Får polisen tvinga dig att låsa upp din telefon?

2021-11-24 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har en fråga som gäller situationen då polisen misstänker att det finns bevis om brott i en misstänkt persons mobiltelefon. Jag undrar om polisen med tvång får lägga den misstänktes finger på mobiltelefonen för att låsa upp den?
Egil Sellgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om en person som misstänks för brott kan tvingas att placera sitt finger på sin telefon för att ge polisen tillgång till dess innehåll. Regler om tvångsmedel, som beslag eller tagande av fingeravtryck regleras i rättegångsbalken (RB) och mitt svar kommer huvudsakligen att utgå från bestämmelser i denna lag. Får polisen ta telefonen? Innan jag besvarar din fråga om polisen får tvinga dig att låsa upp din telefon kan jag först konstatera att polisen har rätt att ta telefonen i vissa situationer. Polisen får nämligen beslagta ett föremål som bland annat skäligen kan antas vara av betydelse för en utredning (27:1 RB). Detta förutsätter dock att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (27:1 st 3 RB). Det är dock inte alltid som polisen kan ta sig in i en beslagtagen telefon utan en kod eller ett fingeravtryck. Får polisen tvinga dig att lämna fingeravtryck? Polisen har också en möjlighet att ta fingeravtryck av en person som sitter anhåller eller häktad eller om det erfordras för vinnande av utredning om brott, varå fängelse kan följa (28:14 RB). Syftet med att ta fingeravtryck är att få information om individens unika mönster som finns på fingret för att användas som jämförelsematerial. Polisen får inte tvinga dig att öppna din telefon Det kan verka som att det skulle kunna vara tillåtet för polisen att använda sin rätt att ta fingeravtryck så att fingeravtrycket tvingas lämnas på telefonen. Detta är dock inte fallet. Eftersom 28:14 RB begränsar rätten till kroppslig integritet är det viktigt att bestämmelsen bara används på det sätt den var menad att användas, att samla fingeravtryck för att använda som jämförelsematerial. När fingeravtrycket tas på telefonen så kan inte detta fingeravtryck användas på det sättet som 28:14 RB avser. När åklagare har använt bestämmelsen just som din fråga antyder har JO kritiserat detta (JO 2020/21 s. 375). JO menar att åklagaren inte hade stöd i lag för att tvinga den misstänkte att låsa upp telefonen. Det är dock värt att påminna om den fria bevisprövningen i Sverige. Även om en person har tvingats att låsa upp sin telefon på det sätt som jag beskrivit ovan, utan stöd i lag, kan innehållet i telefonen läggas till grund för en fällande dom i domstol (35:1 RB). Jag hoppas detta var klargörande! Med vänlig hälsning

När är man skyldig att kontakta polisen om att lämna vittnesmål?

2021-11-20 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag bevittnade en pågående misshandel mellan två personer och gick och hämtade polisen som stod runt hörnet. De gick emellan och tog båda parter till sidan, då valde jag att lämna platsen och undrar nu om jag har skyldighet att kontakta polisen för att lämna uppgifter alternativt vittnesmål.
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Rättegångsbalken (1942:740) (RB) kommer användas till stöd för besvarandet av din fråga.Du är vittne till händelsen eftersom du har sett någon begå ett brott, har gjort iakttagelser vid ett brottstillfälle och har gjort iakttagelser om gärningsmannens, eller offrets beteenden. I Sverige finns en vittnesplikt. Denna innebär att huvudregeln är att alla människor är skyldiga att vittna (36 kap. 1 § RB).Eftersom du har information som kan ha betydelse för att utreda brottet rekommenderar jag dig att höra av dig till polisen, om de inte har tagit dina uppgifter. Då kan polisen ta ett beslut om du behöver vittna eller inte. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste tingsrätt bestå av tre domare vid huvudförhandling?

2021-11-12 i Domstol
FRÅGA |Läser på en domarblogg att förenklade mål (småmål) kan avgöras av en enda domare, medan s.k. ordinära mål "kan" avgöras av tre domare. Finns det reglerat i lagen om ett "ordinärt" mål måste avgöras av fler än en domare?
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i rättegångsbalken (RB) Huvudregeln beträffande tvistemål är att tingsrätten vid huvudförhandling ska bestå av tre lagfarna domare, om något annat inte är föreskrivet (1 kap. 3 a § första stycket RB). Det finns undantag från detta, såsom s.k förenklat tvistemål (1 kap. 3 a § andra stycket RB). Ett förenklat tvistemål föreligger i regel om värdet som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av gällande prisbasbelopp när talan väcks (1 kap. 3 d § första stycket RB). Med andra ord, ett yrkande som understiger 22 400 kr.Vad gäller övriga tvistemål är som sagt huvudregeln att tingsrätten ska bestå av tre lagfarna domare. Detta behöver dock inte alltid vara fallet, även om det är ett "ordinärt mål". En tingsrätt kan vara domför med endast en lagfaren domare om det med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt att en domare sitter i rätten (1 kap. 3 a § tredje stycket RB). Vid bedömningen om en domare är tillräcklig beaktas normalt huruvida huvudförhandlingen kommer att pågå flera dagar, om utredningen i målet är omfattande och/eller om målet är juridiskt komplext. Som utgångspunkt är det således inte tillräckligt med en domare om målet kräver en rättsutredning i inte obetydlig omfattning.Som svar på din fråga måste alltså inte tingsrätten bestå av fler än en domare i ett "ordinärt mål" för att vara domför, men då måste ett i lagen föreskrivet undantag vara för handen, exempelvis det ovannämnda undantaget. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad finns det för möjlighet att överklaga ett beslut i kammarrätten att ej bevilja prövningstillstånd?

2021-11-11 i Domstol
FRÅGA |Hej ! Jag har fått avslag från försäkringskassan 3 gånger för min sjukpenning och avslag från förvaltningsrätten och nu fått min beslut idag från kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd, Förvaltningsrättens avgörande står därför fast .Jaghar multipla psykiatriska diagnoser som PTSD, bipolaritet, depressioner, anpassningsstörning och Fibromyalgi.Försäkringskassan och förvaltningsrätten och kammarrätten har fått alla mina utredningar från min läkare och strunta det jag har förlorat min SGI och arbetsförmedlingen har ge mig intyg att kan inte hjälpa mig . Har jag chans och överklaga kammarrättens beslut?
Einar Dahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du:fått ditt ärende omprövat hos försäkringskassanöverklagat försäkringskassans beslut till förvaltningsrätteninte beviljats prövningstillstånd i kammarrätten för en överprövning av förvaltningsrättens beslutoch att du nu vill veta om du kan överklaga kammarrättens beslut att inte bevilja prövningstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen.Svaret på din fråga och förslag på vidare åtgärderDu har en möjlighet att överklaga beslutet att inte ge dig prövningstillstånd.Men då krävs det att du beviljas prövningstillstånd även i högsta förvaltningsdomstolen. Mitt råd till dig är att du i ditt eventuella överklagande utförligt beskriver vad du tycker är fel i beslutet från kammarrätten och överklagar igen!För att se det bakomliggande resonemanget och ett utförligare svar får du gärna läsa vidare nedan!Är det så att du vill ha mer hjälp i ditt ärende får du gärna vända dig till info@lawline.se för vidare vägledning!Bakomliggande resonemangFör mål som tas upp i förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen finns de relevanta reglerna om handläggningen av ditt ärende samlade i förvaltningsprocesslagen (FPL). Specifikt när det gäller att överklaga en förvaltningsrätts beslut krävs det att kammarrätten meddelar prövningstillstånd för detta, annars står förvaltningsrättens dom fast precis som du också säger.De anledningar som finns för kammarrätten att bevilja prövningstillstånd finns i 34 a § FPL där det framgår att prövningstillstånd kan meddelas av ett antal olika skäl. I ditt fall har kammarrätten alltså kommit fram till att ingen av dessa grunder föreligger och därav genom ett beslut inte beviljat prövningstillstånd.I nedanstående resonemang kommer jag att kalla prövningstillstånd i kammarrätten för prövningstillstånd 1 och det prövningstillstånd som du behöver för att få saken överprövad i högsta förvaltningsdomstolen för prövningstillstånd 2.För att högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp ditt ärende krävs prövningstillstånd 2 (35 § FPL). Möjligheterna för att du ska få prövningstillstånd 2 framgår i 36 § FPL och är:att rättsläget är oklart och att högsta förvaltningsdomstolen beviljar så kallad prejudikatdispens - detta sker dock sällan.eller att kammarrätten har begått grova fel när de nekat dig prövningstillstånd 1.Dessa två möjligheter är färre än de som finns för att få prövningstillstånd 1 och kallas för prejudikatdispens (nummer 1) och extraordinär dispens (nummer 2).Med andra ord finns det en teoretisk möjlighet för dig att överklaga beslutet från kammarrätten enligt 35 § FPL. Detta förutsätter dock att prövningstillstånd 2 beviljas enligt 36 § FPL, huruvida detta kommer att ske eller hur goda dina chanser är kan jag tyvärr inte ta ställning till utan mer information, men om du vill ha mer hjälp i ditt ärende kan du vända dig till våra andra tjänster på Lawline genom att kontakta info@lawline.se.

Vad innebär "tidsspillan"?

2021-11-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. I ett beslut från tingsrätten i ett mål nämns att advokaten ska få en viss summa pengar för "tidsspillan". Vad innebär det?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En advokat, i synnerhet om denne är offentlig försvarare, har en lagstadgad rätt till ersättning för utfört arbete, tidsspillan och utlägg. (21 kap. 10 § rättegångsbalken) Med tidsspillan avses sådan tid då advokaten inte kan utföra något arbete trots att dennes arbetstid tas i anspråk. Oftast handlar det om restid och väntetid. Exempelvis uppkommer viss tidsspillan när advokaten ska ta sig till och från en domstol där advokaten ska närvara vid en förhandling eller ett häkte där advokaten ska besöka sin klient. Tidsspillan avser i dessa situationer alltså tiden som advokaten lägger på att resa till och från domstolen eller häktet samt eventuell väntetid medan hen är där.Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vad avses med reformatio in pejus? Är principen meningslös? Kritik anslutningsöverklagan.

2021-11-16 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga ang överklagan och straffJag läser att enligt 51 kap. 25 § rättegångsbalken får hovrätten vid en överklagan inte döma till en strängare brottspåföljd än den som tingsrätten har dömt ut (principen om reformatio in pejus) samtidigt läser jag att detta inte gäller om åklagare också väljer att överklaga som svar på den tilltalades överklagan.Vad gäller?Om det är så att det inte gäller om åklagaren också överklagar är det ju en helt meningslös princip ( åklagaren överklagar alltid som svar på den tilltalades överklagan och då är det helt öppet för hovrätten att sätta vilket straff de vill…)Tack så mycket
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad gäller?Reformatio in pejus gäller om det bara är den tilltalade som har överklagat domen. Om åklagaren överklagat en dom får domstolen döma till en mer ingripande påföljd. Detta gäller även om åklagaren överklagat som svar på den tilltalades överklagan. Är principen meningslös?Åklagaren överklagar inte alltid när tilltalad gör det. Åklagaren kan istället bestrida en ändring av domen om han eller hon anser den vara skälig som den är. I detta fall ska reformatio in pejus tillämpas, eftersom ett bestridande av en ändring inte räknas som en överklagan från åklagarens sida. Om en åklagare har överklagat som svar på den tilltalades överklagan, får den tilltalade ångra sin överklagan om han eller hon önskar, (NJA II 1943 s. 1, s. 627 och s. 656).Åklagaren kan överklaga som svar på den tilltalades överklagan inom en vecka från då tidsfristen för parternas självständiga rätt till överklagan löpt ut, se 51 kap. 2 § rättegångsbalken (rb). Den här bestämmelsen kan anses problematisk. Åklagaren har ju haft tid på sig innan, se 51 kap. 1 § rb. Åklagaren vet dessutom alltid att möjligheten till en ändring av domen (vilket borde legat i åklagarens intresse även innan han eller hon fick reda på den tilltalades vilja) riskerar att försvinna när tidsfristen för rätten till självständig överklagan löper ut. Man kan undra vilket motiv som ligger bakom åklagarens överklagan i det senare skedet. Även om den tilltalade får ångra sin överklagan efter åklagarens "svarsöverklagan", kan åklagaren utnyttja sin vetskap om att ett överklagande som svar på den tilltalades överklagan (istället för ett bestridande av ändring - som hade förmedlat samma inställning hos åklagaren som han/hon i det tidigare skedet var villig att ha), kan skrämma den tilltalade till att göra just detta för att inte riskera en mer ingripande påföljd. 51 kap. 2 § i rättegångsbalken kan med andra ord anses vara en strategibestämmelse till åklagarens fördel. Den kan anses äventyra tillvaratagandet av reformatio in pejus (51 kap. 25 § rb).Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

RÄTTSPROCESS

2021-11-11 i Domstol
FRÅGA |Hejsan! Kan man bli dömd innan domstolen har tagit ett beslut?
Fatma Nasser Ali |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga framgår inte vilket rättsområde du syftar på. Jag kommer utgå från att du syftar på hur det fungerar i ett brottmål. Var och en ska, vid prövningen av civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag ( 2 kap. 11 § 2 st. regeringsformen, artikel 6 i Europakonventionen ). Det innebär att det är omöjligt att bli dömd innan domstolen tagit ett beslut.Nedan finner du processen för hur det går till när en domstol ska ta ett beslut.ÅtalÅtal ska väckas om det finns tillräckligt med bevis som visar att ett brott har begåtts och att en gärningsperson kan knytas till brottet. Åtal innebär att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller information om vilket brott det handlar om, vem som misstänks för brottet sam vilken bevisning åklagaren har.För att ett åtal ska kunna väckas måste bevisningen vara tillräckligt stark. Det kan hända att åtal inte väcks, trots att ett brott har begåtts, för att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom.Rättegång och domBrottmål behandlas i de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Domstolen avgör målet efter att både den misstänkte och åklagaren muntligt fått presentera sina yrkanden vid rättegången, detta kallas även för huvudförhandlingen. Även brottsoffret kan höras under förhandlingen. Finns det vittnen, hålls förhör med dem. När alla förhör är klara sammanfattar åklagare och försvarsadvokat vad som sagts under rättegången. De redovisar även argument för och emot den tilltalades (gärningspersonens) skuld. Om den misstänkte bedöms vara skyldig till brott bestämmer domstolen därefter vilken påföljd (straff) som ska utdömas.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ersättning för beslagtaget fordon?

2021-11-08 i Förundersökning
FRÅGA |Om polisen har beslagtagit mitt fordon kan jag få ersättning
Ibrahim Halwachi |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av din fråga framgår inte omständigheter som ger mig en tydligare bild av situationen, därför utgår jag ifrån att polisen beslagtagit din bil på grund av en brottsutredning. BeslagJag kommer alltså att utgå från att beslaget skett till följd av en brottsutredning. Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott får tas i beslut enligt 27 kap. 1 § Rättegångsbalken. För att beslagta sådant som kan tas i beslag får det beslutas om husrannsakan om det finns anledning att anta att det begåtts brott på vilket fängelse kan följa enligt 28 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det sagda innebär att polisen haft/har rätt att beslagta ditt fordon om den kan antas ha betydelse för utredning om brott, och det kan därför i sig inte leda till ersättning. Däremot har det förekommit skadeståndsanspråk mot staten för felaktig hantering av en beslagtagen personbil, vilket jag kommer diskutera nedan.JK 405-98-40I rättsfallet riktades skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till ett ifrågasatt felaktigt beslag av en personbil. Advokaten menade att staten skall ersätta bland annat ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten ansvarar för (3 kap. 2 § p. 1 skadeståndslagen). I fallet bedömdes att målsägandet fått tillbaka sin bil cirka sex veckor senare än vad som bort ha varit fallet. Målsäganden yrkade därför så kallad ''stilleståndsersättning'', det vill säga skadestånd som utgår till ägaren av ett skadat fordon för förlust eller annan olägenhet genom avsaknad av fordonet under tid som går åt för reparation eller nyanskaffning. Sammanfattningsvis blev staten skyldiga att ersätta målsäganden för felaktig hantering av beslaget med 1000 kr (notera att detta skedde 1995).Bedömning och tipsHuvudregeln är alltså att polisen har rätt att beslagta ditt fordon om det kan antas ha betydelse för brott, och det kan i sig inte leda till ersättning. Däremot finns möjlighet till ersättning om det skett felaktigt beslag utifrån JK 405-98-40. Av din fråga framgår inte tillräckliga omständigheter för att jag skall kunna göra en mer övergripande bedömning av ditt fall, mitt tips är därför att återkomma med fler omständigheter såsom exempelvis varför beslaget skett, hur länge beslaget skett och huruvida du lidit någon ekonomisk skada av detta beslag.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar