När har ett verk uppnått verkshöjd?

2021-01-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag är konstnär och har en särpräglad stil och målar endast lokala motiv. Nu har det dykt upp en person på Instagram som näst intill kopierat två av mina tavlor. Är ju en svår bedömningsfråga och känner därför behov av lite rådgivning.
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till det verket (1 § upphovsrättslagen). Du har därmed uteslutande rätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § upphovsrättslagen). Dessa brukar betecknas de ekonomiska rättigheterna av verket. Vad som menas med tillgänglig för allmänheten kan avse 4 olika fall. 1. Överföring till allmänheten. Detta kan till exempel vara genom internet. 2. Offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Exemplar av verket visas offentligt. Kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Det sista fallet är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen).Om exemplar av verk görs tillgänglig för allmänheten på något av dessa sätt ska upphovsmannen anges, det vill säga du själv (3 § upphovsrättslagen). Detta brukar kallas de ideella rättigheterna. Med detta sagt är det du som upphovsman både de ekonomiska rättigheterna och de ideella rättigheterna. Ingen får använda dina konstnärliga verk utan din tillåtelse. Personen som gjort egna verk utifrån dina kan anses som en omarbetning av ett verk. En sådan omarbetning av verket kan ge upphovsrättsligt skydd för den personen, men det måste då vara fråga om ett individuellt andligt skapande. Verket ska med andra ord uppnå verkshöjd för att kunna ses som ett nytt verk. För att uppnå verkshöjd ska det anses som nytt och självständigt och skapats i fri anslutning till det ursprungliga verket. I sådana fall kan det nya verket ge upphovsrättsligt skydd i sig (4 § upphovsrättslagen). Däremot beskriver du i din fråga att detta näst intill är kopior av dina egna verk. En rak kopia kan inte anses som en omarbetning av ett verk. Det kan inte uppnå verkshöjd. Detta är därmed inte tillåtet då det är du som upphovsman som har rätt till dina egna verk. Sammanfattningsvis anses du som upphovsman till dina verk, och innehar därmed de ekonomiska och ideella rättigheterna. En omarbetning av ett verk kan ge eget upphovsrättsligt skydd i sig om det uppnår verkshöjd. En kopia av ett verk kan inte anses uppnå verkshöjd och är därmed inte tillåtet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Mönstersskydd vid anställning

2021-01-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |För 15 år sedan var jag halvtidsanställd som designer på ett tapetföretag. Jag hade innan min anställning skapat ett mönster som jag då jag var anställd lät tapetföretaget trycka. Ett par år efteråt slutade jag min anställning där, och några år efter jag slutat såldes tapetföretaget till nya ägare. Dom nya ägarna har under alla år använt mönstret i sina kollektioner, och mönstret är numera en klassiker. Vad har jag för rätt till ekonomisk ersättning? Har jag rätt att använda mitt mönster själv? Det finns inga avtal eller anställningsavtal, och jag har aldrig sålt mitt mönster till tapetföretaget.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta när mönsterskydd inträder om man är anställd hos ett företag. Vi vänder oss till mönstersskyddslagen (MSL) för att finna svar. 5 § MSLSt. 1Mönsterrätt innebär, med de undantag som anges i 7-7 b §§, att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren). Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa till eller utföra från Sverige eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på eller att lagerhålla en sådan produkt för ändamål som nu sagts.St. 2 Mönsterrätten omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret (skyddsomfång). Vid prövning av mönsterrättens skyddsomfång skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret.St. 1 - ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrättenstår lagen ovan exakt vad som är förbudet.St. 2 – skyddsomfångEnsamrätten ger mönsterhavaren befogenhet att inskrida endast mot sådana utnyttjanden som faller inom det sk skyddsomfånget; ensamrätten "omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret" s 241MSL 24 § - TidsbegränsningGäller för en period om fem år, som kan förnyas för ytterligare fem år. Den längsta möjligaskyddsperioden är 25 år. För reservdelar är det max 15 år, enligt st. 2.Genom 1 a § MSL à Inget hindrar att en AG kan ha rätt till sina anställdas mönster också när inget uttryckligt avtal om detta har slutits. Inte minst när det gäller särskilt anställda formgivare ligger det nära till hands att i själva anställningsavtalet tolka in en rätt för AG att utan särskilt medgivande av den anställde och normalt utan annan ersättning än den som inryms i dennes löneförmåner tillgodogöra sig resultaten av den anställdes mönsterskapande verksamhet.I vissa fall kan omständigheterna vara så att AT på grund av anställningsförhållandet harrätt att omedelbart inträda i AT:s rätt, men endast under förutsättningen att AG utgersärskild ersättning. Var dock försiktig mer analogier från lagstiftning om AT uppfinningar.Sammanfattning - Sammanfattningsvis går det därför att konstatera att om det går att tolka in att det i din tidigare tjänst fanns en rätt för företaget (Arbetsgivare = AG) att använda mönstret så har du därför ingen rätt till ersättning. Kan man inte tolka in detta i anställningen, så ska du ha ensamrätt till mönstret. Det krävs dock att man ansöker om mönsterskydd för att kunna få ett skydd, som förlängs 5 år i taget. Om du därmed inte har ansökt om mönsterskydd hos patentverket återfinns det inget skydd för dig dessvärre. För en utförligare rättsutredning bör du ta kontakt med våra jurister här på lawline.Hoppas det var svar på ding fråga!

Sälja saker med kända designermärken på

2021-01-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |hejär det olagligt att sälja material med kända designer märken på.t.ex. en kudde där det är tryckt gucci på eller en filt med versace loga osv.tacksam för svar
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Guccis och Versaces logotyper är varumärken. Regleringen för användningen av varumärken hittas i varumärkeslagen (VML). Varumärkesskydd kan uppstå på två olika sätt, via registrering (1 kap. 6 § VML) eller via inarbetning (1 kap. 7 § VML). Inarbetade varumärken i Sverige är varumärken som är kända av en betydande del av Sveriges befolkning. Gucci och Versace är exempel på märken som är väl inarbetade och som därför är varumärkesskyddade. Varumärkesskyddet kallas ensamrätt och innebär att ingen annan är innehavaren till varumärket får använda logotypen i sin näringsverksamhet (1 kap. 10 § VML). Generellt gäller skyddet för varor av liknande slag. Man skulle kunna argumentera för att en kudde eller filt inte klassas som "varor av liknande slag" eftersom Gucci och Versace främst är inriktade på mode. Dock finns ett extra starkt skydd för märken som är mycket välkända inom landet som gäller även om användningen avser varor av annat slag (1 kap. 10 § 1 st. 3 p. VML). Det skyddet hindrar användningen av varumärket som kan anses dra otillbörlig fördel av varumärkets anseende (s.k. renomeésnyltning) eller skada varumärkets anseende. Eftersom Gucci och Versace är mycket välkända omfattas de av det utökade skyddet. Att bryta mot dessa regler klassas som varumärkesintrång och är straffbart (8 kap. 1 § VML). Ett undantag är om man fått tillstånd från varumärkesinnehavaren att använda varumärket (1 kap. 10 § 1 st. VML). Sammanfattningsvis är det alltså inte tillåtet att sälja varor med kända logotyper på utan tillstånd. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att offentliggöra sammanfattningar av kurslitteratur?

2021-01-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Läser just nu en kurs inom Marknadsjuridiska Perspektiv inom Medierätt på SU och har i tidigare kurser använt mig utav plattformer som äger sammanfattningar som tidigare studenter har skrivit från litteratur (T.ex. studocu.com). Min fråga är därför om detta är lagligt? Förstår att det inte är tillåtet i den mån det är kopierat rakt av men säg en sammanfattning på 30 sidor av en bok på 150 sidor där mycket är rakt av exakt från boken för att kunna ge en bra bild av vad boken innefattar. Bryter det mot någon form av lag?Tusen tack för hjälp!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om upphovsrätt till litterära verk finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Den som skapar ett litterärt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § första stycket första punkten URL). Skyddet uppkommer direkt när verket skapas. Upphovsrätt innefattar bland annat ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2 § första stycket URL). Den som skriver en sammanfattning med exakta formuleringar från en bok kan inte anses ha åstadkommit ett nytt och självständigt litterärt verk eftersom det inte uppfyller kravet på självständighet och originalitet (1 kap. 1 § URL, jfr 1 kap. 4 § andra stycket URL). Att återge likalydande formuleringar innebär ett intrång i upphovsmannens ensamrätt. Den som sammanfattar en bok kan ha gjort en bearbetning av originalverket och har upphovsrätt till sin bearbetning. Det ger dock inte en rätt att fritt göra verket tillgängligt för allmänheten. Den som bearbetat ett verk måste få samtycke av upphovsmannen till originalverket (1 kap. 4 § första stycket URL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet att dela en urklippt tidningsartikel i en sluten grupp?

2021-01-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, är det tillåtet att dela en urklippt tidningsartikel med en sluten grupp typ förening.Isåfall påverkas detta om artikeln är fotad och gruppen är på facebook.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är att det generellt sett inte är tillåtet pga upphovsrättsskyddet. UpphovsrättUpphovsrätt föreligger för litterära och konstnärliga verk (1 kap 1 § Upphovsrättslagen, URL). Upphovsrätten innebär att man själv har uteslutande rätt att använda sitt verk, genom att exempelvis publicera, göra det tillgängligt för allmänheten, bearbeta, m.m. (1 kap 2 § URL) Alltså kan man inte hur som helst dela en artikel, oavsett om det sker genom att artikeln är fotad och delningen sker i en sluten facebookgrupp. När får man dela ett upphovsrättsskyddat verk?Det finns däremot undantag. Är exempelvis ett verk redan offentliggjort, så som en tidningsartikel ofta är, kan man dela den i mindre omfång för privatbruk under vissa begränsningar (2 kap 12 § URL). Alltså kan man dela begränsade delar av artikeln, förutsatt att det är för privat bruk. Det går även bra att hänvisa till artikeln, eller citera ur artikeln (2 kap. 22 § URL). För att kunna göra detta ska det framgå vem upphovsmannan är (1 kap. 3 § URL). Detta är oftast författaren till artikeln alternativt redaktionen. Sammanfattningsvis, är delningen för ett privat bruk kan det gå bra att dela en del av artikeln. Med vänliga hälsningar,

Jämföra sig med konkurrent i reklam

2021-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Min fråga är om man får ha med andra konkurrenters namn i oneliner. Det är följande oneliner som vi tänkt att använda oss av:Utmanaren till (konkurrentens namn). Lägre priser. Testa!Är det okej rent juridiskt?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att ni har för avsikt att använda er oneliner i marknadsföringen för ert företag. Allmänt om jämförande reklamAtt peka ut en konkurrent och jämföra sina priser med dennes klassas som jämförande reklam och regleras i 18 § marknadsföringslagen. Jämförande reklam är som utgångspunkt tillåtet men det krävs att man uppfyller alla kraven i bestämmelsen. Man får i sin reklam peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, företagsnamn eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller företagsnamn.Bedömningen i ert fall Det är svårt att ge ett säkert svar då jag inte vet något om vad det är för produkt det rör sig om eller hur er reklam ska utformas i övrigt. Om ni ska ange att er produkt är billigare än konkurrentens är det viktigt att den informationen är sanningsenlig, opartisk och saklig. De största riskerna jag ser med er formulering är att det skulle kunna betraktas som misskreditering eller renommésnyltning. Misskreditering är att man i sin reklam nedvärderar konkurrenter. Renommésnyltning innebär att man knyter an till en annan näringsidkare för att ens egna produkter ska förknippas med dennes goda rykte. För att vara på den säkra sidan skulle jag råda er att undvika att peka ut en konkurrent och göra en jämförelse med denne.Jag hoppas att ni fick svar på er fråga, annars är ni välkomna att höra av er igen!Vänliga hälsningar,

Ofullständig fråga

2021-01-19 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |https://lawline.se/questions/confirm/44ecec1b03436d44c535d2040cd88ee5e90b03af
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr verkar delar av din fråga ha fallit bort och jag kan inte utläsa vad du önskar få hjälp med. Vänligen försök att ställa din fråga på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett svar.Jag beklagar olägenheten.Vänligen,

Vilket immaterialrättsligt skydd finns för böcker och hur lång är skyddstiden?

2021-01-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!!Jag håller just nu på och skriver en bok och blev nyfiken hur länge man har patent på en bok, dvs. att ingen får "kopiera" den utan samtycke. Tack på förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den typ av immaterialrättsligt skydd som aktualiseras när det gäller böcker är upphovsrätt, och alltså inte patent. I 1 § Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) anges att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det. En bok är ett litterärt verk och omfattas därmed av bestämmelsen. Skyddet uppkommer formlöst vid själva skapandet och är alltså ingenting man måste ansöka om, vilket följer av 1 § URL. Upphovsrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten, vilket anges i 2 § URL. Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. När det gäller skyddstiden för ett upphovsrättsligt skyddat verk så anges i 43 § URL att upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen avlidit.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,