Har jag rätt till ersättning på grund av min astma?

2020-06-02 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej. jag har gått en 3 årig utbildning för personbilsmekaniker i gymnasiet mellan 2013-2016. Fick veta nån gång runt 2010 att jag har astma (Några år innan jag påbörjade personbils linjen)Nu när den studien är slutförd och jag jobbat i 3-4 år får jag bekräftat att jag ej är tjänstbar som personbilsmekaniker p.g.a min astma. Jag får jobba som personbilsmekaniker men jag får inte utsättas för isocyanater. Varken jobba själv med uppgifter som innefattar detta eller vara i samma lokal som kolleger gör detta. Det innebär att jag kommer vara väldigt oattraktiv på arbetsmarknaden. Jag känner mig i grund och botten blåst från skolan då det här i värsta fall kommer innebära att jag tvingas skola om mig till något helt annat. Så min fråga är väll kortfattat om det finns nån typ av hjälp eller ersättning för detta att hämta på något sätt. Offrade även en fotbolls gymnasie utbildning jag kom in på p.g.a det ej gick att kombinera personbils linjen med fotbollen. Är i vilket fall rätt less/orolig p.g.a detta och vet inte vart jag ska vända mig
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du konstaterats lida av astma, innebärande att du inte kan arbeta med det du utbildat dig till på gymnasiet. Då du inte kan arbeta med det du utbildat dig till undrar du om du kan få någon hjälp eller ersättning.Den möjlighet du har till, att i vissa fall, erhålla ersättning är om du har en sjukförsäkring. En förutsättning för att du ska ha möjlighet till ersättning via din försäkring är att den tecknades innan allergin upptäcktes. För att du ska ha möjlighet till ersättning vid astma krävs att astman är allvarlig och räknas som medicinsk invaliditet. I ditt fall finns det dessvärre en risk att din möjlighet att få ersättning är preskriberad. Preskription innebär att det inte längre är möjligt att begära ersättning. Enligt gällande regler är preskriptionstiden tio år från tidpunkten när det förhållande som enligt försäkringsavtalet berättigar till skydd inträffade (7 kap. 4 § försäkringsavtalslagen). Då du diagnostiserats med astma innan den 1 januari 2015 gäller dessvärre andra regler. Enligt äldre regler måste skadeanmälan till försäkringsbolaget ske inom tre år. För din del innebär det att du skulle gjort en skadeanmälan senast år 2013.Om du gjort en anmälan i tid är det eventuellt möjligt att du kan ha rätt till ersättning från ditt försäkringsbolag, beroende på hur illa din astma är. Har det inte gjorts någon skadeanmälan är dina möjligheter till ersättning dessvärre preskriberade. Min rekommendation är att du kontaktar dig försäkringsbolag och för en dialog med bolaget. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När börjar preskriptionstiden för ansvarsförsäkring löpa?

2020-05-29 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Jag köpte en kapitalförsäkring 2010-03-31 för 114.000 kr, Den visade sig värdelös och orsakad av vårdslös rådgivning.2013-8-25 begärde jag ersättning från försäkringsbolagets ansvarsförsäkring. Den avisades eftersom den enligt försökringbolaget inte omfattade vårdslös rådgivning. En dom i Högsta domstolen och i EU-domstol 2019 slog dock fast att ansvarsförsökringen även gällde för vårdslös rådgivning. Vid en ny begäran om ersättning hos försäkringsbolaget 2020-05-22 avisades min begäran på nytt eftersom som preskriptionstiden gått ut. Enligt min uppfattning borde ansvarsförsäkringen räknas från den dagen jag förde talan hos försökringsbolaget (2013) eller från det året 2019) som EU-domstolen faställde att ansvarsfärsäkringen även gällde för vårdslös rådgivning. Vad är det som gäller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om preskription av försäkring framkommer av försäkringsavtalslagen (FAL). Enligt nu gällande regler ska den som vill ha försäkringsersättning väcka talan inom tio år från tidpunkten när det förhållande som berättigar till sådant skydd inträdde (7 kap. 4 § första stycket FAL). För skador som inträffat före den 1 januari 2015 gäller dock andra regler, vilket aktualiseras i ditt fall. Enligt FAL:s tidigare bestämmelser var den som ville göra anspråk på ersättning tvungen att väcka talan inom tre år efter att ha fått kännedom om att anspråket kunde göras gällande. Enligt dåvarande regler fanns därefter en ytterligare frist om att väcka talan inom sex månader från att bolaget förklarat att det tagit slutlig ställning till anspråket.Att praxis år 2019 ändrats innebär dessvärre inte att någon ny preskriptionstid börjar löpa utan min bedömning, utifrån det du skriver i din fråga, är att din möjlighet att väcka talan för att få ersättning är preskriberad.För det fall att du vill att en jurist går igenom dina försäkringsvillkor och allting som har hänt kan givetvis en av våra jurister bistå dig. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Min bedömning är dock, utifrån det du redogjort för i din fråga, att din fordran tyvärr är preskriberad.Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli skadeståndsskyldig mot min arbetsgivare och är jag skyldig att ställa upp som vittne?

2020-04-16 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Jag arbetade för tre år sen som avdelningschef på ett företag. I min tjänst ingick bla att göra kalkyler och lämna offerter på jobb. På ett jobb visade det sig att jag hade glömt en post på ca 1 milj, hela jobbet var på 10 milj. Kan jag bli ekonomisk ansvarig som anställd som jag var då. Jag jobbar inte kvar på detta företaget men i samma veva som jag slutade blev företaget sålt till en konkurrent. Nu har jag fått veta att företaget som köpte upp vill stämma dom förra ägarna på pengar. Två frågor: Kan jag bli skadeståndsskyldig?Måste jag medverka eller vittna för någons del i detta?Tack på förhand.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå din fråga består av två delar; dels skadeståndsansvar för arbetstagare, dels vittensskyldigheten, kommer jag att besvara dessa var för sig.Huvudregeln är att arbetstagare inte är skadeståndsskyldigBestämmelser om arbetstagares skadeståndsansvar finns i 4 kap. 1 § skadeståndslagen. Bestämmelsen stadgar att "För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter". Bestämmelsen är aktuell i tre typfall; (1) när den skadelidande direkt kräver skadestånd från en arbetstagare i stället för att begära ersättning från arbetsgivaren, (2) där arbetstagaren skadar arbetsgivaren och (3) där arbetsgivaren till följd av principalansvaret (arbetsgivarens ansvar för arbetstagaren) ersatt en skada orsakad av arbetstagaren och som arbetsgivaren regressvis begär ersättning för. I ditt fall är det typfall 2 som är aktuellt, dvs där arbetstagaren skadar arbetsgivaren.Att det krävs synnerliga skäl är ett högt ställt krav och huvudregeln är att en arbetstagare som vållar en skada genom fel eller försummelse i tjänsten inte är ersättningsskyldig. Vad som ska utgöra synnerliga skäl är dock inte helt enkelt att besvara utan får avgöras i det enskilda fallet. Regeln innebär däremot ett betydande skydd för arbetstagaren mot skadeståndsansvar för skadevållande som sker i tjänsten. Enligt lagkommentarer till bestämmelsen går det inte att knyta rekvisitet synnerliga skäl direkt till det ansvarsgrundande beteendet, t.ex. på så sätt att grov vårdslöshet eller uppsåtligt skadevållande alltid ska anses innebära att synnerliga skäl föreligger. Praxis på området är mycket sparsam, vilket kan tala för att det är sällsynt att arbetstagare krävs på skadestånd från arbetsgivaren.Sammanfattningsvis finns det en möjlighet att kräva en arbetstagare på skadestånd. Kravet är dock högt ställt och min bedömning, utifrån det du beskrivit, är att det sannolikt inte föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl är ett högt ställt krav och uttrycker närmast en presumtion för att arbetstagaren ska gå fri från skadeståndsansvar.Det finns en vittnesplikt i svensk rättI Sverige råder allmän vittnesplikt vilket innebär att i princip alla kan bli skyldiga att inställa sig i domstol och avlägga vittnesmål under ed. Vittnesplikten framkommer uttryckligen av 36 kap. 1 § rättegångsbalken genom stadgandet "Var och en, som inte är part i målet, får höras som vittne". I 36 kap. 3 § rättegångsbalken finns vissa undantag från vittnesplikten (för t.ex. den som är gift med en part eller är släkt i rakt uppåt- eller nedstigande led). Den som kallas som vittne ska vid vite kallas att infinna sig (36 kap. 7 § rättegångsbalken). Det stadgade innebär att du kan bli tvungen att betala vite om du vägrar att komma till rätten. Det finns även i vissa fall möjlig till polishämtning av den som vägrar att inställa sig som vittne (36 kap. 20 § rättegångsbalken).Sammanfattningsvis är du skyldig att inställa dig och vittna om du blir kallad av domstolen.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan utländsk medborgare få ersättning för felaktigt frihetsberövande?

2019-12-29 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan en person som inte är bosatt i Sverige men som blev frihetsberövad i Sverige under 4 månaders period få ansöka om ersättning? Personen har då suttit med restriktioner dessutom.Personen blev dömd via tingsrätt men friad efter sin överklagan till hovrätten.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den lag som reglerar ersättning vid frihetsberövande är Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Lagen gäller ersättning från staten för skador som orsakas av frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1 §). Rätt till ersättning har den som varit häktad på grund av misstanke om brott bland annat om det meddelas frikännande dom (2 §). Lagen ställer således inget krav på att den häktade måste vara svensk medborgare.Enligt praxis utgår normalersättning vid frihetsberövande oavsett i vilket land personen är medborgare och oavsett på vems uppdrag frihetsberövandet sker.Som svar på din fråga innebär det att personen som varit frihetsberövad i Sverige, men inte är bosatt i landet, kan ha rätt till ersättning. För att ansöka om ersättning ska hen vända sig till Justitiekanslern. Vänligen,

Ska min container räknas som byggnad eller ej ur försäkringssynpunkt?

2020-06-01 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Vad anses som lösöre i en försäkringsfrågajag köpte en begagnad container för 6 månader sedan som jag inredde under vintern för att ha min såg och verktygunder renoveringen av utsidan av huset då insidan var klar men som tyvärr brann uppnu menar Länsförsäkringar att det var för stadigvarande bruk? trots att den endast sått uppallad 6 månaderVid besiktningen kallade man den för fast installation???Utdrag ur Mail konversationen "Eftersom du använder containern som verkstad och för stadigvarande bruk kan det inte ses ett lösöre utan ska försäkras som uthus inom fastigheten.Med hänvisning till detta kan vi därför inte lämna ersättning för din container.Trots att den endast varit på plats under 6 månader, köptes den 10 Augusti enl.kvittoStämmer detta ? eller behöver jag en jurist???
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga anser ditt försäkringsbolag att den container du ställt upp utanför din fastighet inte ska utgöra lösöre utan ska försäkras som ett uthus inom fastigheten. Anledningen därom är att försäkringsbolaget anser att du använder containern som verkstad och för stadigvarande bruk.Vad som gäller mellan dig och försäkringsbolaget är till största delen avgörande av vad som är angivet i försäkringsvillkoren mellan er. Nu vet jag inte exakt hur försäkringsvillkoren i ditt fall är utformade. En container kan räknas som en byggnad då det är fullt möjligt att ställa upp en container och för stadigvarande bruk använda den som en verkstad, uthus, friggebod eller liknande.Enligt 2 kap. 1 § jordabalken (JB) hör till fastighet byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Exakt vad som anses med stadigvarande bruk är inte helt enkelt att definiera. Man brukar dock säg att "installatörens" avsikt med att tillföra föremålet ska ha varit att föremålet ska vara där för mer permanent bruk. Viss ledning torde vara möjligt att ta från Skatteverkets allmänna råd om de allmänna grunderna för taxeringen och värdesättningen fr.o.m. 2020 års fastighetstaxering. I de allmänna råden anses med byggnad för stadigvarande bruk en byggnad som med någon grad av säkerhet kan bedömas stå på fastigheten minst fem år, eller byggnad som har stått på fastigheten mer än fem år. Sett utifrån sådan definition går det således att argumentera för att din container inte utgör en byggnad för stadigvarande bruk.Min rekommendation är att du anlitar en jurist som företräder dig. Juristen kan gå igenom det avslag du fått och se till dess motivering samt hjälpa dig att argumentera för din sak med försäkringsbolaget. Om du är intresserad av hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan försäkringsbolaget neka ersättning för bilolycka om de inte tror att försäkringstagaren är civilrättslig ägare och huvudsaklig brukare?

2020-04-21 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej, I mitten av mars var jag med om en bilolycka där jag krockade med ett träd vilket ledde till att bilen fick allvarliga skador. Ingen misstanke om brott enligt polisrapport. Bilen som krockades har ett värde på cirka 325.000kr. Bilen var registrerad på min pappa hos försäkringsbolaget. Även köpekontraktet står på min pappa. Lånet för att finansiera bilen står däremot på mig, detta eftersom min pappa är sjukpensionär och bilen köptes in för att brukas av familjen. Vi bor i samma hus och delar alla utlägg i bostaden. Vi har även ett familjeägt företag vilket innebär att vi alla "delar" pengar. Kan även tillägga att jag är över 25 år gammal och var det även när försäkringen tecknades. Försäkringsbolaget anser att jag är civilrättslig ägare av bilen och huvudsaklig brukare - detta trots att min pappa står på både försäkring och köpekontrakt. Har även förklarat att min pappa använder fordonet mest och att bilen är finansierad med familjens pengar. De tror inte mig och vägrar betala ut ersättning för bilen. Vem har rätt i detta? Har de rätt att neka ersättning för skadan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du framfört ett fordon och varit med om en bilolycka. Bilen var vid olyckstillfället försäkrad av din pappa. Även köpekontraktet står på din pappa. Lånet för att finansiera bilen står däremot på dig. Försäkringsbolaget nekar nu utbetalning av försäkring då du anses som civilrättslig ägare till bilen och huvudsaklig brukare. Du har förklarat att din pappa använder fordonet mest och att bilen är finansierad med familjens pengar. Du undrar nu vem som har rätt och om försäkringsbolaget har rätt att neka ersättning för skadan.I ert fall är försäkringsvillkoren styrande och jag vet inte exakt hur dessa är utformade. Vanligen brukar det dock stå att försäkringen bara gäller för den som faktiskt (civilrättsligt) äger bilen. Ägare till bilen är den som verkligen äger fordonet och har ett intresse av att försäkra det. Den civilrättslige ägaren är den som drabbas ekonomiskt vid en skada och kan bestämma om fordonet till exempel ska säljas. Den civilrättslige ägaren behöver inte vara densamma som står antecknad i fordonsregistret. Detta innebär att det inte är tillräckligt att vara ägare på papperet för att få ersättning om det inträffar en skada. Detta brukar aktualiseras t.ex. när en förälder registrerar sig på en bil och försäkrar den, trots att det är dess barn som egentligen äger och brukar den. I de flesta försäkringsvillkor framgår också att försäkringstagaren dessutom ska vara den huvudsakliga brukaren av bilen. Dock brukar försäkringen täcka även fall då make/maka, partner eller sambo till ägaren använder bilen om de är folkbokförda på samma adress.Det är den som kräver ersättning från försäkringsbolaget (din pappa) som har bevisbördan för att han faktiskt är civilrättslig ägare av bilen och även är huvudsaklig brukare. I ert fall talar det emot att din pappa är civilrättslig ägare till bilen eftersom det är du som står för lånet som finansierar den. För att ha rätt till ersättning måste din pappa visa att han är civilrättslig ägare och även är huvudsaklig brukare. Bevisning som exempelvis kan åberopas är att visa att han betalt för bilen (trots att lånet står på dig), att han betalar kostnader för bensin, reparationer, vägskatt m.m.Som svar på din fråga har försäkringsbolaget rätt att neka din pappa ersättning om din pappa inte är civilrättslig ägare och huvudsaklig brukare. Eftersom det är din pappa som begär ersättning är det han som har bevisbördan för att han uppfyller kraven.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon, onsdagen den 22 april, klockan 9.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har en agent för försäljning av byggsats för de fel en entreprenör gör?

2020-02-26 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |HejJag har haft säljaren / agenten att ordna generalentreprenad , har säljaren /agenten något ansvar vilken entreprenör har ger mej för att uppföra mitt hus , i mitt fall så har jag haft enorma problem under byggtiden och även efter , senast kom det fram att entreprenören ej var GVK auktoriserad och ändå utfört våtutrymmen med följd att vid 2 års besiktningen kom detta fram samt entreprenören tar ej ansvar och rättar till felen , till saken -har säljaren /agenten som sålde huset till oss och ordna fram denna entreprenör åt oss " något ansvar "
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du och din fru år 2016 besökt en agent/säljare för hus i byggsats. Agenten erbjuder sig att föreslå ett företag för generalentreprenad och att upprätta de dokument och kontrakt som behövs för ändamålet. Den valda entreprenören drar sig ur innan ni tecknat kontrakt och agenten föreslår annan entreprenör. Ni träffas och skriver dels på köpeavtal för byggsatsen (med agenten), dels ingår ni ett avtal om generalentreprenad med ett byggföretag (entreprenören). Agenten går igenom kontraktet med er men det undertecknas av byggföretaget och er. När entreprenadkontraktet (ABS 09) väl är undertecknat visar det sig att agenten gjort sitt och att allt ansvar, kommunikation m.m. vilar på byggföretaget (entreprenören) och er (kund/beställare). Agenten är inte längre behjälplig. Då det uppstått komplikationer mellan er och entreprenören undrar du nu vilket ansvar agenten har i det hela.Vad är generalentreprenad?Generalentreprenad är en av de så kallade upphandlingsformerna inom entreprenad. Generalentreprenad innebär att en enda entreprenör har ett direkt avtalsförhållande till beställaren (er). Det är en entreprenad som innebär att generalentreprenören samordnar ett antal underliggande delentreprenader.I en generalentreprenad handlar ni upp en entreprenör (generalentreprenören) som sedan i sin tur handlar upp ett antal underentreprenörer. Er kontroll blir därmed mindre (eftersom ni inte sköter all upphandling själv). Generalentreprenad är den vanligaste formen av utförandeentreprenad. Avtalet baseras på färdiga bygghandlingar som kan justeras för att ta i beaktning vad som anges i entreprenörens anbud. När avtalet är undertecknat blir det kostnadstillägg eller avdrag för alla ändringar som sedan tillkommer eller avgår. Därför måste man som beställare hålla reda på vad som ingår och inte ingår i kontraktet, liksom på vilka ändringar som sker och varför, och som därför alltid ska dokumenteras. Rent juridiskt är du/ni att anse som byggherre medan generalentreprenören ses som beställare av underentrepenörerna.Vem har ansvaret?I ditt/ert fall är det något oklart vilken form av entreprenad det rör sig om (då begreppen blandas något i den komplettering du sänt per e-post). Det är dock egalt exakt vilken entreprenadform det rör sig om då din fråga avser agentens ansvar.Vem som har ansvar är helt beroende av vem som ingått avtal med vem. I en totalentreprenad har byggföretaget (totalentreprenören) helhetsansvaret för projektet gentemot sin beställare (byggherren, ni) medan underentreprenören har totalentreprenören som sin beställare och ansvarar mot den. I en utförandeentreprenad i form av en generalentreprenad har generalentreprenören ansvar mot byggherren för genomförandet under byggskedet, medan byggherren har ansvar för att ta fram ritningar och andra bygghandlingar samt för att samordna projektörernas arbeten.I ert fall har ni inget avtal med agenten avseende entreprenaden. Med agenten har ni ingått ett avtal avseende byggsatsen för villan. För fel i den går det att vända sig mot agenten och det företag den företräder. Utifrån hur du ställt din fråga har agenten däremot inte något ansvar när det gäller entreprenaden. Agenten har gett förslag på entreprenörer, däremot har ni varit fria att själva välja en entreprenör. Kontraktet har efter genomgång undertecknats av er och entreprenören. Agenten är således inte avtalspart vad gäller entreprenaden och inte den ni kan vända er till med anspråk. Den ni ska vända er mot för eventuella skadeståndsanspråk är entreprenören.Om ni önskar ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. En av våra jurister kan gå igenom de avtal ni ingått och även hjälpa er att begära skadestånd av entreprenören i det fall det är aktuellt. Om så är intressant nås jag för begäran om kostnadsförslag och vidare kontakt på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad blir min självrisk vid skada på annans bil om jag saknar giltigt körkort?

2019-12-17 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Hej! Jag är svensk, har bott i Australien i 15 år och tog där körkort. Har de sista 20 månaderna bott i Sverige och kört här. Jag orsakade en mycket lätt skada på grannens bil vid parkering. Grannen påpekade när hon såg mitt körkort att den inte var giltig om jag bort i över ett år i Sverige. Jag har inbokat min uppkörning senare i februari. Kan mitt försäkringsbolag tvinga mig att stå för kostnaderna? Kan försäkringsbolaget anmäla mig och jag bli fälld för olovlig körning? Om så är fallet föredrar jag att betala ur egen ficka och låta bilen stå tills vidare.Tacksam för svar.MvhEva Svensson
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du orsakat en mindre skada på din grannes bil (däremot inte på din egen), varför det är trafikförsäkringen som ska täcka skadorna. Trafikförsäkringen ersätter inte skador som du själv orsakar på ditt fordon eller på egendom som du har med dig i fordonet. Krockar du till exempel med en annan bil kan du få ersättning från det fordonets trafikförsäkring, men bara om det var den andra förarens fel. Då kan du också få ersättning för skador på saker som du transporterat i ditt fordon. Om det var ditt fel att olyckan inträffade får du ingen ersättning alls från trafikförsäkringen, varken för skador på ditt fordon eller på sakerna i det. Däremot ersätter din trafikförsäkring skadorna på motpartens fordon, samt skador som ditt fordon orsakar på annans egendom.Exakt vad din självrisk är framkommer av ditt försäkringsbesked. I regel försöker försäkringsbolagen hålla självrisken för trafikförsäkring lång (omkring 1.000 kronor). Det finns inte en risk i sig att du får stå för alla skador, däremot kan du räkna med att du får en förhöjd självrisk eftersom du kört bilen utan giltigt körkort. Försäkringsbolagen får som högst begära, och begär därför i regel, en självrisk som motsvarar 1/10 prisbasbelopp om bilen framförts utan giltigt körkort eller om föraren varit berusad (21 § andra stycket trafikskadelagen). Prisbasbeloppet för 2019 är 46.500 kronor vilket innebär att du kan räkna med en förhöjd självrisk om 4.650 kronor.Såvitt jag kan finna har försäkringsbolaget ingen anmälningsskyldighet till polisen att du saknar körkort. Däremot kan jag inte heller finna att det finns något förbud mot det. Det kan således göras en polisanmälan, likväl som att din granne kan göra en polisanmälan. Om det sker en polisanmälan finns det en risk att du fälls för olovlig körning då du kört bil med ett ogiltigt körkort.Som svar på din fråga kan försäkringsbolaget inte begära betalt för hela kostnaden för skadan. Försäkringsbolaget kan som högst kräva åter 1/10 prisbasbelopp genom en förhöjd självrisk, motsvarande 4.650 kronor. Det finns ingen skyldighet att anmäla att du framfört bilen utan körkort, om så dock sker riskerar du att dömas för olovlig körning.Du får helt enkelt göra en kalkyl avseende vad som blir billigast för dig. Kostar parkeringsskadan mindre än 4.650 kronor att åtgärda kan det ju finnas skäl att betala den direkt själv för att inte blanda in försäkringsbolaget. Kostar det mer kan du låta försäkringsbolaget stå för det, med den risk det kan finnas att det kommer till polisens kännedom. Dock får beaktas att en polisanmälan om olovlig körning likväl kan ske av din granne.Hoppas du fick ett svar som gav dig klarhet i det du undrade över. För det fall att något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,