Återföring av uppskovsavdrag

2007-02-28 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej, 2000 köpte vi en br.lgh för 435.000kr. Denna såldes 2003 för 895.000kr. Samtidigt köpte vi ett hus för 1.410.000kr och sökte då uppskov av kapitalvinsten. Nu under 2007 skall vi dock sälja huset och flytta tillbaka till en lägenhet. Anta att huset säljs för 1.900.000kr och att lägenheten vi skall köpa går för 1.200.000kr. Vad är det då som gäller för beräkning av kapitalvinsten? Frågan är framför allt tänkt till vad som gäller för vinsten från första lgh-försäljningen, tas denna inte med i och med att man investerat vinsten i ett dyrare boende? Stort tack på förhand Andreas i Västerås
Tim Boström |Hej! Om jag förstår frågan rätt har ni fått uppskov med beskattningen av den kapitalvinst som uppstod när ni år 2003 sålde er bostad (ursprungsbostaden) och i samband med detta köpte en ny (ersättningsbostaden). Eftersom att frågan tycks vara hur detta påverkar beräkningen av resultatet från försäljningen av ersättningsbostaden, lämnar jag diskussionen kring förutsättningar för att kunna få uppskovsavdrag (samt även hur man beräknar sådana) åt sidan. För att lättare förstå hur tidigare uppskovsavdrag kan påverka beräkningen av resultatet, kan det dock vara bra att först säga något om motiven bakom reglerna. Att möjligheten till uppskov finns förklaras av att man vill försöka undvika de s.k. inlåsningseffekter som annars kan uppstå. Med detta avses de problem med att köpa (finansiera) en ny bostad, som skulle kunna uppstå om en stor del av ersättningen från den sålda bostaden (ursprungsbostaden) skulle betalas i skatt. Möjligheten till uppskovsavdrag ska dock inte betraktas som någon möjlighet att undgå beskattning, utan snarare som en möjlighet att under vissa förutsättningar skjuta upp beskattningen (något som är ganska logiskt om man beaktar motiveringen med inlåsningseffekter). Om man då ser till resultatberäkningen kan inledningsvis sägas att allmänna regler kring kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. inkomstskattelagen (IL). Enligt kapitlets 13 § beräknas resultatet som skillnaden mellan försäljningspriset och ett s.k. omkostnadsbelopp. Med det senare begreppet avses enligt kapitlets 14 §, inköpspriset ökat med eventuella förbättringsutgifter. Innan omkostnadsbeloppet dras av ska dock ersättningen minskas med eventuella utgifter man har haft vid försäljningen (t.ex. mäklarprovision). Vad beträffar fastigheter finns det vidare i 45 kap. IL särskilda bestämmelser - något som bl.a. har betydelse för vilka förbättringsutgifter som får räknas in i omkostnadsbeloppet. Förbättringsutgifter utgörs dels av utgifter för ny- till- och ombyggnad (samt övriga grundförbättringar), dels av förbättrande reparationer och underhåll. Efter det att omkostnadsbeloppet har dragits av ska man enligt 47 kap. 11 § IL även återföra tidigare uppskovsavdrag, vilket sammanfattningsvis alltså innebär att resultatet (d.v.s. antingen kapitalvinsten eller kapitalförlusten) beräknas som: Försäljningspris - Utgifter för försäljningen - Inköpspris - Förbättringsutgifter = Vinst/Förlust + Återföring av tidigare uppskovsavdrag = Kapitalvinst/Kapitalförlust Eftersom att det i frågan endast finns uppgifter om inköps- och försäljningspriser, kan beräkningen av resultatet variera kraftigt beroende av hur stort omkostnadsbeloppet är. Om det vid försäljningen av ersättningsbostaden uppstår en kapitalvinst på 490.000 kr (1.900.000 kr - 1.410.000 kr), så ska m.a.o. det tidigare uppskovet av kapitalvinsten från försäljningen av ursprungsbostaden återföras. Om man tänker sig att denna uppgår till 460.000 kr skulle den samlade kapitalvinsten uppgå till 950.000 kr (490.000 kr + 460.000 kr). Enligt 45 kap. 33 § IL, ska dock bara två tredjedelar tas upp, vilket innebär att den kvoterade kapitalvinsten blir 633.000 kr. Inkomstskattelagen finner du http://lagen.nu/1999:1229 Mvh

Gåva av bostadsrätt med tillhörande uppskovsavdrag

2007-02-05 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Har sålt och köpt bostadsrätter under 2006. Den nya lägenheten är till stor del finansierad via vinst vid försäljning av den gamla. Jag står till 100 % som ägare av den nya lägenheten., Nu undrar jag när i tiden jag kan ge bort 50 % i gåva till min sambo, med tanke på uppskov av kapitalvinsten. Behöver jag stå som ensam ägare av den nya bostaden under 1 år innan en sådan gåva kan utväxlas?
Carl Johan Zimdahl |Hej, Avdrag för uppskovsbelopp regleras i 47 kap. Inkomstskattelagen, se http://lagen.nu/1999:1229#K47. Det finns egentligen inget tidskrav för när man, efter att ersättningsbostad införskaffats och bosättning i denna skett, får skänka bort en del av ersättningsbostaden. Detta beror på att det uppskov som du beviljas (om du uppfyller kraven i 47 kap. Inkomstskattelagen) följer bostadsätten, enligt kontinuitetsprincipen, 44:21 § IL (se http://lagen.nu/1999:1229#R771). Vad detta innebär i praktiken är att om du väljer att ge halva bostadsrätten till din sambo i gåva så kommer också halva uppskovsbeloppet överföras till din sambo. Den latenta kapitalvinsten försvinner alltså således inte genom gåvan (den omfördelas endast), och något tidskrav är därför ej nödvändigt. Möjligen skulle du för enkelhets skull (avseende bl.a. deklarerandet) kunna vänta med gåvan tills du beviljats uppskov, dvs efter det att du deklarerat och fått slutskatteuppgifterna. Men även om du inte skulle vänta tills dess så skall det egentligen inte göra någon skillnad då deklarationen avser beskattningsåret 2006 och handlingen du företar nu (såsom gåvan) sker under beskattningsåret 2007. Vänligen,

Uppskov vid flytt till Norge och inom vilka tidsfrister

2007-01-15 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag kommer att sälja ett småhus, varit min permanentbostad i mer än 10 år. Kan jag utnyttja uppskovsavdrag gällande realisationsvinstskatten när ersättningsbostaden är ett lantbruk i Norge (bostad för en familj)? Hur lång tid innan, respektive efter försäljningen av min fastighet kan jag förvärva ersättningsfastigheten?
Anna Bergman |Hej! Nya uppskovsregler träder i kraft den 1 februari 2007 vilket innebär att man även kan skjuta upp reavinstskatten när man köper en bostad inom EES-området, däribland är Norge inräknat. Att det är ett lantbruk med en bostad går bra som ersättningsbostad, se 47 kap. 5 § inkomstskattelagen. Tiden för när man måste förvärva ersättningsbostaden räknas i kalenderår. Detta innebär att du tidigast kan köpa ersättningsbostaden ett år innan du sålde permanentbostaden och senast ett år efter att du säljer bostaden. För att få uppskov måste du även ha bosatt dig på den nya bostaden senast den 2 maj andra året efter att du sålde permanentbostaden. Detta betyder att om du säljer permanentbostaden i år måste du senast den 31 december 2008 ha köpt den nya bostaden och senast den 2 maj 2009 ha bosatt dig på denna bostad. Du ska alltså om du inte förvärvar den nya bostaden under samma kalenderår som du säljer permanentbostaden få ett preliminärt uppskov vid 2008 års taxering, som omvandlas till ett slutligt uppskov om du köper den nya bostaden senast 31 december 2008 (och bosätter dig senast 2 maj året därpå). Lagtexten finns http://www.lagen.nu/1999:1229#K47 Vänliga hälsningar,

Skattskyldighet i Sverige efter flytt utomlands

2007-01-21 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Om en person emigrerar från Sverige "fullständigt", d v s saknar väsentlig anknytning efter flytten, vad gäller då skattemässigt för aktier och fonder som ägdes innan flytt? Såvitt jag har tolkat det så är aktier föremål för beskattning i Sverige X antal år efter flytt men däremot är fonder skattefria vid avyttring. Är detta korrekt?
Sara Edström |Begränsat skattskyldiga är enligt inkomstskattelagen 3 kap. 3 och 17 §§ bl.a fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller som inte stadigvarande vistas här och inte heller har väsentlig anknytning hit. Fysisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för kapitalvinst dels vid avyttring av fastighet och bostadsrätt här i riket, dels vid avyttring av aktier och vissa andra delägarrätter samt fordringsrätter i svenska företag, enligt den s k 10-årsregeln, se 3 kap. 19 §. Innebörden av denna regel är att en person som är begränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig för de i 3 kap. 19 § angivna kapitalvinsterna om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår när avyttring sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten omfattar: - Andelar i svenska aktiebolag, - Andelar i svenska handelsbolag, - Andelar i svenska ekonomiska föreningar med undantag för andelar i privatbostadsföretag, - Konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som getts ut av svenska aktiebolag, - Köp- och teckningsoptioner som utfärdats i förening med skuldebrev av svenska aktiebolag, och - Terminer och optioner som avser något av nämnda delägarrätter och fordringsrätter. Avgränsningen mot utländska juridiska personer är att svenska aktiebolag, svenska handelsbolag och svenska ekonomiska föreningar är registrerade hos Bolagsverket. Skattskyldighet föreligger alltså inte för kapitalvinst vid avyttring av obligationer och andra fordringsrätter eller för kapitalvinst vid avyttring av andelar i investeringsfonder. Till investeringsfonder räknas bl a aktiefonder. Optioner och terminer avseende aktieindex omfattas inte heller eftersom den underliggande delägarrätten ska vara andel i svenskt aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. Kapitalvinst vid avyttring av andel i privatbostadsföretag beskattas emellertid och detta oavsett om den begränsat skattskyldige varit bosatt här i riket inom en tioårsperiod eller inte, se 3 kap. 18 § 1 st. p 6. Beträffande kapitalvinsterna i 3 kap. 19 § IL gäller att de kan vara att hänföra till olika inkomstslag. För skattskyldigheten saknar det betydelse till vilket inkomstslag vinsten är att hänföra. Tidpunkt för skattskyldighet: Skattskyldig är som sagt fysisk person som vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttring skedde har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Tiden räknas i kalenderår, varför skattskyldighet i vissa fall kan kvarstå upp emot 11 år. Tidsperioden räknas från den dag personen faktiskt avflyttar från Sverige, den s k utresedagen. Om denne därefter har haft väsentlig anknytning till Sverige och därför enligt intern svensk rätt fortfarande ska anses obegränsat skattskyldig här har ingen betydelse. För att regeln ska vara tillämplig måste personen dock vara begränsat skattskyldig vid avyttringstillfället. Att observera är att 10-årsregeln är endast en intern svensk beskattningsregel. De svenska beskattningsanspråken kan ha begränsats genom skatteavtal med andra länder. För mer information se skatteverkets handledning för internationell beskattning http://skatteverket.se/35210.4.3a2a542410ab40a421c80002940.html Inkomstskattelagen hittar du http://lagen.nu/1999:1229 Mvh,

Avdragsrätt studierelaterade utgifter

2007-02-12 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej, ja har tre frågor gällande avdrag för studenter. Fråga 1: stämmer att jag som student har rätt att dra av kostnaderna för studie material tex inköp av böcker? Fråga 2: stämmer att jag får dra av för resekostnaden till universitetet eftersom jag är skriven i stockholm och pluggar på annan ort dvs tåg kostnader? Fråga 3: stämmer det att jag kan dra av för dubbel hyreskostnad eftersom jag är skriven i stockholm men hyr lägenhet på annan studieort? Tack på förhand!
Sara Olsson |Hej! Alla inkomster delas, enligt Inkomstskattelagen (IL), upp i tre inkomstslag; näringsverksamhet, kapital och tjänst. För avdragsrätt krävs det att utgiften har gjorts för att förvärva eller bibehålla inkomster i något av dessa inkomstslagen (12:1 IL tjänster, 16:1 IL näringsverksamhet eller 42:1 IL kapital). Eftersom alla de utgifter frågan gäller är studierelaterade och alltså inte går att hänföra till något av ovanstående inkomstslag har du inte rätt till avdrag för dessa utgifter. Vänliga hälsningar

Beskattas underhållsbidrag till barn?

2007-01-26 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Är bidragsförskott (underhållsbidrag) för barn, där ena föräldern är ensam vårdnadshavare, beskattat?
Linnea Ljung |Hej Barnbidrag beskattas ej. Det framgår av av 8:9 § inkomstskattelagen http://www.lagen.nu/1999:1229. Det beror på att ersättningen i så fall skulle höjas i motsvarande mån. När det gäller underhåll som barn har rätt till från den ena föräldern beskattas inte heller det. Det framgår även det av 8:9 § ISL och av lagen (1996:1030) om underhållsstöd http://lagen.nu/1996:1030 Vänligen

Beskattning vid försäljning av andelar i fåmansbolag

2007-01-12 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hur mkt skatt behöver jag betala på min försäljning av mina andelar i ett fåmannabolag?
Daniel Waerme |Hej! Kapitalvinst på kvalificerad andel till del den överstiger det sparade utdelningsutrymmet skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst som motsvarar det sparade utdelningsutrymmet skall tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. (Inkomstskattelagen 57:21, se http://www.lagen.nu/1999:1229) Det sparade utdelningsutrymmet beräknas enligt 57:13. Sparat utdelningsutrymme utgörs av sådana gränsbelopp (som beräknas enligt 57:10-12) som inte utnyttjats. Gränsbeloppet är antingen 1,5 inkomstbasbelopp (64 950 för 2006) eller ett annat belopp som bl a baseras på löneunderlaget och är betydligt mer invecklat att beräkna. Den övervägande delen av sveriges fåmansföretagare tjänar på att använda den enklare, sk schablonmetoden. Om du vill göra den mer invecklade beräkningen föreslår jag att du kontaktar en skattekonsult. Utdelning som överstiger årets gränsbelopp beskattas som tjänst, medan den del som täcks av årets gränsbelopp kapitalbeskattas och tas upp till två tredjedelar. När du säljer dina andelar kommer alltså den del av försäljningen som överstiger sparad utdelning (sparade gränsbelopp) att beskattas i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst upp till sparad utdelning beskattas i inkomstslaget kapital och tas upp till två tredjedelar. Tjänstebeskattning innebär att kommunal inkomstskatt (65:3) samt statlig inkomstskatt (65:5) skall erläggas. (totalt 31-57%) Kapitalbeskattning innebär att två tredjedelar beskattas med 30%. (65:7) (totalt 20%) Med vänliga hälsningar

Skattepliktig förvärvsinkomst i utlandet

2007-01-05 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag har jobbat i republiken Korea i flera år och betalt skatt i Korea. Kommer nu att flytta tillbaks till Sverige. Jag har varit anstäld av ett Koreanskt företag. Har under denna tid även haft en bostad i Sverige. Så min fråga är, behöver jag betala skatt i Sverige på inkomst från Korea? Jag har inte vistats i Sverige under denna tid, har levt och verkat i Korea.
Ida Forss |Du behöver inte betala skatt för den inkomst du haft i Korea och skattat för där, däremot brukar man ange inkomst och skatt under det aktuella deklarationsåret. Det faktum att du har haft kvar din bostad i Sverige förändrar inte detta. Om du däremot har hyrt ut din bostad under tiden du varit borta och haft en inkomst som följd så kan du vara skattskyldig för den inkomsten, detta beror på om du förtfarande anses stadigvarande bosatt i Sverige och hur eventuella dubbelbeskattningsavtal med Korea ser ut. Skulle detta vara fallet så rekommenderar jag att du kontaktar skattemyndigheten för ett mer detaljerat svar utifrån aktuella avtal. Mvh