Jämn arvsfördelning vid makar som bara har särkullbarn

2021-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |HejVi är gifta och har inga gemensamma barn. Vi har dock särkullbarn på bägge sidor. Vi har skrivit testamente så att särkullbarn endast får ut sin laglott vid den förstes död för att få resterande arv vid den andres död. Detta för att kunna lösa ut laglotten med kontanter och kunna behålla bostadsrätten samt ha kvar pengar att leva för. När vi räknar på vad som händer efter den andres död när pengar och bostadsrätt och allt räknas in ser vi att den sist levandes särkullbarn får mycket mer pengar. Detta trots att den förste avlidnes barn fått ut sina ytterligare 25%. Vår önskan är att bägge sidors särkullbarn slutligen har fått lika mycket. Går detta att lösa utan att den först avlidnes särkullbarn väntar med att ta ut sin laglott.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur ni kan göra fördelningen av arvet jämt mellan era särkullbarn. Det är en fråga om arv och därför är ärvdabalken, ÄB, tillämplig.LaglottEra bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Testamentet strider inte med det och är därför inga problem. Vad ni vill är att få till en jämn fördelning av arvet på annan väg än att hoppas på att särkullbarn väntar med att ta ut sin laglott.Avstående av arvEn bröstarvinge kan avstå från att ta ut sitt arv när den första personen avlider och får då efterarvsrätt (3 kap. 9 § ÄB). Det innebär att bröstarvingen har kvar samma krav på arv men att man väntar tills den andra personen har avlidit. Tar särkullbarnen ut sin laglott, som ni sagt i ert testamente, så har de alltså fortfarande rätt till hela sin arvslott.Man kan såklart inte tvinga bröstarvingar att göra detta men vad ni kan göra är att förklara för dem hur er uträkning ser ut och att det är till deras fördel att vänta. De har däremot fortfarande rätt till en viss andel, som kan minska om den efterlevande maken förminskar arvet. Efterlevande make har inte full äganderätt till det denne ärver när det finns bröstarvingar, men har fri förfoganderätt vilket innebär att denne kan använda arvet på sätt som kan innebära att den minskar.Finns det alternativ?Som jag nämnt kan en bröstarvinge aldrig fråntas sin rätt till laglotten. En bröstarvinge har, om man inte testamenterar annorlunda, rätt till arvslotten som är det dubbla av vad laglottsandelen är. Det är denna del ni testamenterat om och då sagt att de får ut efter att den efterlevande maken har avlidit.Det finns inga alternativ tyvärr när det gäller laglotten. Vill era barn ta ut den så kan ni inte testamentera så att de inte kan det. Det är även svårt att säga i ett testamente att den som väntar får låt oss säga 100 000 kr extra. Det håller nämligen inte om alla väntar.Den ojämna fördelning ni tror kommer ske är därmed en konsekvens av att arvingar har valet att ta ut laglotten direkt eller vänta och att det rör sig om en endel som därför kan komma att bli större eller mindre med tiden.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Särkullbarns rätt att avstå från arv till förmån för efterlevande make

2021-03-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Om jag som särkullbarn väljer att vänta med min arvslott från min mamma till fördel för min styvpappa, och när han sedan avlider ärver jag och min halvsyster som är bröstarvinge lika mycket, alltså delar lika? Eller ärver jag då samma som tidigare beräknat av min mor? Hoppas ni förstår hur jag menar.Bästa hälsningar
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som du säger kan särkullbarn avstå sin rätt till arv till förmån för efterlevande make, på så sätt blir du som särkullbarn berättigad till efterarv vid efterlevande makes död enligt 3:9 Ärvdabalken. Du får således en kvotdel av efterarvet, beroende på hur många bröstarvingar det finns. I ditt fall verkar det endast finnas en bröstarvinge, din halvsyster. På så sätt kommer ni dela lika på efterarvet. När din styvfar går bort kommer du och din halvsyster att dela lika på arvet från din styvfar, då du har en kvotdel på 1/2 av efterarvet. Dock erhåller din styvfar din andel med fri förfoganderätt, vilket innebär att din styvfar har rätt att på alla sätt förfoga över egendomen utom rätten att testamentera eller ge bort den som gåva. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Vem ärver tillgångarna - särkullbarn eller maka?

2021-03-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag är gift och har pengar på banken.Vem ärver pengarna efter mig särkullbarn eller maka.Har inget testamente eller äktenskapförord
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). För förtydligande kommer jag använda termen "efterlevande make" för att beskriva din maka när jag besvarar din fråga.Arvsrätten för särkullbarnEnligt svensk arvsrätt är det i första hand bröstarvingar (dina barn) som har rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom du beskriver att det inte finns något testamente och att du har särkullbarn så kommer det/de få hela arvet från dig. Särkullbarn har rätt att ta ut sitt arv direkt när du dör, utan att din maka får arvet först (3 kap. 1 § ÄB). Det finns en möjlighet för särkullbarn att avstå från att få ut arvet direkt, och istället låta det gå till den efterlevande maken. I sådant fall kommer särkullbarnet tilldelas arvet först när den efterlevande maken dör (3 kap. 9 § ÄB och 3 kap. 2 § ÄB). "Basbeloppsregeln" - rätt för efterlevande make att i vissa fall få en del av kvarlåtenskapenDet finns en regel i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB som kan hindra att ditt särkullbarn får ut hela arvet, denna regel brukar benämnas "basbeloppsregeln". Denna regel finns till för att ge ett ekonomiskt skydd till den efterlevande maken, och innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att lämnas med tillgångar till ett värde av fyra prisbasbelopp. Detta gäller dock bara om den efterlevande maken inte har enskild egendom som uppgår till det värdet, eller om efterlevande make redan genom bodelningen har tilldelats egendom till ett sådant värde. Alltså är det enbart om den efterlevande makens enskilda egendom och bodelningslott inte uppgår till fyra prisbasbelopp som den efterlevande maken har rätt att få ut mellanskillnaden från kvarlåtenskapen. Hur stort värde fyra prisbasbelopp utgör förändras varje år och information om hur stort prisbasbeloppet är går att hitta bland annat på SCB:s hemsida.Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Om du har någon annan fundering är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Särkullbarnens rätt till laglott

2021-03-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min far har gift om sig med en kvinna. Hon har ett barn sen tidigare och min far har två. När de gifte sig bodde hon i en fastighet. De har skrivit i ett testamente om att när han går bort så kommer hon få ha kvar huset. Men kan man i ett testamente skriva bort all min och min brors rätt till arv. Vi vill ju inte i slutändan att allt arv ska gå till hennes barn. Hur fungerar det när man är särkullebarn och om man har skrivit ett testamente. Får inte vi ärva då när hon har gått bort? Och vad får vi ärva när min far har gått bort.
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsregler finns i Ärvdabalken (ÄB). Efterlevande makes arvsrätt Huvudregeln är att en efterlevande make ärver före bröstarvingar (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Endast särkullbarn kan ta ut sitt arv direkt eller också vänta med det till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Rätt till laglott vid testamente Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott som består av halva arvslotten (7 kap.1 § ÄB). Det innebär att endast halva arvslotten kan testamenteras bort. Ett testamente som inskränker denna rätt är dock inte automatiskt ogiltigt. En bröstarvinge måste inom sex månader från delgivningen av testamentet begära jämkning för att få rätt till sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Viktigt att påpeka är att varje bröstarvinge måste begära jämkning var för sig. En bröstarvinge som inte begär jämkning inom sexmånadersfristen förlorar sin rätt till laglott och testamentet blir giltigt gentemot denne. Detta gäller i ditt fall Enligt lag har du och din bror rätt till er laglott (halva arvslotten som delas lika er emellan), oberoende av vad som sägs i testamentet. Om testamentet inskränker er rätt måste ni jämka testamentet för att kunna få ut er laglott. Lägg dock märke till sexmånadersfristen som gäller och det faktum att både du och din bror måste begära jämkning. Eftersom du och din bror beaktas som särkullsbarn har ni rätt att få ut ert arv direkt efter er fars bortgång.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor.Vänligen,

Kan särkullbarn ta del av den efterlevande makens egendom som denne har fått i arv?

2021-03-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mans farbror gick bort, min svärfar ärver honom. Sedan dör min svärfars fru, (ej min mans mamma)1 månad efter. Farbrodern har rätt mycket pengar och två fastigheter. Min fråga, ska dessa tillgångar ingå i svärfars frus bouppteckning? Får hennes 2 döttrar från ett tidigare äktenskap tillgång till dessa pengar och fastigheter?
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Reglerna som är relevanta för din fråga finns i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom din svärfars fru har gått bort ska en bodelning ske vilket innebär att hennes och din svärfars egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I bodelningen ska deras s.k. giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som din svärfar har som inte är s.k. enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Ska arvet efter din mans farbror ingå i bodelningen?För att egendomen efter din mans farbror ska anses vara enskild egendom, och därigenom inte ingå i bodelningen mellan din svärfar och hans fru, krävs att det framgår av ett testamente efter farbrodern att arvet efter honom ska vara din svärfars enskilda egendom. Om det inte framgår av ett testamente att egendomen som din svärfar ärvt sin bror ska vara din svärfars enskilda egendom så ska egendomen betraktas som giftorättsgods och ingå i bodelningen (7 kap. 2 § första stycket fjärde punkten ÄktB). Hur går bodelning gå till?Om egendomen som din svärfar ärver sin bror inte är hans enskilda egendom ska den, som sagt, ingå i bodelningen. Om din svärfar och hans fru har skulder ska dessa i första hand räknas av från vardera av deras giftorättsgods vid bodelningen. Det som återstår av deras giftorätts efter att skulderna är avdragna ska sedan summeras och därefter fördelas lika mellan dem (11 kap. 2-3 §§ ÄktB). Exempel: Din svärfar ärver 2 miljoner efter sin bror och har i övrigt tillgångar som uppgår till 1 miljon kronor. Om inget av hans tillgångar är enskilda egendom så är de giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Hans giftorättsgods uppgår alltså till 3 miljoner kronor (inkl. arvet om det inte är enskild egendom). Din svärfar har dock en skuld om 500 000 kronor. Skulden ska dras av från hans tillgångar (3 miljoner - 500 000 = 2,5 miljoner). Det som blir kvar är det som din svärfar tillför i bodelningen. För fruns del uppgår hennes giftorättsgods till 1 miljon kronor. Tillsammans uppgår deras giftorättsgods till 3,5 miljoner kronor. Detta ska de fördelas lika mellan dem, vilket innebär att din svärfar kommer att få ut 1,75 miljon kronor efter bodelningen. Kommer din svärfars frus barn kunna ta del av arvet efter din mans farbror?Utgångspunkten är att din svärfar, som är den efterlevande maken, ska få ärva sin maka som gått bort (3 kap. 1 § ÄB). I exemplet ovan innebär det att han ärver de 1,75 miljon kronorna som utgör hennes del efter bodelningen. Dock nämner du att hon har barn från ett tidigare äktenskap, s.k. särkullbarn. Döttrarna har då rätt att ärva efter sin mamma och deras rätt går före din svärfars arvsrätt som den efterlevande make. Din svärfar kan enbart ärva sin fru om döttrarna till henne avstår från sitt arv efter deras mamma till förmån för honom. Annars är utgångspunkten att arvet efter din svärfars fru ska gå till hennes barn (3 kap. 9 § ÄB). SammanfattningFör att din svärfars frus barn ska få tillgång till arvet efter din mans farbror förutsätts det att:1. egendom som din svärfar ärver efter sin bror utgör giftorättsgods, i sådant fall ska det ingå i bodelningen2. din svärfars giftorättsgods som han tillför bodelningen uppgår till ett högre belopp än fruns giftorättsgods, i exemplet ovan innebär det att din svärfar kommer att behöva lämna över egendom till sin frus dödsbo till ett värde av 750 000 kr - på så sätt kommer fruns barn kunna 'ta del av arvet' (eftersom deras sammanlagda giftorättsgods ska fördelas lika mellan dem). Om din mans farbror har lämnat ett testamente efter sig där det framgår att arvet till din svärfar utgör hans enskilda egendom kan du bortse från det jag skrivit ovan om bodelningen. Arvet är då helt och hållet din svärfar att förfoga över. Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Hur stor är särkullbarnets laglott?

2021-03-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag är gifta vi har en tillgång cirka 4.5000 kr, min man har ett barn vi har inga gemensamma. vad blir laglotten om han avlider före mej?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om en make avlider?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Hur fördelas arvet?Den egendom som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och den egendom som tillfaller den avlidne maken utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv.Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet, och den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Eftersom din man har ett barn, är det barnets arvslott hela kvarlåtenskapen. Bröstarvingar har även en särskild laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är ett förstärkt skydd för bröstarvingar; de har alltid rätt till sin laglott och kan till exempel begära att ett testamente som inskränker laglotten ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). I ditt fall är alltså din mans barns laglott hälften av arvslotten, och alltså hälften av all din mans kvarlåtenskap.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm din man skulle avlida ska alltså en bodelning göras, där ert giftorättsgods delas upp. Det som tillfaller dig, plus din eventuella enskilda egendom, är helt och hållet ditt. Det som tillfaller din man, plus hans eventuella enskilda egendom, ska fördelas som arv efter honom. Eftersom ni inte har några gemensamma barn utan din man endast har ett särkullbarn kommer hans barn ha rätt att få ut hela arvet efter sin pappa direkt. Detta innebär att du inte har någon arvsrätt efter din man, så länge du efter bodelningen har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Om din man upprättat ett testamente för att du ska ärva istället för hans barn, är den laglott hans barn har rätt att begära att få ut hälften av all hans kvarlåtenskap.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Särskullsbarns laglott med ett testamenterat legat.

2021-03-27 i Särkullbarn
FRÅGA |HejVår pappa ha gått bort. Vi är 3syskon varav jag är makans särkullsbarn, alltså 2gemensamma barn och jag är styvbarn(ej adopterad av den avlidne)Pappa har även 2särkullsbarn som han inte haft någon kontakt med.Bouppteckningen är på gång och den avlidnes giftorättsgods är 460000.Nu är frågan hur mycket belopp skall dessa särkullbarn få.?Pappa och mamma har ett inbördes testamente"Av den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla all kvarlåtenskap. vår vilja är att den av oss som efterlever den andre skall ha möjlighet att bo kvar i vår gemensamma bostad med tillhörande egendom. Att våra gemensamma bröstarvingar A,B och C enligt lag få ut sitt arv först efter vår bådas frånfälle."Det är här som är frågan då jag nämns som en av bröstarvingarna. Kommer jag också kunna få ärva pappa? De gifte sig när jag var 3årgammal och fick pappas efternamn men blev dock ej adopterad.I testamentet nämner pappa "min vilja är att min maka xxxx tilldelas hela 1/1 den gemensamma bostaden med tillhörande egendom.Innebär detta att lägenheten värde skall inte räknas med i laglotten som särkullbarnen skall få? För om jag förstår det rätt så är lägenheten mammas egen egendom.Vi vill bara veta hur mycket dessa särkullbarn skall få. Vill lugna mamma då hon tror att hon skall tvingas lämna sin lägenhet.Mvh makans särkullbarn
Jakob Westling |Hej, och tack för att ni valde Lawline med er fråga!Det rör sig totalt om 5 barn, varav 2 av er är gemensamma, 2 är er fars särkullbarn, och sedan du som är makens barn.Hade arvet fördelats enligt reglerna i lagen så hade endast din fars bröstarvingarna varit arvsberättigade,, 2:1 Ärvdabalk. Det innebär endast de avkomlingar som juridisk sätt din far var fader till. Om du ej var adopterad av fadern, räknas du tyvärr inte till en av dem och kan därför inte ärva från din fader. Eftersom det finns ett testamente, så blir testamentet huvudregleringen för arvskiftet. Enligt testamentet ska makan ärva allt med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken ska tills dess att hon går bort, och att arvet fördelas först efter det. Det innebär vidare att du som makans barn kan ärva genom din fader på det sätt som testamentet påkallar. Så först efter båda föräldrarna avlidit skulle det gemensamma arvet fördelas mellan er tre.De två särkullbarnen har dock rätt till sin laglott, 7:1 Ärvdabalken. Den uppgår till 50% av den normala arvslotten, givet ett normalt arvskifte utan testamente. I ett vanligt arvskifte hade din fars arv delats på 4 arvingar (två särkullbarnen, dina två syskon) med ett belopp på 115,000 kr var. laglotten utgör då 57,500 kr.De två särkullbarnen har således en laglig rätt till 57,500 kr var eller 115,000kr oberoende om det finns ett testamente eller inte.Ang frågan om lägenheten - så stämmer det delvis. Eftersom dödsboet inte skiftats när laglotten delas ut, är lägenheten inte i teknisk mening din mors förens efter laglotten är utdelad. Däremot finns det en inbördes prioriteringsordning utifrån vilken egendom laglotten ska utgå från. D.v.s enligt 7:3 Ärvdabalken så ska laglotten främst utgöra den egendom som är universell, alltså som tilldelas er alla lika. I och med att testamenten uttryckligen ger er mor rätt till lägenheten, så utgör det ett legat. Endast om dödsboet inte räcker till måste legatarien dela med sig om sitt legat - i detta fall lägenheten.Hoppas det besvarade dina frågor! Tveka inte att skriva till oss igen om du har en ytterligare fråga!

Vad ärver sambors särkullbarn?

2021-03-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min sambo och jag äger tillsammans vårt hus. Vi har inte några enskilda tillgångar. Han har två barn och jag har ett. Alla är från tidigare förhållanden, inga gemensamma. Nu undrar jag hur arvsrätten ser ut om vi inte skriver testamente? Om en av oss går bort, hur blir det då? Hur blir det om båda går bort samtidigt? Min sambo hävdar bestämt att våra barn ärver en tredjedel var men jag känner inte att det borde vara så. Min tanke är att mitt barn ärver hälften av våra tillgångar och hans barn delar på hans halva. Om en av oss går bort så är alltså hans tanke att hans barn ärver två tredjedelar och jag står kvar med endast en. Vad är det som gäller?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har tänkt rätt: ditt barn ärver dig när du går bort, och din sambos barn ärver honom när han går bort (2 kap. 1 § ärvdabalken). Hans barn ärver alltså ingenting av din egendom eftersom du inte är deras förälder. Om ni båda skulle gå bort samtidigt och all er egendom skulle delas exakt lika mellan er skulle ditt barn ärva din halva, och hans barn skulle dela lika på hans halva och alltså få totalt en fjärdedel var. Värt att notera är dock att all er egendom inte nödvändigtvis skulle ingå i en bodelning mellan er, även om ni inte har uttryckligen enskild egendom. I en bodelning fördelas nämligen bara samboegendom (8 § sambolagen). Så om en av er går bort kan den andre begära bodelning, där hälften av er samboegendom tillkommer den efterlevande sambon, och den andra hälften ärvs av den avlidne sambons barn. Den egendom som utgör samboegendom är er bostad och ert bohag, förutsatt att egendomen införskaffades för gemensam användning (3 §). Med bohag avses möbler och lösa saker i hemmet, exklusive sånt som är ägnat uteslutande för den enes bruk eller huvudsakligen för fritidsändamål (6 och 7 §). Det som ägdes av den ene redan innan ni blev sambor omfattas alltså inte av bodelningen, eftersom det inte införskaffades för er gemensamma användning. Ditt barn skulle alltså ärva både den egendom som du äger som inte utgör samboegendom, och hälften av samboegendomen. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar! Med vänlig hälsning,