Vad kan rätten ge för påföljd för olaga hot och skadegörelse?

2021-05-13 i Påföljder
FRÅGA |Jag är vilkorligt frigiven för rån och har endast misshandel och narkotikabrott i mitt belastningsregister men är nu misstänkt för skadergörelse och olaga hot, vad kan de ge mig för påföljder?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Person som förstör eller skadar egendom, till nackdel för någon annans rätt till den egendomen döms för skadegörelse till fängelse i högst två år (12 kap. 1 § Brottsbalken, BrB). "Förstör" innebär att man på något sätt ändrar saken t.ex genom att ta isär den. För ansvar för skadegörelse krävs uppsåt, att man gjort det med avsikt, men inte att brottet skett förstörelselusta eller i skadesyfte.Även om fängelse ingår i straffbestämmelsen, bestäms påföljden normalt sätt till böter, detta genom praxis (NJA 2000 s. 432).Person som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § BrB).Vad gäller för digDomstolen mäter straffvärdet av gärningen genom kap. 29 BrB. Tar vi skadegörelse som exempel, är spannet någonstans upp till två år. Utöver straffvärden ska rätten vid straffmätningen, i skärpande riktning ta hänsyn till om de tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Vid bedömningen ska rätten särskilt beakta vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brottet samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade (29 kap. 4 § BrB).Om en person som är villkorligt frigiven begår nya brott under prövotiden kan den återstående strafftiden förklaras förverkad. Detta betyder att personen, förutom det straff som det nya brottet lett till (olaga hot samt skadegörelse), måste avtjäna även den återstående strafftiden för det brott som han eller hon blivit villkorligt frigiven från.För mig är det svårt att veta vad rätten kommer att döma (ifall du faktiskt blir dömd), men att du tidigare blivit dömd för brott samt att du är villkorligt frivigen är omständighet som talar för en skärpande riktning.Om du har fler frågor kan du höra av dig via info@lawline.seVänligen,

Vad blir brottspåföljden vid erkännande av brott?

2021-04-28 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det gör någon skillnad om man självmant går och erkänner till att ha dödat någon och i såna fall om det gör någon skillnad för straffet om man dödade för att man blev övertalad till det? Vad blir man skyldig till då? Kan man häktas om man går och erkänner till dödandet? Tack på förhand!
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör straffrätt, närmare bestämt påföljd och regleras således i brottsbalken (1962:700) (BrB) I 30 kap. 4 § BrB följer att vid val av påföljd ska domstolen fästa särskild vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Omständigheter som man talar om återfinns i 29 kap. 5 § BrB som förklarar att vid straffmätningen ska rätten utöver brottets straffvärde även beakta. För din del blir punkten fem aktuell; om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Vad menas då med väsentlig betydelse?I förarbetena anges det exempelvis att en tilltalad lämnat uppgifter om kontakter som han eller hon har haft, pekat ut personer som kunnat lämna upplysningar om olika förhållanden eller anvisat platser av betydelse för utredningen av brottet (prop. 2014/15:37 s. 38)Övertalad till brott?En person kan dömas för stämpling till brott när denne försöker anstifta någon annan att begå ett brott. För att dömas till anstiftan behöver det vara straffbelagt för respektive brott. För mord återfinns stämpling till brott i 3 kap. 11 § BrB. Detta gäller just personen som lyckats övertala personen att begå brott, men personen inte fullbordade brottet. Beträffande anstiftan döms personen som inte kan ses som gärningsmannen, men som förmått annan till utförandet. Här ska brottet faktiskt ha fullbordats, alltså mordet ska ha skett (23 kap. 4 § st. 2 BrB). Grund för häktning?Har man erkänt till ett brott kan man komma att gripas av polis. Gripandet av en misstänkt person ska anmälas till åklagare. Efter förhör med polis är det åklagaren som beslutar om personen ska anhållas eller om denne ska försättas på fri fot.Vänligen,

Vad bedöms som grovt koppleri?

2021-01-28 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Räknas det alltid som grovt koppleri om någon med svår psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning blir utsatt?
Natalin Kabro |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör sig om straffrätt, i synnerhet sexualbrott, och regleras i Brottsbalken (BrB).Den som främjar eller på otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, dömds för koppleri (6 kap. § 12 st. 1 BrB). Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning, eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan (6 kap. § 12 st. 3 BrB). Som exempel på när koppleribrott kan bedömas som grovt, anses det i förarbetena vara människohandelsliknande situationer där en person i Sverige genom kontakter utomlands organiserar att flera kvinnor förs till Sverige just i syfte att utnyttjas för prostitution. I fall där handlingen "medfört betydande vinning" innebär detta att vinningens omfattning i sig kan utgöra ett skäl för att brottet ska anses såsom grovt. Det är dock viktigt att påpeka att det förutsätter att det rör sig om väldigt höga belopp pengar.Vad som gäller för digJag kan inte med säkerhet ta ställning till om koppleri betraktas såsom grovt om någon med svår psykisk sjukdom blivit utsatt i den aktuella situationen, detta eftersom jag inte tagit del av samtliga omständigheter. Dock kan omständigheten att fler utsatts och samtidigt lider av svår psykisk sjukdom möjligen rymma inom "hänsynslöst utnyttjande av annan" som uttrycks i just (6 kap. § 12 st. 3 BrB). (29 kap § 2 BrB) Utöver detta, ska man vid bedömningen av straffvärdet av det aktuella brottet, samt vid sidan av vad som gäller särskilt för koppleribrott särskilt beakta om man visat stor hänsynslöshet.Utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig.Utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat särskilt förtroende.Begått brottet för att kränka barns trygghet.Alla dessa situationer är försvårande omständigheter till nackdel för den tilltalade. En försvårande omständighet är den grund som en domstol kan tillämpa vid utdömandet av ett högre straff än för ett brott av normalgraden. Vänligen,

Vilken säkerhetsklass kommer straffet avtjänas i?

2021-04-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag fick ett fängelse straff på 1 år 3 månader för frihetsberövande det betyder att jag sitter 2/3 av mitt straff. Vilket betyder 10 månader och har redan suttit 2 månader 20 dagar. Min fråga är i vilken säkerhetsklass kommer jag att avtjäna straffet? Mina 7 månader 10 dagar ? Tack i förhand
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förmågan att inte rymma samt huruvida det har förelegat fritagningsförsök avgör vilken säkerhetsklass en anstalt har, inte i hur många månader man avtjänar sitt straff. Det betyder att varje klient bedöms individuellt för att den ska hamna på rätt anstalt.Säkerhetsklass 1Denna klass är den högsta säkerhetsklassen med slutna anstalter. Anstalter i säkerhetsklass 1 utrustas för att klara mycket riskfyllda intagna. De är speciellt anpassade för intagna som Kriminalvården anser har en särskilt hög risk för rymning eller fritagning.Säkerhetsklass 2Dessa anstalter har lägre säkerhetsnivå eftersom risken för rymning/fritagning är mindre. Anstalter inom denna kategori kan ha olika former av övervakning samt kontroll. Säkerhetsklass 3Anstalterna i denna säkerhetsklass saknar egentliga rymningshinder.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Vad blir följderna av att ha samlag med person under 15 år?

2021-02-01 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |HejDet är en tjej som anmält min bror för våldtäkt.Tjejen är 14 år gammal. Dom bägge hade kommit överens att bägge vill ha sex o sen ångrar hon. Det är inte första gången hon gör det, hon har gjort så med flera killar som hon anmält om våldtäkten även fast ingen av dom har våldtagit henne. Många har vittne som backar upp för min bror. Men vad tror du rätten kommer besluta? Min bror har aldrig hamnat häkte.
Natalin Kabro |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör sig om sexualbrott, och regleras därför i brottsbalken (BrB).Enligt svensk rätt blir man s.k. byxmyndig när man fyllt 15 år. Person som genomför ett samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, begår våldtäkt mot barn, detta uttrycks i 6 kap. § 4 BrB.Paragrafen är en skyddsregel som ska skydda barn under 15 år från att bli sexuellt utnyttjade av äldre personer. Dock är det viktigt att nämna att det föreligger försvårande och förmildrande omständigheter. En typiskt förmildrande omständighet anses vara om det rör sig om ett par som ligger väldigt nära i åldern, exempelvis 14 och 15 år. En försvårande omständighet är om fler förgripit sig på barnet, eller om gärningsmannen som är över 15 år bland annat använt våld och/eller visat särskild hänsynslöshet. I situationen där bägge parter är under 15 år, föreligger inget hinder mot samlag i lag, detta eftersom båda anses vara barn och ännu inte straffmyndiga; de har en likvärdig ställning.Vad som gäller för digSammanfattningsvis, så är det svårt att ta ställning till vad rätten kommer att besluta. Dels för att jag inte vet hur gammal din bror är, och dels för att jag inte tagit del av samtliga omständigheter i det aktuella fallet. Rättens beslut beror mycket på hur gammal din bror är (åldersskillnaden), vad som utfästs, skillnaden i utveckling mellan personerna och om samlaget varit helt frivilligt. Sedan framgår det inte om tjejen gjort en anmälan, detta är ett krav för att en rättegång ska kunna ske överhuvudtaget. Vänligen,