Vad kan man göra för att undanta en gåva från utmätning?

2021-06-18 i Utmätning
FRÅGA |Om man har skuld hos kronofogden och du får en 18 å gammal bil, vad kan man göra för att få behålla den? Har läst om nåt brev som kan skrivas, men behöver nog ett enkelt svar på den frågan.På förhand tack!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När kronofogden beslutar att något du äger ska användas för att betala en skuld, görs en så kallad utmätning. Utmätning är därför en tvångsåtgärd och regleras i Utsökningsbalken (UB). Jag förstår din fråga som att det handlar om vad man kan göra för att undanta en gåva från utmätning. Det måste upprättas ett gåvobrev med ett överlåtelseförbudEnligt huvudregeln i 4 kap. 2 § UB, får egendom som inte är uttryckligen undantagen tas i anspråk för utmätning. En del av dessa undantag framgår av 5 kap. UB. Då det i ditt fall är tal om en gåva är 5 kap. 5 § relevant, där det framgår att egendom som till följd av sin beskaffenhet, enligt föreskrift vid gåva ej får överlåtas, inte får utmätas. Det är alltså aktuellt i ditt fall att gåvogivaren skriver ett gåvobrev med ett överlåtelseförbud. Överlåtelseförbudet innebär att det ska framgå att bilen inte får överlåtas, dvs inte säljas, bytas eller ges i gåva. Svaret på din fråga är alltså att det måste upprättas ett gåvobrev som innehåller ett villkor om att bilen inte får överlåtas. Uppvisandet av ett sådant gåvobrev hindrar kronofogden från att utmäta bilen. Om det skulle bli aktuellt att skriva ett gåvobrev, rekommenderar jag att ta hjälp av en av våra jurister. Se mer här. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad innebär 19 kap. 11 § 2st. ÄB?

2021-05-25 i Skuld
FRÅGA |Jag undrar över 19 kap 11 § ÄB 2st "Finnas tillgångarna ej förslå till gäldens betalning, skall boutredningsmannen söka träffa uppgörelse med borgenärerna. Om uppgörelse ej kan nås och delägarna ej fylla bristen samt ej heller offentligt ackord kommer till stånd, skall boutredningsmannen avträda boets egendom till konkurs."Kan ni ge några exempel på detta... vad är det som borgenärerna ska komma överens om? jag tänker att egendomen sätt i konkurs i vilket fall som helst om det inte finns pengar?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!19 kap. 11 § Ärvdabalken (ÄB) reglerar överlag, boutredningsmannens allmänna befogenheter. Boutredningsmannen är den person som företräder dödsboet om exempelvis någon av dödsbodelägarna skulle begära det (19 kap. 1 § ÄB). Då dödsboförvaltningen är inriktad på att dödsboet ska avvecklas, är en viktig del av av boutredningsmannens uppgifter att betala boets skulder, där dödsboets tillgångar ska användas för betalning.Andra stycket reglerar det fall att dödsboet är insolvent 19 kap. 11 § 2 st. ÄB reglerar hur boutredningsmannen ska gå tillväga i det fall att det inte finns tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna, dvs då dödsboet är insolvent. Bestämmelsen anger då att boutredningsmannen i första hand ska försöka nå en överenskommelse med borgenärerna. Denna överenskommelse brukar oftast gå ut på att borgenärerna nöjer sig med att enbart få betalt en del av sin fordran, med andra ord att dödsboet enbart betalar en del av skulden. Uppgörelsen kan också avse att borgenärerna utser en förvaltare som de anser ha större förutsättningar för avvecklingens genomförande än boutredningsmannen. Om borgenärerna inte skulle gå med på en uppgörelse samt att dödsbodelägarna inte själva vill skjuta till pengar för att "fylla bristen" (vilket också är en typ av överenskommelse), är boutredningsmannen skyldig att ansöka om konkurs. Borgenärerna kan när som helst ansöka om att försätta dödsboet i konkurs, men det behöver inte vara det mest fördelaktiga för dem Ekonomiskt sett är dödsboets avvecklingen en angelägenhet som huvudsakligen angår borgenärerna i det fall att skulderna överstiger tillgångarna. Borgenärerna kan när som helst sätta dödsboet i konkurs, men möjligheten att få till stånd en uppgörelse med borgenärerna tillgodoser ofta borgenärernas intresse bättre än en konkurs. Detta beror dels på att det inte är säkert att en konkurs kommer medföra att borgenären får betalt för sin fordran, men också på grund av att konkursförfarandet är mer kostsamt än att lösa det genom en överenskommelse. Som svar på din fråga så är det absolut så att det finns möjlighet att försätta dödsboet i konkurs om det är insolvent. Men det är inte alltid det som är det mest fördelaktiga för borgenärerna, varför en överenskommelse med dödsboet enligt 19 kap. 11 § 2 st. ÄB kan vara mer gynnsamt. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Innebär en skuldsanering att skadeståndet inte kommer betalas ut?

2021-02-20 i Skuldsanering
FRÅGA |Hej!Min fru blev misshandlad 2012 och fick 5500 kr i skadestånd i tingsrätten. Nu har vi fått brev från Kronofogden att gärningsmannen beviljas skuldsanering. Innebär detta att hennes skadestånd inte kommer betalas ut?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skuldsanering innebär att borgenärernas fordringar skrivs ner, vilket betyder att din fru inte kommer att få sitt skadestånd fullt betalt. Hur mycket fordringarna kommer att skrivas ner är beroende av gärningsmannens betalningsförmåga. Betalningarna fördelas proportionerligt utifrån fordringens andel av den totala skulden. Av beslutet ska det bland annat framgå en betalningsplan och vilket belopp som ska fördelas mellan borgenärerna och hur stor procentandel av varje fordran som ska bli betald. (Se 29 § Skuldsaneringslagen). Om gärningsmannen helt skulle sakna betalningsförmåga skrivs din frus fordran ner helt och hon kommer därmed tyvärr inte få sitt skadestånd betalt. Skuldsaneringen gör nämligen så att gäldenären befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen och i den utsträckning de satts ner (47 § Skuldsaneringslagen)Det beror alltså på vad som framgår av skuldsaneringsbeslutet om din fru kommer få sitt skadestånd betalt eller inte. Men hon lär sannolikt inte få hela skadeståndet ersatt. Som jag förstår det har det gått nio år sedan domen vann laga kraft vilket gör att det är för sent att ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten, vilket ska göras inom tre år från då domen vann laga kraft (15 § Brottsskadelagen (BRL)). Men för kännedom, kan ett brottsoffer ansöka om brottsskadeersättning, om alla andra betalningsmöjligheter har uttömts, som t.ex. att gärningspersonen inte kan betala och att försäkring saknas eller inte täcker (se 10 § BRL). Om brottsofferersättning betalas ut, tar Brottsoffermyndigheten över skadeståndsfordran gentemot gärningsmannen och kan då, istället för att brottsoffret ska göra det, försöka driva in betalningen (28 § BRL)Jag hoppas att det löser sig och att skadeståndet i största möjliga mån kan bli betalt! Vänliga hälsningar,

Måste jag svara på delgivningskvittot vid betalningsföreläggande om jag har betalat skulden?

2021-06-08 i Skuld
FRÅGA |Hej!Jag har fått ett föreläggande från Kronofogden efter en obetald faktura. Jag har nu betalat skulden- måste jag ändå skriva på delgivningskvittot till Kronofogden? Gör det någon skillnad för risken för betalningsanmärkning om delgivningskvittot skickas in eller ej, när skulden är betald?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du funderar över om du behöver skriva under delgivningskvittot till Kronofogden även fast du betalat skulden, samt om det kan påverka risken att få en betalningsanmärkning. Det finns tre tillvägagångssätt för den betalningsskyldige vid ett betalningsföreläggande Vid ett betalningsföreläggande finns det tre alternativ som den betalningsskyldige kan vidta. Antingen betalar du skulden. Den du har skulden till bör då ta tillbaka sin ansökan. Du kan också invända/bestrida kravet, vilket innebär att den du har en skuld till måste ta ställning om den vill driva skulden vidare till domstol. Om den inte vill det så skriver Kronofogden av ärendet. Det tredje alternativet är att varken invända mot kravet eller betala. Kronofogden kommer då att fatta ett beslut; ett utslag som innebär att du ska betala det begärda beloppet (42 § Lag om betalningsföreläggande och handräckning). Även om du har betalat skulle jag rekommendera att du svarar på delgivningskvittot för att undvika krångelDu skriver att du har betalat skulden, vilket innebär att du sannolikt inte kommer få någon betalningsanmärkning eftersom att Kronofogden inte fastställt skulden i ett utslag. Enligt Kronofogdens hemsida är det också bra om du skriftligen meddelar dem att du har betalat skulden innan sista betaldatum för kravet. Genom att meddela Kronofogden kan du säkerligen undkomma att skriva under delgivningskvittot. Å andra sidan utgör delgivningskvittot enbart ett bevis på att du tagit del av betalningskravet. Att du svarar betyder inte att du godkänner kravet. Delgivning är nödvändigt för att Kronofogden med säkerhet ska kunna utgå från att den beslutet gäller har tagit del av de handlingar som utgör underlag till beslutet. För att undvika påminnelser eller att Kronofogden personligen söker upp dig, skulle jag rekommendera att svara på delgivningskvittot även fast du betalat. Men det kommer inte ha någon påverkan på risken för betalningsanmärkning eftersom det beror på om Kronofogden meddelar utslag eller inte samt om ärendet tas vidare till domstol, vilket sannolikt inte kommer ske eftersom du betalat skulden. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad händer med ett gemensamt banklån om en av makarna avlider?

2021-04-24 i Skuld
FRÅGA |HejJag skrev över mitt fritidshus till min fru som enskild egendom. Allt är registrerat hos Lantmäteriet och skatteverket. Vi har fortfarande ett gemensamt banklån i fastigheten. Vad händer med min del av skulden om jag avlider. Enligt testamentet ärver vi varandra.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makar ärver inte varandras skulderNär en person avlider, övergår alla skulder och tillgångar till det så kallade dödsboet. Dödsboet ses som en juridisk person och kan därför förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Dödsboet upphör när eventuella tillgångar har skiftats mellan arvingarna. Om du skulle avlida så kommer din del av banklånet tas över av dödsboet. Tillgångarna i dödsboet är tänkt att täcka skulderna. Skulle skulderna överstiga tillgångarna kommer det att bli aktuellt att försätta dödsboet i konkurs. Din fru kommer alltså aldrig att ärva dina skulder. Har man ett gemensamt banklån är man solidariskt betalningsansvarigDäremot är man solidariskt betalningsansvarig när man har ett gemensamt banklån. Detta innebär att banken kan kräva hela summan av en av låntagarna. Den person som fått betala hela lånet, har då regressrätt mot den andre låntagaren (Se 1 kap. 2 § Skuldebrevslagen). Att ha regressrätt innebär att man har rätt att återkräva vad man har lagt ut för den andres räkning, i detta fall 50 % av lånet. När en av låntagarna avlider, brukar oftast banken kräva hela lånet av dödsboet. Dödsboet kan sedan i sin tur rikta en regresstalan mot den efterlevande. Banken skulle också kunna om det exempelvis saknas tillgångar i dödsboet, kräva hela fordran av den efterlevande. Omvänt blir då att den efterlevande, kan kräva hälften av lånet av dödsboet. Beroende på vad banken är villig att gå med på, kan lånet också förflyttas till någon annan, exempelvis att den efterlevande maken tar över hela lånet.Sammanfattningsvis kommer alltså din del av skulden gå över till dödsboet. Banken kan sedan kräva antingen dig eller din fru på hela summan. Dödsboet och din fru får sedan internt kräva betalning av varandra genom ett regressanspråk. Beroende på vad banken säger, kan också lånet tas över till sin helhet av din fru.Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad händer med egendom som finns hos gäldenären vid konkurs eller utmätning som inte tillhör gäldenären?

2020-12-17 i Utmätning
FRÅGA |Hej, jag har två frågor rörande konkurser. 1. Ex. En person lämnar in sin bil till en bilverkstad för att få bilen reparerad. Under tiden som bilen är i bilverkstaden går bilverkstaden i konkurs. Vem förfogar då över bilen? Kommer bilen ingå i utmätningen/konkursen? Har bilens ägare möjlighet att hämta tillbaka bilen från konkursboet? 2. Ex. En företag har sålt en maskin på avbetalning till en bilverkstad som går i konkurs. Vad händer med maskinen? Har säljaren möjlighet att hämta tillbaka maskinen från konkursboet eller dras maskinen in i utmätningen/ konkursutförsäljningen? Tacksam för svar!God Jul!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dina frågor som att det rör vad som händer med egendomen om den förvaras hos någon som går i konkurs eller är föremål för utmätning. Detta regleras delvis i konkurslagen (KL) och utsökningsbalken (UB). Vilken egendom ingår vid utmätning och konkurs?Egendom som ingår i en konkurs eller utmätning är utmätningsbar egendom (se 3 kap. 3 § KL). Med utmätningsbar egendom avses bland annat lös egendom som tillhör gäldenären. (4 kap. 17 § UB) Enkelt förklarat skulle man kunna säga att lös egendom är det som inte utgör fast egendom, tex fastigheter. Detta innebär att både maskinen och bilen anses vara lös egendom och att det därmed utgör egendom som kan bli föremål för utmätning eller konkurs om det tillhör gäldenären.Vad tillhör gäldenären?För att göra det säkrare från borgenärernas (de som lånar ut egendom/pengar) perspektiv, har det tagits in en presumtionsregel i 4 kap. 18 § UB som innebär att om egendomen befinner sig i gäldenärens besittning så förutsätts det att den tillhör gäldenären och är därmed utmätningsbar. Lite översiktligt skulle besittning kunna beskrivas som att när någon har saken hos sig, så besitter den egendomen. För att bryta presumtionen om att det tillhör gäldenären krävs antingen att det framgår av utredningen att hen inte är ägare eller att någon annan, tredje man, styrker sin äganderätt.Gemensamt för dina frågor innebär detta att när bilen och maskinen befinner sig hos bilverkstaden eller hos företaget som går i konkurs så förutsätts det att de tillhör gäldenären och de kan utmätas. Men detta betyder inte att det är kört för den som egentligen äger egendomen, utan denna kan nå framgång och få tillbaka den genom att visa att gäldenären inte är ägare till egendomen. Hur man styrker sin äganderätt och därmed får separationsrätt, dvs rätt att separera från gäldenärens tillgångar, är beroende av vilken typ av besittning gäldenären har. Nedan tänkte jag gå igenom de olika scenarion som dina frågor rör. Bilen på bilverkstadenNär det gäller en bil som förvaras hos en verkstad så har bilverkstaden besittning över bilen. De besitter dock bilen med begränsad rätt eftersom de inte äger bilen, utan enbart tillfälligt förvarar den. Bilägaren utgör ägare och har därmed separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till egendom i gäldenärens besittning. Men för att äganderätten ska få "rättslig verkan" vid en konkurs eller utmätning så krävs det att:bilen går att identifiera och bilen ska vara bibehållen, dvs inte förändrad.Detta innebär alltså att bilen inte kommer ingå i konkursen eller utmätningen om bilägaren kan peka ut sin bil samt att den är "oförändrad". Bilägaren har därmed bättre rätt till bilen än konkursboet och har möjlighet att hämta den från konkursboet.Maskinen på avbetalningNär det gäller maskinen som är köpt på avbetalning så förutsätter jag att den inte ännu är fullt betald samt att den befinner sig hos bilverkstaden. I och med att den befinner sig hos bilverkstaden besitter de alltså maskinen, men äger inte denna fullt ut eftersom att de inte betalat hela summan. För att företaget som sålt maskinen ska få separationsrätt krävs det att dem har tagit in ett återtagandeförbehåll i försäljningsavtalet. Ett återtagandeförbehåll innebär att säljaren har rätt att under vissa förutsättningar ta tillbaka den sålda varan. För att det ska vara ett giltigt förbehåll måste det dock uppfylla följande kriterier:Det ska ingå i parternas avtal, det ska uppställas före eller senast samtidigt med avlämnandet av varan det måste vara kopplat till viss specifik egendom och ett bestämt köp och egendomen får inte överlåtas.Om det finns ett sådant giltigt återtagandeförbehåll i avtalet, får säljaren en särskild form av separationsrätt som innebär att säljaren har rätt att få täckning för sin köpeskillingsfordran ur det värde som kan frigöras vid en försäljning av objektet. I praktiken så återtar man oftast inte varan utan erhåller enbart värdet. Sammanfattningsvis krävs det separationsrätt till egendom för att den ska undantas från gäldenärens utmätning eller konkurs. Separationsrätt får man på lite olika sätt. När det gäller bilen så undantas den om den går att identifiera och är oförändrad och när det gäller avbetalning så krävs det att det finns med ett giltigt återtagandeförbehåll i avtalet. Hoppas det var svar på din fråga! God jul!