Hur går man tillväga om domaren är jävig?

2020-10-29 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag är uppe i en vårdnadstvist Med barnets pappa, vi har haft en muntlig förberedelse och ska ha en till i februari. Vi upplever domaren väldigt partisk, Otrevlig och osaklig. går det att begära ett byte av domare och hur går man till väga då?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man kan vända sig till domstolen med synpunkter på domarens beteende, och tingsrätten kan då ibland vara tillmötesgående och byta domare. Men det som främst finns lagstöd för är domarens jäv, alltså opartiskhet. En domare som är jävig får inte handlägga ett sådant ärende. De flesta grunderna för jäv har att göra med domarens relation till parter i målet, om man är närstående, besläktad eller likande, eller om man tidigare företrätt en part eller liknande. Du kan läsa mer om jäv för domare i rättegångsbalken (4 kap. 13§ rättegångsbalken). Den punkt som skulle kunna vara aktuell i ert fall är punkt 10 i lagen, som säger att om särskilda omständigheter föreligger som är ägnat att rubba förtroendet för dennes opartiskhet i målet. Denna bedömning ska göras objektivt, och det spelar ingen roll om domaren anser sig jävig eller inte. Domarens person kan här spela roll, exempelvis om domaren gjort uttalande som är rasistiska eller sexistiska. Dock är det väldigt svårt för mig att säga om någon jävssituation skulle kunna föreligga. Spontant skulle jag säga att domaren är otrevlig är inte grund för att byta domare.Önskar ni att påkalla jäv ska ni göra det till tingsrätten senast första gången ni för talan i målet sedan dess att ni uppmärksammade jävssituationen (4 kap. 14§ andra stycket rättegångsbalken). Ni bör alltså göra det så snart som möjligt, senast nästa gång ni har förhandling. Annars går er talan förlorad. Jag kan tyvärr inte säga om ni skulle få framgång i er framställning, men försökt att betona sakliga grunder för jäv, och inte att domaren bara är otrevlig. Sätt fokus på om domaren givit uttryck för åsikter som inte är så sakliga, egna känslor eller åskådningar som strider mot att vara objektiv (rasism, sexism eller liknande). Hoppas ni har fått någon vägledning i era frågor! Vänligen,

Var stämmer jag ett företag?

2020-10-29 i Domstol
FRÅGA |Hej!Min fråga gäller följandeJag rakade ut för att få en röntgenapparat i huvudet på en tandläkarmottagning i Linköping.Tänker stämma bolaget - deras reg, adress ligger i Göteborg. År det till Göteborgstingsrätt som stämningen ska sändas?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Behörig domstol för bolag är domstolen i den ort där bolagets styrelse har sitt säte (10 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken). Är bolagets säte registrerat i Göteborg så är det mycket riktigt Göteborgs tingsrätt som stämningsansökan ska skickas till. Så bör vara fallet när bolagets adress är i Göteborg och de inte har angivit någon annan ort för sitt säte. Jag kan tillägga att som ett alternativ till stämning i domstol finns det en möjlighet att begära patientskadeersättning för personskador som uppkommit i samband med undersökning, vård eller behandling (6 § femte punkten patientskadelagen). Det kan vara värt att kolla upp då en domstolsprocess kan vara både tidskrävande och mödosam. Behöver du hjälp med att utforma din stämningsansökan är du välkommen att ta hjälp av någon av våra jurister här: https://lawline.se/boka Hoppas att svaret har varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Ofullständig fråga

2020-10-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Har en fråga om bevisprovokation från polisens sida när dom gör husrannsakan och går igenom ens bil eller kläder...
Cornelia Nilsson |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline. För det andra kan jag tyvärr inte utläsa vad det är för frågeställning du har. Du får gärna skicka in en ny fråga och specificera din frågeställning.Vänliga hälsningar,

Enskilt anspråk vid åtalsunderlåtelse

2020-10-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!De specifika frågorna jag önskar få svar på är numrerade.Jag blev utsatt för Swishbedrägeri på blocket. Betalade 3850kr för ett grafikkort. Sedan gjorde sig säljaren onåbar. Jag polisanmälde händelsen men förundersökningen läggs ned med motiveringen: "[Den misstänkte] är åtalad, kommer att åtalas eller strafföreläggas för annan brottslighet. Den påföljd (straff) som då kommer att bestämmas är tillräcklig för att omfatta också den nu aktuella brottsligheten. Samhällets eller enskildas intressen hindrar inte en åtalsunderlåtelse." Den skyldige har alltså bedragit andra också och kommer att åtalas för detta, vilket är bra.1. Men vad har jag för möjligheter att få tillbaka mina pengar?Varken försäkringsbolaget eller banken kunde hjälpa mig.2. Har inte lyckats få tag på förundersökningsledaren. Kan jag begära ersättning genom deras åtal mot personen?Har också läst att man kan skriva kravbrev och sedan låta kronofogden driva in pengarna.3. Hur går jag i så fall tillväga? Finns det någon mall eller checklista jag kan följa för att allt ska gå rätt till? Jag har namn, adress, telefonnummer och personnummer på bedragaren.4. Om jag gör detta, kan det då på något sätt slå tillbaka negativt på mig? Till exempel om bedragaren inte har några tillgångar, kan jag då stå med en skuld till kronofogden, eftersom bedragaren inte har möjlighet att betala?5. Har ni några andra råd att ge mig när det gäller hur jag ska gå vidare med detta?Stort tack på förhand!
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör främst rättegångsbalkens bestämmelser om åtalsunderlåtelse (här, nedan förkortad RB). Frågan rör även möjligheten att begära betalningsföreläggande hos kronofogden. Dessa frågor kommer jag försöka besvara så tydligt som möjligt. Som du nämner i din fråga så rör det sig om åtalsunderlåtelse här. Detta regleras i RB 20 kap. 7 §. Enligt denna bestämmelser så kan åklagaren besluta om åtalsunderlåtelse för brott om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet (1 st. 4 p. i samma lagrum). En förutsättning för att kunna göra detta är att inget väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom detta. I ditt fall så rör det sig om ett enskilt intresse, alltså ditt intresse av att få skadeståndstalan handlagd. Riksåklagaren har dock sagt följande (RÅ 2008:2):"Vid bedömning av om det föreligger något väsentligt enskilt intresse som hindrar åtalsunderlåtelse ska hela brottsofferperspektivet beaktas. Frågan om enskilt anspråk har dock särskild betydelse. Vid avgörande av om detta intresse är väsentligt ska framför allt beaktas anspråkets storlek i förhållande till parternas ekonomiska förhållanden och målsägandens möjlighet att bli tillgodosedd på annat sätt, till exempel genom försäkring eller genom att den misstänkte ersätter eller avhjälper den skada som målsäganden fått utstå. Bara undantagsvis är befogade ersättningsyrkanden under ett halvt prisbasbelopp sådana att de hindrar en annars motiverad åtalsunderlåtelse."Ett halvt prisbasbelopp ligger på runt 23 000 kr. En ytterligare förutsättning är att åklagaren har tillräcklig bevisning för att väcka åtal. Alltså hade åklagaren kunnat väcka talan i ditt fall, men väljer att inte göra det. Vad innebär detta i praktiken då? Jo precis som du säger så har gärningsmannen begått ett eller flera andra brott denne åtalas för. På grund av att den samlade påföljden för brotten gärningsmannen begått inte påverkas av brottet som begåtts mot dig (detta leder in på ett sidospår om att rätten ska döma till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten, och brottsbalkens regler begränsar det maximala straffet som kan utdömas för den samlade brottsligheten. Detta kan bortses från här) väljer åklagaren att av processekonomiska skäl att underlåta åtal. Om åtalet för brottet mot dig inte underlåtits så hade du haft möjlighet att begära att åklagaren skulle föra din skadeståndstalan mot den tilltalade (22 kap. 2 § rättegångsbalken). Eftersom åtal inte väcks för brottet gärningsmannen begått mot dig så har du inte möjligheten att begära detta i nuvarande läge. Frågan blir då vad du istället kan göra?Främst ska poängteras att den skada du lidit, om alla förutsättningar är uppfyllda, ger dig rätt till skadestånd enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Detta är egentligen ett skilt anspråk från brottmålstalan som åklagaren för. En skadeståndstalan är egentligen en civilprocess som i normalfallet (alltså ifall åtal väcks) kumuleras med brottmålstalan då åklagaren ofta har bättre förutsättningar att föra målsägandens talan i skadeståndsfrågan. Att åklagaren väljer att underlåta åtal gör inte att din rätt till skadestånd försvinner. Däremot blir andra rättegångsregler tillämpliga. Detta kommer bland annat ha till följd att du riskerar att stå för motpartens rättegångskostnader om ditt käromål ogillas (18 kap. 1 § RB). Detta förutsätter dock att målet inte handläggs som ett småmål, där parterna i så fall svarar för sina egna rättegångskostnader. Detta är en risk som inte finns i samma grad vid enskilt anspråk i brottmål (31 kap. 11 § RB). Dessutom kommer du behöva stå för all bevisning i målet. Detta är alltså en fullt möjlig väg att gå om du känner att du vill ta dig tiden och risken. I så fall så kan du väcka talan genom att inkomma med en stämningsansökan (enligt 42 kap. RB) antingen till den tingsrätt där skadan uppkom (i ditt fall där du bor, 10 kap. 8 § RB) eller i svarandens hemvist (alltså där gärningsmannen bor, 10 kap. 1 § RB). Beträffande kronofogden ska sägas följande. Ett betalningsföreläggande är ett summariskt förfarande där kronofogden inte prövas riktigheten i ditt anspråk. Om svaranden alltså invänder att denne inte är betalningsskyldig så kommer du därifrån kunna hänskjuta tvisten till domstol för avgörande (33 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Om gärningsmannen direkt accepterar ditt krav så kan du använda dig av detta förfarande, men om han inte gör det så hamnar du på att ta saken till domstol ändå. Detta alternativ kommer alltså troligtvis att leda dig in i det första alternativet. Det kostar 300 kronor att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, men om betalningsföreläggandet går igenom så står svaranden för kostnaden (46 § samma lag). Detta förfarande är alltså inte så riskabelt, till skillnad från att ta saken till domstol. Du kommer aldrig få en stor skuld till kronofogden, utan kronofogden kommer försöka utmäta gärningsmannens tillgångar för att driva in din fordran (alltså skulden). Det kan alltså vara värt att först försöka få ett betalningsföreläggande, och sedan ta ställning till ifall du vill ta saken till domstol. Hur du ska gå tillväga blir tyvärr för långt att redogöra för här. Utförliga beskrivningar finns dock i dels lagen om betalningsföreläggande och handräckning under 8-22 §§, och för stämningsansökan i 42 kap. RB. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Rättegångskostnader vid talan mot kommun eller tjänsteman

2020-10-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Kommunen har gjort intrång på min tomt. Klart och tydligt. Om jag polisanmäler kommunen och det leder till rättegång, får jag betala något om kommunen skulle bli friad ? I så fall skulle jag aldrig våga anmäla brottet eftersom jag inte har råd med det.
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Först ut ska poängteras att endast fysiska personer kan begå brott i Sverige. Eftersom en kommun inte är en fysisk person utan en juridisk person, så kan inte åtal väckas mot kommunen. Däremot kan du anmäla den kommunalt anställda som du anser att ha begått ett brott. Du kan dock väcka ett civilrättsligt anspråk mot en kommun, exempelvis skadestånd. Då rör det sig om ett tvistemål i domstol. Du har alltså två alternativ: antingen kan du försöka få till ett brottmål mot den tjänsteman du anser begått ett brott, eller så kan du väcka ett tvistemål mot kommunen. Eftersom jag inte har så mycket information om hur du anser att den brottsliga handlingen gått till, och du verkar vara på det klara med vad som har hänt, så kommer jag enbart att svara på frågan om du riskerar att bli skyldig att betala något om du förlorar målet. Jag kommer behandla alternativen i tur och ordning. Brottmål:Om du anmäler ett brott till polisen så väcker de en förundersökning om de anser att det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 Rättegångsbalken, här, nedan förkortad RB). I ditt fall hade brottet kunnat vara hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Ett fall av hemfridsbrott som inte anses grovt måste anges till åtal, så en förutsättning för att åklagare ska kunna åtala för ett sådant brott är alltså att du anmäler brottet. Det är åklagaren som beslutar om att väcka åtal (20 kap. 6 § RB). Om åklagaren, eller i vissa fall polisen, anser att det inte finns tillräckliga bevis för att åtala så kan de välja att lägga ned förundersökningen (23 kap. 4 § 2 st.RB), eller fatta negativt åtalsbeslut om förundersökningen går så långt (23 kap. 20 § RB). För att åklagaren ska få väcka åtal så ska bevisningen vara så stark att den kan läggas till grund för fällande dom, vilket inte alltid är fallet. Om åklagaren väljer att väcka åtal så begränsas ditt ekonomiska risktagande avsevärt. Om den åtalade döms så tillerkänns du ersättning om du eller åklagaren yrkat på det, samt ersättning för rättegångskostnader du haft. Om den åtalade frias så står du för de kostnader som din del av rättegången föranlett (31 kap. 11 § 3 st. tillsammans med 18 kap. 12 § och 18 kap. 1 § RB). Alltså: du blir inte ersättningsskyldig för kostnaderna för åtalet, utan bara kostnaderna för ett potentiellt skadeståndsanspråk som du fört i samband med åtalet (22 kap. 1 & 2 §§ RB). Detta med reservation för ifall du utan skäl gjort angivelse eller föranlett åtal, eller om du uteblir från rätten (31 kap. 3 och 4 §§).Tvistemål: När det kommer till tvistemål så väcks såklart inget åtal, utan då är det ett civilrättsligt anspråk. I detta fall hade det troligtvis handlat om ett skadestånd enligt skadeståndslagen (här, nedan förkortad SKL). Enligt 3 kap 2 § SKL kan man kräva ersättning av staten eller kommunen för en skada som orsakats genom fel eller försummelse, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda fel. En skadeståndstalan väcks genom att man inkommer med en stämningsansökan till tingsrätten (42 kap. 1 § RB). I svensk rätt har vi skadeståndsforum (10 kap. 8 § RB), vilket innebär att du kan väcka talan där skadan uppkom (alltså tingsrätten närmast där du bor i detta fall). När det kommer till kostnaderna för detta så finns reglerna om det i 18 kap. RB. Dessa regler är tämligen enkla, nämligen att den tappande parten i målet ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Om du förlorar målet måste du alltså dels stå för dina egna rättegångskostnader, dels kommunens rättegångskostnader. Samma sak gäller om din stämningsansökan avvisas (18 kap. 5 § och 42 kap. 4 § RB), men då har förstås båda parter haft färre kostnader. Däremot finns det även regler om småmålsförfarande, där båda parterna i princip svarar för sina egna kostnader (18 kap. 8 a §). För att det ska bli ett småmål krävs att beloppet du yrkar på understiger 23 250 kr. Detta är alltså ett tryggare ekonomiskt alternativ. Sammanfattningsvis så har du alltså två egentliga val, antingen att anmäla det du anser vara brottsligt till åtal och om du vill väcka ett enskilt åtal. Eller så väcker du en skadeståndstalan mot kommunen för den skada du anser dig ha lidit. Slutligen ska poängteras att jag inte har tillräckligt med information för att göra en bedömning ifall du borde väcka talan om detta intrång. Därav kan jag varken råda eller avråda dig att göra det. Hoppas detta besvarade fråga!MVH,

Hur lång tid tar det från överklagande tills hovrätten tar upp målet?

2020-10-29 i Domstol
FRÅGA |Hej!En dom från tingsrätten har överklagats.Först från försvarets sida.Sen från målsägarbiträdet o åklagare.Dom gäller våldtäckt mot barn.Hur lång tid tar det innan det tas upp i hovrätten. Mvh
Sanna Wall |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Hovrätten strävar efter att avgöra mål så effektivt som möjligt. I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges Domstolar så framgår det att 75 % av brottmålen ska avgöras inom fem månader. Målet är alltså att lyckas avgöra de flesta målen inom fem månader, men det finns en risk att vissa mål kommer ta längre tid, liksom det såklart också finns en chans att målet avgörs snabbare. Hur snabbt ett mål avgörs påverkas bland annat av hur hög arbetsbelastning hovrätten har för tillfället och hur omfattande målet är. Det är därför svårt för mig att svara på exakt hur lång tid det kommer ta innan hovrätten tar upp målet, men ni bör kunna räkna med att målet tas upp inom fem månader. Hoppas ni fått svar på er fråga! Vid fler frågor är ni välkomna att vända er till oss på Lawline. Mvh

Hur preciserat måste ett åberopande vara?

2020-10-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur preciserat måste ett åberopande vara i processhandlingar?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Åberopandet ska bestå av rättsfaktum och vara individualiserat samt konkretiseratAtt en part skall åberopa något innebär att parten ska angiva något. Ett åberopande ska bestå av aktuella omständigheter, s.k. rättsfaktum. Omständigheter som endast har betydelse i bevishänseende, s.k. bevisfaktum, behöver inte anges i åberopandet eftersom domstolen får beakta bevisfaktum utan att någon part åberopat det (17 kap. 3 § e contrario RB).Åberopandet måste vara individualiserat och konkretiserat för att grunden ska anses vara tydligt angiven. Hur individualiserat och konkret åberopandet ska vara beror på vad för typ av mål det handlar om, vad talan handlar om och så vidare. Åberopandet behöver inte innehålla vilka bestämmelser som aktualiseras, utan det står domstolen fritt att sätta åberopade rättsfakta under en rättsregel som ingen av parterna åberopat. När det gäller preciseringen vid åberopandet av komplexa rättsfakta, är det avgörande huruvida faktumet är tvistigt eller inte. Ifall ett komplext rättsfaktum inte är tvistigt borde ett allmänt åberopande kunna godtas. Åberopandets funktion i dispositiva respektive indispositiva målI ett dispositivt tvistemål, d.v.s. ett mål där parterna har möjlighet att reglera sin tvist i exempelvis ett förlikningsavtal, avgör parternas åberopanden processens ramar (17 kap. 3 § andra meningen RB). Det är därför viktigt att ha med all relevant rättsfaktum i sitt åberopande eftersom rätten inte kan bedöma utöver åberopandet. I ett indispositivt mål, där rättens avgörande inte kan ersättas med att parterna ingår ett avtal, är dock domstolen bara bunden till kärandens yrkande och inte svarandens. Alla brottmål är indispositiva mål.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

När blir du ersatt för dina rättegångskostnader i småmål och vad ingår?

2020-10-27 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag har en pågående tvist med ett reseföretag. Jag har anmält tvisten till ARN och fått rätt men företaget har hittills inte hört av sig eller svarat på mina mail. Företaget verkar relativt oproffsigt och jag får tyvärr intrycket av att dom inte kommer att följa rekommendationen. Totalt är dom skyldiga mig ca 1800 kr, vilket ARN också gett mig rätt till. Tyvärr känns det lite ovärt att ta det vidare i Tingsrätt när avgiften för att pröva tvisten (900 kr) är hälften av det jag kan få tillbaka, så egentligen går jag ju back på det hela då. Dessutom har en vän påpekat för mig att jag lika gärna kan förlora och då får jag ju stå för rättegångskostnaderna. Jag har två frågor jag gärna skulle vilja ha svar på av er. 1. Om jag vinner i Tingsrätten och företaget ska betala mina rättegångskostnader, ingår de 900 kronorna då?2. Finns det verkligen en risk att jag förlorar om ARN gett mig rätt? Rimligtvis borde väl ett sådant juridiskt dokument väga rätt tungt kan jag tycka. Är det vanligt att man förlorar trots att man har underlag från ARN?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är det juridiska problemet?Av din fråga framgår att du undrar över vad som ingår i ersättning för rättegångskostnader och jag kommer även informera om när parterna behöver betala motpartens rättegångskostnader. Jag kommer även informera om vad som gäller kring ARN:s rekommendationer. Svaren på dina frågor regleras främst i rättegångsbalken (RB). När behöver motparten betala dina rättegångskostnader och vad ingår?Det framgår av frågan att ARN gett dig rätt till ersättning på 1800 kronor. Det innebär att summan det tvistas om understiger ett halvt prisbasbelopp (23 650 kronor för 2020), och gör att ditt mål klassificeras som ett småmål (1 kap. 3 d § RB). Att det kategoriseras som ett småmål innebär att ersättningen för dina rättegångskostnader omfattar färre saker du är berättigad ersättning för. Du har rätt till ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst 1404 kr (18 kap. 8 a § första punkten RB). Ersättningen omfattar även ansökningsavgift eller tilläggsavgift (18 kap. 8 a § andra punkten RB). Man är även berättigad ersättning för resa och uppehälle, vittnesbevisning, och översättning av handling (18 kap. 8 a § tredje, fjärde och femte punkten RB). I övrigt måste du alltså stå för dina rättegångskostnader själv, även om du vinner målet. Som svar på din första fråga så kommer ansökningsavgiften på 900 kronor ingå i den ersättning du får av din motpart. Vad innebär ARN:s rekommendation om att du är berättigad ersättning?Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är en myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Beslutet som ARN fattar är inte bindande för varken dig som konsument eller företaget utan brukar kallas rekommendationer om hur ärendet ska lösas. De flesta företag väljer att frivilligt följa ARN:s rekommendation men det är som sagt inget tvång. Genom att du vunnit ärendet hos ARN tyder enligt min mening på att omständigheterna i fallet talar för dig och att du har fog för din sak. I ARN sitter opartiska jurister vilket talar för att även domstolen skulle komma till samma slutsats som ARN. Det finns dock inga garantier till detta, även om ARN:s rekommendation brukar väga tungt så behöver du vara medveten om att du kan vara tvungen att ersätta din motpart för de kostnader som redogjorts för ovan. Sammanfattning och rådI ett småmål behöver du stå för flera av dina egna kostnader oavsett om du vinner eller förlorar. Ansökningsavgiften ingår dock i ersättningen för rättegångskostnader som du får ifall du skulle vinna målet. ARN:s rekommendationer brukar väga tungt men det finns ingen garanti för att domstolen kommer komma fram till samma slutsats. Vill du ha hjälp att fylla i en stämningsansökan så är du välkommen att maila mig på emil.bengtsson@lawline.se så återkommer vi med en offert till dig. Ifall du får tag i företaget råder jag dig även att informera företaget att du kommer väcka stämningsansökan ifall de inte betalar, stämningsansökan brukar vara ett bra påtryckningsmedel. Hoppas du fått svar på din fråga!