Vad kan jag göra för att minska risken att jag begår upphovsrättsligt intrång om någon laddar upp material på min hemsida?

2020-08-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag bygger en webbplats där företag erbjuds att publicera aktiviteter för en specifik bransch (kort text + bild). Företagen behöver godkänna sajtens användarvillkor.Sajtens användarvillkor är omfattande och innehåller bl a "friskrivningsklausul" samt text som berättar att vi inte ansvarar för innehållet eller riktigheten av innehåll postat av användare."...hållas skadelösa om tredje part skulle framställa krav eller vidta andra åtgärder avseende det material som användaren tillhandahållit..."Men i slutändan blir du ju ändå min sajt som visar upp alla bilder och därför börjar jag tvivla på om det ens är genomförbart att tillåta att företag själva får ladda upp bilder. Jag vet att 99% kommer att följa alla regler men det kommer säkert finnas en liten andel som inte bryr sig eller känner till copyright.Samtidigt finns det ju en mängd av bl a sociala medier där det är tillåtet att fritt ladda bilder där jag antar att detta har utretts noga. Det finns något som heter DMCA "takedown" där jag tillhandahåller ett formulär som användare kan rapportera felanvändning av bilder med. Dessutom finns begreppet "fair use".Gäller dessa i Sverige och skulle det innebära att det är ok att låta företag själva ladda upp sina bilder så länge jag raderar/avaktiverar allt som skulle rapporteras in via DMCA ?Vad krävs för att jag ska kunna tillåta registrerade användare på min sajt att ladda upp bilder men där jag inte riskerar böter/stämning om någon laddar upp "fel" bild?Tack!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att bygga en webbplats där företag erbjuds att publicera aktiviteter för en specifik bransch (kort text + bild). Inför registrering har du omfattande friskrivningsvillkor samt text som informerar om att ni inte ansvarar för innehållet eller riktigheten av innehåll postat av användare. Du undrar nu hur du ska göra och vad du riskerar om ett företag laddar upp bilder och material någon annan har upphovsrätten till; om du kan använda DMCA och DMCA Takedown.DMCA (Digital Millennium Copyright Act) är en upphovsrättslag i USA och inte den första lag du ska ha i åtanke för ditt/ert ändamål. I ert fall (och även för sociala medier m.m.) är den s.k. BBS-lagen (lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor) tillämplig. Lagen är föråldrad och i grunden utvecklad för elektroniska anslagstavlor (Bulletin Board System, BBS) som var populära före Internets framväxt. Trots det är lagen tillämpliga i vissa delar.Enligt BBS-lagen gäller lagen för elektroniska anslagstavlor med vilket avses en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. I lagen avses med meddelande text, bild, ljud eller information i övrigt (1 § BBS-lagen). Lagen är endast tillämplig för elektronisk förmedling av meddelanden där var och en eller en grupp av användare kan tillföra meddelanden och läsa eller annars få del av andras meddelanden (prop. 1997/98:15 s. 9). I det fall du beskriver förefaller det uppfylla lagens krav eftersom en användare kan tillföra meddelanden (vilket innefattar även bilder) genom att posta dessa. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska ha sådan uppsikt över tjänsten som kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten (4 § BBS-lagen). Bestämmelsen är inte straffsanktionerad i sig men får betydelse för att avgöra när tillhandahållaren förfarit grovt oaktsamt genom att underlåta att ta bort ett meddelande (se det följande om skyldigheten att ta bort meddelanden). Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är ansvarig för att snarast ta bort eller på annat sätt förhindra att meddelande sprids vidare om innehållet uppenbart innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring, eller det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätten eller i rättighet som skyddas genom upphovsrättslagen genom att sända in meddelandet (t.ex. bifogat upphovsrättsligt skyddat material) (5 § BBS-lagen). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att ta bort materialet döms till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år om det inte finns annan straffbestämmelse i brottsbalken eller upphovsrättslagen (7 § BBS-lagen). När det gäller upphovsrättsligt skyddat material finns det sanktioner i upphovsrättslagen som aktualiseras istället för BBS-lagens straff.I ditt fall är min rekommendation om du/ni skapar den tjänst som föreslås att ni har uppsikt över tjänsten och att ni tar bort sådana meddelanden (innefattande även bilder) som strider mot upphovsrättslagen. För ändamålet kan det även vara en god idé att skapa ett formulär i likhet med den DMCA Takedown du refererar till. Om det skulle vara så att ni inte uppmärksammat att material är upphovsrättsligt skyddat kan ni bli uppmärksamma på det genom att någon sänder in formuläret och att ni då direkt ingriper genom att ta bort materialet.Ni bör även gå igenom de villkor era användare godkänner när de registrerar sig och inkludera att den som registrerat sig kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till er för den skada ni eventuellt lider för att er tjänst missbrukas. Skulle det helt enkelt vara så att ni fälls och blir skadeståndsskyldiga för att ni inte tagit bort upphovsrättsligt skyddat material har ni lidit en skada ni kan begära ersättning av uppladdaren för. Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er att upprätta användarvillkor som uppfyller det syfte ni eftersträvar. Om ni är intresserade av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man bryta leasingavtal i förtid på grund av corona?

2020-05-31 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej! Min son som är 22 år har tecknat ett Leasing avtal med en bilfirma. Jag är helt förtvivlad vad han bundit upp sig på nu i två år, 6000 kr / månaden. Han har en fast inkomst så bilfirman har säkert inte gjort något fel. Nu när Corona olyckligt drabbat oss är min fråga om det finns någon möjlighet att få Leasingavtalet makulerat. Det var sagt att han skulle erhålla bilen i Juni men är nu framflyttat till Juli pga Corona.Tacksam för svar. Hälsningar från en mycket orolig mamma.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör leasing finns det ingen lag som reglerar förfarandet fullt ut, utgångspunkten är istället att avtalet mellan parterna styr. I din sons fall innebär det att han som utgångspunkt är bunden enligt avtalet han ingått, som jag förstår det med 6.000 kr per månad i 24 månader. Eventuella möjligheter att dra sig ur och ångra sig är även det utifrån vad som avtalats. I leasingavtal från de största bilmärkena finns ofta en viss möjlighet att dra sig ur, men leasingtagaren är då tvungen att betala 30-50 procent av alla återstående månadskostnader trots att avtalet sägs upp. Huruvida den möjligheten finns i din sons fall får kontrolleras utifrån vad som står i avtalet. Det kan även vara möjligt för din son att överlåta leasingkontraktet på någon annan. Det krävs i sådana fall att leasinggivaren godkänner den nya leasingtagaren efter en kreditkontroll. Ett alternativ är således för din son att försöka hitta någon som vill ta över leasingkontraktet och kanske "bjuda" vederbörande på några månader för att hen tar över det.Sammanfattningsvis innebär inte corona i sig att din son har en möjlighet att dra sig ur leasingavtalet. Leasing är ett avtal och utgångspunkten är att avtal ska följas. Det som styr vad som gäller för din son är vad som avtalats. I många fall kan man bryta ett leasingavtal i förväg, men det kan då innebära att man som leasingtagare måste betala 30-50 procent av alla återstående leasingavgifter, även om man inte får bilen. Ett alternativ är om din son hittar någon som kan ta över leasingavtalet och att vederbörande godkänns av leasinggivaren efter sedvanlig kreditkontroll.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem har upphovsrätten till en intervju?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |En person, ej journalist, var nyfiken på en period i mitt liv. Hon intrvjuade mig (och några fler) över en kopp kaffe och spelade in samtalet vilket jag (vi) hade sagt ja till. Efter ett tag, publicerade hon min berättelse, ordagrant, i en stor svensk tidning. Jag ville korrigera något innan publiceringen, men hon acceoterade inte mina ändringar. Nu kommer hon skriva en bok. Hon citerar mig ( och några fler) ordagrant och godkänner inga förändringar. Jag vill dra mig ur, men hon påstår att hon har rätt att få in hela tidningsartikeln in i boken. Hon påstår att hon har kontrakt med bokförlaget och boken är hennes. Vi har inte skrivit något kontrakt om överlåtelse, inget kontrakt alls, och hon citerar oss, som sagt, ordagrant. Enligt vad jag har läst på er hemsida, är det jag (vi) som är upphovsägarna och hon har inga rättigheter. Har vi rätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om upphovsrätt finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL). Enligt lagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket oavsett om det är skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt (1 § första stycket URL). Upphovsrätten ger som utgångspunkt upphovsättshavaren en rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Det ger även upphovsmannen en rätt att när det tillgängliggörs för allmänheten anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver samt ett skydd mot kränkande ändringar (2-3 § URL). Om två eller fler personer har bidragit till verket och bidragen inte går att särskilja från varandra, uppstår en gemensam upphovsrätt (6 § URL). När det handlar om intervjuobjekt är det inte självklart att vederbörande tillerkänns en upphovsrätt. Om det handlar om en intervju, vars resultat i större utsträckning är ett givande och tagande (ett samspel mellan intervjuare och intervjuobjekt) kan det eventuellt argumenteras för en gemensam upphovsrätt. Å min mening är det som utgångspunkt långsökt att intervjuobjektet ska erhålla upphovsrätt till intervjun (ens en gemensam sådan). Likväl som att den som blir avbildad vid en målning inte är att anse som upphovsman; upphovsmannen i det fallet är konstnären som målar av objektet. Har den som intervjuade dig utfört planerings- och utformningsarbetet och ställt frågorna för intervjun, är hen i regel att anse som upphovsman. Om du själv t.ex. hade skrivit ner och lämnat över din historia eller dikterat den kanske det hade kunnat argumenteras för att du skulle ha upphovsrätten.Sammanfattningsvis är min bedömning, utifrån hur du ställt frågan, att det är den som intervjuat dig som har upphovsrätten till intervjun (så är det vanligtvis, det är endast i undantagsfall det kan argumenteras för något annat). Att personen som intervjuade dig inte var/är journalist är egalt, det är själv arbetet hen utförde genom intervjun och som har gett ett resultat som är upphovsrättsligt skyddat.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag upphovsrätten för en pedagogisk modell jag utarbetat eller kan min arbetsgivare hindra mig från att betrakta den som min i framtiden?

2020-03-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är anställd som pedagog på kommunal verksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättningar. Jag har vid sidan av mitt arbete utvecklat en pedagogisk modell för lärande på arbetsplatsen. Modellen har presenterats och flera enheter vill använda sig av den. Mitt önskemål är att kunna utveckla den och sprida modellen till andra kommuner i Sverige. För det behöver jag kunna säkerställa att jag har friheten att starta ett företag om några år och bedriva det arbetet. Min fråga är nu, om jag erbjuder modellen inom ramen för den kommunala verksamheten, kan kommunen hindra mig från att betrakta det som min produkt i framtiden? I praktiken innebär det att jag erbjuder modellen i kommunens digitala plattformar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga arbetar du som pedagog men har vid sidan av ditt arbete utvecklat en pedagogisk modell för lärande på arbetsplatsen. Din tanke är att utveckla modellen och sprida den till andra kommuner i Sverige. För det behöver du kunna säkerställa att du har friheten att starta ett företag om några år och bedriva det arbetet. Du undrar nu om kommunen kan hindra dig att från att betrakta det som din produkt i framtiden om du erbjuder modellen inom ramen för den kommunala verksamheten.UpphovsrättenDin fråga är av upphovsrättslig karaktär. För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår s.k. verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. Upphovsrätten är starkt sammanbunden med EU-rätten varvid utslag från EU-domstolen spelar stor roll i vilket krav som ställs. För att uppnå upphovsrättsligt skydd ställs ett ganska måttligt krav. EU-domstolen har beskrivit originalitetskravet som att det ska vara originellt i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse (se t.ex. C-145/10 Painer).I 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Rena idéer kan inte skyddas upphovsrättsligt. Om du däremot utarbetar material för din metod kan detta vara upphovsrättsligt skyddat. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt, exempelvis kan material skyddas; t.o.m. danssteg för en dans kan ha sådan självständighet och originalitet att det kan skyddas.Verk skapade inom anställningenHuvudregeln är att den som skapat ett verk (som den pedagogiska modell du skapat) innehar upphovsrätten. Den ekonomiska upphovsrätten (dvs. rätten att nyttja den) kan genom avtal eller anställningsförhållande överlåtas till arbetsgivaren. Du bör därför noggrant kontrollera ditt anställningsavtal för att avgöra om det står något om att immateriella rättigheter tillfaller din arbetsgivare om verket är skapat inom tjänsten. Som jag tolkar det är den pedagogiska modellen enligt dig skapad på din fritid och inte inom tjänsten. Det är dock möjligt att vid eventuell tvist arbetsgivaren påstår det motsatta.För verk skapade inom tjänsten men som det inte finns något avtal för är utgångspunkten enligt ovan att det är du som har upphovsrätten. Det finns dock i doktrin och praxis utarbetat något som kallas tumregeln vilken brukar beskrivas: "Arbetsgivaren får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens rätt avser utnyttjanden för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer. I den må verket måste ändras för att ändamålet med dess tillkomst i tjänsten ska uppnås är ändringen tillåten." (se SOU 2010:24 s. 160 ff.). Det som uttrycks av tumregeln är att om du skapar ett verk inom tjänsten men det inte finns avtalat att upphovsrätten ska tillfalla arbetsgivaren så har arbetsgivaren ändå en rätt att utnyttja verket även när du slutat. Du kan således inte med stöd av din upphovsrätt hindra arbetsgivaren att använda metoden om det anses att den är skapad inom tjänsten. Samtidigt kan inte arbetsgivaren heller hindra dig från att nyttja den, då det är du som har upphovsrätten. Som ett exempel på tumregeln brukar ges att en lärare torde kunna förutse att exempelvis föreläsningsmaterial hen skapat i anställningen, och som arbetstagaren har upphovsrätten till, används av arbetsgivaren även efter att arbetstagaren slutat (förutsägbart för arbetstagaren). Däremot kan arbetsgivaren inte välja att sammanställa materialet och ge ut en bok med materialet (inte förutsägbart för arbetstagaren).Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på torsdag, den 12 mars, klockan 15.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan vi använda i vår Facebook-grupp utan att det ska röra sig om varumärkesintrång?

2020-06-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi är grupp som har startat en facebook-grupp som vi kallar Konsum xxx. Avsikten är att styrelsen för affären inte är mottaglig för medlemmarnas förbättringsförslag. Så t ex har man behandlat medlemmarnas motioner på ett sätt som är under all kritik.Har nu fått ett brev från styrelsen där vi anklagas för varumärkesintrång i och med att vi har ordet Konsum i rubriken och att vi publicerar ett foto där ordet Coop syns. De kräver nu att vi ska stänga ner Facebook gruppen och alla inlägg.Frågan är nu: är detta varumärkesintrång? Tacksam för snart svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om varumärken finns i dels svenska varumärkeslagen (VML), dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (CTMR). Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). Ett EU-varumärke kan utgöras av alla tecken, särskilt ord, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, formen på en vara eller dess förpackning, eller ljud, förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags, och återges i registret över EU-varumärken (art 6 CTMR). Ensamrätten uppkommer i Sverige genom registrering (1 kap. 6 § VML) eller inarbetning (1 kap. 7 § VML). Skydd som EU-varumärke uppkommer genom registrering, inarbetning som i svenska varumärkeslagen är inte möjlig (jfr art 6 CTMR).Ensamrätten som varumärkesinnehavare enligt svenska varumärkeslagen innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster, om tecknet är: (1) identiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag, (2) identiskt med eller liknar varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller (3) identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag (1 kap. 10 § VML). Innehavaren av ett EU-varumärke har rätt att förhindra tredje man som inte har hans medgivande att i näringsverksamhet, för varor eller tjänster, att: (1) använda ett tecken om tecknet är identiskt med EU-varumärket och används för varor eller tjänster som är identiska med dem för vilka EU-varumärket är registrerat, (2) tecknet är identiskt med eller liknar EU-varumärket och används för varor eller tjänster som är identiska med eller liknar de varor eller tjänster för vilka EU-varumärket är registrerat, om detta kan leda till förväxling hos allmänheten, inbegripet risken för association mellan tecknet och varumärket, (3) tecknet är identiskt med eller liknar EU-varumärket oavsett om det används för varor och tjänster som är identiska med, liknar eller inte liknar dem för vilka EU-varumärket är registrerat, om det senare är känt i unionen och om användningen av tecknet i fråga utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till förfång för EU-varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé (art 9 CTMR). Som synes är reglerna för ett svenskt varumärke och ett EU-varumärke väldigt lika.COOP är ett varumärke som är registrerat både som figurvarumärke och som ord. Ensamrätten innebär att varumärkesinnehavaren kan hindra andra från att använda varumärket. Huruvida er användning är sådan att det är att bedöma som "näringsverksamhet" går dock att diskutera. Därutöver bör beaktas att COOP:s logotyp även kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd, innebärande att ni även kan hindras att använda tecknet därom (i det fallet krävs det inte att det rör sig om näringsverksamhet). Vid en snabb sökning kan jag däremot inte finna att ordet "Konsum" är varumärkesskyddat. Min rekommendation är att ni överväger att ta bort bilden ni använder och eventuellt även ordet Konsum ur rubriken. Jag kan som sagt inte finna att Konsum är varumärkesskyddat vid en sökning, men garderar mig utifrån att jag inte vet vad som skrivits i varningsbrevet till er. Vill ni hellre bemöta er motparts krav och inte ta bort varken logotypen eller ordet (exempelvis för att ni anser att ni ändå har rätt att använda varumärket) är min rekommendation att ni anlitar en jurist som företräder er. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig och gå igenom ärendet och det varningsbrev ni erhållit. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Ni kan å min mening eventuellt förhindras att använda COOP:s varumärke vilket kan resultera i bland annat skadestånd. Däremot kan det inte krävas att ni ska stänga ned er Facebook-grupp och inläggen i den. För att ni inte ska riskera att göra intrång och för att undvika eventuell rättslig tvist är min rekommendation att ni tar bort det som kan utgöra varumärkesintrång. Utifrån den information du delgett oss i din fråga kan jag därutöver inte finna att det är något problem att driva Facebook-gruppen vidare.Med vänliga hälsningar,

Vem har upphovsrätten till byggnadsritningar som ligger till grund för bygglov?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har köpt en liten tomt (257m2)med ett färdigt bygglov för ett unikt gathus. Säljaren av tomten var inte inblandad i arkitekt/bygglovsansökan utan det var en annan familj som sedan inte genomförde köpet. Min fråga är om jag har någon skyldighet att betala arkitekten något för upphovsrätten om jag bygger enligt bygglovet( han hävdar detta) och i så fall vad? Jag blir i så fall helt i händerna på honom vad gäller priset. Inga konstruktionsritningar eller övrigt är gjorda. Huset är unikt för denna lilla tomt
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Fotografiska verk, men även andra alster av bildkonst, kan skyddas (1 § första stycket p5 URL). Exempel på andra alster av bildkonst kan vara t.ex. ritningar och målningar.För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. I regel informerar även stadsbyggnadskontoret om att ritningar som finns med bland bygglovshandlingar kan vara upphovsrättsligt skyddade.Sett till praxis innebär det att den ritning som ligger till grund för bygglovet (även om det inte är en konstruktionsritning per se) kan vara upphovsrättsligt skyddad, om ritningen uppnår verkshöjd. Så är troligt, bland annat sett till ditt uttalande att huset är unikt för den lilla tomten. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsrättshavaren har dels en ekonomisk rätt, dels en ideell rätt (2-3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande. Upphovsrätten kan överlåtas genom avtal, innebärande att en upphovsman kan sälja upphovsrätten till någon annan, eller att hen kan ge någon annan rätt att använda materialet mot betalning. Det finns inte lagstadgat hur mycket du ska betala för att använda materialet utan det är upp till dig och upphovsrättshavaren att komma överens om. Kan ni inte komma överens kan du inte använda ritningarna som ligger till grund för bygglovet. Alternativet om ni inte kan komma överens är att själv göra en ny ritning, alternativt anlita en annan arkitekt, och söka nytt bygglov. Givetvis måste den ritning du eller en annan arkitekt vara en annan och inte så lik att det rör sig om en kopia och inkräktar i den andre arkitektens upphovsrätt.Behöver du vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När får det ske en avbildning som används i reklam?

2020-05-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En butik i X har tagit fram ett lokalt öl för att promota stadsdelen X. Ölet säljs i den lokala Ica-butiken. På etiketten finns ett foto på X torg där en matvagn står som säljer mat. Man kan inte urskilja något firmanamn eller person på fotot. Nu känner sig ägaren av matvagnen kränkt och vill ha ersättning för att de använder sig av fotot på ölburken. Jag har uppfattat det så att syftet varit att promota stadsdelen samt att matvagnen ingår i stadsbilden samt att det nog är lönlöst att försöka få ersättning, men innan jag rekommenderar personen i fråga att gå vidare vill jag ha ett råd från er om hur stor chans det vore att få rätt i denna fråga.Tacksam för svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet finns främst en lag som har till syfte att hindra den enskildes integritet och att förebygga ett olovligt utnyttjande av dennes namn eller bild, lagen om namn och bild i reklam. Skyddet för olovligt nyttjande enligt lagen gäller såväl namn som yrkestitlar och yrkesbeteckningar som tveklöst identifierar en avsedd person (t.ex. "statsministern" eller ett känt konstnärsnamn). Med bild avses ett skydd för varje bildåtergivning där en identifierbar individ omfattas. Som du beskriver det (och jag har även letat upp en bild på etiketten för att bilda mig en egen uppfattning), är lagen sannolikt inte tillämplig i fallet. Det krävs att någon identifieras för att lagen om namn och bild i reklam ska vara tillämplig.Det kan däremot eventuellt argumenteras för, även om det å min mening är långsökt, att matvagnen är upphovsrättsligt skyddad. Jag har noterat att vagnen ser något speciell ut (målningar m.m. på den) och det kan då argumenteras för att vagnägaren har ett upphovsrättsligt skydd till den för att den ska anses vara ett konstverk (1 § första stycket p1 upphovsrättslagen, URL). Utgångspunkten är att upphovsrättshavaren har en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis. (2 § URL). Det kan således utgöra en exemplarframställning att fotografera ett konstverk om det i lagen inte finns något undantag. Det finns exempelvis undantag för framställning av exemplar för privat bruk (när man t.ex. tar en bild av något för privat bruk) (12 § URL). När det gäller konstverk får sådana avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus (24 § första stycket p1 URL). Byggnader får fritt avbildas (24 § andra stycket URL). Undantaget innebär att ett konstverk, exempelvis en skulptur på torget, får avbildas fritt och kan användas i t.ex. reklam. Ett konstverk som tillfälligt visas på torget får däremot inte avbildas fritt.När det gäller matvagnen kan det som angivet ovan eventuellt argumenteras för att det finns ett upphovsrättsligt skydd. Om det är att anse som ett konstverk får det fritt avbildas om det stadigvarande är placerat på eller vid allmän plats utomhus. Men eftersom det är en vagn är det å min mening tveksamt om det kan anses "stadigvarande placerat". För att få avgjort huruvida matvagnen dels är upphovsrättsligt skyddad, dels om den faller under något undantag eller ej, krävs det i slutändan att upphovsrättshavaren måste gå till domstol. Enligt min bedömning är möjligheten till framgång liten och risken är att det blir kostsamt. För det fall att upphovsrättshavaren går till domstol och inte når framgång med sin talan, riskerar han att bli betalningsskyldig för såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader.Om något är oklart eller ni, trots rekommendationen ovan, vill gå vidare med ärendet och anlita en av våra jurister, är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan vi begära inträde till en hundpark eller kan man vistas där med stöd av allemansrätten?

2020-03-09 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Vi har en hundpark,förening är givetvis bildad, som arrenderar mark av kommunen gratis., med full nyttjanderätt ( troligtvis på ej detaljplanerad mark ) Föreningen har byggt upp parken på gåvor och medlemsavgifterMan har en medlemsavgift på 200/år eller dagsavgift på 30kr/dag för att gå in i parken.Det finns en del medlemmar som blivit uteslutna ur föreningen pga. olika åsikteroch betalt dagsavgift vilket föreningen nu tänker ta bort för att få bort medlemmar.Jag menar att då får de som är uteslutna och ej kan betala dagsavgift utnyttja allemansrätten,vilket jag tolkar att man ska kunna ? Med andra ord uttnyttja allemansrätten och vistas i parken gratis eftersom man ej kan betala dagsavgift.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAllemansrätten är en inskränkning i äganderätten, vilket motiverat att den fått en plats i grundlagen (jfr 2 kap. 15 § regeringsformen). Vad allemansrätten närmare bestämt innebär definieras inte i lagtexten. Inte heller någon annan lag klargör detta. Allemansrätten förutsätts, men förklaras inte, i 7 kap. 1 § miljöbalken enligt vilken "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den".Allemansrättens innebördAv förarbetena till regeringsformens bestämmelse framgår att allemansrättens innebörd ansågs så väl känd att avsaknaden av en definition i lag inte behövde vara något problem. Det finns i förarbetena inte heller någon definition, däremot en tolkning av "den på sedvanerätt grundade allemansrätten" i huvudsak anses innebära. I princip tillåter allemansrätten var och en att:- att ta sig fram till fots över annans mark med undantag för tomtmark intill någons bostad, - att tillfälligt uppehålla sig på annans mark och att där till exempel slå upp ett tält för någon enstaka natt, - att på annans mark plocka bär och svamp, liksom nedfallna grenar och kvistar.Det ovan stadgade talar för att det finns en möjlighet för hundägare att nyttja parken trots att det inte erläggs någon medlemsavgift. Det är som utgångspunkt inte möjligt att inrätta någon form av "privat mark" någon annan inte får beträda mer än den s.k. "hemfridszonen" (tomtmarken intill någons bostad).Utgör allemansrätten ett hinder för att utnyttja mark kommersiellt?Som markägare (eller arrendator) kan man i allmänhet inte ta någon inträdesavgift till naturområde på sin egen mark. Allmänheten har rätt att komma in gratis. Allmänheten kan däremot inte kräva tillträde till vilken mark som helst. Att allemansrätten handlar om tillgång till naturen innebär exempelvis inte att man har rätt att komma in på ett industriområde med stöd av den. I ett rättsfall från år 2012 (HFD 2012 ref. 70) hade en person överklagat kommunfullmäktiges beslut i Mora kommun att avgiftsbelägga Vasaloppsspåret. En av grunderna för yrkandet var att beslutet stred mot allemansrätten. Målet gick i slutändan upp till Högsta förvaltningsdomstolen som uttalade att skidspåren, på grund av kommunens insatser och kostnader, kunde jämställas med en anläggning för vars nyttjande det fanns rätt att ta ut en avgift. Domstolen ansåg att tillgången till friluftsliv i området inte hindrades genom avgiftsbeläggning av spåren och avgiften var därför inte i strid med allemansrätten. Det bör poängteras att det var själva spåret som avgiftsbelades, inte tillträde till området. Att allmänheten fortfarande hade tillgång till samma terräng, så länge de inte åkte i spåren, var en viktig förutsättning för utgången i målet.Kan man ta betalt för inträde till ett helt område?I rättsfallet ovan berördes indirekt huruvida man får ta betalt för inträde till ett helt område eller om det bara är nyttjandet av själva anläggningen i sig som får avgiftsbeläggas (som skidspåret ovan). På frågan finns det dessvärre inget helt klart svar. Huruvida man får ta inträdesavgift för ett helt område blir i slutändan en bedömning från fall till fall. I ett gammalt rättsfall (NJA 1964 B 27) dömdes ett par personer för egenmäktigt förfarande då de inte betalde den avgift som krävdes för inträde till naturområdet Kullaberg. Markägaren ansågs med avgiften täcka utgifter för bevarande av bergets natur, anläggningar på berget, vakthållning m.m. Rättsfallet om skidspåret som nämndes ovan ger uttryck för det motsatta; i det fallet var det inte aktuellt med avgift för tillträde till skidområdet som sådant, men en förutsättning för att tillåta avgiftsuttag för användande av spåren var att allmänheten hade fortsatt tillgång till den omgivande terrängen. Som exempel brukar även nämnas att om man anordnar hopptorn och bryggor på en längre sandstrand kan man ta betalt för nyttjande av anläggningarna, däremot kan man inte avgiftsbelägga hela området.Sammanfattningsvis finns det visst stöd i gammal praxis att avgiftsbelägga ett område med inträde. Senare praxis talar dock för det motsatta. Det går att begära betalt för nyttjande av anläggningar man uppfört, däremot inte för tillträde till ett helt område. En slutlig bedömning får dock göras i det enskilda fallet då rättsläget är något oklart. Min bedömning är dock att det blir svårt att motivera en avgiftsbeläggning för tillträde till hela området och att det kan nyttjas med stöd av allemansrätten.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,