Kan butikspersonal kräva att man visar upp innehållet i sin väska?

2020-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!ICA-butiken (där jag är stamkund sedan 15 år) kräver nu att samtliga kunder skall visa upp medhavd väska, ryggsäck, kasse eller påse. De säger att de har stora problem med stölder. De säger att det inte är något personligt att jag måste öppna min ryggsäck och visa att jag inte har stulit något i butiken. Jag anser att det är mycket personligt att tvingas visa att min ryggsäck är tom. Jag hävdar att de inte har rätt att kräva att få titta om jag har något i min ryggsäck. Enligt vad jag har lärt mig så krävs det beslut om husrannsakan för att tvinga mig att visa innehållet i min tomma ryggsäck. Till saken hör att jag är en ärlig människa som inte har stulit eller snattat något (med undantag för en glass för 60 år sedan).Tacksam för svar så jag vet om jag har rätt när jag vägrar att visa innehållet i min ryggsäck.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att gå igenom någons väska eller ryggsäck räknas som kroppsvisitation, och regleras i rättegångsbalkens (RB) 28 kap. 11 § 3 st. Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar och reglerar fri- och rättigheter, stadgar i 2 kap. 6 § att var och en är skyddad mot kroppsvisitation. Däremot finns det undantag från denna rättighet, vilket återfinns i RB 28 kap. 11 §.När och hur kroppsvisitation är tillåten:RB 28 kap. 11 § säger att en kroppsvisitation endast får göras av en polisman, samt att det måste finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden är fängelse (exempelvis vid stöld). Kroppsvisitation får endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, och då för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. Skälig misstanke innebär att det måste finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet. I en butik skulle det till exempel vara om någon i personalen har sett en kund stoppa något i sin väska.Får butikspersonal gå igenom en privatpersons väska?Butikspersonal har därmed ingen laglig grund för att gå igenom en kunds väska utan att denne godkänner detta. Personalen måste fråga kunden om den kan tömma och visa upp väskan, men de får alltså inte titta själva utan att kunden samtycker till detta. En kund har därmed rätt att säga nej om butikspersonalen frågar, men personalen har i så fall rätt att tillkalla polis om de misstänker att ett brott har begåtts.Sammanfattning:Du har alltså rätt att vägra visa upp innehållet i din ryggsäck när du handlar i butiken. Personalen har dock rätt att tillkalla polis om de misstänker att du har stulit något från deras butik.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man neka drogtest?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Kan man neka till drogtest om man blir stoppad av polis när man är ute och går
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skydd mot kroppsliga ingreppDet är en grundlagsskyddad rättighet att inte utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kapitlet 6 § regeringsformen). Denna rättighet är dock inte absolut, utan får begränsas genom lag (2 kapitlet 20 § regeringsformen). En av dessa begränsningar är reglerna om kroppsbesiktning vid misstanke om brott. Undantag för skyddet mot kroppsliga ingreppDrogtest, genom att lämna blod eller urin räknas som kroppsbesiktning, ett typ av tvångsmedel som polisen får använda sig av (28 kapitlet 12 § rättegångsbalken). För att polisen ska få begära ett test av dessa slag krävs det "skälig misstanke" för ett brott som har fängelse i straffskalan. Det finns förstås många olika brott som har fängelse i straffskalan, men här omfattas såklart bruk av narkotika och försäljning av narkotika (1 § narkotikastrafflagen). Skälig misstanke är ett lågt ställt krav som innebär att det ska finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att en brottslig handling har begåtts. Om man är ute och går och polisen tycker att man uppvisar ett beteende som framstår som att man är under narkotikapåverkan kan detta räcka för att kravet på skälig misstanke ska vara uppfyllt. Kan man neka drogtestet? Förutsatt att dessa två krav är uppfyllda har polisen därmed rätt att kräva ett drogtest. Då kan man inte neka till drogtestet. Polisens befogenheter vid vägran är långtgående. Exempelvis får polisen använda visst våld för att verkställa drogtestet, om personen i fråga vägrar att följa med/lämna frivilligt (10 § stycke 2 punkt 4 polislagen). Vidare har polisen rätt att kvarhålla den misstänkte i sex timmar om det så krävs för ändamålet (28 kapitlet 13a § rättegångsbalken). Hoppas du fick svar på din fråga. Vänlig hälsning,

Kan en huvudförhandling skjutas upp i tiotals år?

2020-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan huvudförhandling skjutas upp i tiotals år om tilltalad bedöms aldrig kunna närvara och närvaro är krav enligt kallelse?Kan det finnas annan lösning för avslut och dom?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din frågaMöjligheterna för rätten att döma i ett mål utan att en part närvarar beror på om det är ett tvistemål eller ett brottmål. I många fall är det möjligt att döma i tvistemål även om en part inte infinner sig vid huvudförhandlingen. Vid brottmål är det däremot svårare. Eftersom du omnämner den ena parten som tilltalad utgår jag från att det är ett brottmål saken gäller och jag kommer därför att rikta in mitt svar på det.Skjuta upp en huvudförhandling En huvudförhandling ska hållas så snart som möjligt. (45 kap. 14 § rättegångsbalken) En huvudförhandling ska ställas in och flyttas till ett annat datum i vissa särskilda situationer. Sådana situationer kan vara till exempel om åklagaren uteblir, om den tilltalade uteblir fast hen blivit kallad, om den tilltalades lagstadgade försvarare uteblir, om målsägande, vittne eller sakkunnig som ska höras inte är på plats, om en part vill åberopa ny bevisning som motparten behöver få tid på sig att bemöta eller om domstolen bedömer att någon annan omständighet gör så att huvudförhandlingen måste skjutas upp. (46 kap. 2 § rättegångsbalken) Av både grundlag och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) framgår dock att en rättegång ska hållas inom skälig tid. (2 kap. 11 § regeringsformen och artikel 6 EKMR) Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i övrigt, men man kan inte skjuta upp en huvudförhandling "för evigt". Att närvara vid huvudförhandlingen i brottmål Den tilltalade måste först och främst kallas till rättegången. I kallelsen ska det framgå om personen ska infinna sig personligen eller om det räcker att ett ombud (vanligen en offentlig försvarare eller advokat) är närvarande. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken) Huvudregeln är att den tilltalade ska infinna sig personligen. Om det inte behövs för att utreda eller avgöra frågan kan domstolen döma i frågan om den tilltalades ombud är närvarande. (21 kap. 2 § rättegångsbalken) Krävs det att den tilltalade är på plats för att domstolen ska kunna döma i frågan ska kallelsen kombineras med ett vite, det vill säga om den tilltalade inte infinner sig personligen kommer hen behöva betala en avgift. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken) Undantaget är om den tilltalade haft laga förfall, till exempel sjukdom som gjort det omöjligt för den tilltalade att infinna sig. (32 kap. 6 § rättegångsbalken och 32 kap. 8 § rättegångsbalken) I värsta fall kan domstolen begära att den tilltalade hämtas till huvudförhandlingen, mot dennes vilja. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken)Sammanfattning Huvudförhandlingen i ett brottmål kan skjutas upp i en rad olika situationer. Föreligger laga förfall kan den skjutas upp en längre tid. Föreligger inte laga förfall kan domstolen ta till tvång för att få den tilltalade att inställa sig. En rättegång ska avgöras inom skälig tid och en huvudförhandling lär därför inte skjutas upp i tiotals år. Med vänliga hälsningar,

Polisen har upplysningsskyldighet om misstankegraden "skälig misstanke"

2020-09-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Det finns en video som cirkulerar på nätet där en man med största sannolikhet blir utsatt för rasprofilering på ett tåg. Han ombeds av polis att visa leg och han visar då sitt leg, sedan säger polisen åt honom att stiga av tåget. Han svarar då nej, och undrar varför. Om och om frågar han i denna video vad anledningen är till att han ska stiga av tåget och polisen ger ingen anledning, utom möjligtvis att de säger att de ska visitera honom. Jag har börjat googla runt och sett att ni tidigare skrivit att visitering enbart får ske om en person är skäligen misstänkt för något - vilket denna man inte verkar vara. Men jag undrar nu, måste polisen säga att man är misstänkt för något om man frågar? Om en polis kräver leg eller att få visitera mig eller en medmänniska - måste de då säga att man är misstänkt för lagbrott och för vad man är misstänkt?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kroppsvisitation är en tvångsåtgärdFör det första är det viktigt att komma ihåg att kroppsvisitation är en tvångsåtgärd, alltså hör det till de mest ingripande åtgärderna staten kan vidta mot enskilda personer. Det innebär ett intrång i den personliga integriteten och ska endast göras om det finns lagstöd för det (legalitetsprincipen), om det finns ett legitimt ändamål med åtgärden (ändamålsprincipen), om det finns behov av att vidta åtgärden (behovsprincipen) och om det är proportionerligt i förhållande till vad som står att vinna med åtgärden (proportionalitetsprincipen). Skälig misstankeI rättegångsbalken (RB) 28 kap. 11 § framgår det i vilka fall det är tillåtet att kroppsvisitera en person och precis som du skriver föreligger ett krav på att personen i fråga "skäligen kan misstänkas" för brottet. Detta är ett relativt högt beviskrav som förenklat innebär att det ska vara mer sannolikt att personen har begått brottet än att denne inte har begått det, man brukar tala om att det ska föreligga minst 51% sannolikhet. Mer konkret har JO uttalat att kravet på skälig misstanke innebär att det ska finnas "konkreta, objektiva, underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser" (JO 1992/93 s 204). Det handlar alltså om en individualiserad misstanke. Måste polisen informera om att personen är skäligen misstänkt?Sekunden man betraktas som skäligen misstänkt omfattas man av en rad rättigheter, en av dessa rättigheter är att bli underrättad om att man är skäligen misstänkt för ett brott (23 kap. 18 RB). Detta grundar sig på den mänskliga rättigheten om skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp som är grundlagsstadgad i 2 kap. 6 § regeringsformen. Om man blir tvingad till en åtgärd som kränker denna rättighet ska man alltså veta varför det sker, d.v.s. att man är skäligen misstänkt och att det därmed är berättigat med en integritetskränkning av detta slag. Videon som cirkulerar på nätetOm man anser sig har blivit felaktigt behandlad av en polis är det bästa man kan göra att anmäla detta till JO, här. JO's uppgift är att skydda enskilda mot övergrepp av andra myndigheter. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Arbeta inom grundskola efter bötesbrott

2020-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag åkte fast för körning utan bälte, erkände detta och fick böter. Poliserna på plats sa att detta inte skulle hamna i belastningsregistret, men jag har uppfattat det som att det tydligen gör det ändå.Jag pluggar till mellanstadie lärare och behöver med jämna mellanrum utdrag ur belastningsregistret, så min fråga är nu om denna böter på något sätt kommer påverka det utdrag jag behöver när jag ska jobba som lärare?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för om brottet du begått syns i belastningsregistret. Därefter kommer jag redogöra för om detta kan påverka dina chanser till arbete på skola.Syns brottet i belastningsregistret?Belastningsregistret innefattar alla brott som du fällts för. Brotten syns dock endast i belastningsregistret under en begränsad tid innan de gallras. När det gäller brott med påföljden böter gallras dessa efter fem år (17 § p.9 lag om belastningsregister).Kommer brottet påverka dina chanser till arbete på skola?När du erbjuds en anställning inom grundskola ska du lämna ett utdrag ur belastningsregistret till din arbetsgivare (2 kap 31 § skollagen). Detta gäller för samtliga som erbjuds anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn).Däremot har du rätt att begära ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret (9 § lag om belastningsregister). Alla brott som finns registrerade tas då inte med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. Här framkommer endast om du blivit dömd för mord, dråp, grov misshandel, människorov, något sexualbrott eller grovt rån (22 § förordning om belastningsregister).Att du fått böter för att du kört utan bälte kommer alltså inte att påverka dina chanser till jobb på skola.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Vad händer när åklagaren överklagar till hovrätten?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag har blivit frikänd från rattfylleri , men åklagaren har överklagat till hovrätten!? Vad kommer hända nu? Vad behöver jag göra? Kommer jag åka för det? Dömas om?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i rättegångsbalken (RB). Att åklagaren överklagat till hovrätten innebär att han anser att tingsrätten dömt fel och tror att hovrätten kommer fälla istället för fria dig. Eftersom det högsta straffet för rattfylleri av normalgraden är 6 månader krävs s.k prövningstillstånd - dvs vissa krav måste uppfyllas för att hovrätten ska ta upp målet igen (RB 49:13 1st 2p j. TBL 4§ 1st). Något av följande krav måste vara uppfyllda: (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, (2) man kan inte avgöra riktigheten utan att ta upp målet igen, (3) det finns en fråga i målet som är intressant att besvara för att vägleda framtida rättstillämpning eller (4) det finns något annat synnerligt skäl (RB 49:14). Jag kan såklart inte säga ifall något av dessa är uppfyllt i ditt fall. Eftersom du själv inte vill att tingsrättens dom ändras behöver du inte göra något särskilt. Vad som kommer hända ifall prövningstillstånd meddelas är att du får ett brev från hovrätten där åklagarens överklagande står med. Du ska svara på detta genom att säga varför du anser att tingsrättens dom inte bör ändras - dvs motargument till vad åklagaren tar upp - samt säga vilka eventuella bevis du vill åberopa och för vad du vill åberopa dem (RB 51:8-9). Denna skriftväxling kan fortsätta ett tag ifall hovrätten finner det lämpligt (RB 51:10 2st). Det kan även bli så att du kallas personligen till hovrätten för ett "sammanträde", dvs ett sorts möte om målet (RB 51:10 3st). Till slut kommer antingen hovrätten frikänna dig eller fälla dig. Detta kan ske vid en s.k huvudförhandling där du och åklagaren kommer till hovrätten och lägger fram era "case" (något du nog upplevde under processen hos tingsrätten). Det finns även viss möjlighet för hovrätten att döma utan huvudförhandling, t.ex ifall det är säkert att det inte finns anledning att fälla dig (RB 51:13) Jag kan omöjligt svara på exakt hur det kommer gå för dig eller exakt hur denna process kommer se ut men jag hoppas att det jag berättat ger dig lite klarhet. Se det mer som en skiss över hur processen kommer se ut eftersom det inte går att säga med säkerhet. Jag hoppas det svarar på dina frågor, självklart får du ställa fler frågor till oss på Lawline.

Vad är skillnaden på straffvarning och åtalsunderlåtelse?

2020-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är nyfiken på skillnaden mellan "straffvarning" och "åtalsunderlåtelse". Har förstått att pricken i registret är kvar i 3 respektive 10 år men vad är då skillnaden på besluten? Räknas en straffvarning som att personen har blivit dömd för brott eller går det i en underkategori till åtalsunderlåtelse? Tacksam för hjälp :D
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StraffvarningStraffvarning är precis som det låter, en typ av varning om straff, som personer under 18 år kan få istället för att åklagaren väcker åta. Man får då ingen påföljd, eller straff, för brottet, utan man får träffa åklagaren och prata med dem istället (16§ lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL). Straffvarning får beslutas om den unge istället vid föremål för någon typ av vård via socialtjänsten eller liknande som är tillräckligt och lämpligt för att den unge ska få stöd och hjälp. Straffvarning får också beslutas om det är uppenbart att brottet begåtts av så kallad ungdomlig omognad (okynne eller förhastande). Straffvarning får inte beslutas om det finns något särskilt eller allmänt intresse som lider skada av att åtal inte väcks, exempelvis om det finns målsägande med anspråk eller om ungdomen tidigare gjort sig skyldig till britt. (17§ LUL). Den unge får i sådana fall istället ett möte med åklagaren, där åklagaren förklarar innebörden av beslutet och att den unge måste sköta sig (19§ LUL). Åtalsunderlåtelse Åtalsunderlåtelse är en typ av åtgärd som åklagaren kan besluta om som också innebär att åtal inte väcks, och att man inte får något straff. Det krävs att man erkänner brottet för att kunna få åtalsunderlåtelse och det förutsätter inte någon specifik ålder på den misstänkte. Likadant här som för straffvarning ska inget enskilt eller allmänt intresse åsidosättas genom åtalsunderlåtelsen. Den får meddelas om straffvärdet inte är mer än böter eller villkorlig dom, eller om den misstänkte begått ett annat brott som i sig innebär att det aktuella brottet straffvärde inte kommer göra något skillnad i det totala straffet (20 kap. 7§ rättegångsbalken).BelastningsregistretBåde straffvarning och åtalsunderlåtelse registreras i belastningsregistret. I teorin försvinner både åtalsunderlåtelse och straffvarning från belastningsregistret efter 10 år från beslutet, eller 3 år om personen är under 18 år (17 § 11p. lag om belastningsregister). I praktiken blir dock skillnaden den, att då straffvarning endast får användas för ungdomar under 18 år, och åtalsunderlåtelse av den anledningen mer sällan döms ut till ungdomar under 18 år, så får straffvarningen en tid på 3 år i belastningsregistret, och inte 10 år. Sammanfattningsvis Skillnaderna är helt enkelt i stort att straffvarning är en åtgärd som endast kan vidtas mot ungdomar, medan åtalsunderlåtelse inte har någon åldersbegränsning. I praktiken innebär det samma sak, att åklagaren underlåter/låter bli att väcka åtal. Åtgärderna är väldigt lika, får samma resultat, och tjänar också ganska lika syften. Straffvarning är dock mer inriktad på "uppläxning" av en ungdom, att man har ett möte med åklagaren som försöker få ungdomen att förstå allvaret i brottet. Åtalsunderlåtelse har inget liknande åsyftat möte, och används i praktiken också antingen vid förstagångsförbrytelser av väldigt ringa brott, eller när en person är misstänkt för några grova brott, och ett åtal för ett ynka bötesbrott (ex. hastighetsöverträdelse) inte gör någon skillnad i det stora hela. På grund av straffrabatterna som ungdomar får, är det också möjligt att i större utsträckning underlåta åtal för unga, än för vuxna. Straffvarningen fokuserar också mer på ungdomen och dennes beteende, medan åtalsunderlåtelsen fokuserar på straffvärdet på brottet. Men Ingen av åtgärderna får användas om det åsidosätter enskilda (ex. målsägandes) eller det allmänna intresset. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Vad krävs för att dömas för rån och när får en person häktas?

2020-09-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min pojkvän har suttit häktad för grovt rån i 2 månader som sedan blev rån. Hans rättegång var i fredags och han blev ej släppt efter sin rättegång. Han har inte varit dömd sen innan heller. Det fanns inte bevis förutom två vittnen som blev utsatta men de har uppget olika historier och andra personer men sedan ändrat sig och sagt att det är min pojkvän och en till kille. Det brukar ta några veckor för en dom men efter rättegången så sa domaren att min pojkväns och den andras dom skulle komma om en vecka. Kommer min pojkvän bli dömd och är det här ens rätt?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tolkning av din fråga Jag tolkar din fråga som att du dels undrar vad som krävs för att din pojkvän ska kunna bli dömd för grovt rån och dels huruvida hans häktning har gått rätt till. Vad krävs för att dömas till rån?För att dömas för ett brott i Sverige måste man dels göra en brottslig gärning och dels kunna hållas personligt ansvarig för den. För att det ska bli aktuellt med rån måste rekvisiten för brottet uppfyllas. Det ska vara en stöld som genomförs med våld på person eller med hot som brottsoffret uppfattar som trängande fara. Det kan även vara tal om en stöld där personen blir påkommen och använder våld för att förhindra brottsoffret att ta tillbaka det stulna, så kallat motvärn. (8 kap. 5 § brottsbalken) Om utpressning (9 kap. 4 § brottsbalken) kombineras med våld på person blir det också ett fall av rån. Straffet för rån är fängelse mellan 1 och 6 år. (8 kap. 5 § brottsbalken). Om det också föreligger försvårande omständigheter kan gärningen klassas som grovt rån. Särskilt ska man ta hänsyn till om våldet var livsfarligt, om svår kroppsskada eller sjukdom uppstod till följd av rånet, om gärningsmannen visade synnerlig råhet eller hänsynslöshet eller om gärningen var av särskilt farlig art. Straffet för grovt rån är fängelse mellan 5 och 10 år. (8 kap. 6 § brottsbalken) För att gärningen ska vara brottslig får inga rättfärdigande omständigheter föreligga. Exempel på rättfärdigande omständigheter är till exempel nödvärn (24 kap. 1 § brottsbalken) eller samtycke (24 kap. 7 § brottsbalken). Det krävs även att man kan hållas personligt ansvarig. Det prövas i två led, dels om uppsåt förelåg och dels om det fanns några ursäktande omständigheter. Det finns tre sorters uppsåt: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåt är den lägsta graden av uppsåt och det föreligger om en person borde ha insett risken med sitt handlande men ändå inte avbröt det, det vill säga att personen var likgiltig inför följden av sitt handlande. (NJA 2004 s. 176) Ursäktande omständigheter är till exempel att man frivilligt tillbakaträtt och inte fullgjort brottet. (23 kap. 3 § brottsbalken)Åklagaren har bevisbördan i brottmål, det innebär att det är hen som ska bevisa att din pojkvän begått det brott han står tilltalad för. Det är sedan domstolen som värderar bevisen för att avgöra om de är övertygande nog att nå upp till det beviskrav som krävs för att kunna meddela en fällande dom. (35 kap. 1 § rättegångsbalken) När får man häkta någon?En person som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott där fängelse om minst 1 år är föreskrivet får häktas om det också finns en risk att hen avviker, undanröjer bevis eller annars fortsätter med sin brottsliga verksamhet. (24 kap. 1 § rättegångsbalken) Om brottet är föreskrivet ett straff längre än 2 år ska personen häktas. (24 kap. 1 § 2 st rättegångsbalken) Om din pojkvän var skäligen misstänkt för grovt rån hade de alltså rätt att hålla honom häktad. Om din pojkvän fortfarande är skäligen misstänkt för grovt rån ska han enligt lagen fortsätta vara häktad fram tills dess att domen meddelas. Frias han ska han släppas, men döms han för brottet ska domstolen pröva om han behöver fortsätta vara häktad fram tills att straffet kan verkställas (24 kap. 21 § brottsbalken)Rätten att överklaga Man har oftast rätt att överklaga tingsrättens dom. (49 kap. 1 § rättegångsbalken) För att hovrätten sen ska pröva frågan behövs ett prövningstillstånd. (49 kap. 12 § rättegångsbalken) I en av bilagorna till tingsrättsdomen står tydligt hur man ska gå tillväga rent praktiskt om man vill överklaga. Sammanfattning och råd Det går inte att säga om din pojkvän kommer att bli dömd eller inte utan att veta mer om vad som hänt. Det är många olika faktorer som spelar in när en domstol ska avgöra om en person gjort sig skyldig för ett brott eller inte. Att din pojkvän suttit häktad är korrekt så länge det funnits häktningsskäl. I domens domskäl ska det framgå vilka bevis rätten lagt till grund för sitt beslut och hur de värderat dessa. Känns domen juridiskt felaktig kan ni överklaga, men det är bra om ni pratar med en jurist i sådana fall. Vi på Lawline arbetar tyvärr inte praktiskt med straffrätt, men din pojkvän kanske har en offentlig försvarare eller en advokat ni kan diskutera saken med? Du är också välkommen att skicka in en ny fråga om det är något särskilt med domen du undrar över. Med vänliga hälsningar,