Kan undantag från häktning göras?

2020-10-08 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille är häktad för synnerligt grovt narkotikabrott och jag är väldigt sjuk med cancer och döv på ena örat och gruvhörselnedsatt på andra örat jag klarar inte livet ensam på grund av sjukdomen själv, min fråga är om man kan ansöka om att han får vara inlåst i hemmet eller fotboje i väntan på rättegång för att kunna ta hand om mig ?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst så är det inte möjligt för en häktad person att ansöka om fotboja. Enligt 1 § i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll framgår det att fotboja endast är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse. Personen i fråga måste alltså ha blivit dömd av rätten och påföljden måste dessutom bestämmas till fängelse (dock i högst sex månader). Av 3 § andra stycket Narkotikastrafflagen framgår det att straffskalan för synnerligen grovt narkotikabrott är fängelse i lägst sex år och högst tio år. När minimistraffet för ett brott inte är lindrigare än två års fängelse så ska den misstänkte häktas enligt 24 kap. 1 § andra stycket Rättegångsbalken. Det går dock att göra undantag ifall det är uppenbart att skäl till häktning saknas. Då åsyftas dem tre häktningsgrunderna som räknas upp i första stycket samma paragraf, dvs flyktfara, kollusionsfara (försvårande av utredningen) eller fara för återfall i brott. Det är alltså när det är uppenbart att ingen av dessa tre häktningsgrunder föreligger som man i vissa fall kan göra ett undantag. Exakt hur uppenbarhetsrekvisitet ska tolkas kan jag inte säga säkert då jag inte hittar någon närmre förklaring, men av ordalydelsen så tolkar jag det som att det måste finnas synnerligen starka skäl som talar för att samtliga tre häktningsgrunder verkligen kan uteslutas för att domstolen ska underlåta att häkta den tilltalade. Det vore därför högst otroligt att göra ett undantag för att den misstänkte måste ta hand om en närstående. Ifall du har svårt att klara av vardagen på egen hand så skulle jag rekommendera att du tar kontakt med socialförvaltningen. Det är nämligen så att landstingen, regionerna och kommunerna i Sverige är skyldiga att erbjuda dig hjälpmedel om du behöver det. Du behöver därför kontakta en förskrivare som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Om du inte vet vem du ska kontakta så kan du börja med att ta kontakt med din vårdcentral så hjälper dem dig. Jag hoppas att mina svar var till någon hjälp, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Måste jag stå för rättegångskostnaderna (brottmål)?

2020-10-08 i Rättegångskostnader
FRÅGA |3 st civil väktare tog tag i min arm när jag lämnade matbutiken och bad om att få se i min väska. Där i hade jag mat till värde av 45 kronor. De påstod under hela tiden att de hade mig på film där jag lagt ner massa mat i väskan. De tog mig till ett rum och tog alla sakerna ur min väska. Polis kom till platsen och jag nekade till brott. De påstod under hela tiden att de sett mig på film lägga ner all mat i väskan bland drickorna, vilket fick mig att skratta då vi inte ens hade gått där. Så jag vet att det är en lögn. Jag nekade till brott men undrar nu vad som kan hända nu? De sa till mig att om jag blir dömd så kommer jag få betala alla rättskostnaderna. Vad kan det ligga på? Jag har ingen inkomst. Och jag är inte dömd sen tidigare. De säger att de har mig på film somsagt men vägrade visa mig när jag bad om det, och berättade för mig att väktarnas ord väger tungt för dom.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Allmänt om rättegångskostnaderSom huvudregel gäller att den som döms för brott ska ersätta staten för den offentlige försvararens kostnadsräkning (31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken), dock begränsas ersättningsskyldigheten enligt andra, tredje och fjärde stycket i samma paragraf. Av paragrafens fjärde stycke framgår det att ersättningsskyldigheten kan sättas ned helt eller delvis, rätten tar i sådana fall hänsyn till den tilltalades personliga och ekonomiska förhållanden. Exakt hur mycket de slutliga rättegångskostnaderna kan landa på är svårt för mig att besvara, det finns inget generellt belopp utan det beror helt och hållet på hur många timmar försvararen har lagt ned på målet. Din situationFör att ersättningsskyldighet öht ska komma på tal så krävs det att man döms av tingsrätten, dvs att man "förlorar" rättegången. Ifall videoklippet är ett påhitt som du säger så kommer det inte kunna läggas till grund för en fällande dom, och således är din skyldighet att stå för rättegångskostnaderna i princip utesluten. Av omständigheterna du anger låter det inte ens troligt att en åklagare skulle väcka åtal. När det rör snatteri från en matbutik brukar det i regel rubriceras som ringa stöld enligt 8 kap. 2 § brottsbalken. Eftersom påföljden av ringa stöld oftast leder till böter så är det inte alltid nödvändigt att målet avgörs i rättegång (45 kap. 10 a § rättegångsbalken). I vissa fall kan åklagaren besluta om strafföreläggande istället för att väcka åtal, vilket innebär att åklagaren beslutar om ett bötesstraff som den tilltalade får godkänna (48 kap. 2 § RB). SammanfattningsvisAv omständigheterna du anger så låter det inte troligt att en åklagare skulle väcka åtal, det krävs nämligen att bevisningen är så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom för att en åklagare ska göra det. Om åklagaren ändå skulle väcka åtal så vore ett strafföreläggande troligtvis mest aktuellt, vilket inte föranleder några rättegångskostnader öht. Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar och känner mer klarhet i situationen, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Vad ska finnas med i ett överklagande till hovrätten?

2020-10-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag skulle behöva hjälp med att överklaga till Svea hovrätt. Vet inte hur man ska skriva. Det verkar så krångligt.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din fråga och tillämplig lagJag tolkar din fråga som att du undrar vad som ska finnas med i ett överklagande till hovrätten. Svaren finner vi i rättegångsbalken (1942:740). Många av rättegångsbalkens regler är uppdelade efter måltyp. Vissa kapitel rör specifikt tvistemål (civilrättsliga tvister mellan till exempel privatpersoner eller företag) och andra rör brottmål (där någon står åtalad för ett brott och motparten vanligen är en åklagare).Förutsättningar för att kunna överklaga till hovrätten Det finns ingen bestämmelse som reglerar vem som får överklaga en dom eller ett beslut. När rätten avgör saken sker det genom en dom, avgör rätten något annat än saken sker det genom ett beslut. (17 kap. 1 § rättegångsbalken och 30 kap. 1 § rättegångsbalken) Huvudregeln som utvecklats är att den som är berörd av en dom eller ett beslut kan överklaga om denne också har klagorätt och klagointresse. Annars kan hovrätten avvisa överklagandet. (50 kap. 6 § rättegångsbalken, 51 kap. 6 § rättegångsbalken och 52 kap. 5 § rättegångsbalken) Klagorätt betyder att domen eller beslutet påverkar klagandens ställning, medan ett klagointresse innebär att klaganden har ett rättsligt intresse av att domen eller beslutet prövas i högre instans. Rätten att överklaga är även begränsad genom att det kan krävas ett prövningstillstånd för att få pröva sin sak i högre instans. (49 kap. 12 § rättegångsbalken) Ett överklagande ska ha inkommit till tingsrätten senast tre veckor efter den dag då domen meddelades. (50 kap. 1 § rättegångsbalken och 51 kap. 1 § rättegångsbalken) Om överklagandet inkommit i rätt tid skickas det och målets alla handlingar vidare till hovrätten. Hur man i praktiken överklagar brukar även beskrivas i en bilaga till tingsrättens dom.Information som ska finnas med i överklagandetEtt överklagande av en dom ska innehålla uppgifter om: den dom som överklagas, vilken del av domen som överklagas och vilken ändring man yrkar, grunderna för ens överklagande och på vilket sätt man menar att tingsrätten gjort fel i sina domskäl, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (50 kap. 4 § rättegångsbalken och 51 kap. 4 § rättegångsbalken) Det går även att läsa om detta på Svea hovrätts hemsida. Ett överklagande av ett beslut ska innehålla liknande uppgifter: vilket beslut som överklagas, vilken ändring som yrkas, grunderna för överklagandet, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (52 kap. 3 § rättegångsbalken)Sammanfattning och råd Ett överklagande ska innehålla svar på frågorna vad som överklagas och varför det överklagas. Vilka regler som är tillämpliga beror främst på om det är ett tvistemål eller ett brottmål samt om det är en dom eller ett beslut som ska överklagas. För att hjälpa dig att skriva ett överklagande behövs därför mer information än vad som framgår av din fråga. Jag rekommenderar dig därför att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister (Lawline arbetar dock inte med ärenden inom skatterätt och straffrätt).Med vänliga hälsningar,

Vart i lagen står det att beviskravet är "ställt bortom rimligt tvivel"?

2020-10-05 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Var i brottsbalken går att läsa att beviskravet är "ställt bortom rimlig tvivel"?
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Var i brottsbalken går det att läsa att beviskravet är "ställt bortom rimligt tvivel"?Beviskravet ställt bortom rimligt tvivel finns inte att hitta i varken brottsbalken eller rättegångsbalken. Det finns inte något specifikt lagstöd i för beviskravet, utan ställt bortom rimligt tvivel har växt fram ur praxis, dvs. genom domstolarnas domar (se t.ex. NJA 1980 s. 725 och NJA 1996 s. 176).Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om man är åtalad för brott?

2020-10-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En dotter har anklagat sin mamma för misshandel och dottern är 20 år gammal och det har gått till åtal. Enligt mamman så är det lögn alltihop. Vad gör mamman? Detta har pågått sedan hon var liten, säger hon men varför har hon inte sagt något, inget till sina syskon eller till någon skolkamrat eller anhöriga. Man kan ju undra
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag tolkar din fråga, så har en mamma åtalats för misshandel mot sitt barn, och nu undrar du vad mamman kan göra.Om åklagaren har väckt åtal innebär det att åklagaren anser att det föreligger tillräckliga skäl att väcka åtal, och att åklagaren tror att mamman kan bli dömd för brottet. Detta betyder dock inte att mamman kommer bli dömd, då det är en högre ribba för att dömas (bortom rimligt tvivel) än för att bli åtalad. Har åtal väckts så är det viktigt att mamman kommer till huvudförhandlingen och berätta sin historia av vad hon är åtalad för. Det är domstolen som avgör vad som är bevisat i ärendet (35 kap. 1§ rättegångsbalken). I Sverige har vi vad som kallas fri bevisprövning och fri bevisföring, vilket innebär att parterna i målet får i princip använda vilken bevisning som helst för att styrka sin talan. Mamman kan alltså åberopa vittnesförhör och liknande med folk som kan tala för hennes sida av historien och annan bevisning om det finns. Men utgångspunkten i brottmål är att det är åklagaren som har bevisbördan, alltså att åklagaren ska bevisa att gärningspersonen gjort sig skyldig till gärningen som hen åtalas för, och att detta står bortom rimligt tvivel. En gärningsperson har generellt ingen bevisbörda, alltså skyldighet att motbevisa detta men det är såklart alltid en fördel om man kan. Domstolen gör slutligen bedömningen om värdet på bevisen, vittnens trovärdighet och liknande och om det räcker för att bevisa brottet bortom rimligt tvivel. Detta är en väldig hög ribba, och i princip ska det vara uteslutet att andra rimliga händelseförlopp har kunnat föreligga. Men denna del är en expertis som i princip endast domare besitter, och inget jag kan besvara mer specifikt här. Jag vet inte om mamman i sammanhanget har fått en offentlig försvarare, men hon har rätt att hos tingsrätten begära detta annars. En försvarare kan hjälpa henne att föra hennes talan och besvara eventuella frågor i just hennes fall. Ansökan måste komma från henne, och bra är då att ange till tingsrätten varför hon anser sig behöva offentlig försvarar om hon vill ha det. Dock ska betonas att om hon blir dömd för brottet riskerar hon att få betala delar eller hela kostnaden för den offentliga försvararen. Om hon blir missnöjd med domen kan hon överklaga den till hovrätten. Information om hur man ska göra då kommer hon få tillsammans med att domen meddelas. SammantagetMer konkret finns det inte mycket mamman kan göra i detta läge. Det går inte att överklaga ett beslut om att väcka åtal. Hon får helt enkelt gå på rättegången och eventuellt begära försvarare om hon känner att det behövs, samt berätta sin version av händelserna, åberopa vittnen och liknande som kan tala för hennes sak. Är hon sedan missnöjd med domen har hon rätt att överklaga beslutet till hovrätten. Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Vittnesplikt för minderåriga och möjligheten att ändra osanna utsagor

2020-10-08 i Vittna
FRÅGA |Min sjuttonåriga son är kallad som vittne, rörande drogförsäljning. Min son säger nu till mig att det han sa på polisförhöret inte stämmer, utan att han kommer ihåg nu vad som egentligen hände, det är en vecka till rättegång, hur ska han göra för att ändra sitt vittnesmål? Jag som mamma är också orolig för att han åker illa ut när han vittnar, den han ska vittna mot är nitton år, men går i samma klass som min son, det känns mycket olustigt. Måste han vittna?
My Öhman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att det måste kännas obehagligt att din son ska vittna. MItt korsta svar är dock att din som måste vittna. Vilka konsekvenser den osanna utsagan i polisförhör får beror på vad din son har sagt, det finns emellertid alltid en möjlighet att ändra den utsagan som givits under polisförhör. Är det olagligt att ljuga under polisförhör?Som huvudregel är det inte brottsligt att tala osanning under polisförhör. Talas det däremot osanningen om att en oskyldig person har begått en viss gärning, att det fanns besvärande omständigheter eller annars förnekar att det förelåg omständigheter som hade gjort bedömningen av en gärning mildare så är detta ett brott. Att helt enkelt snacka strunt om en viss persons skuld, förutsatt att den personen finns på riktigt, är ett brott som kallad "falsk tillvitelse" (15 kap. 7 § Brottsbalken). Däremot är det inte olagligt att tala osanning om andra omständigheter under ett polisförhör exv. Att man såg någon springa från platsen, signalement på en gärningsman, tidpunkten för en viss gärning och så vidare.Har din son begått "falsk tillvitelse" och brottet är att klassa som ringa finns möjlighet att gå fri från ansvar om de osanna uppgifterna rättas till innan de fått för stora konsekvenser (15 kap. 14 § Brottsbalken). Måste minderåriga vittna?Personer över 15 år omfattas av en så kallad vittnesplikt. Vittnesplikt innebär att man måste vittna och kan även tvingas till detta genom åtgärder så som vite och hämtning (36 kap. 7 § Rättegångsbalken). Målsmans inställning till vittnesmålet är inte av betydelse.Undantag från vittnesplikten på grund av personliga förhållande kan endast grunda sig på nära släktskap (36 kap. 3 § Rättegångsbalken). Att din son går i samma klass som den han ska vittna mot är därför inte en omständighet som det tas hänsyn till. Vidare sker vittnesmål i rättegång under ed (36 kap. 11 § Rättegångsbalken). Innebörden av ed är att det blir straffbart att tala osanningen, den som talar osanning under ed begår brottet "mened" (15 kap. 1 § Brottsbalken). Det är alltså av högsta vikt att din son inte fortsätter med den osanna berättelsen i rättegång. Hur ska vittnesmålet ändras?Din son kan under rättegången berätta en sanning som avviker från den utsaga han gav i polisförhör utan att det i sig är ett brott. Konsekvensen är då bara att ditt sons vittnesmål kan få en sämre ställning som bevis i målet. Vill din son ändra sin utsaga innan rättegången kan han kontakta polis eller eventuell åklagare. Jag skulle rekommendera att göra detta för att slippa ytterligare obehag under rättegången. Sammanfattningsvis är det i princip endast brottsligt att ljuga i polisförhör om man smutskastar en person, att ljuga under ed i rättegång är däremot brottsligt. Din son har en skyldighet att vittna även då han är minderårig då det föreligger vittnesplikt. Hoppas att du fick svar på din fråga. Stort lycka till!Hälsningar,

Vad ska bevisas i brottmål?

2020-10-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Undrar en sak kring åklagare och försvarsadvokat. Tex om man är misstänkt för någon brott, och går till tingsrätt. Om man nu har begått brottet får man säga det till sin försvarare eller skall man säga att man är oskyldigt? Är det advokatens jobb att hitta bevis på att jag är oskyldig eller är det jag? Eller är det åklagare som skall bevisa motsatsen och jag skall försvara mig med bl .a bevisa min oskuld eller?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna dömas för ett brott krävs att domstolen finner att det är bevisat bortom rimligt tvivel att det är den åtalade personen som begått den åtalade gärningen. I brottmål är det åklagaren som har hela bevisbördan och den som är tilltalad ska beaktas som oskyldig tills dess att motsatsen är bevisad. Vad är försvararens uppgift?Försvarsadvokatens uppgift är att värna om och tillvarata klientens intresse. Försvarsadvokaten ska fungera som den tilltalades förlängda arm och föra den talan klienten ger uttryck för. Försvararen kan ifrågasätta bevisningen och föra fram alternativa förklaringar samt argumentera för den lämpligaste påföljden för klienten om denne skulle dömas för brottet. Du väljer själv om du vill erkänna eller förneka brottet för din försvarsadvokat och/eller för rätten. Att berätta som det är kan underlätta utredningen och advokaten kan ändå föra din talan eftersom det kan finnas andra detaljer i utredningen som är till din fördel. Om du vill erkänna brottet för försvararen men inte för rätten går det inte att säga hur en advokat kommer att hantera ärendet. En försvarsadvokat är nämligen skyldig att följa god advokatsed vilket bl.a. innebär att hen inte får lämna osanna uppgifter till rätten. Vem ska bevisa vad?Det är åklagaren som har den fulla bevisbördan vilket innebär att hen ska bevisa samtliga rekvisit i den åtalade gärningen. Du som tilltalad har ingen skyldighet att bevisa din oskuld utan betraktas som oskyldig till dess att åklagaren kunnat bevisa att du är skyldig. Om åklagaren kunnat visa dig skyldig till brottet kan dock en förklaringsbörda inträda för dig men annars har du ingen skyldighet att bevisa något eller komma med förklaringar. Om man har en försvarare kommer denne att ganska utredningen och ifrågasätta åklagarens bevisning och ibland lägga fram egen motbevisning. Det är försvararens uppgift att lägga fram bevisning, men den kan givetvis grundas i vad du berättar om du känner till omständigheter som kan användas som bevisning. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man få ersättning för juridisk konsultation i FT-mål?

2020-10-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Hur ser det ut i FT mål när det kommer till rättegångskostnader?Vi har blivit stämda för en fläck på ett bord. Bordet i sig kan vi tänka oss att betala 1000kr för efter värderingbevis. så den biten är uppklarad men kärende har haft juridisk konsultation på en halvtimma och har lagt till 1000kr för det i rättegångskostnader men enligt blå boken så ska detta inte vara nödvändigt och enligt18 kap. 8 a § rättegångsbalken som gäller särskilda regler om 1 kap. 3 d § 1 stycket RB är tillämplig, d.v.s. om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet. Dessutom stadgar den paragrafen att ersättning bara utgår i den mån den varit "skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt" vilket vi inte tycker utan hon har lagt till detta bara för att få mer pengar.Kan hon få det beviljad verkligen? tack på förhand!
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vilka kostnader man kan få ersättning för i förenklade tvistemål (s.k. FT-mål), och då särskilt om man kan få ersättning för juridisk konsultation. Regler om detta hittar vi bland annat i rättegångsbalken (RB). Ersättning för juridisk konsultation Precis som du skriver gäller särskilda regler för rättegångskostnader när det rör sig om FT-mål (1 kap. 3 d § första stycket och 18 kap. 8 a § RB). När det gäller kostnader för juridisk konsultation kan man få ersättning för en timmes rådgivning. Beloppet får däremot inte överstiga den ersättning som betalas för rådgivning under en timme enligt rättshjälpslagen (18 kap. 8 a § andra stycket 1 RB). För närvarande (år 2020) är detta 1 404 kr för den som är godkänd för F-skatt. För den som inte är godkänd för F-skatt är beloppet 1 068 kr (4 § rättshjälpslagen, 4 § rättshjälpsförordningen och 2 § förordningen om timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet). Värt att notera är också att det inte är all typ av juridisk konsultation som ersätts. De kostnader som ersätts är sådana som uppkommer när en part vänder sig till en jurist/advokat för att få råd om huruvida det lönar sig att skicka in en stämningsansökan. Juridisk konsultation som handlar om hur själva ansökan ska utformas ersätts också. Om man däremot skulle anlita en advokat för att sköta processföringen under rättegången ersätts detta inte. Kravet på skälighet Precis som du skriver krävs det också enligt lagtexten att kostnaden "skäligen behövts för att ta tillvara partens rätt" (18 kap. 8 a § fjärde stycket RB). Det finns med andra ord ett krav på att kostnaden har varit nödvändig för att man ska kunna få ersättning. Om juridisk konsultation är en nödvändig kostnad eller inte får bedömas från fall till fall. Det spelar bland annat roll om parten är en privatperson eller en näringsidkare. Domstolen har tidigare konstaterat att näringsidkare (dvs. företag) som regelbundet uppträder i domstol normalt sett inte har behov av juridisk konsultation (se rättsfallet NJA 2007 s. 579). Detta gäller under förutsättning att målet inte rör stora belopp eller om det finns någon annan särskilt ovanlig omständighet. En privatperson anses med andra ord ha större behov av juridisk konsultation än ett företag. Sammanfattning För att sammanfatta kan alltså käranden få ekonomisk ersättning för max en timmes juridisk konsultation. Käranden kan däremot aldrig få ersättning med mer än 1 404 kronor. Det krävs dessutom att den juridiska konsultationen har varit nödvändig. Om käranden är en näringsidkare är det svårare att få ersättning, eftersom juridisk konsultation då oftast inte anses vara nödvändigt. Om käranden däremot är en privatperson är det större sannolikhet att ersättningen beviljas. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,