Bör man betala kravbrev om fildelning? Hur ser domstolsprocessen ut?

2019-10-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline! Min familj har fått ett sk kravbrev från Next advokater pga påstod fildelning. Ägaren i familjen till IP-adressen erbjuds att betala 6000 kr i förlikningsförslag för att inte dra detta vidare.Det känns olustigt och efter att ha läst på verkar det närmast råda konsensus om att inte betala. Men om man nu inte betalar, hur ser processen ut i händelse av att advokatbyrån tar det vidare?Och vad anser ni på lawline?Tack på förhand.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i det aktuella fallet. Däremot finns en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Det är möjligt att advokatbyrån kan uppvisa bevisning för att en nedladdning skett från en IP-adress hänförlig till ditt abonnemang. Advokatbyråernas ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång från sitt abonnemang, oavsett vem som utfört gärningen. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Bestrid ärendet om det går till inkassoOm du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.DomstolsprocessenOm du väljer att inte betala och advokatbyrån, som ombud för sin klient, väljer att gå vidare med ärendet kommer den att inlämna en stämning med krav om betalning till domstol. Du kommer då att få ett brev från domstolen i vilket du ska besvara motpartens krav, ett s.k. svaromål. I svaromålet ska du uppge om du medger kravet eller om du bestrider det. Innan målet går till huvudförhandling brukar det i regel även kallas till en muntlig förberedelse där parterna och deras ev. ombud träffas. Om det är möjligt kan man även i detta stadie förlikas, dvs. komma överens och välja att målet inte ska gå vidare till huvudförhandling. Kan ni inte enas kommer domstolen att sätta ut en tid för huvudförhandling där käranden i målet (din motpart) får lägga fram vad den anser hänt och åberopa sin bevisning, medan du får komma med motargument därtill och egen eventuell bevisning. Slutligen kommer ärendet att avgöras genom en dom från domstolen.Avslutande rådDet går inte att ge ett generellt svar på om man alltid ska bestrida eller alltid ska betala utan en bedömning får göras i varje enskilt fall. Däremot är det, som angivet ovan, inte prövat i svensk domstol huruvida abonnemangsinnehavaren kan hållas ansvarig för det vem som helst gjort från vederbörandes internetuppkoppling. Mig veterligen har ännu ej något sådant fall gått till domstol.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har rättighetsinnehavare börjat agera utifrån kravbrev om fildelning?

2019-08-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kompletterande fråga angående svar nedan. Har det skett ngn förändring i hur advokatbyråer agerar dvs har de börjat driva ärenden och i så fall med vilket resultat?Kravbrev/förlikningserbjudanden avseende påstådd fildelning2018-02-05 i IMMATERIALRÄTT
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga avser den huruvida rättigshetsinnehavarna till filmer, serier m.m. börjat agera utifrån de kravbrev som tillsänts många privatpersoner. Mig veterligen har så ännu ej skett. Jag kan heller inte finna några rättsfall som talar för att några stämningar har utfärdats, varför rättsläget fortfarande är detsamma som beskrivits i tidigare svar.Vänligen,

Får man ta en idé hur som helst från någon?

2019-06-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,I tidigare företag som jag var delägare i med min dåvarande sambo blev vi år 2009 återförsäljare av värmepellets, till ett stort företag som tillverkar värmepellets.Jag har ett stort kontaktnät i hästbranschen också och det var kunder till oss som använde värmepelletsen som strömedel i hästboxar, fungerade jättefint.Jag tipsade företaget som vi var åf för om att man kan använda värmepelletsen även som strömedel till häst, katt m.m. Jag gjorde ett dokument som dom lade in på sin hemsida och hänvisade att det var ett tips från en åf.2012 så blev vi som åf inbjudna till en träff med tillverkarna och på den träffen skulle det presenteras en nyhet.Det visade sig att det stora företaget nu hade tagit bort mitt dokument med tips om stallströ och istället nu börjat tillverka egen specialpellets för stallströ.Jag har inget emot produkten, den är jättebra. MEN, dom sa ingenting till mig/oss i förväg om detta, inte heller ett enda ord till tack fick jag varken på plats eller senare.Jag sa till dom vad jag tyckte och dom bara nonchalerade mig. När dom sedan gjorde jackor med logogtypen för den nya produkten så BAD jag att få en jacka, det fick jag, men kändes motvilligt från deras sida. Kan du väl få.....!Får man ta en idé hur som helst utan hänsyn?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det skydd som främst skulle kunna vara aktuellt i ditt fall är ett upphovsrättsligt skydd. Upphovsrätten uppkommer formlöst till skillnad från andra immaterialrätter, vilket innebär att det inte krävs någon registrering. Skyddet uppstår automatiskt vid skapandet. Upphovsrättslagen innehåller en exemplifiering av vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det kan erhållas upphovsrätt för bland annat skönlitterära eller beskrivande framställningar och fotografiska verk (1 § URL). Det måste dock uppmärksammas att det inte kan erhållas upphovsrätt för idéer eller ren fakta.Eftersom det inte går att åtnjuta upphovsrättsligt skydd för en idé innebär det i princip att man kan "ta" en idé hur som helst utan hänsyn.Vänligen,

Vad ska jag göra när någon olovligen publicerar mitt upphovsskyddade material?

2019-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har en webbsida där jag publicerar dokumentationer över kruk- och kakelugnsmakare, skulptörer, keramiker m.fl. verksamma i Sverige under 17-, 18- och 1900-talet. Allt arbete är egenproducerat och skyddat av upphovsrätten. Jag äger således alltså allt material på webbsidan och har villkorade tillstånd för publicering av det material jag inte äger. Villkoren är att de inte får publiceras i kommersiellt syfte t.ex. reklamfinansierat och bara under min domän. Min webbsida är ett ideellt arbete, helt utan finansiering annat än av mig privat. Några dokumentationer lägger jag ut som pdf-filer och flera av dem har laddats ner från min sida och därefter laddats upp på en annan hemsida (en reklamfinansierad sida).På den hemsidan publiceras därmed mitt upphovsrättsskyddade material utan tillstånd och i strid mot de villkor som gäller för publicering av materialet. De har tagit bort mitt material då jag påpekat detta, men det återkommer ändå med jämna mellanrum. Vad kan jag göra? En polisanmälan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min utgångspunkt för mitt svar är det du redan berättat, dvs att du har ensamrätt till det publicerade materialet, varför jag inte redogör för vad som krävs för upphovsrätt.Inom immaterialrätten finns det dels möjlighet att polisanmäla någon för det upphovsrättsliga intrånget, dels möjlighet att föra en civilrättslig talan. För det fall att en polisanmälan görs är det polis och åklagare som utreder brottet och åklagaren som eventuellt väcker åtal. För fällande dom krävs att det ställs utom rimligt tvivel att den anklagade begått brottet. Det finns även en möjlighet att föra en civilrättslig talan om skadestånd, vilket är det som vanligen sker (bland annat då beviskravet inte är lika högt ställt). En civilrättslig talan är dispositiv, innebärande att parterna kan komma överens genom en förlikning. Den som kränker din upphovsrätt är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av ditt verk (54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användning som skett utan upphovsmannen samtycke. Den skäliga ersättningen har du som upphovsman alltid rätt till.Sker intrånget uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den skäliga ersättningen betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (54 § andra stycket URL).Mitt råd till dig är att nästa gång något du har upphovsrätt publiceras till så vänder du dig till webplatsen som publicerar ditt material och begär dels att de tar ner materialet, dels att de betalar dig skälig ersättning för utnyttjandet. Det kan vara en god idé att anlita en jurist för ändamålet, givetvis kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Den normala gången i ärenden som dessa är att en av våra jurister i ett första skede skickar ett varningsbrev som ombud för dig. Varningsbrevet kan kombineras med ett skadeståndskrav för olovligt nyttjande av ditt material. Det är en fördel för dig att så tidigt som möjligt få iväg ett varningsbrev då fortsatt användning av materialet därefter är bevisligen uppsåtligt, vilket i sin tur leder till högre skadestånd för det fall att du blir tvungen att stämma din motpart. Givetvis kan någon av våra jurister företräda dig även vid en eventuell stämning.Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Vänligen,

Får någon annan publicera bilder jag tagit?

2019-09-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Upphovsrättsfråga:Jag tar en bild med min mobilkamera. Jag skickar bilden till en annan person via sms. Kan den personen använda bilden fritt på ex sociala medier utan min vetskap eller kan jag hävda upphovsrätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Upphovsrätten uppkommer formlöst till skillnad från andra immaterialrätter, vilket innebär att det inte krävs någon registrering. Skyddet uppstår automatiskt vid skapandet. Upphovsrättslagen innehåller en exemplifiering av vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det kan erhållas upphovsrätt för bland annat skönlitterära eller beskrivande framställningar och fotografiska verk (1 § upphovsrättslagen, URL). Det måste dock uppmärksammas att det inte kan erhållas upphovsrätt för idéer eller ren fakta.För att ett verk ska erhålla upphovsrättsligt skydd krävs det att det uppnår det som kallas "verkshöjd". Det framkommer inte uttryckligen i lagen vad som krävs för verkshöjd. I förarbetena har det benämnts som "ett visst mått av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 49). Upphovsrätten är starkt förknippad med EU-rätten, varför även EU-domstolens avgöranden är av vikt. I den s.k. Infopaq-domen uttalade EU-domstolen att ett alster är originellt om det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse (C-5/08 p.37).För bilder som inte uppnår verkshöjd finns det ytterligare ett skydd genom de s.k. närstående rättigheterna i upphovsrättslagens femte kapitel. Skyddet enligt de närstående rättigheterna ger ett skydd för den som tagit bilden i femtio år från att bilden framställdes (49 a § URL). Det som uppnår verkshöjd och skyddas via den egentliga upphovsrätten är skyddat i sjuttio år efter att upphovsmannen avled (43 § URL).Upphovsmannen har en ekonomisk rätt och en ideell rättDen ekonomiska rätten innebär att upphovsmannen har en uteslutande rätt att förfoga över verket genom att bland annat framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Att göra det tillgängligt för allmänheten innefattar bland annat att publicera det i sociala medier och räknas som en överföring till allmänheten (2 § tredje stycket URL). Det finns vissa inskränkningar som ger en rätt att använda upphovsrättsligt skyddade verk utan att begå ett upphovsrättsligt intrång, sådana är bland annat vid privat bruk (12 § URL) och vid undervisningsändamål (42 c § URL). Inskränkningarna är sannolikt inte tillämpliga om bilden postats i sociala medier så att flertalet kan ta del av det. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till någon annan genom att de t.ex. säljs eller att upphovsmannen ger någon lov att använda verket.Den ideella rätten ger upphovsmannen bland annat en rätt att anges som upphovsman och ett skydd mot kränkande ändringar. De ideella rättigheterna kan som regel inte överlåtas. Det innebär att även om upphovsmannen överlåtit sin ekonomiska rätt till exempelvis ett fotografi så ska vederbörande ändå anges som den som tagit bilden.Sammanfattningsvis och för att besvara din fråga kort; om du har tagit bilden har du upphovsrätt till den. Ingen annan får lov att använda bilden utan lov. Har du inte givit den andra personen lov begår den intrång i din ekonomiska ensamrätt. Om det inte hänvisas till att det är du som tagit bilden begås det även intrång i din ideella rätt.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad ska jag göra när jag fått kravbrev om fildelning?

2019-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag såg att ni hade en del frågor gällande kravbreven för fildelning som man får nuförtiden. Min skickades av innerstan advokatbyrå som kräver en betalning på 7000 kr. Vid den tidpunkten var jag till och med utomlands och har bevis, och mina barn bor inte ens hemma. Jag ringde advokatbyrån så fort jag öppnade brevet, blev hotad med tingsrätten om jag inte betalar och sade att han hade bevis på att en film blev nedladdat och delats via min IP adress och är ansvarig för det...... Jag har polisanmält detta men vad kan jag göra mer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Precis som du själv skriver i din fråga, har vi fått väldigt många förfrågningar om kravbreven. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i det aktuella fallet. Däremot finns en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Det är inte alls omöjligt att advokatbyrån kan uppvisa bevisning för att en nedladdning skett från en IP-adress hänförlig till ditt abonnemang. Advokatbyråernas ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång från sitt abonnemang, oavsett vem som utfört gärningen. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Om du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.Mina råd till digEtt sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att du har laddat ner. Det innebär att även om du betalar kan det komma fler krav angående andra filmer, eller från andra byråer. Vilket verkar ha skett i ditt fall.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen. Att byrån påstår att det finns bevis behöver inte heller innebära att domstolen anser att det är tillräckligt med bevisning för att du ska dömas.Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

När måste jag betala/bestrida kravbrev om fildelning?

2019-06-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hallå!Jag fick den 18e Juli 2018 ett brev från Njord Law Firm där de företräder en upphovsrättsinnehavare om ett förlikningserbjudande där jag skulle betala en summa pengar för "...via torrent-nätverk nedladdat och spridit en film". De har en ip-adress som stämmer överens med min och en tidpunkt, dock ska nedladdningen skett vid ett datum och tidpunkt som jag inte kan ha varit hemma, då jag arbetade den dagen.Nu idag får jag ett brev från Innerstans Advokatbyrå med ett "skadeståndskrav" som företräder en annan upphovsrättsinnehavare om att jag ska ha spridit och laddat ned en film med samma teknik som ovan. De har precis som i tidigare brev en ip-adress som stämmer och ett datum när detta ska ha skett. Bifogat i brevet finns även ett protokoll från Stockholms Tingsrätt där en lista bifogats på ip-adresser och filmer som ska ha laddats ned via dessa. Dock finns inte den påstådda filmen jag ska ha laddat ned/upp med i listan, inte heller min ip-adress, inte heller finns det angivna datumet.I listan finns dock något som verkar vara sekretessbelagt då det är överstruket med en svart rutaI tidigare inlägg kan jag se liknande frågor om hur Njord Law firm har gjort samma sak mot andra personer, så nu undrar jag hur korrekt detta egentligen är? De påstår att det finns en "teknisk bevisning" för att det ska ha skett, men i bilagan finns som sagt inte min information med, hur går jag vidare? Är det först vid inkasso jag "måste" betala/bestrida frågan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i just det fallet. Fortsätter du att ladda ner eller har laddat ner andra filmer finns det däremot en risk att brev skickas ut i fler ärenden.De advokatbyråer som skickar ut breven har som ståndpunkt att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. I ditt fall anser advokatbyrån att du har ett ansvar för nedladdningen även om någon annan du upplåtit din internetuppkoppling till utfört intrånget. Enligt advokatbyrån är ansvaret bundet till att du står på abonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner en film. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Om du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.Mina råd till digEtt sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att du har laddat ner. Det innebär att även om du betalar kan det komma fler krav angående andra filmer, eller från andra byråer. Vilket verkar ha skett i ditt fall.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen. Att byrån påstår att det finns "teknisk bevisning" behöver inte heller innebära att domstolen anser att det är tillräckligt med bevisning för att du ska dömas.Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad ska jag göra åt kravbrev om fildelning?

2019-05-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Nu är det så att jag har fått ett kravbrev från advokatbyrån som anklagar mig för fildelning, vilket inte stämmer. Jag undrar om ni på lawline fortfarande avråder från att betala ? Är detta fortfarande aktuellt ett år senare? Är det större risk att de tar det till domstolen nu än vad det gjorde för ett år sedan?Är det värt att ta den risken om den "emot förmodan" skulle tas vidare till domstolen? Om de väljer att ta det till domstolen, kan jag då ändra mitt beslut och betala de 4.500:- som de begär och slippa?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i just det fallet. Fortsätter du att ladda ner eller har laddat ner andra filmer finns det däremot en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Advokatbyråerna utgår från att det är ägaren till internetabonnemanget som är skyldigDe advokatbyråer som skickar ut breven har som ståndpunkt att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. I ditt fall anser advokatbyrån att du har ett ansvar för nedladdningen även om någon annan du upplåtit din internetuppkoppling till utfört intrånget. Enligt advokatbyrån är ansvaret bundet till att du står på abonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner en film. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Även åsikterna huruvida man ska betala kravbreven eller inte går isär. Som exempel kan nämnas å ena sidan Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet. Wolk har i media uppmanat folk att inte betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra. Å andra sidan har Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, uttalat att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.Vill du inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida detOm du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.Är det en större risk att ett ärende dras till domstol nu än för ett år sedan?Jag har besvarat en ganska stor mängd frågor på Lawline från klienter som mottagit kravbrev som det du beskriver. Enligt den genomgång jag gjort kan jag inte heller nu finna att någon privatperson stämts utifrån kravbreven.Det finns alltid en risk att inte betala ett kravbrev av den typ du mottagit. Kravbrevet är ett förslag till förlikning; om du inte betalar kan upphovsmannen stämma dig för det påstådda upphovsrättsliga intrånget. Det är däremot inget som skett än.Kan du ändra dig om det tas till domstol?Som förklarat enligt ovan är brevet du mottagit ett förslag/erbjudande till förlikning i ärendet. Om upphovsrättsinnehavaren väljer att stämma dig är vederbörande inte bunden av det belopp som uppgivits i kravbrevet. Det är således fullt möjligt att du stäms på ett högre belopp än vad som framkommer i det nuvarande förslaget. Förslaget du mottagit är i regel bara giltigt en viss stund, och inte längre giltigt när du blir stämd.Om du blir stämd och vill "ändra" dig finns det ändå en möjlighet att förlikas. Då får du helt enkelt försöka komma överens med din motpart om vilken summa du kan tänka dig att betala och vilken summa de kan tänka sig att acceptera. Mina råd till digEtt sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att du har laddat ner. Det innebär att även om du betalar kan det komma fler krav angående andra filmer.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen.Enligt ovan har mig veterligen inga privatpersoner ännu stämts utifrån de brev som advokatbyråerna skickat ut. Jag bedömer ännu risken för en stämning som förhållandevis liten; advokatbyråerna kommer inte att ha möjlighet att stämma alla som är misstänkta för nedladdning. Jag kan som rådgivare inte säg att man alltid ska bestrida ett krav eller att man alltid ska betala. Däremot är min åsikt att om du inte utfört intrånget ska du inte heller betala. Om du inte har för avsikt att betala är min rekommendation att du inte för någon korrespondens alls med advokatbyrån och ignorerar eventuella brev. Du måste agera först vid eventuellt inkassokrav (bestrid skriftligen), eventuell ansökan om betalningsföreläggande (bestrid skriftligen) eller vid stämning till domstol.Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,