Polisvåld och husrannsakan

2020-03-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan ! det är såhär , polisen stod utanför min dörr när jag skulle hämta min beställning med mat och när jag drog i handtaget så känner jag att dörren slås upp , jag tror det var va 13 poliser och de tog min sambo runt halsen och pistol mot hans huvud och samtidigt tog de min syster och tryckte ner henne i soffan och hon säger att hennes hand är bruten och poliserna trycker hårdare på just den handen när hon sa det , samtidigt som det hände så tar de mig in i vardagsrummet och allt detta händer när mina två barn på 2 och 4 år springer omkring i lägenheten och ser detta ! De ville inte ens berätta varför de gjorde såhär Nu till min fråga, får polisen storma in utan att visa något papper på att de får göra husrannsakan? Och får de göra så pga 5g cannabis .
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din information som att det fanns ett flertal poliser i din lägenhet när du kom hem. En av poliserna höll din sambo runt halsen och riktar en pistol mot hans huvud och en annan trycker ner din syster i soffan. Din syster skadade sin arm på grund av att polisen var hårdhänt. Polisen visade inga intyg på att de har rätt att genomföra husrannsakan. Syftet med husrannsakan var att polisen misstänkte att det fanns 5 gram cannabis i lägenheten.PolisvåldPolisen har rätt att använda våld om situationen inte kan lösas med mindre medel samt att våld är nödvändigt i den situationen (se 10 § Polislagen). Ifall polisen använder våld ska våldet vara proportionerlig i förhållande till situationen som polisen befinner sig i. I det här fallet framstår våldet som oproportionerligt i förhållande till den nyttan som polisen hade av ingripandet.Ifall du misstänker att polisen har använt för mycket våld i en situation kan du anmäla dem för tjänstefel genom att ringa till 114 14. Ett annat alternativ är att du vänder dig direkt till en polisstation och berättar att du vill anmäla polisen för tjänstefel.HusrannsakanAv din information låter det som att polisen misstänkte att det fanns 5 gram cannabis i lägenheten. Det finns två typer av husrannsakan: personell husrannsakan och reell husrannsakan. I detta fall borde det vara fråga om en reell husrannsakan eftersom polisen misstänkte att det fanns cannabis i lägenheten. Reell husrannsakan genomförs när polisen letar efter föremål som ska tas i beslag eller genomför en brottsplatsundersökning (28 kap 1 § Rättegångsbalken). Huvudregeln är att reell husrannsakan får genomföras hos den som är skäligen misstänkt för ett brott med fängelsestraff som påföljd. Skäligen misstänkt innebär att det är mer sannolikt att en person är misstänk för brottet än att personen inte är det. Fängelsestraff är möjligt om cannabis förvaras i den misstänktes lägenhet och därför har polisen vanligtvis rätt att genomföra husrannsakan (se 1 § Narkotikastrafflagen)IntygSom utgångspunkt har polisen ingen skyldighet att självmant visa intyg om husrannsakan. På din begäran måste polisen dock visa ett sådant intyg.Vad du kan göraI det här fallet rekommenderar jag att du ringer 114 14 och frågar vad utsikten är för att nå framgång med ditt ärende. Det som är viktigt i dessa fall är att kunna bevisa att polisvåldet var oproportionerligt. Ifall det inte finns tillräckligt med bevisning och underlag kommer ärendet att läggas ned. Vänliga hälsningar,

Hur vet jag om någon är en legitimerad advokat?

2020-03-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En vän till min vän utger sig för att vara advokat och han har till och med sagt att han erbjuder juridisk hjälp, asså tjänster. Tror inte ens han är advokat.. Vart kan jag vända mig om jag vill undersöka om det här är sant och om det inte är det vart vänder jag mig då? Tacksam för svar asap, tack på förhand!!
Siva Arif |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är advokat en skyddad titel i Sverige. Det är advokatsamfundet som sköter ansökan och medlemskap i advokatyrket. För att kunna ansöka om ett sådant medlemskap måste man bland annat ha genomgått en juridikutbildning och haft relevant yrkesmässig erfarenhet samt i allmänhet ansetts vara lämplig att utöva advokatverksamhet, För att kunna bli en advokat måste man bland annat ha genomgått en juridikutbildning, och haft relevant yrkesmässig erfarenhet samt i allmänhet ansetts vara lämplig att utöva advokatverksamhet. Se 8 kapitlet 2 § rättegångsbalken (RB). Advokat är således en lagskyddad titel och det är brottsligt att utge sig för att vara en advokat om man inte egentligen är det. Man riskerar att dömas till böter då, enligt 8 kapitlet 10 § RB. För att se om din vän är en legitimerad advokat eller ej, kan du vända dig till advokatsamfundets hemsida. Där finns det en sökfunktion, där alla legitimerade advokater finns med. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det värt att starta en process?

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det kan vara värt att processa mot stora hyresföretag? Min son har haft ett förstahandskontrakt i över 10 år och har till och från varit psykossjuk och haft svårt att sköta sin lägenhet. Dock har Stockholmshem varit fullt medvetna om att han lider av sin sjukdom. Sonen säger upp sitt hyreskontrakt under ett av sina skov och omedveten om sin handling då han är sjuk. Vi har försökt att hänvisa till avtalslagen paragraf 33. Vi har skickat in läkarintyg från den läkare som vårdar honom och de har förlängt kontraktet med några månader men vi föräldrar undrar om de får fullfölja denna uppsägning när de känner till att han är sjuk. Vi har haft möten med dem och har korrespondens som visar detta.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är väldigt svårt att avgöra hur era chanser i en eventuell process skulle se ut, eftersom att det förutsätter mer information än det du har angett i frågan. Jag rekommendera dig att istället ta kontakt med Lawlines juristbyrå. Lawline har en juristbyrå i Stockholm. Det går givetvis även att få rådgivning via telefon eller Skype om så önskas. Vid intresse kan du kontakta juristbyrån för tidsbokning här.Stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan en målsägande lägga ned ett åtal?

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag som målsägande kan jag upphäva häktning angående min man som då blivit häktad
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt finns det två olika typer av åtal: allmänt åtal och enskilt åtal. Den vanligaste formen av åtal är det allmänna åtalet. Av din fråga framgår det inte vilket brott din man är åtalad för, och det är brottstypen som avgör vilket slags åtal som blir aktuellt. Jag kommer därför att gå igenom båda typerna av åtal nedan.Allmänt åtal:Allmänt åtal innebär att det är åklagaren som väcker åtal mot en person som är misstänkt för brott. Utgångspunkten i svensk rätt är att brott faller under allmänt åtal, och att det är åklagare som ska ta hand om stämningsansökan samt processen i domstolen. Det finns dock vissa brott som visserligen faller under allmänt åtal, men att det ändå krävs att målsägande anger brottet för åtal. Dessa kallas för angivelsebrott, och betyder att målsäganden måste gå till en åklagare eller polismyndighet och säga att han/hon vill att åtal för brottet väcks. Däremot finns det möjlighet för åklagare att väcka åtal även vid angivelsebrotten om det anses vara "påkallat ur allmän synpunkt".Enskilt åtal:Enskilt åtal är inte alls lika vanligt som allmänt åtal. Enskilt åtal innebär att det är målsäganden som väcker åtal mot den misstänkte, alltså inte en åklagare. Även detta sker genom att en skriftlig stämningsansökan skickas in till en domstol.Vad innebär de olika åtalen?Om ett brott faller under allmänt eller enskilt åtal anges i slutet av straffstadgandena i brottsbalken. Detsamma gäller om det är ett angivelsebrott. Idag är det bara de så kallade ärekränkningsbrotten (förtal och förolämpning) som faller under enskilt åtal.Sammanfattning:Om brottet som din man är åtalad för faller under allmänt åtal (vilket de allra flesta brott gör) så är det åklagarens val att fortsätta eller lägga ned åtalet. Enligt rättegångsbalkens 20 kap. 2 § står det att "allmän åklagare äge tala å brottet", vilket innebär det är åklagaren som bestämmer. Om åklagaren anser att det värt att ta målet till rättegång, samt har tillräckligt med bevisning, så kan åklagaren göra detta trots att du som målsägande motsätter dig detta.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Varför överklagas vissa myndighetsbeslut direkt till en högre instans?

2020-03-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en fundering. Varför har i tidigare fall regeringsrätten kunnat räknas som första instans i mål? (Bl.a. RÅ 2006 ref. 87). Sen undrar jag också varför man i vissa fall har från ett myndighetsbelsut överklagat direkt till kammarrätten och alltså "hoppat över" förvaltningsrätten.
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svar Det korta svaret på din fråga är att lagen i vissa fall helt enkelt stadgar att ett beslut ska överklagas till en viss instans. Nedan följer en redogörelse för hur det funkar rent juridiskt och ett exempel kommer ges som även svarar på din fråga rörande RÅ 2006 ref. 87.Huvudregel och undantag för överklagande av myndighetsbeslutDin fråga rör instansordningen vid överklagande av myndighetsbeslut, vilket regleras i förvaltningslagen (2017:900) (FL). 40 § FL stadgar att ett myndighetsbeslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I 14 § 1 st. lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar anges att "Om det i lag eller annan författning föreskrivs att […] beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, ska det göras vid en förvaltningsrätt.". Enligt FL är alltså förvaltningsrätten första instans att pröva ett överklagande av myndighetsbeslut.FL är dock enligt dess 4 § subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket innebär att om en bestämmelse i sådan föreskrift anger något annat än FL gäller denna. Det är till exempel inte helt ovanligt att en annan överklagandeordning, eller till och med överklagandeförbud, anges. Exempel på särskilda överklagandehänvisningarEftersom du nämner ett mål som rör beslut om enskilds rätt till utfående av allmän handling kommer jag ge ett exempel som rör detta. Överklagande av ett beslut om att inte få ta del av allmän handling regleras först och främst i 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) och innehåller ett överklagandeförbud men också överklagandehänvisningar till både regeringen, kammarrätt (indirekt) och Högsta förvaltningsdomstolen (indirekt).Beslut fattade av riksdagen och regeringen kan inte överklagas (1 st. 1 m.). Beslut av ett statsråd får överklagas till regeringen och beslut av en annan myndighet överklagas till domstol (1 st. 2 m.). Enligt 2 st. ger offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) (OSL är den "särskilda lag" som 2 kap. 2 § 2 st. TF syftar på) närmare bestämmelser om överklagande av andra myndighetsbeslut. Enligt 6 kap. 7–8 §§ OSL ska en myndighets beslut som huvudregel överklagas till kammarrätt.Angående RÅ 2006 ref. 87 så anger 2 kap. 19 § 3 st. TF att särskilda bestämmelser om överklagande gäller ifall beslut fattats av en myndighet under riksdagen. Riksrevisionen är en sådan myndighet (13 kap. 7 § regeringsformen (1974:152) (RF)). Av 1, 4 och 7 §§ lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter följer att ett sådant beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) om talan förs av en enskild. (Det kan noteras att det sedan 2006 gjorts vissa ändringar i TF och RF och således fanns då dessa regler i andra lagrum; 2 kap. 15 § TF och 12 kap. 7 § RF)Hoppas det här var hjälp!Med vänlig hälsning,

Vad kostar en rättegång?

2020-03-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad kostar en rättegång? Handlar om en chef som inte rett ut en incident med en ögonoperation. Målsäganden är läkaren som funderar på att stämma chefen/arbetsgivaren
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är oerhört svårt att uppskatta hur mycket rättegångskostnader kan uppgå till. Detta eftersom att de flesta jurister och advokater arbetar efter timpris. Till exempel Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kr ink. moms per timme (2019). För vissa typer av uppdrag, till exempel upprättande av avtal eller kravbrev, erbjuds ofta fast pris. Om du är intresserad av ett prisförslag kan du kontakta Lawlines juristbyrå här. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Misstänkt för brott - vad kan jag göra?

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag är mistänkt för mishandel utan konkreta bevis hur stor risken är att jag blir dömt poliser och domaren har bara min dotters berettelse bara för att min dotter säiger att jag skulle ha slagit henne betyder inte att jag skulle ha gjort den Får sos behandla folk som skräp på väggen bara för att man är rom vi har aldrig blivit så illa behanlade av non som vi har blivit illa behanhdlat av sos och även poliser är så rasistiska mot oss är de så värlikgen samhället funkar
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att din situation är jobbig och att du givetvis är orolig inför vad som eventuellt kommer att hända med brottsmisstankarna och din framtid. Jag vill därför upplysa sig om vilka rättigheter man har som misstänkt för ett brott.Först och främst vill jag dock uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att du har begått den aktuella misshandeln. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga (du) har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att du ska kunna dömas och därmed bli straffad för brottet. Utan konkreta bevis kan det därför vara svårt att bevisa vad som har hänt. Rätten till försvarDu skriver att du är misstänkt för misshandel. I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare tillförordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Misshandel har inte lindrigare straff än 6 månader fängelse, om inte brottet anses som ringa.Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Det finns alltså utifrån uppgifterna i din fråga, förutsättningar för dig att få en offentlig försvarare tillförordnad. Om du är skäligen misstänkt för brottet och om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948).Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta dig sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa till polisen. Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du förordnas en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra?Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) så snart som möjligt för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig.Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Fråga om anmälan för förtal och bevisning

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Mitt ex anmälde mig för misshandel och förundersökningen lades ner, innan jag blev bevisad oskyldig har hon berättat muntligt för flera personer att jag misshandlat henne. Jag har mått väldigt dåligt över detta då jag blivit konfronterad av nära vänner om att dem hört andra föra vidare den här anklagelsen och blivit bemött på ett annat sätt av folk jag inte ens känner efter detta. Jag bor i en liten stad så ordet går runt väldigt snabbt här. Tanken på en motanmälan om förtal har jag haft redan sedan jag blev informerad om att anklagelserna. Hur ser det ut med bevisning och hur driver man ett sånt här åtal?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Femte kapitlet i brottsbalken (se här) är tillämplig i ditt fall. Enligt 1 § ska den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Det framgår av din uppgift att ditt ex har trots att förundersökningen lagts ner spritt uppgifter om att du skulle vara brottslig i syfte att utsätta dig för andras missaktning. Brottet förtal kan därför vara tillämplig. Enligt 5 § får förtal inte åtalas av någon annan än målsäganden (du i det här fallet). Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt. Du har med andra ord primär åtalsrätt i det här fallet, men om du skulle meddela åklagarmyndigheten att du vill att de ska väcka åtal i frågan, får de efter en prövning om det är påkallat ur allmän synpunkt välja att väcka åtal. Två typsituationer anges i förarbetena för när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt, nämligen om det finns ett klart samhällsintresse av att brottet beivras och om det finns starka skäl med hänsyn till målsäganden att det allmänna medverkar. I det sagda ligger också att skälen för allmänt åtal måste anses vara starkare ju allvarligare brottet är. En omständighet som talar för kan vara att uppgifterna fått stor spridning och drabbat dig särskilt hårt. Väcker åklagaren åtal blir åklagaren skyldig att sköta bevisföringen. Om du istället väcker enskilt åtal ska du enligt 47 kap 1 § rättegångsbalken (se här) vid tingsrätten lämna in din ansökan om stämning. I stämningsansökan ska du enligt 2 § (se här) ange de bevis som du tänker åberopa och vad du vill ska styrkas med varje bevis. En annan konsekvens av att väcka enskilt åtal blir enligt 31 kap 11 § (se här) och 18 kap 1 § rättegångsbalken (se här) att den förlorande parten blir ersättningsskyldig för den vinnande partens rättegångskostnader.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen