Vem bär ansvaret för uppkomna skador i min bostadsrätt till följd av en brand?

2021-02-08 i Föreningar
FRÅGA |Min fråga: Hur kommer jag på bästa sätt vidare? Är det min ansvarsförsäkring och självrisk som ska täcka föreningens anspråk på sin självrisk? Om ansvar vad gäller? Ett stearinljus gick sönder och orsakade en brand i mitt vardagsrumsfönster (nedre trädramen förkolnades ca 5 cm och små sprickor uppstod när jag hällde vatten på). Vårdslöshet/uppsåt/grov vårdslöshet?Föreningen har bytt ut hela fönstret (med kassett) enligt glasmästarnas råd. Föreningen skickat fakturan på sin självrisk 9.400 kr till mig. Föreningen är fullvärdesförsäkrad i försäkringen ingår även bostadsrättstillägg för föreningens lgh:er.Svar från mitt försäkringsbolag-försäkring bostadsrätt Din ansvarsförsäkring gäller för skador du orsakat på annans egendom. Branden orsakade endast skador i din egen lägenhet. Därför görs ingen utredning från din ansvarsförsäkring. Din försäkring täcker inte skadehändelsen och vi kan därför inte hjälpa dig i det här fallet.Svar från föreningens försäkringsbolag/bostadsrättstilläggNär det gäller skadan i din lägenhet så kan det i stadgarna stå att föreningen ansvarar för fönster i fastigheten. Så även om du äger lägenheten är inte fönstren i lägenheten din egendom.Vidare är detta en brandskada och då landar ansvaret för återställandet oavsett på föreningen och det är därför de nu kräver sin kostnad av dig. Prata med ditt försäkringsbolag om att man får nog även kolla stadgarna (HSB:s normalstadgar 2011 vers 5) i detta fallet för i vissa fall står föreningen för dessa.
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrätt i vilken en mindre eldsvåda uppstod efter att ett brinnande stearinljus som stod i ett fönster hade gått sönder. Branden åsamkade viss skada i din lägenhet och ledde till att hela det ifrågavarande fönstret behövde bytas ut. Kostnaden till följd av det inträffade täcktes dock genom bostadsrättsföreningens eget försäkringsskydd, men styrelsen har nu vidarebefordrat ett belopp motsvarande självrisken till dig, vilket uppgår till 9 400 kr. Du ställer dig tveksam till styrelsens agerande och undrar därför vad som egentligen gäller och då i synnerhet beträffande det rättsliga ansvarsbegreppet (skadeståndsskyldigheten), vilket för övrigt är nära förbundet med den så kallade culpabedömningen (culpa = oaktsamhet, vårdslöshet), mer om det nedan. Du har vidare försökt att nyttja din ansvarsförsäkring, dock utan lyckat resultat varför du nu har vänt dig till oss. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Skadeståndslagen (SkL).Bostadsrättslagen (BRL). Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Vad är en bostadsrätt?Mot slutet av din ärendebeskrivning nämner du begrepp som äganderätt och du skriver vidare att även om du äger lägenheten behöver fönster inte nödvändigtvis inte utgöra din egendom. Några saker behöver förtydligas härvidlag och framförallt med tanke på din fråga gällande ansvarsförsäkringen (vilken är en typ av försäkring som huvudsakligen är avsedd att täcka tredjemansskador, vilket möjligen kan vara förklaringen till att du i det här fallet har blivit nekad ersättning). En bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen (1 kap. 3 § 1 st. BRL). Med upplåtelse menas en nyttjanderätt och medlemskapet i sig utgör (ger) ett andelstal (en ägarandel) i föreningen. Det är nämligen bostadsrättsföreningen som juridisk person som formellt äger fastigheten och den eller de byggnader som står på denna, vilket innebär att du och övriga andelsägare (medlemmar) i föreningen indirekt äger hela objektet gemensamt. Vidare sägs det i bostadsrättslagen att upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt ska ske till nyttjande mot ersättning, vilket motsvaras av månadsavgiften till föreningen, och utan tidsbegränsning (1 kap. 4 § 1 st. BRL). Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att man inte äger sin bostadsrätt som bostadsrättshavare, utan den utgör en nyttjanderätt som i princip är upplåten evigt i tiden. Låt vara att det, till skillnad från en sedvanlig hyresrätt, finns ett förmögenhetsvärde kopplat till en bostadsrätt som följer med medlemskapet (andelstalet) och som även är möjligt att överlåta genom en försäljning, vilket inte är fallet med en hyresrätt som endast har ett så kallat bruksvärde och därmed saknar ett legalt marknadsvärde för hyresgästen. Men bostadsrätten som boendeform går fortfarande inte direkt att likställa med en äganderätt.Ansvarsfördelningen under normala omständigheter, vad gäller?Mot bakgrund av ovanstående går det således att argumentera för att hela din lägenhet egentligen är bostadsrättsföreningens egendom, men i lagstiftningen har det emellertid ställts upp gränser för hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan föreningen och dess medlemmar. I en bostadsrättsförening skiljer sig regelverket delvis från vad som gäller vid hyra. Bostadsrättshavaren (du) svarar själv för det inre underhållet av lägenheten om ingenting annat följer av stadgarna (7 kap. 12 § 1 st. BRL). Dessa får dock inte vara konstruerade på ett sätt som är till betydande nackdel eller oskäligt betungande för medlemmarna varför reglerna är tvingande till förmån för bostadsrättshavarna. Notera även att föreningen ansvarar för och ska bekosta reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten om föreningen har försett lägenheten med dessa och ledningarna tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler (7 kap. 12 § 2 st. BRL). Bostadsrättsföreningen bär också ansvaret för fastighetens underhåll i övrigt och då för det så kallade yttre underhållet, vilket bland annat inkluderar gemensamma utrymmen, ytterväggar, hissanordningar och annat dylikt. Gränsdragningsproblem uppstår inte sällan och parternas skyldigheter brukar därför preciseras genom bestämmelser i stadgarna. Men märk väl att bostadsrättshavarens skyldigheter ändå aldrig kan omfatta mer än det inre underhållet på grund av lagstiftningens tvingande karaktär. Exakt hur begreppet "det inre underhållet" ska tolkas kan dock ibland visa sig vara besvärligt och detta äger naturligtvis relevans för den rättsliga bedömningen av ditt ärende. I förarbetena (de statliga utredningar som föregår en ny lag eller lagbestämmelse) nämns ett antal saker som skulle kunna hänföras till såväl det inre som det yttre underhållet, vilket exempelvis är fönsterbågar, ytterdörrar och balkonger. Men det påpekas samtidigt att gränserna trots allt bör framgå av stadgarna varför det ankommer en bostadsrättsförening att självmant reglera detta (prop. 1990/91:92 s. 99), vilka för övrigt fastställs genom ett stämmobeslut med minst två tredjedelars majoritet (6 kap. 35 § EFL).Ansvarsfördelningen vid brand- eller vattenskada, vad gäller?För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom 1. hans eller hennes egen vårdslöshet (culpa) eller försummelse eller 2. vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hushållet eller som besöker bostadsrättshavaren, detsamma gäller övriga personkategorier såsom hyresgäster, hantverkare med flera (7 kap. 12 § 3 st. BRL). Eftersom den springande punkten för ditt ersättningsansvar är huruvida du har varit vårdslös eller inte måste en culpabedömningen göras, vilket sker enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Skadeståndsskyldighet är egentligen ganska komplext varför den här frågan kommer att behandlas relativt ingående, men endast på ett teoretiskt plan. Syftet är att förhoppningsvis kunna öka förståelsen för hur den skadeståndsrättsliga bedömningen brukar gå till i det praktiska rättslivet.En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad sakskada. Med en sådan avses en fysisk skada på fast eller lös egendom (exempelvis en bostadsrätt), men även förlust av egendom, såväl permanent som tillfällig, är att betrakta som sakskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet sakskadan, 2 kap. 1 § SkL).Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (bostadsrättsföreningen) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (din) handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningsmannen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet torde således inte vara uppfyllt i det här fallet.Bedömningen i den nu uppkomna situationen, vad gäller?Utan att närmare känna till de faktiska omständigheterna blir bedömningen av förklarliga skäl ganska svår att göra varför vårt kommande telefonsamtal utgör ett välkommet inslag. Men så här långt är min uppfattning att en process mot försäkringsbolaget framstår som en något svårgenomtränglig väg att gå. Och som svar på frågan hur du ska gå vidare menar jag att din vårdslöshet först noggrant behöver utredas för att sedan, allt beroende på resultatet, eventuellt bestrida styrelsens anspråk. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig får culpabedömningen kring ditt eget agerande hänskjutas till din telefonrådgivning. Men redan nu kan mycket kort följande anföras. Kausaliteten är nog hyfsat otvetydig i ditt fall, hade du inte tänt ljuset hade det förmodligen inte börjat att brinna. Om adekvanskravet är uppfyllt, det vill säga om det låg i farans riktning/om det var någorlunda påräkneligt att risken för eldsvådan skulle förverkligas, är däremot inte alls lika säkert. Faktorer som torde få betydelse för adekvansbedömningen i det här fallet kan vara stearinljusets beskaffenhet, om eventuella brister var upptäckbara, om du givet bristerna vidtog erforderliga omsorgs- och tillsynsåtgärder under den tid som ljuset var tänt, ljusets placering i förhållande till annat (brännbart) material i lägenheten och andra dylika omständigheter.Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är medveten om att redogörelsen ovan blev ganska så generell till sin karaktär, men en uttömmande genomgång kändes nödvändig för att kunna få ett så gott underlag som möjligt inför din kommande telefonrådgivning. En ingående redogörelse var också behövlig av det enkla skälet att gränsdragningen på det här området ofta är långt ifrån självklar.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på onsdag den 10/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Avsätta medlem i styrelse

2021-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har skrivit tidigare till er och fick då mycket god hjälp. Hoppas att ni även kan hjälpa mig med detta:Jag är ledamot i styrelsen för en liten bostadsrättsförening. I styrelsen finns en suppleant som valdes in för några år sedan. Hen har goda branchkunskaper, stort kontaktnät och kan bidra med sin praktiska läggning. Dessvärre sätter sig hen ofta över de demokratiska reglerna om förslag/beslut/protokoll i styrelsen och tar helt sonika egna initiativ, t.ex. försöker beställa tjänster som hen tycker att föreningen behöver, tar itu med projekt som inte varit uppe till beslut i styrelsen. Hen blir extremt aggressiv när styrelsen försöker få hen att förstå demokratiskt beslutsfattande. Det har gått så långt att hen även har förtalat och kränkt en av styrelsemedlemmarna, helt utan grund och utan att det ens har handlat om styrelsens verksamhet. Styrelsen har börjat förlora handlingskraft och ork på grund av hens oberäkneliga agerande.Nu till frågan: Hur ska styrelsen agera för att "bli av med" hen på ett korrekt juridiskt sätt innan hen hinner sabotera styrelsens arbete helt?Tacksam för goda råd!
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar när en bostadsrättsförenings styrelse kan avsättas. din fråga regleras i Bostadsrättslagen (BL) och lag om ekonomiska föreningar (FL). Hur avsätts en bostadsrättsförenings styrelse? Huvudregeln är att föreningsstämman tillsätter styrelsen. Det innebär även att det enbart är stämman som kan avsätta en styrelse (7 kap. 6 § FL). Det krävs alltså att en föreningsstämma har hållits. styrelsen kan kalla till extra stämma om de anser att det finns skäl till det. Vidare kan även 1/10 av de röstberättigade kalla till en stämma, således ska kallelse utgå senast 14 dagar innan. Det finns även en möjlighet för revisor att kalla till extra stämma. I kallelsen ska det framgå vilken fråga som ska avhandlas, i detta fall omval/avsättning av styrelse (6 kap. 12 § FL).Som du skriver krävs det att en föreningsstämma hålls för att kunna avsätta styrelsen/välja en ny styrelse. En extra stämma kan hållas under tre omständigheter:1. Styrelsen anser att det behövs (6 kap. 12 § 1 st. EFL),2. revisorerna skriftligen med motivering begär en (6 kap. 12 § 2 st EFL), eller3. minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering kräver en (6 kap. 12 § 2 st. EFL). Det krävs alltså 10% av medlemmarna för att kunna hålla en extra föreningsstämma. Det kan även vara en mindre andel om det framgår av er stadga (6 kap. 12 § EFL). Den som får flest röster blir således vald (6 kap. 34 § FL).Vad innebär detta för dig - Detta innebär för att avsätta en ledamot i styrelsen krävs att föreningsstämma för att välja om styrelsen, där en helt ny styrelse väjs in (rent praktiskt så väljer ni bara om alla de bra medlemmarna, men försöker se till att denna ledamot blir omvald istället för någon annan). Detta ska poängteras att detta även gäller för suppleanter. Hoppas att detta var svar på din fråga!

Går det att skriva över en enskild firma till någon annan?

2021-02-03 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Jag vill skriva över mitt enskilda firma på mannen, vad/hur gör jag. Tacksam för hjälpen.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är ja, det är fullt möjligt att skriva över din enskilda firma till din man. Du skriver över firman genom att fylla i en blankett från bolagsverket, (se länken) och sedan skickar denna ifyllda blankett till bolagsverket. Du kan hitta ytterligare information och regler på sida två i blanketten och även information om möjliga kostnader för er på bolagsverkets hemsida.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Gäller konsumentlagstiftning för ideell förening

2021-01-31 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ideell förening som ska bygga till en hall. Gäller konsumentköplagen vid en upphandling eller ska man använda AB/ABT?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt Konsumentköplagen (KkL) och Konsumenttjänstlagen (KtjL) (som kan bli aktuell vid småhusentreprenad) är definition av konsument en fysisk person (se 1 § KkL och 1 a § KtjL). En ideell förening räknas som en så kallad juridisk person och kan därför inte vara konsument. Svaret på din fråga är alltså att konsumentlagstiftningen inte blir direkt tillämplig för er.

Samfällighetslagen - Insyn och upplysningar

2021-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Ur samfällighetslagen:50 § Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna. Vad innebär "lämna upplysningar" om t ex en medlem kräver att få veta mer om avtalet kring snöröjningen. Kan denne då krävs ut alla dokument från upphandling till slutligt avtal?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Samfällighetslagen stadgar att medlemmarna har rätt att delta i handhavandet av föreningens angelägenheter, vilket utövas på föreningens stämma (47 § samfällighetslagen). Det är således under föreningsstämman som föreningen har skyldighet att lämna upplysningar till sina medlemmar. Den rätt till insyn i föreningen som du har kan alltså endast utövas på föreningsstämman. Styrelsen har skyldighet att lämna de upplysningar om en förenings verksamhet som en medlem begär samt som kan vara av betydelse för denne (50 § samfällighetslagen).Vilka upplysningar som anses vara av betydelse för medlemmarna är således en bedömningsfråga, och beror på. Du som medlem har rätt till information om föreningens stadgar, stämmans protokoll och övrig ekonomi. En fråga om föreningens avtal om snöröjning anser jag borde vara relevant för en medlem att känna till. Du kan väcka talan mot föreningen om de inte lämnar ut de uppgifter som du har rätt till. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Har alla i en föreningsstyrelse rätt att gå igenom ett styrelseprotokoll innan det har justerats?

2021-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Jag är sekreterare i en bostadsrättsförening. Kassören menar att när jag skrivit klart protokollet att jag ska skicka runt detta till hela styrelsen så att alla kan lägga till det de anser att jag missat. Detta menar kassören att jag ska göra innan ordförande och justeringsman skriver under. Jag säger att jag endast låter ordförande och justeringsman ta del av protokollet, så att dessa kan göra de förändringar som ev behövs. Efter detta skriver jag som sekreterare, ordförande och justeringsman under protokollet. Det justerade protokollet skickar jag sedan till alla i styrelsen.Vem har rätt? Kassören går hårt åt mig som sekreterare i denna fråga och ifrågasätter mig.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du sitter i styrelsen i din bostadsrättsförening och har uppdraget som sekreterare. En annan styrelseledamot, kassören, menar att övriga i styrelsen äger rätt att få ta del av innehållet i styrelseprotokollen innan dessa justeras. Du har emellertid en annan uppfattning och har anfört att du som protokollförare endast bör överlämna dokumentationen till ordföranden och den personen som ska justera protokollet för att därefter delges övriga i styrelsen. Mot bakgrund av det ovan sagda undrar du nu vad som gäller i det här avseendet. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Bostadsrättslagen (BRL) saknar tillämpliga bestämmelser för den nu uppkomna situationen varför föreningslagen måste konsulteras (en bostadsrättsförening är nämligen en sorts ekonomisk förening, vilket gör att föreningslagens regler i många avseenden även gäller bostadsrättsföreningar).Inledningsvis kan det konstateras att styrelsen vid sina sammanträden alltid är skyldig att föra protokoll och i dessa ska de beslut som styrelsen har fattat antecknas. Protokollet ska sedan undertecknas av den som har varit protokollförare. Det ska även justeras av ordföranden, om denne inte skulle ha fört protokollet, och av ytterligare en ledamot som styrelsen har utsett (7 kap. 24 § EFL). Det är således brukligt med tre stycken underskrifter. Vidare vittnar också ovanstående om att det tillvägagångssätt som du förordar ligger helt i linje med den ovannämnda bestämmelsen i föreningslagen som reglerar frågor som rör styrelseprotokoll. Samtidigt ska det noteras att det inte heller föreligger något uttryckligt förbud mot att styrelsen anammar det förfarande som kassören har föreslagit. Lagstiftaren har inte befattat sig med den här typen av detaljfrågor av mer vardaglig karaktär varför det vid oenighet inom styrelsen ankommer på styrelsen själv att besluta om vad som ska gälla beträffande just rutiner och övriga spörsmål kopplade till den sedvanliga arbetsordningen. I fråga om styrelsens beslutsförhet är denna beslutsförhör om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande eller det högre antal som eventuellt har bestämts i stadgarna (7 kap. 21 § 1 st. EFL). Och som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande styrelseledamöterna röstar för vid sammanträdet, om det enligt stadgarna inte krävs en särskild röstmajoritet. Och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (7 kap. 22 § 1 st. EFL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis lyder det korta svaret på din fråga att det inte finns något givet svar på vem som de facto har rätt i det här fallet, men enligt min mening torde ditt upplägg vara det mest brukliga bland föreningsstyrelser i allmänhet. Styrelsen liknar dock en demokratisk församling varför interna meningsskiljaktigheter ytterst måste löses genom en votering. Min bedömning är därför att du tillsvidare kan vägra att tillmötesgå kassörens krav på att få läsa protokollen innan justeringen äger rum och att han eller hon istället får hänskjuta frågan till nästa styrelsesammanträde.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

VD:s behörighet

2021-02-01 i Övrigt
FRÅGA |Hej, jag har hamnat i en tvist med min föredetta sambo angående ett aktiebolag som vi äger tillsammans. Han påstår att han kan sälja inventarier/fordon som tillhör företaget utan att jag godkänt det.Han äger 50% av bolaget och är VD, och jag äger 50% av bolaget och är Vice VD.Sen så undrar jag om VD:n kan tvinga ur mig ur bolaget trots att jag äger 50% av det och är vice vd?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om aktiebolag och därför blir aktiebolagslagen (ABL) tillämplig.Situationen du beskriver berör VD:s behörighet. VD:n i ett aktiebolag är underordnad såväl styrelsen som stämman i bolaget. Utifrån din beskrivning i frågan utgår jag ifrån att ni två är de enda ägarna i bolaget samt att det är ni två i förening som utgör stämman och styrelsen.VD:n i bolaget ska sköta den löpande förvaltningen, dvs. rutinmässiga beslut av återkommande karaktär (8 kap. 29 § ABL). Vid beslut som ingår i den löpande förvaltningen har VD:n alltså rätt att teckna firman (8 kap. 36 § ABL). Detta innebär i sin tur att VD:n ensam inte får besluta om sådana saker som inte kan anses falla inom bolagets löpande förvaltning. Vad som bedöms vara inom den löpande förvaltningen beror således på verksamhetens art, storlek och vad som brukar utgöra VD:ns "vardagssysslor".Om din f.d. sambo som VD i bolaget tidigare beslutat ensam om sådana affärer kan det vara så att det faller inom VD:s behörighet. Om det däremot är så att ni tidigare beslutat om liknande saker tillsammans går det att göra gällande att VD:n handlat på styrelsens kompetensområde och därmed överskridit sin behörighet (8 kap. 42 § första stycket andra meningen). Effekten av att VD:n handlat inom styrelsens kompetensområde är att besluten blir ogiltiga om bolaget (ni) kan visa att motparten var i ond tro, dvs. att köparna var insåg eller borde insett att VD:n inte hade rätt att besluta om försäljningen för bolagets räkning.I fråga om VD:n kan tvinga ut dig (som är aktieägare till 50 % och styrelseledamot i egenskap av vice VD) ur bolaget är svaret nej. Till följd av den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen som innebär att alla aktieägare ska behandlas lika, finns det ingen rättslig möjlighet att tvinga ut en delägare. Den möjlighet som finns är däremot att din f.d. sambo löser ut dig genom att köpa din ägarandel. Den delägare som har en ägarandel på mer än 90% av aktierna har rätt att köpa ut en annan delägare, men i ditt fall blir detta inte aktuellt då ni båda har en lika stor ägarandel (22 kap. 1 § ABL).I och med att det inte finns lösningar på uteslutning av delägare reglerad i lagen, så brukar många delägare reglera sådana situationer dem emellan genom ett s.k. aktieägaravtal. Har ni ett sådant avtal med bestämmelser som under vissa omständigheter tillåter att en av er kan tvinga ut den andra, så kan det vara tillåtet.SammanfattningVad gäller försäljningen av inventarier är den tillåten om sådana beslut tidigare fattats av VD:n ensam och därmed är en del av den löpande förvaltningen. Om så inte är fallet är handlandet behörighetsöverskridande och kan ogiltighetsförklaras om motparten borde insett att så var fallet (det kan vara grund att ifrågasätta motpartens goda tro i.o.m. att VD:n inte är majoritetsägare). Vad gäller tvångsuteslutning av en delägare är detta inte heller tillåtet om ni inte reglerat situationen i ett er emellan bindande aktieägaravtal.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Vänliga hälsningar,

Rätt att ta del av en medlemsförteckning med hänsyn till GDPR

2021-01-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Är medlem i en ek.förening och vill ta del av medlemsförteckningen (namn, postadress och om någon medlem EJ är röstberättigad). Har hänvisat till lag om ek för 5kap5§ . Får till svar att jag måste uppge syftet och att de därefter ska maila alla medlemmar mitt syfte. Troligen syftar de på GDPR, men enl IMY finns stöd i rättslig grund enl ovan kap o §. Enl stadgarna lyder vi under lag om ek.för. Vad gäller? Har jag inte rätt att ta del av den tan info till samtliga medl? Vad om någon medlem nekar, inte vill lämna ut namn o adress. Då får jag ju inte del av förteckningen.Mvh
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om ekonomiska föreningar Styrelsen i en ekonomisk förening är skyldig att föra en medlemsförteckning. Denna medlemsförteckning ska ha till ändamål att ge föreningen, medlemmarna och även andra ett underlag för att bedöma medlemsförhållandena i föreningen (5 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar). Medlemsförteckningen ska hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den (5 kap. 5 § lag om ekonomiska föreningar).GDPREnligt artikel 4 GDPR förklaras att med ordet behandling menas bland annat en åtgärd beträffande personuppgifter som exempelvis utlämning. För att föreningen ska få lämna ut en medlemsförteckning på detta vis så krävs det enligt artikel 6 GDPR en laglig grund. Att samtycke har givits från medlemmarna om att deras personuppgifter behandlas kan vara en sådan laglig grund.Ännu en laglig grund enligt artikel 6 GDPR är att behandlingen av personuppgifterna är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse, det vill säga att åtgärden är nödvändig för att följa lag. Rätten att få ta del av en medlemsförteckning är som sagt lagreglerad (5 kap. 5 § lag om ekonomiska föreningar) vilket således kan vara ett argument för att det finns en rättslig grund för att dela ut medlemsförteckningen i enlighet med GDPR.Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Vill du ha mer juridisk rådgivning kan du vända dig till info@lawline.seVänliga hälsningar,