloppet vid fastighetsavyttring

2006-10-23 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Köpte tomt och byggde mindre hus 1970. Byggde huvudbyggnad 1975. Förbättring: isol, nya vitvaror mm 1987. Till och ombyggnad 1995. Sålde allt 2006. Hur beräknar jag omkostnadsbeloppet?
Tim Boström |Hej, Allmänna regler kring kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. inkomstskattelagen http://lagen.nu/1999:1229 (IL). Enligt kapitlets 14 § består omkostnadsbeloppet av anskaffningsutgifter ökat med eventuella förbättringsutgifter. Vid avyttring av fastigheter finns det vidare i 45 kap. IL särskilda bestämmelser - något som bl.a. får betydelse för vilka förbättringsutgifter som får räknas in i omkostnadsbeloppet. Förbättringsutgifter utgörs dels av utgifter för ny- till- och ombyggnad (samt övriga grundförbättringar), dels av förbättrande reparationer och underhåll. För att få räkna in förbättringsutgifter i omkostnadsbeloppet krävs det att dessa under ett år uppgår till minst 5000 kr. En stor skillnad mellan de olika typerna av utgifter är vidare att de sistnämnda endast får räknas in om de hänför sig till antingen beskattningsåret eller något av de föregående fem åren (dessutom krävs det att det faktiskt har skett en förbättring av fastighetens skick) - denna tidsbegränsning gäller inte för de förstnämnda utgifterna. Inte helt oväntat leder detta ibland till gränsdragningsproblem. Det är därför viktigt att klargöra till vilken av ovanstående typer en åtgärd skall anses höra (i vissa fall kan en åtgärd räknas till båda typerna). Om man inledningsvis ser till de förbättringar som du har gjort avseende isolering och nya vitvaror, krävs det att dessa utgör s.k. grundförbättringar. Anledningen till detta är ju att de i annat fall inte kan räknas in i omkostnadsbeloppet eftersom att det har gått mer än fem år. Med grundförbättringar menar man i detta avseende kostnader för att tillföra fastigheten något som inte funnits tidigare - om du inte tidigare haft en diskmaskin skulle en sådan kunna räknas som grundförbättring. Grundförbättringar kan även avse fall när man byter ut någon del av fastigheten (t.ex. fasad eller tak) - förbättringen anses i dessa fall motsvara den merkostnad som uppstår genom att välja en väsentligt bättre och dyrare byggnadsdel än tidigare. Beträffade till- och ombyggnationerna torde dessa kostnader få räknas in i omkostnadsbeloppet (under förutsättningar att det faktiskt betraktas som sådana och inte som underhåll). Omkostnadsbeloppet består som nämnts ovan även av anskaffningsutgifterna vilket i detta fall avser köpet av tomten (innefattat lagfartskostnader m.m). Kostnaderna för uppförandet av byggnader på din fastighet torde räknas som nybyggnationer och därför räknas till förbättringsutgifterna - omkostnadsbeloppet utgörs därför av dessa kostnader. Om du har fler funderingar kring detta, eller om du vill ha mer information är skatteverkets hemsida http://www.skatteverket.se/ mycket bra. Med vänlig hälsning

Preskriptiontid för förskingring

2006-10-05 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag undrar hur länge en förundersökning får pågå. För ca 10 år sedan inleddes en förundersöknin (misstanke om förskingring, ca 30 000 SEK) mot mig, och sedan dess har jag inte hört något. Alltså inget åtal och inget beslut om nedläggning heller. Finns någon risk att åtal väcks efter så här lång tid? Även om jag är oskyldig är ju inte en rättegång något man önskar.
Jonas Forsén |Hej. För förskingring kan fängelse i högst sex år dömas som påföljd (grov förskingring) se Brottsbalken 10:3 http://www.lagen.nu/1962:700 . Enligt samma lag 35:1 så är preskriptionstiden i sådana fall 10 år (se http://www.lagen.nu/1962:700). Detta innebär att en påföljd inte kan dömas om den misstänkte inte häktas eller erhåller del av åtal inom den tiden. Brottet är preskiberat. Tiden räknas från den dag då brottet ägde rum. I vissa undantagsfall kan dock preskriptionstiden förlängas men aldrig över 30 år. Mvh

Vem har rätt till ränteavdrag?

2006-10-08 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Under 2004 bodde jag med sambo och tre gemensamma barn på en gemensamt ägd fastighet. Jag betalade alla bo-relaterade löpande kostnader, varav räntor uppgick till 44781kr. Banken fördelade räntor hälften vardera i kontrolluppgiften men vid deklarationen i maj 2005 meddelande vi i våra respektive deklarationer att jag betalt alla räntor och sambon ingen ränta. I slutet av 2005 gick vi skiljda vägar. I somras har exsambon överklagat taxeringen för att få hälften av ränteavdraget. Skatteverket har nu i beslut bifallit hennes yrkanden med motivering att det inte framgår att hon inte på annat sätt ersatt mig för ränteutgiften. Tydligen finns det prejudikat på att det inte enbart gäller vem som betalt ränteutgiften. Jag kan visa att jag betalt alla bokostnaderdrygt, ca 73000kr, amorteringar, drygt 24000kr, och kostnader för bil och bensin. Minst hälften av kostnader för familjens mat och förmodligen över hälften av kostnader semester och fritid. Därtill över hälften av investeringar och underhåll av huset. Jag har inte köpt barnens kläder. Jag har inte fått några pengar från sambon som har lagt stora summor på egna utgifter däribland kläder, smycken och restaurangbesök. Sambon har skickat ett slarvigt fört "underlag" som egentligen bara visar att hon tjänat ca 155000kr, fått 37000kr i barnbidrad och över året spenderat ca 176000kr. Jag kan med kontoutdrag och kreditkortsnotor verifiera nästan alla kostnader och att jag spenderat ca 4000kr mer än min inkomst. Mina frågor är nu: 1. Är det värt att överklaga detta ärende? 2. Är det jag som har bevisbördan, att jag inte fått medel till mitt förfogande? 3. Hur får man information om ett prejudikat, bakgrunden och tillämpligheten? 4. Är det lämpligt att anlita juridisk hjälp med ärendet när det rör sig om ca 6900kr inkl. ränta eller kommer det att riskera att kosta mer än det ger tillbaks?
Anna Bergman |Hej! Skatterättsligt likställs ni som makar när ni bodde tillsammans eftersom ni hade gemensamma barn, se 2:20 inkomstskattelagen. Rättspraxis har utvecklat en del regler om vem av två makar som har rätt till ett ränteavdrag. Regeringsrätten har uttryckt det så att ränteavdraget tillkommer den som dels är betalningsansvarig för lånet, dels betalar räntan. Om det är så att båda äger fastigheten och även båda är betalningsansvariga för lånet tillkommer avdraget den som har betalat räntan. Detta borde alltså gälla för dig. Se t.ex. RÅ 1976 ref. 20. Ditt ex har dock fått det att framstå som mer sannolikt att ni har delat på utgiften och det är därmed du som har att visa att det inte stämmer. Eftersom ni har levt som sambor så förutsätts det att ni har haft mer eller mindre gemensam ekonomi. I och med detta blir det ju mer eller mindre som en presumtion att ditt ex också tillsammans med dig var med och delade på räntekostnaden. Skatteverket biföll således ditt ex överklagan eftersom inget annat hade visats. Man kan säga att du nu har bevisbördan för att du inte har fått några pengar till ditt förfogande och därmed har stått för ränteutgiften själv. Angående information om prejudikat så är det enklaste sättet att läsa rättsfallen. Det är Regeringsrätten och Högsta domstolen som skapar prejudikat, vägledande avgöranden. För tolkningen av dessa och hur de ska tillämpas kan man ta hjälp av den juridiska litteraturen, den s.k. doktrinen. Man kan även läsa artiklar i juridiska tidskrifter såsom Skattenytt och Svensk skattetidning. Det är inte möjligt att avgöra om det är lämpligt för dig att anlita juridisk hjälp. Det är upp till dig att avgöra. Du har dock rätt till rådgivning enligt rättshjälpslagen och en timmes rådgivning ska då kosta 1286 kr. För mer information om detta se domstolens hemsida, http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____740.aspx . Lycka till,