Hur beräknas arvslotten?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har gått bort efter att ha varit gift i många år, och har endast 2 särkullbarn. Det finns inget testamente och inga gåvobrev registrerade. Min far har ärvt del i sommarstuga (senare sålt) efter sina föräldrar samt även ärvt en släkting. Jag är osäker på om arv som han fått getts som enskild egendom eller inte. Det finns även en bostadsrätt som köpts för gemensamt bruk för länge sen. Hur beräknas arvslotten, samt spelar det någon roll om tidigare arv getts som enskild egendom?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Det som blir kvar i bodelningen, efter avdrag för skulder och likadelning, utgör kvarlåtenskapen och är det som kan fördelas mellan arvingarna. Bodelningen kan således innebära att din fars fru måste skjuta över kapital för att det ska gå jämnt ut, om hennes tillgångar i giftorättsgods efter avdrag för skulder, är större än hans. Och vice versa om situationen är den motsatta.Det kan spela roll om tidigare arv givits som enskild egendom. Är det så att din far har tillgångar i enskild egendom ska dessa inte ingå i bodelningen. Det innebär att det sker en bodelning enligt ovan, till det läggs den enskilda egendomen, vilket utgör kvarlåtenskapen. Hade din far enskild egendom kan det således innebära att kvarlåtenskapen efter honom blir större. Problemet med enskild egendom är att sådan emellanåt kan förlora sin karaktär som sådan. I din fråga skriver du att din far ärvt en del i sommarstuga och sedermera sålt den. Han har även ärvt en släkting. Om pengarna fanns på hans separata konto och kan härröras som enskild egendom ska de inte ingå i en bodelning. Har de däremot sammanblandats med giftorättsgods, t.ex. genom att de satts in på ett gemensamt konto eller använts för att renovera den gemensamma bostaden, då har pengarna antagligen förlorat sin karaktär av enskild egendom och utgör giftorättsgods, trots villkoret i testamente.Utgångspunkten när den som är gift och avlider är att vederbörandes make ärver och att gemensamma barn har rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. När det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken). I det fallet du beskriver finns det två särkullbarn. Finns det inget testamente som stadgar annat kommer de att ärva hälften var av kvarlåtenskapen.Om du behöver ett ombud som hjälper dig i arvsprocessen kan en av våra jurister vara behjälplig. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man ge bort hus till sin make?

2021-03-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Mina föräldrar har varit gifta i över 40 år. De äger ett hus tillsammans. Om de skulle skilja sig så delas allt 50/50, men om min mamma inte vill ha något utan vill skänka sin del till min pappa, hur går det till? och hur blir arvet till mina bröder som inte är söner till min far utan bara till min mor?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har uppfattat din fråga som att din mamma vill skänka sin del av huset till din pappa. Vad händer om din mamma vill skänka huset till din pappa?Alternativ 1:Din mamma har rätt att göra vad hon vill med den delen av huset som hon äger. Hon kan exempelvis upprätta ett gåvobrev som säger att din pappa får hennes del av bostaden (4 kap. 1 § jordabalken). Då kommer bostaden vara hans enskilda egendom och ingår inte i en bodelning vid en skilsmässa. Alternativ 2:Vid en eventuell skilsmässa får din mamma och pappa avtala att göra en så kallad "sämjedelning". En sämjedelning innebär att man inte delar 50 % lika på all egendom utan då bestämmer man själva hur man vill dela upp. Då skulle dina föräldrar kunna välja att din pappa får hela bostaden utan att behöva kompensera din mamma ekonomiskt. För att säkerställa att detta kommer ske kan din mamma och pappa skriva ett äktenskapsförord som säger att huset ska gå till pappan i en bodelning (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Alternativ 3:Om dina föräldrar inte skiljs men din mamma vill att din pappa ska få ta över hela bostaden när han dör kan hon testamentera bostaden till honom (9 kap. 1 § ärvdabalken). OBS: detta alternativ är endast möjligt om din mammas särkullbarn kan få ut sin laglott (mer info om detta kommer i nedanstående text). Vad händer med arvet till dina bröder?Du skriver att dina bröder endast är barn till din mamma, inte din pappa. Detta innebär att dina bröder är så kallade särkullbarn. Den största skillnaden mellan att vara särkullbarn och ett gemensamt barn till båda föräldrarna är att särkullbarnen får ta ut arvet direkt vid förälderns död (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om barnet är gemensamt måste barnet vänta på att båda föräldrarna avlidit innan något arv kan delas ut. Eftersom dina bröder inte är din pappas barn är dem inte bröstarvingar och har ingen rätt att ärva honom (om din pappa inte skrivit ett testamente som säger att bröderna ska få ärva) (2 kap. 1 § ärvdabalken). Alternativ 1:Om din mamma skulle skriva ett gåvobrev som ger din pappa bostaden kommer dina bröder inte ha någon arvsrätt till bostaden. Eftersom din mamma inte äger någon del av bostaden kommer inte det ingå i arvet; dina bröder har ingen rätt till bostaden. Alternativ 2: Även i detta alternativ äger din pappa hela bostaden. Återigen blir konsekvenserna att bostaden inte kan ingå i din mammas arv; bröderna kan inte få bostaden därigenom. Inte heller kan de få bostaden från din pappas arv eftersom han inte är deras pappa. Alternativ 3: Om din mamma skriver ett testamente som säger att din pappa ska få ta över bostaden KAN det vara så att dina bröder ändå kommer att hävda rätt till bostaden. Inom svensk rätt har man alltid rätt till laglott. En laglott är hälften av arvslotten; dvs om din mamma har 150 000 kr i totalt (inkl. värdet på hennes fysiska saker) och hennes barn är du och 2 söner, då är er arvslott 50 000 kr vardera eftersom arvet ska delas lika (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att få fram laglotten tar man då hälften dividerat på 50 000, dvs. 25 000 kr. Du kan använda denna formel: antalet barn / på den avlidnes ekonomiska tillgångar = barnens arvslott. 2/ barnens arvslott = barnens laglott. Så varför är detta viktigt? Jo, om din mamma testamenterar bort bostaden till er pappa och det resulterar i att sönerna inte kan få ut sin laglott har de rätt att klandra testamentet och försöka få ut de pengar de lagligen är berättigade (7 kap. 3 § ärvdabalken). På så sätt kan de komma åt bostaden. Sammanfattande svar: Hur det går till när din pappa ska få bostaden beror helt enkelt på hur din mamma vill ge honom bostaden. Det lämpligaste är rimligen att använda sig av gåvobrev eller äktenskapsförord för att det ska bli en tydlig process för alla inblandade. Vad gäller arvet till dina bröder kommer det påverkas på så sätt att bostaden inte ingår i arvet. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Den efterlevande makens rätt till bostaden framför bröstarvingarna

2021-03-06 i Särkullbarn
FRÅGA |fråga jag och min maka har 1 barn gemensamt och vars 2 från tidigare för hållanden. Bor i villa med 25procents skuld på. samt en del pengar sparat. vi bådas önskan är att vi skall kunna bo kvar och behålla större delen av spar kapitalet själva oavsett vem som går bort först. hur skal vi då gå till väga. jag undrar hur arvet delas mellan maken och mina bröstarvingar och gemensam. är det så att ex att 50procent går till maka 50procent delas på maka mina bröstarvingar ?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som du och din maka inte har något äktenskapsförord som reglerar era tillgångar. Det innebär att er villa med tillhörande belåning samt era banktillgångar är era gemensamma tillgångar, så kallat giftorättsgods, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken.Vid ena makens bortgångDet framgår av ditt brev att ni har ett gemensamt barn och två barn vardera sedan tidigare förhållanden. De kallas särkullbarn. Barn till en avliden kallas bröstarvinge. De är arvingar efter den avlidne enligt 2 kap 1 § ärvdabalken. För att den efterlevande maken ska skyddas ekonomiskt finns en regel om att efterlevande make ärver den del av den avlidnes del i det gemensamma boet med förtur framför bröstarvingarna, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Den avlidnes särkullbarn undantas dock från den regeln. De har rätt att få sin del av sin förälders arv direkt enligt 3 kap 9 § ärvdabalken. Enligt samma paragraf kan de välja att avstå sin rätt till arvet till förmån till den efterlevande maken, för att vid dennes bortgång få sin del av arvet.Hur arvet beräknasNär den ena maken avlider upprättas en bouppteckning, vilket är en inventeringslista på de gemensamma tillgångarna och skulderna. Därefter sker en bodelning. Det vill säga nettotillgångarna delas lika mellan makarna enligt 10 kap 1 § äktenskapsbalken och 9 kap 2 § äktenskapsbalken. Här följer ett exempel på hur det ser ut som regel. Om era gemensamma tillgångar uppgår till 1200 000 kr. Då tillhör 600 000 kr den efterlevande maken med full ägande rätt, vilket innebär att den maken kan förfoga över de tillgångarna som den vill. De andra 600 000 kr enligt ovan beskrivna regler innebär att de ska fördelas mellan bröstarvingarna på den avlidnes sida. Utfallet blir då att de två särkullbarnen får 200 000 kr. var direkt. Det gemensamma barnet får också 200 000 kr. men den efterlevande maken ärver dem med förtur enligt 3 kap 1 § ärvdabalken. Det barnet ärver sedan den sist avlidne maken både efter sin mor och sin far, med hjälp av en kvotdelsberäkning. Särkullsbarnen kan naturligtvis i er situation avstå sin del av arvet till fördel för den efterlevande maken i syfte av att hen ska kunna behålla villan. I annat fall har särkullsbarnen rätt till sin andel av arvet, men observera att det inte innebär rätt till villan. Då måste den efterlevande maken ersätta särkullsbarnen ekonomiskt.Hur ni kan gå till väga för att den efterlevande maken ska få behålla villanOm er önskan är att den efterlevande maken ska få behålla villan kan ni skriva ett testamente som ger den efterlevande maken rätt till villan med full äganderätt. Ni kan sedan reglera vad som händer med tillgångarna efter den sist avlidne maken. Detta kallas sekundosuccessionförordnande. Vid ett sådant förordnande är det viktigt hur testamentet är formulerat, eftersom det kan leda till att ett arv med förordnanden om full ägande rätt, i praktiken kan bli fri förfoganderätt.Om ni väljer att skriva ett testamente kan särkullbarnen trots det kräva en del av arvet. En bröstarvinge har laglig rätt till halva sin del av arvet trots testamente, den så kallade laglotten, se 7 kap 1 § ärvdabalken. Då måste den efterlevande maken ersätta särkullbarnen deras laglott.SammanfattningDen efterlevande maken ärver villan, men blir skyldig att ersätta särkullbarnen på den avlidnes sida för sin del av arvet. Genom ett testamente kan ni förordna om att efterlevande make ärver med full äganderätt. Var dock noga med de formkrav som ställs på ett testamente och hur ni formulerar vad som ska hända efter den efterlevande makens bortgång.Jag rekommenderar er att upprätta ett testamente. Vi på Lawline hjälper er gärna med det. Ni är naturligtvis välkomna att kontakta oss vid övriga frågor i ert ärende. Vänligen

Hur mycket ärver mina särkullbarn om jag och min make har ett inbördes testamente?

2021-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag fattat detta rätt:Min fru och jag har vardera två barn från tidigare förhållanden (särkullbarn). Vi äger vår bostadsrätt gemensamt lliksom vår stuga, där ser jag inga konstigheter när det kommer till arv.Vi har också var för sig sparpengar på bankkonton och i fonder vi kan säga att jag har 1 000 000 kr och min fru 1 500 000 (alltså tillsammans 2 500 000). Vi har upprättat testamente där vi ömsesidigt ärver varandra och att barnen i första skedet endast får sin laglott.Om jag avlider före min fru, är det då så, att mina söner ärver och delar på 25% av vår gemensamma kvarlåtenskap (dvs 660 000) eller är det 25% av min miljon som de delar på (dvs 250 000).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). I mitt svar kommer jag bortse från er bostad och stuga. Har du frågor rörande dem är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär alltså att om du avlider sker en bodelning mellan ditt dödsbo och din make. Allt giftorättsgods läggs samman och delas lika. Om den enda egendom ni har är dina 1 000 000 kr och din makes 1 500 000 kr ska detta läggas samman, 2 500 000 kr, och delas lika, 1 250 000 kr var. Det som tillfaller ditt dödsbo är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig och det som tillfaller din make är hennes helt och hållet.Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Genom testamente är det dock möjligt att, precis som ni gjort, ange att den efterlevande maken ska ärva, med undantag för bröstarvingars laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är så mycket varje bröstarvinge skulle fått om inget testamente fanns.Din situationDina bröstarvingars arvslott är alltså hälften var, eftersom du har två barn och de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att deras laglott är en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Din kvarlåtenskap, som jag beskrivit ovan, är det som tillfaller ditt dödsbo genom bodelningen. I detta exempel rör det sig alltså om 1 250 000 kr. Dina barns arvslotter är således 625 000 kr var, och laglotten är då 312 500 kr. Detta innebär att dina barn kommer ärva 312 500 kr var, och resterande 625 000 kr kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Viktigt att komma ihågI mitt svar ovan har jag utgått ifrån att den enda egendom du och din make äger är sammanlagt 2 500 000 kr. I bodelningen som ska göras ingår självklart även all annan egendom, så som bostaden och stugan. Fördelningen efter bodelningen kan därmed se annorlunda ut än i mitt exempel. Detta beror till exempel på hur mycket annan egendom som finns, samt om ni har någon enskild egendom. Om du har enskild egendom ingår den ju inte i bodelningen utan läggs direkt till din kvarlåtenskap.SlutsatsSvaret på din fråga är således att dina bröstarvingar ska dela på din kvarlåtenskap, alltså det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen. De kommer få 25% var av denna egendom, och resterande 50% kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver, min make eller mitt särkullbarn?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag undrar hur mitt arv blir om jag skulle avlida.Jag är omgift och har ett barn sen tidigare. När jag gifte om mig skrev vi äktenskapsförord där det står att det jag ägde innan och får via arv etc är min enskilda egendom (registrerad hos länsstyrelsen) kan jag testamentera detta till mitt barn? Eller delas allt mellan min make och barn? Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Viktigt att tänka på är att ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du skulle avlida ska alltså en bodelning göras mellan dig och din make. I den hålls din enskilda egendom utanför, och endast giftorättsgodset delas. Det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen plus din enskilda egendom är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig. Av din fråga låter det som att du endast har ett barn, ett särkullbarn. Detta barn har rätt att ärva efter dig direkt när du avlider, barnets arvsrätt går alltså före din makes arvsrätt. Så länge din make, efter bodelningen, har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp är det alltså ditt barn som kommer ärva allt efter dig, även utan testamente.Svaret på din fråga är alltså att ditt särkullbarn ska ärva allt efter dig, och din make ärver inget. Om du vill förändra detta, och fördela på ett annat sätt kan du upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du undrar något kring testamenten är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Vad händer med lån på enskild egendom vid makes bortgång?

2021-03-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag och min make är gifta och har 2 vuxna barn var (särkullebarn) men inga gemensamma barn. Vi har skrivit ett inbördes testamente. Vi äger en lägenhet gemensamt.Min make har en sommarstuga som han ärvt innan vi gifte oss och den har han som enskild egendom.Vår fråga är nu om han belånar sommarstugan, som han ju kan göra utan att jag är inblandad. Men vad händer i händelse av hans bortgång. Betraktas det som ett gemensamt lån som ska räknas ifrån våra gemensamma tillgångar? eller följer lånet med sommarstugan som hans båda barn får ta över? Frågan är väl egentligen vem som ärver lånet. Hoppas att jag varit tillräckligt tydlig.
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med lån där enskild egendom är säkerhet när låntagaren går bort.Ansvar för skulderMakar ansvarar som utgångspunkt för sina egna skulder och tillgångar (1 kap. 3 § ÄktB).När någon går bortNär en make går bort bildas ett dödsbo som tar över alla tillgångar och skulder. Tillgångarna delas mellan makarna genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB).Enskild egendom ingår inte i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att skulder på enskild egendom i första hand täcks av värdet på den enskilda egendomen. Om skulden på den enskilda egendomen är större än värdet behöver dödsboets övriga tillgångar täcka skulden innan arvet kan fördelas (11 kap. 2 § andra stycket ÄktB).Efter bodelning fördelas arvet (23 kap. 1 § ÄB). Arvet består av tillgångar från bodelningen och enskild egendom. Enskild egendom påverkar alltså bara bodelningen och inte fördelning av arv.Ta över dödsboets lånBanken har rätt att få sin skuld betald innan arvet fördelas. I praktiken kan arvingar ansöka om att få ta över lån för att behålla en viss egendom, till exempel er sommarstuga. Om banken går med på att flytta lånet från dödsboet till arvingarna finns det ingen skuld för dödsboet att betala och dödsboet kan behålla egendomen som barnen sen tar över. Om banken inte går med på att flytta lånet behöver dödsboet betala lånet med sina tillgångar.Fördelning av arvetSärkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att sommarstugan tillfaller särkullbarnen och om banken har gått med på att särkullbarnen tar över lånet blir särkullbarnen ansvariga att fortsätta betala lånet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Fördelning av arv

2021-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur för delas arvet efter min far?Min far och mor är skilda sen många år men har två barn tillsammans, mig och min syster.Min far har dock ett barn till sedan ett tidigare förhållande utomlands. Jag vet inte vem det är eller hans fullständiga namn och jag tror inte min far har haft någon kontakt med honom.Min far är dessutom sedan många år sambo.Hur skulle ett arv utan testamente fördelas? Hur kommer man i kontakt med särkullbarnet?Med vänlig hälsning, Jocke
Jakob Westling |Hej och tack för att du valde Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta hur arv utan testamente fördelas. Huvudregeln för arv är att bröstarvingar ärver efter en förälder, ÄktB 2:1.För gifta par med gemensamma barn ärver den efterlevande maken, 3:1 ÄktB. Sambon har däremot inte en sådan rätt, och ärver ingenting om det inte föreligger ett testamente. För din situation så ärver du och dina syskon lika mycket, ⅓ av arvet.Särkullbarnet har en lika stor arvsrätt som du och din syster. Hur man kommer i kontakt med särkullbarnet är utanför omfånget jag kan svara på. Antagligen krävs nog endast att man kontaktar personen genom dödsboet eller privat. Hoppas det besvarade din fråga!

Fråga om efterarv och andelsberäkning när en av arvtagarna är ett särkullbarn

2021-02-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar har två gemensamma barn (jag och mitt syskon) vi har även ett halvsyskon på pappas sida. Vad händer med arvet om min mamma dör först? Jag vet att min pappa kommer få arvet först men sedan när han dör innebär det att vårat halvsyskon kommer ärva min mamma också? Eller hur skiljer man på dom pengarna?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). I din situation har inte särkullbarnet (ditt halvsyskon) någon rätt att få ut arv efter din mamma, utan enbart efter din pappa. Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make (din pappa) kommer att ärva din mammas kvarlåtenskap, kvarlåtenskapen blir en andel av din pappas totala egendom. Denna andel kommer din pappa att ärva med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att din pappa har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att han inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men din pappa får inte testamentera bort den andel som kommer från din mammas kvarlåtenskap. Om din pappa genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB), dock har inte din mamma något särkullbarn och därmed blir inte det aktuellt här.Exempel på andelsberäkningenDin mamma går bort och efterlämnar egendom på två miljoner kronor (kvarlåtenskapen). Din pappa har vid denna tidpunkt en egendom på en miljon kronor. Eftersom han ärver din mammas kvarlåtenskap har han nu en total egendom på tre miljoner kronor (varav två miljoner kommer från din mamma).Kvoten ser därmed ut så att 2/3 av din pappas egendom härstammar från din mammas kvarlåtenskap. Denna kvot kommer att vara avgörande när din pappa går bort och arvet ska beräknas. Du och ditt helsyskon kommer då att dela lika på den andel som härstammar från er mamma (2/3) (om det inte finns ett testamente som säger annat), och alla tre syskon kommer att dela lika på den resterande kvotdelen som härstammar från din pappa (1/3).Alltså (i enlighet med exemplet):- 2/3 av er pappas kvarlåtenskap kommer att härstamma från er mammas kvarlåtenskap. Denna andel ska delas lika mellan dig och ditt helsyskon (1/3 var).- 1/3 av er pappas kvarlåtenskap kommer att härstamma från er pappas egendom och ska delas lika mellan dig, ditt helsyskon och ditt halvsyskon (1/9 var).Med vänlig hälsning,