Fråga om varumärkesintrång

2020-04-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag studerar juridik på gymnasiet och behöver hjälp ang dessa frågor då jag inte hittar någon liknande information som kan hjälpa. Uppskattar all hjälp:) TackBarbie tillverkas av ett US baserat företag som innehar svensk varumärkesregistrering för märket Barbie inom varukategorin leksaker. Det svenska företaget Ffake AB har börjat marknadsföra och sälja i Sverige, kläder som passar till Mattels Barbiedocka. Ffake säljer kjolar, klänningar, skor och hattar som passar Barbie. Ffake AB har registrerat och använder varumärket Babydoll på förpackningarna till sina Barbiekläder. På Ffakes förpackningar anges särskilt att kläderna passar till Barbiedockor. Mattel ber dig att lämna rådgivning till dem kring möjligheterna att stoppa Ffakes dockkläder.1.Vissa av Ffakes kläder är näst intill identiska med de Barbiekläder som Mattel säljer. Kläderna harsamma skärning och ett praktiskt taget identiskt tyg används. Bara några veckor efter att Mattelkommer ut med en ny "kollektion" anpassad till rådande mode, börjar Ffake AB att marknadsföramotsvarande kläder. Mattel varumärkesregistrerar inte sina Barbieklädkollektioner, men kan Matteländock göra något för att stoppa Ffakes plagieringsverskamhet?2.Ffake anger, som sagt, på förpackning till sina kläder att de passar till Barbiedockan.Är det ett intrång i Mattels registrering av ordmärket Barbie?3.Är Ffakes användning av varumärket Babydoll vid försäljning av dockkläder ett intrång i Mattelsvarumärke Barbie?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det framgår att din frågeställning rör ett skolarbete. Eftersom Lawline har som princip att inte besvara frågor som rör skolarbeten kan jag tyvärr inte hjälpa dig.Om du har någon annan fråga som inte rör ett skolarbete får du gärna skicka in en ny fråga. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Grunder för att neka försäljning i butik

2020-04-11 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Får en butik lov att neka försäljning på vilka grunder som helst? Vad jag har förstått är det tillåtet att butiker sätter egna åldersgränser på energidryck och lättöl. Då undrar jag om det är okej att till exempel säga att man måste vara under 30 för att få lov att köpa frukt, eller att man måste vara minst 72 för att få köpa yoghurt?Om ja, är det i så fall okej att en affär bestämmer att man måste vara flint för att få köpa chips eller att man måste vara under 160 cm, svart, homosexuell eller någon annan knasig regel för att få handla över huvud taget? Jag tycker att det låter galet, å andra sidan trodde jag att åldersgräns på lättöl rörde sig om åldersdiskriminering vilket tydligen inte är fallet. Är inget av exemplen diskriminering eller är det okej just när det gäller ålder?
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer i mitt svar gå igenom bakgrunden till hur reglerna ser ut, och sammanfatta i slutet, ifall du bara sökte ett kort svar.Näringsfrihet som huvudregelHuvudregeln i Sverige är näringsfrihet, som skyddas av svenk grundlag i viss utsträckning(2 kap 17 § Regeringsformen). Detta innefattar avtalsfriheten, och även rätten att vägra ingå avtal.Näringsfriheten är dock inte en absolut rättighet. Precis som alla andra rättigheter, utom religionsfriheten, som skyddas i grundlag föreskriver grundlagen under vilka omständigheter dessa får inskränkas. I näringsfrihetens fall får det göras i syfte att "skydda angelägna allmänna intressen". Det här innebär alltså att näringsfriheten får inskräkas om samhället som en helhet tjänar på det.DiskrimineringslagstiftningenSkyddet mot diskriminering finns också i grundlagen(2 kap 12 § Regeringsformen). Denna förbjuder diskriminering på vissa grunder. Dessa kallas de skyddade egenskaperna. Konflikten mellan näringsfrihet och förbudet mot diskrimineringDet är tydligt att dessa två rättigheter hamnar i konflikt med varandra i en situationsom den du beskriver. För att reda att vad som gäller i sådana har Riksdagen genom Diskrimineringslagen, kort: DL, navigerat mellan dem.Diskrimineringslagen har i sin allra första paragraf en uppräkning av de skyddade egenskaperna(1 kap 1 § DL). Bland dessa finns religion, kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, fuktionsnedsättning, sexuell tillhörighet och ålder. Dessa förklaras närmare lite i 1 kap 5 § DL. Diskriminering definieras i 1 kap 4 § DL. Diskriminering vid försäljning förbjuds i 2 kap 12 § DL.Undantag för åldersdiskrimineringSammantaget går det med detta visa att vägran att sälja till vissa åldersgrupper utgör direkt diskriminering på den skyddade egenskapen ålder. Det skulle inte vara tillåtet, om det inte vore för undantagen i 2 kap 12b §. I denna står det att förbudet mot ålderdiskriminering:__________________1.hindrar inte tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder 2. gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster,3. hindrar inte tillämpning av nedre åldersgränser för tillträde till serveringsställen för yrkesmässigt bedriven servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker för vilka näringsidkaren har serveringstillstånd, och4. hindrar inte heller annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.__________________Särskilt punkt 4 är intressant här, eftersom det är den som ger rätt för butiker att sätta upp åldersgränser. Som du kan se är det tillåtet att diskriminera baserat på ålder så länge man har ett berättigat syfte och metoden inte gör onödvändiga avkall på andra rättigheter. SammanfattningFörbudet mot diskriminering har aldrig varit totalt. Det finns vissa omständigheter då diskriminering är tillåtet. Du har funnit en av dessa omständigheter. När diskrimineringen är tillåten ska den minimeras i den mån möjligt utan att göra avkall på diskrimineringens syfte.Diskriminering tillåts oftast om det finns ett allmänintresse i syftet, om den sker i minsta möjliga omfatttning för att uppnå sagda syfte, och diskrimineringen är ett lämpligt sätt att uppnå syftet.Alla hypotetiska exemplen du tar upp saknar någon av dessa. Framför allt saknas allmänintresse, men de andra saknas också i de flesta.Förbudet som du tog upp med lättölen fyller ett allmänintresse, att unga inte ska dricka. Intresset är större än vanlingt eftersom unga inte ännu är fullt utvecklade, och alkohol kan skada dem på ett sätt som inte drabbar vuxna. Vidare innebär deras unga ålder att de saknar omdömet att hantera alkoholen måttfullt. Förebyggandet av denna skada och eftersträvandet av måttfullhet med alkohol motiverar diskrimineringen.De andra två bedömningsgrunderna, omfattning och syftets lämplighet motiveras av bristen på realistiska alternativ.Jag hoppas på att detta ger dig svar på de frågor och följdfrågor som du har. OM du undrar något annat, eller om jag har missat någon följdfråga får du gärna vända dig till oss igenMed vänlig hälsning,

Får man ta bilder på andras hus och lägga upp på sociala medier?

2020-03-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag har en blogg och ett instagramkonto där jag publicerar inspirationsbilder löpande. Hittills har jag köpt bilder och fått tillstånd. Nu undrar jag hur det ser ut med egna bilder som jag tar. Jag vet att jag får fota andras hus och egendom så länge som jag står på allmän plats. Men får jag publicera dessa bilder på min blogg och Instagram? Hälsningar,
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida du får ta bilder och ladda upp på din blogg och din instagram beror på om det som bilderna föreställer utgör någons ensamrätt. Skulle någon annan ha upphovsrätt till det som du fotograferar är det förbjudet att göra det tillgängligt för allmänheten. Att lägga upp bilder på bloggar och på instagram kan innebära att de görs tillgängligt för allmänheten. Detta eftersom allmänheten får trådlös tillgång till verket på en annan plats än där verket annars finns (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten upphovsrättslagen). Har någon upphovsrätt till hus och annan egendomDet man kan få upphovsrätt på är följande litterära eller konstnärliga verk (1 kap. 1 § upphovsrättslagen): 1.skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,2.datorprogram, 3.musikaliskt eller sceniskt verk, 4.filmverk, 5.fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6.alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller 7.verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Allt som skapas och som utgör någon av dessa får dock inte upphovsrättsligt skydd. Det krävs att alstret uppnår det som kallas verkshöjd eller originalitet. Det spelar ingen roll hur bra, dåligt, fint eller fult alstret är. Så länge det har någon form av särprägling som kan medföra verkshöjd/originalitet uppstår skyddet. Beträffande hus så är det rent teoretiskt möjligt att det kan skyddas av upphovsrätt. I praktiken är det däremot väldigt ovanligt. Det ska vara fråga om ett hus som är så speciellt byggt att det kan klassas som ett konstnärligt verk. När det kommer till vanliga hus kan man därför med stor säkerhet förutsätta att de inte är skyddade av någon upphovsrätt. Finns inget sådant skydd får man göra dem tillgängliga för allmänheten vilket inkluderar att lägga upp bilder på dem på bloggar, Instagram och andra sociala medier. När det kommer till det du beskriver som andras egendom kan jag tyvärr inte ge något närmare svar. Det blir upp till dig att avgöra om egendomen kan vara sådant litterärt eller konstnärligt verk att det kan skyddas av en upphovsrätt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Måste man bilda företag för att få sälja ett upphovsrättsskyddat verk?

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har skapat ett verk, en berättelse. Om jag säljer denna för en stor summa till ett internationellt företag måste jag öppna ett företag, eller kan jag göra detta som privatperson?
Aram Shokor |Hej, Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Inledningsvis är Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk tillämplig (till vardags benämnd upphovsrättslagen, hädanefter förkortat URL)Eftersom du skrivit en berättelse (Jag utgår från att det är fråga om en roman, novell, short story eller liknande) så kan det vara fråga om ett litterärt verk som skyddas enligt 1 kap. 1§ 1 st URL.För att ett litterärt verk ska uppnå skydd enligt URL krävs att ett kvalifikationskrav uppnås. Inom upphovsrätten är verkshöjden kvalifikator, som enligt Svensk praxis fastställs vid det då ett verk är höjt till en viss grad av självständighet och originalitet.Ett litterärt verk som uppvisar originalitet är ett verk som upphovsmannen satt sin egna personliga prägel på, vilket är fallet när hen kan uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. Kravet på orginialiteten är måttligt ställt och verkets litterära eller konstnärliga kvalitet saknar i princip betydelse för om upphovsrätt föreligger. Jag kommer anta att verkshöjdskravet är uppnåt. Upphovsrätten uppkommer formlöst när verket skapats, vilket innebär att inget formellt registreringsförfarande krävs för att du ska ha upphovsrätten till verket. Det är du, skaparen, som är upphovsrättsinnehavare (se 1 kap. 1§ URL). Ekonomisk ensamrättEnligt 1 kap. 2§ URL medför upphovsrätten ett ekonomiskt, lagligt, monopol för den som skapat alstret. Denna ensamrätt innefattar rätten att framställa emplar.Rätten till försäljning av upphovsrättsskyddade verk är förbehållna upphovsrättsinnehavaren (se 1 kap. 2§ 3 stycket 4 punkten URL)Överlåtelse av den ekonomiska rätten.Enligt 3 kap. 27§ URL kan den ekonomiska ensamrätten överlåtas (säljas) till annan, med den begränsning att den ideella rätten (se 1 kap. 3§ URL) inte kan medfölja i köpet (se 3 kap. 27§ 2 st 1 meningen).Måste man bilda ett företag för att sälja sitt upphovsrättsskyddade verk?Svaret är kort sagt nej. Det finns inget krav på att försäljning av en ekonomisk rätt till ett upphovsrättsskyddat verk måste ske genom ett företag. Det är enligt 1 kap 1§ URL i förening med 1 kap 2-3 §§ URL skaparen som har både den ekonomiska och den ideella rätten till verket, vilket också innebär att det är skaparen som enligt 3 kap 27§ URL har rätt att sälja det.Jag hoppas detta besvarar din fråga och välkomnar alla ytterligare frågor du kan komma på!Med vänlig hälsning,

Får någon ta min Instagram-bild utan mitt samtycke?

2020-04-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett instagramkonto där jag lägger upp bilder på min hund.Det har nu kommit till min kännedom att ett företag i Sverige utan min tillåtelse eller vetskap har använt sig av en av mina bilder när dom skickar hem paket till sina kunder. Jag fick reda på detta från en av deras kunder som skickade en bild på min bild som var med i paketet hon fått hem. Jag har inte godkänt att dom får använda mina bilder och speciellt inte som en del i reklam för deras företag. Vad kan jag göra åt detta? Har jag rätt till någon form av kompensation? Jag har inte kontaktat företaget än utan vill gärna ha råd först.
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline. Jag baserar på mitt svar på att du permanent bor i Sverige.Bara du har upphovsrätt till dina bilderInstagram är en US-amerikansk applikation men den svenska upphovsrättslagen (URL) gäller eftersom du bor i Sverige (8 kap. 60 § URL). Dina bilder av din hund tillhör dig enligt upphovsrättslagen (1 kap. 1 § 5 punkt URL). Du har alltså en s.k. upphovsrätt till dina egenhändigt tagna bilder enligt svensk rätt. En del av upphovsrätten är ensamrätten, som säger att bara du får använda dem (2 § URL). Ditt samtycke kan ge en annan part tillåtelse att använda dina bilder. Det har du dock inte gjort med företaget som har använt dina bilder för reklam. Det kan vara så att företaget har gjort intrång i din upphovsrätt.Om företaget har gjort intrång i din upphovsrätt kan företaget dömas till böter eller fängelse (7 kap. 53 § URL). Du kan också ha rätt till ersättning (7 kap. 54 § URL). Hur mycket du kan ha rätt till beror på om du har haft omkostnader på grund av att företaget använde din bild utan ditt tillstånd.Instagram får använda och sprida dina bilderÄven om du inte har gett en licens till företaget har du gett en viss typ av licens till Instagram. När du gick med på Instagram godkände du Instagrams användarvillkor. En del av användarvillkoren är att ge en icke-exklusiv licens till Instagram att få använda dina bilder. En licens är ett samtycke och ett undantag från ensamrätten. Du äger fortfarande bilderna, men Instagram får använda bilderna. Ordet icke-exklusiv innebär att Instagram får licensiera ut dina bilder till andra företag eller personer, utan att behöva meddela dig eller ge dig ersättning.Alltså är det teoretiskt möjligt att Instagram har licensierat ut dina bilder till ett företag, till exempel just det företag som du nämner. Då är det lagligt och du kan inte göra något åt det. Det är lika teoretiskt möjligt att företaget har använt dina bilder utan att ha haft någon kontakt med Instagram. Då är det olagligt. Anmäl användandet hos InstagramJag råder dig att ta kontakt med Instagram här och anmäla företagets användning av din bild. Läs mer om information om själva processen här.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Bearbetning av litterärt verk

2020-04-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man göra en musikalisk version av tex en HC Andersson saga ?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har skapat ett litterärt verk har upphovsrätt till detta (1 § upphovsrättslagen). Personen som framställt ett sådant verk har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § upphovsrättslagen). Dessa brukar betecknas de ekonomiska rättigheterna av verket. Vad som menas med tillgänglig för allmänheten kan avse 4 olika fall. 1. Överföring till allmänheten. Detta kan till exempel vara genom internet. 2. Offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Exemplar av verket visas offentligt. Kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Det sista fallet är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen).Om exemplar av verk görs tillgänglig för allmänheten på något av dessa sätt ska upphovsmannen, i detta fall HC Andersen, anges (3 § upphovsrättslagen). Detta brukar kallas de ideella rättigheterna. I ditt fall blir detta en form av överföring till en annan konstart, det vill säga en saga överförd till musikal. Det blir en helt annan konstform och kan därmed ge skaparen av verket upphovsrätt till det. För att en sådan omarbetning av verket ska ge upphovsrättsligt skydd ska det vara fråga om ett individuellt andligt skapande. Verket ska uppnå verkshöjd för att kunna ses som ett nytt verk. För att uppnå verkshöjd ska verket anses som nytt och självständigt, och har skapats i fri anslutning till det ursprungliga verket. Högsta domstolen har i ett fall (NJA 2005 s. 905) angett att det måste vara fråga om en förändring av verket som gör att originalverket inte står i fokus. Det går således inte att endast ändra lite på originalverket, utan det ska ses som ett helt nytt verk. I sådana fall kan det bli fråga om att det nya verket kan få upphovsrättsligt skydd för sig (4 § upphovsrättslagen). Sammanfattningsvis är det okej att använda HC Andersens saga för en musikal i och med att musikalen i sig kan vara en så pass omfattande bearbetning att det ses som ett nytt och självständigt verk i sig. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Föra patent utomlands

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!Finns det någon lag om patentdata och att dessa inte får tas över lands-gränser?Säg att jag har patent på en datorkomponent, får jag då som ägare av detta patent in lägga det på t.ex USB-minne och ta med mig till andra länder?Är inte för att sälja något utan bara ha data med mig.Hur fungerar det då med Office365, om jag har min patent-data där och den hamnar i annat EU-land. Bryter jag mot någon lag då?Tack för er hjälp.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom detta berör patent får vi vända oss till patentlagen (PL) för att finna våra svar. Vi har då två stycken typer av patent, nationella och EU-patent. Ett nationellt patent beviljas av patentverket, varav de måste uppfylla de olika kraven i 1 kap PL. Om detta genomförs så innebär detta att man endast har patent i Sverige gällande den informationen. Detta medför att du har all ensamrätt gällande nyttjandet av din patent, så som ritningar, framställningar etc. Det återfinns inget förbud från att föra ut patentet från Sverige, speciellt inte om det är ägaren av patentet som gör detta. Det som kan bli problematiskt är om samma uppfinning har patent i ett annat land, registrerat av en annan skapare. Detta kan medföra att du kan åtalas för patentintrång i andra länder m.m. Har du införskaffat dig ett EU-patent 11 kap PL och EU:s förordning om patent, så har du rätt att använda dig av ditt patent i hela EU, varav att föra patentet fritt mellan olika EU-länder inte blir något problem. Detta medför att du fritt kan föra patent fram och tillbaka över alla landsgränser inom EU. Sammanfattat – Om du har ett nationellt patent, så kan du fortfarande resa till andra länder med ditt patent men problem gällande patentintrång kan uppstå om patentet är registerad av en annan person i det andra landet. Har du ett EU-patent så finns det inga problem med att föra patent fritt över gränserna för alla EU-länder. Hoppas det var svar på din fråga!

Är en känd melodi med ny text upphovsrättsligt skyddad?

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om upphovsrätt. Jag har nämligen skrivit ett antal (c:a 40 st.) snapsvisor till kända melodier. Jag har ställt samman visorna på små blad och samlat dessa i en folder. Jag funderar på att sälja dessa i liten omfattning på nätet eller på marknader etc. Min fråga är nu: Är det tillåtet upphovsrättsligt att göra så? Melodierna är följande: 1. Värnamovisan2. Brev från kolonien3. Skånska slott och herresäten4. Mors lille Olle5. Blinka lilla stjärna där6. Känner du Fia Jansson?7. Blinka lilla stjärna där8. Nu är glada julen slut9. Nu är det jul igen10. Hej tomtegubbar11. Gubben Noak12. Jag trodde änglarna fanns13. Crying time14. Midnatt råder15. Staffansvisan
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har skapat ett musikaliskt verk har upphovsrätt till detta (1 § upphovsrättslagen). Detta innebär att personen som skapat melodin på de verk som du anger har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Detta kallas ofta de ekonomiska rättigheterna av verket (2 § upphovsrättslagen). Vad som menas med tillgängligt för allmänheten kan avse 4 olika fall. 1. Det kan handla om överföring till allmänheten, detta kan till exempel vara genom internet. 2. Det kan även handla om ett offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Ett tredje fall är när exemplar av verket visas offentligt, detta kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Ett fjärde och sista fall är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen). Ett verk anses därefter offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten i något av de fyra fall som anges ovan. (8 § upphovsrättslagen). Upphovsmannen har således en ensamrätt till sitt verk. Upphovsmannen har denna ensamrätt hela 70 år efter att han eller hon har avlidit (43 § upphovsrättslagen). Om ett exemplar av verket framställs eller gör tillgängligt för allmänheten ska upphovsmannen angivas. Ett verk får inte heller ändras på ett sådant sätt som kan anses kränkande för upphovsmannen. Detta brukar man kalla den ideella rätten (3 § upphovsrättslagen). Det finns dock vissa inskränkningar i denna ensamrätt. Det är till exempel okej för var och en att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Dock får inte dessa exemplar användas för andra ändamål än privat bruk (12 § upphovsrättslagen). Med detta menas att det är helt okej för din del att använda melodin från dessa visor och skriva ny text, så länge du inte gör det för kommersiellt bruk. På grund av detta får du inte sälja samtliga visor utan tillstånd från upphovsmännen. I annat fall kan det leda till intrång i upphovsrätten.Sammanfattningsvis får du inte använda melodin utan tillstånd i kommersiellt syfte, men för privat bruk är detta okej. Jag hoppas du fick svar på din fråga!