Rätten att använda annans varumärkesnamn och bedriva konkurrerande verksamhet

2020-12-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag äger en enskild näringsverksamhet och jag tillsammans med fem andra (som i sin tur antingen äger ett aktiebolag eller har en enskild firma) har ett samarbete med en viss verksamhet. Låt oss kalla denna verksamhet för "företaget". "Företaget" vill nu att samtliga ska skriva under ett licensavtal där vi förbinder oss till x antal saker. Bland annat att inte yppa något om affärsidéen och att nyttja licensen efter licensgivarens angivningar. Det ska nämnas att företaget har registrerat sitt varumärke och att det därför är skyddat. I avtalet står det också att vi har rätt att använda oss av en mailadress enligt följande "förnamn.efternamn@företaget.se". Frågan är då: om jag skulle välja att säga upp licensavtalet om x antal månader (med tre månaders uppsägningstid), har jag då rätt att skapa en ny mailadress där jag fortfarande använder mig av @företaget.se men bytar ut namnet till exempelvis enbart förnamn@företaget.se alternativt värmland@företaget.se? Vad gäller för mailadresser? Kan de vara skyddade? Domänen som jag isf efterlyser finns ledig i nuläget. Och i avtalet står det inget om att jag inte får fortsätta min verksamhet (så länge jag inte använder själva företagets logga osv.). Jag får väl isf höra av mig till mina kunder som tidigare varit i företagets system så att säga, och säga till dem att de kan hoppa över till min nystartade verksamhet om de vill? Och jag och de andra får väl ändå fortsätta med samma typ av verksamhet?Tack på förhand!
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Såsom jag uppfattat det är din fråga uppdelad i två delar. Den första är ifall att du fortsatt kommer ha rätt att använda dig av företagets varumärkesnamn (Nedan "Företaget"), för det fall det licensavtal som från första början gett dig rätten att använda det, sägs upp. Den andra delen är om du har rätt att fortsätta din verksamhet efter att licensavtalet upphört och ta med dig kunder du fått under tiden för licensavtalet.Del ett:Ett licensavtal är en tillåtelse att utnyttja annans skyddade rättLicensavtal kan närmast beskrivas som en tillåtelse för annan (licenstagaren) än rättighetshavaren (licensgivaren) att utöva en immateriell rättighet på ett specifikt sätt, utan att ensamrätten behöver överlåtas. Licensavtal gör att fler kan utnyttja den immateriella rättigheten och samtidigt säkrar rättighetshavaren ekonomisk kompensation och fortsatt ensamrätt. I ditt avtal framgår bl.a. att du har rätt att använda Företagets namn i mailadress. Mer specifikt har ni fått rätt att använda er av av företagets varukännetecken i form av ett varumärkesnamn som är skyddat enligt varumärkeslagen (VmL), i era mailadresser.När licensavtalet upphör har du inte rätt att använda varumärkesnamnet i mailadressenNär ett licensavtal upphör, upphör också rätten för licenstagaren att utöva rättigheterna som omfattas av licensavtalet (med uppsägningstid enl. din beskrivning). Detta innebär i ditt fall att efter licensen upphör och uppsägningstiden är över, har du som huvudregel inte längre rätt att använda er av varukännetecknet – inte heller i mailadresser – då det är skyddat av den ensamrätt som följer av varumärkesrättsligt skydd i VmL. Istället får man då falla tillbaka på de varumärkesrättsliga reglerna i dess helhet.Eftersom att vi vet att det rör sig om ett registrerat, skyddat, varumärke så kan vi direkt se på reglerna kring hur långt den rätten går. Ensamrätten innebär att ingen annan får använda varukännetecken som är identiska eller förväxlingsbara med varukännetecknet, om användningen sker i näringsverksamhet (VmL 1:10). Därav betyder med andra ord att om du använder annans varumärkesnamn (I detta fall @Företaget) i din näringsverksamhet, gör du ett intrång i Företagets ensamrätt och detta även om du tidigare haft ett licensavtal som gav dig rätten att använda det.Sammanfattningsvis har du inte efter att licensavtalet upphör inte rätt att fortsatt använda Företagets varumärkesnamn i din mailadress, om det inte regleras i avtalet att du ska ha sådan rätt även efter licensavtalets upphörande.Del två:Om det inte står i avtalet så bör du ha rätt att bedriva konkurrerande verksamhet och behålla kundernaI Svensk rätt accepteras s.k. konkurrensklausuler, i viss utsträckning. De brukar kallas för negativa avtalsförpliktelser, vilket innebär att man åtar sig att inte göra något, t.ex. att inte bedriva konkurrerande verksamhet. Undantag finns bl.a. i 38 § AvtL. Om ett sådant inte finns i ditt avtal bör du ha full rätt att bedriva konkurrerande verksamhet.Det finns också i Svensk rätt möjlighet att avtala om s.k. värvnings- eller kundförbud. Dessa skulle kunna vara relevanta i ditt fall och brukar förhindra en tidigare anställd på ett företag att ta med sig företagets kunder om denne startar eget eller byter arbetsplats. Om inte heller detta finns med i ditt avtal, bör du kunna bedriva konkurrerande verksamhet och dessutom ta med dig kunder.AvslutningSammanfattningsvis kan sägas att du inte bör använda dig av @Företaget i din mailadress om licensavtalet sägs upp utan Företagets tillstånd, då det kan innebära ett intrång i Företagets varumärkesrätt. Vidare, om inte annat sägs i avtalet, bör du ha rätt att bedriva konkurrerande verksamhet med samma kunder som tidigare. För att göra en mer säker bedömning hade jag behövt fler omständigheter, men jag hoppas att detta gav dig viss klarhet i situationen.Om du har vidare frågor är du alltid välkommen att skicka in detta till oss på Lawline.Allt gott!

Licensiering av varumärke och konkurrensklausuler

2020-12-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har ett företag som säljer livsmedel. Vi har ett varumärke och en produkt som ett annat bolag vill använda under sitt varumärke. Alltså använda sig vår produkt under deras namn. Företaget ska endast använda produkten i inom restaurangbranschen, jag är inom livsmedel och detaljhandeln. Hur kan jag försäkra mig att deras företag inte säljer produkten till detaljhandeln under deras namn och hur kan jag konkurrensskydda, ifall det heter så, min produkt? Finns det något avtal jag kan skriva med företaget så de endast använder min produkt under deras varumärke inom samma restaurang kedja?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du vill avtala med företaget om att de endast får använda produkten inom deras verksamhet och inte sälja den vidare under deras namn.Regler om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL). Som innehavare av ett varumärke kan du få ensamrätt till varukännetecken, vilket innebär att du får flera rättigheter enligt lagen. Sådan ensamrätt kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (PRV) (1 kap 6 § VmL) eller genom inarbetning, vilket innebär att skydd uppstår utan registrering, om varumärket är känt inom en betydande del av den krets till vilket det riktar sig (1 kap 7 § VmL). En sådan ensamrätt innebär att ingen annan än innehavaren får använda sig av varukännetecknet utan innehavarens tillstånd (1 kap 10 § VmL). Av din fråga får jag inte veta om varumärket är registrerat eller om det är inarbetat. Om varumärket nu är registrerat eller inarbetat, är varumärket skyddat av lagens bestämmelser.Om ett varumärke är registrerat eller inarbetat, kan innehavaren också genom avtal licensiera rätten att använda kännetecknet (6 kap 4 § VmL). I ett sådant licensavtal kan varumärkesinnehavaren begränsa licenstagarens möjligheter att använda sig av ett varumärke på olika sätt, exempelvis att sälja produkten vidare. Om licenstagaren ändå skulle bryta mot bestämmelser i avtalet, kan varumärkesinnehavaren angripa licenstagaren (6 kap 4 § st 2 VmL) och få skadestånd för varumärkesintrång (8 kap 4 § VmL). För din del innebär detta att du i avtalet med företaget tydligt bör ange vad företaget får göra med produkten, samt vad de inte får göra. På så sätt kommer företaget inte kunna sälja produkten vidare under deras namn utan att behöva betala skadestånd till er.Om det skulle vara så att du inte förvärvat ensamrätt enligt VmL, är konkurrensklausuler i avtal ändå giltiga (38 § avtalslagen, indirekt). Detta innebär att en klausul i det aktuella avtalet om att företaget inte får använda produkten på vissa sätt, är giltig oavsett om varumärket är skyddet enligt VmL eller inte. Skillnaden är att du har ett större skydd i och med ensamrätten enligt VmL, men du kan ändå få exempelvis skadestånd om företaget skulle bryta mot bestämmelsen, trots att du inte har någon ensamrätt. Ett tips är dock att registrera ditt varumärke hos PRV, för att du ska åtnjuta det skydd som följer med en ensamrätt. Du kan läsa mer och ansöka om registrering hos PRV här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilket material är tillåtet att använda i ett litterärt verk?

2020-12-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fundering angående att skriva en bok om hälsa/mat. Om man kollar på hälsoböcker i bokhandeln så är faktan utan närmare källhänvisning och många av böckerna skrivs av personer utan direkt koppling till forskningsfältet. Hur kommer dessa böcker till och vilket material får man lov att använda från t.ex. forskningsstudier i sina böcker?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har skapat ett konstnärligt verk i form av ett skönlitterärt eller en beskrivande framställning i skrift har upphovsrätt till verket (1 § första stycket första punkten URL). Skyddet uppstår när verket skapas. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Den som skrivit böcker och sammanställt forskningsresultat kan därför ha upphovsrätt till verket. Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten (8 § URL).Det är tillåtet att referera ett verk eftersom det inte innebär kopiering eller ett offentliggörande av verket. Det anses vara en egen framställning och tolkning av verkets innehåll. Att referera källor, vilka är upphovsrättsligt skyddade är därför tillåtet utan upphovsmannens samtycke. Det anses vara ett nytt och självständigt verk (1 § URL).Det är dessutom tillåtet att citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet (22 § URL). Citat ska ske i ett lojalt syfte. Citatet ska vara ett hjälpmedel för framställningen. Ett citat kan till exempel användas för att kritisera eller belysa ett annat verk eller också utveckla citatet med egna åsikter. I praxis har ett citat som motsvarade 20% av texten ansetts överskrida citaträttens gränser.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ok att fotografera annans hus i marknadsföringssyfte?

2020-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får ett företag i marknadsföringssyfte använda bild på vårt hus utan att ha tillfrågats oss?VänligenKerstin
Maja Fagerholm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen är Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen)Enligt 2 kap 24 § 2 st får byggnader fritt avbildas. Detta innebär att det är ok för företaget att fotografera ert hus. Jag kan inte hitta någon bestämmelse vilken skulle förbjuda företaget att sedan använda en bilden i marknadsföringssyfte. Om någon person däremot hade varit med i bilden hade företaget behövt samtycke från den personen för att sedan kunna använda bilden i reklamsammanhang (1 § Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.)Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad innebär vilseledande marknadsföring?

2020-12-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Ett företag har på sin Facebook lagt ut en bild på ett lager. Men knorren är att det inte är deras lager. Självfallet är syftet med deras bild att uppfattats som professionella. Kan marknadsförslagen paragraf 8 anse att inlägget (bilden) är falsk marknadsföring, i och med att inlägget inte speglar företagets verkliga lager?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Marknadsföringen som beskrivs i frågan kan vara i strid med 8 § i marknadsföringslagen (MFL) samt bryta mot 5-6 §§ MFL. Nedan kommer jag kortfattat förklara bestämmelserna och när de kan tillämpas. Längst ner i svaret hittar du en slutsats. Otillbörlig marknadsföring Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 § MFL). God marknadsföringssed är ett brett begrepp som innebär ett krav på att marknadsföring sker i enlighet med god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter eller näringsidkare (företag) vid marknadsföring av produkter (3 § MFL).Vad som är god redovisningssed kan skilja sig lite mellan olika branscher och de normer som finns inom respektive bransch. Om ett företag inte fyller upp kraven som uppställs för god marknadsföringssed är dess marknadsföring att anse som otillbörlig, förutsatt att det kan visas att marknadsföringen i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (6 § MFL). "Märkbar mån" innebär att försumbara/obetydliga överträdelser undantas från bestämmelsens tillämpningsområde. För att uppskatta mottagarens förmåga tittar man på en genomsnittlig konsument i den krets som marknadsföringen riktar sig mot (se artikel 5 punkt b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder). Vilseledande marknadsföring ( 8 § MFL)Det finns flera olika typer av marknadsföring som kan anses vara vilseledande enligt 8 § MFL. I följande stycke kommer jag endast förklara det som jag tror kan vara relevant för frågan. Företag får inte använda sig av felaktiga framställningar (exempelvis en bild) som är vilseledande i fråga om företagets egna verksamhet. Detta gäller särskilt vid framställningar som avser produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper (10 § MFL). Dock finns det ett krav på att marknadsföringen ska påverkat eller sannolikt påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Angående begreppet "mottagare" se under rubriken "otillbörlig marknadsföring". SlutsatsAtt lägga upp en bild på ett lager som inte tillhör den egna verksamheten och samtidigt få det att framstå som att lagret faktiskt tillhör den egna verksamheten kan strida mot kravet på god redovisningssed och därmed anses utgöra otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen. Dessutom kan marknadsföringen också vara vilseledande enligt MFL. Tyvärr är det svårt för mig att ge ett klar svar på angående om ett brott mot MFL föreligger då jag vet för lite om situationen. Om du tror att ett brott mot MFL har begåtts kan du gratis anmäla marknadsföringen till reklamombudsmannen, förutsatt att reklamen riktar sig mot den svenska marknaden och inte är äldre än ett halvår. Du kan göra din anmälan på här. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Skyddas recept av upphovsrätt?

2020-12-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag håller just nu på med ett UF-projekt i skolan. Vi håller på att skapa en kokbok med våra egna recept. Nu har vi dock ett recept som innehåller en dressing där receptet inte vårt egna utan ett känt som är populärt på internet. Är det okej att referera till vem skaparen till receptet är och ändå använda det i boken? Vi kommer ju att sälja produkten så därför är jag osäker på om det är ok att göra så?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt är den form av immaterialrättsligt skydd som skulle kunna aktualiseras när det gäller recept. Upphovsrättsligt skydd gäller litterära och konstnärliga verk och uppstår formlöst vid själva skapandet, vilket framgår av 1 § Upphovsrättslagen (1960:729). Att skyddet uppstår formlöst innebär att det inte krävs någon ansökan eller liknande för att erhålla skyddet, till skillnad från andra immaterialrättsliga skydd. För att erhålla upphovsrättsligt skydd krävs dock att verket uppnår en viss nivå av originalitet och konstnärlighet, vilket kallas för verkshöjd.När det gäller recept brukar de normalt inte vara upphovsrättsligt skyddade, vilket illustreras i bland annat NJA 1946 s. 371. Detta beror på att rena ingredienslistor och beskrivningar av tillvägagångssätt inte uppnår kravet på verkshöjd. Om receptet däremot är skrivet på ett originellt sätt med fantasifulla formuleringar skulle upphovsrättsligt skydd kunna aktualiseras. I ditt fall kommer enbart en ingredienslista och möjligtvis instruktioner, för en dressing att användas i kokboken. Detta är godtagbart, såvida instruktionerna inte innehåller fantasifulla och originella formuleringar. Ni behöver alltså egentligen inte referera till originalreceptet i kokboken. Det skadar dock inte att göra det.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det tillåtet att en affisch syns i bakgrunden av en bild som sedan publiceras på sociala medier?

2020-12-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående immaterialrätt. Jag har nämligen gjort en egen affisch som föreställer namnet på ett av mina favoritband plus ett av deras kännetecken. Denna affisch beställde jag på nätet för endast privat bruk och jag har ingen avsikt på att använda denna affisch för något kommersiellt. Jag undrar dock om det är okej att lägga ut en bild på denna affisch på sociala medier? Kan något hända om den till exempel syns i bakgrunden på en bild som jag publicerar på t.ex. instagram? Tack på förhand!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser som berör upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Är den köpta affischen upphovsrättsligt skyddad?Den som har skapat ett konstnärligt verk i form av ett fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst har upphovsrätt till verket (1 § första stycket femte punkten URL). Skyddet uppstår när verket skapas. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Den som skapat affischen som du köpte har därför upphovsrätt till den. Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Eftersom affischen går att köpa och ta del av utgår jag från att upphovsmannen har offentliggjort verket. Det har alltså lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten (8 § URL).Är din egen affisch en efterbildning eller en nyskapelse?Avgörande för frågan blir om din egen affisch – som föreställer namnet på ett band och ett av deras kännetecken – kan anses vara ett nytt och självständigt verk. Om någon i fri anslutning till ett verk åstadkommer ett nytt och självständigt verk så är inte dennes upphovsrätt beroende av rätten till originalverket (4 § andra stycket URL, jfr 1 § URL). Det finns en möjlighet att du har åstadkommit ett helt nytt verk som åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Det förutsätter att verket också har viss självständighet och originalitet, det vill säga att det är din egen intellektuella skapelse. Din egen affisch får endast påminna om originalverket men måste märkbart skilja sig från det. Är det tillåtet att publicera en bild på denna affisch på sociala medier?Om din egen affisch är ett nytt och självständigt verk är det tillåtet att publicera bilder på din affisch eftersom det är du som är upphovsman och har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL).Det är dock inte tillåtet att överföra en upphovsrättsligt skyddad affisch utan upphovsmannens samtycke. Med överföra menar man att verket görs tillgängligt (via t.ex. internet) från en annan plats än den plats där "publiken" befinner sig.Är det tillåtet att affischen syns i bakgrunden på en bild som jag publicerar på sociala medier?Om din egen affisch är ett nytt och självständigt verk är det tillåtet att publicera bilder på din affisch eftersom det är du som är upphovsman och har ensamrätt att förfoga över verket (2 § URL).Vad gäller att publicera en bild med den köpta affischen i bakgrunden: Det är tillåtet att genom en bild överföra konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild. Det krävs att affischen har underordnad betydelse med hänsyn till bildens innehåll (20 a § URL). Huruvida en affisch utgör en oväsentlig del av en annan bild i vilken den förekommer ska avgöras efter en helhetsbedömning, varvid t.ex. affischens storlek i förhållande till bildens totala storlek och affischens funktion i bilden ska beaktas. Det kan alltså vara tillåtet att publicera en bild på sociala medier som innehåller ett upphovsrättsligt skyddat verk såvida det är en oväsentlig del av bilden.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan en fritt trycka motiv och varumärken på produkter för försäljning?

2020-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej lawline!Jag har kommit på en affärsidé som jag tror stenhårt på men har kommit över några frågor kring varumärke och immaterialrätt. Min idé är att kunden ska kunna designa sin produkt själv på hemsidan och välja motiv och tryck, produkten går sen vidare till tryckeriet där motivet kunden valt trycks på produkten. Om kunden skulle välja tillexempel att trycka ett Gucci motiv eller adidas märke på produkten, begår jag då något brott? Eller hur fungerar det?Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att försäljningen på produkterna går via dig medan kunderna får välja vilket tryck dem vill ha. Jag utgår från att det inte bara gäller märken utan även citat, olika symboler etc. Jag kommer främst att utgå från Upphovsrättslagen (URL) och Varumärkeslagen (VmL) för att besvara din fråga. Inom immaterialrätten är det svårt att peka ut exakt vad en får och inte får göra eftersom det är väldigt beroende av det enskilda fallet. Av den anledningen kommer jag förklara i allmänhet hur immaterialrätten fungerar och så gott som möjligt applicera det på ditt fall. UpphovsrättslagenNär det gäller litterära och Konstnärliga verk så har den som skapat verken upphovsrätten till dem. Det kan handla om fotografier, filmverk, skrift och det är en väldigt vid tolkning om vad som ses som ett konstverk (1 kap. 1§ URL). Det krävs dock att konstverket har nått en viss verkshöjd, alltså att den är så pass originell och självständig i den mening att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse för att den ska få upphovsrättsligt skydd. Den som har upphovsrätt till ett verk har den uteslutande rätten att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det eller göra det tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2§ URL). Så försäljning av dessa upphovsrättsskyddade verk är en inskränkning av konstnärens upphovsrätt och är förbjudet (1 kap. 2§ tredje stycket 4:e punkten URL). Så ifall en vill trycka något känt citat från en bok eller fotografi så kan det vara förbjudet. Undantag finns för t ex privat bruk, men i och med att det handlar om försäljning blir det inte aktuellt. Citat kan också i undantagsfall användas men det måste göras med "god sed" och motiverat ändamål, det handlar oftare om att det ska hjälpa till med en sorts framställning eller klargöra något i ett arbete eller t ex bokrecensioner (2 kap. 22§ URL). Jag personligen tvivlar på att försäljning inkluderas i undantaget. Annars hade enda möjligheten varit att upphovsmannen överlåtit rättigheterna till verket, det regleras i 3 kap. URL. Varumärkeslagen Både Gucci och Adidas är varumärken och är beskyddade med ett varumärkesskydd. Detta gäller även alla andra kända märken i världen. Lagen skyddar varumärken med särskiljningsförmåga och som kan återges i varumärkesregistret (1 kap. 4§ VmL). Den som har ett varumärkesskydd genom registrering har ensamrätt till det (1 kap. 6§ VmL) eller genom inarbetning enligt (1 kap. 7§ VmL). De som äger rättigheterna till varumärken har en exklusiv rätt att använda varumärket i näringsverksamhet. Ensamrätten innebär att ingen annan än innehavaren, får utan dennes tillstånd använda ett tecken i sin näringsverksamhet som ens är identiskt med varumärket och används för samma slags varor eller tjänster. Försäljning av produkter med ett skyddat varumärke är därmed förbjudet. Så ifall det finns risk för förväxling med det originella varumärket får en person inte använda tecknet, vilket innebär att det är helt förbjudet att använda den faktiska märket. Ifall varumärket är välkänt räcker det med att användningen skapar associationer till det varumärket för att det ska strida mot lagen (1 kap. 10§ VmL). Värt att nämna är att detta också gäller för kända mönster som behandlas i Mönsterskyddslagen, det gäller olika former, design osv. Sammanfattning Litterära och konstnärliga verk har ofta ett automatiskt upphovsrättsligt skydd ifall de når en viss verkshöjd, ifall det anses upphovsrättsligt skyddad har upphovsmannen uteslutande rätt till att förfoga över verket och framställa exemplar av det, vilket gör det förbjudet att sälja produkter med det tryckta verket på. Möjligheterna att efterlikna varumärken är väldigt begränsade och kan ofta strida mot lagen. Ifall varumärket är välkänt och etablerat eller registrerats för varumärkesskydd så har innehavaren en ensamrätt att använda märket. Det innebär att det är förbjudet att I näringsverksamhet använda samma märke eller ett märke som efterliknar det originella. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!