Vittnesplikt för minderåriga och möjligheten att ändra osanna utsagor

2020-10-08 i Vittna
FRÅGA |Min sjuttonåriga son är kallad som vittne, rörande drogförsäljning. Min son säger nu till mig att det han sa på polisförhöret inte stämmer, utan att han kommer ihåg nu vad som egentligen hände, det är en vecka till rättegång, hur ska han göra för att ändra sitt vittnesmål? Jag som mamma är också orolig för att han åker illa ut när han vittnar, den han ska vittna mot är nitton år, men går i samma klass som min son, det känns mycket olustigt. Måste han vittna?
My Öhman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att det måste kännas obehagligt att din son ska vittna. MItt korsta svar är dock att din som måste vittna. Vilka konsekvenser den osanna utsagan i polisförhör får beror på vad din son har sagt, det finns emellertid alltid en möjlighet att ändra den utsagan som givits under polisförhör. Är det olagligt att ljuga under polisförhör?Som huvudregel är det inte brottsligt att tala osanning under polisförhör. Talas det däremot osanningen om att en oskyldig person har begått en viss gärning, att det fanns besvärande omständigheter eller annars förnekar att det förelåg omständigheter som hade gjort bedömningen av en gärning mildare så är detta ett brott. Att helt enkelt snacka strunt om en viss persons skuld, förutsatt att den personen finns på riktigt, är ett brott som kallad "falsk tillvitelse" (15 kap. 7 § Brottsbalken). Däremot är det inte olagligt att tala osanning om andra omständigheter under ett polisförhör exv. Att man såg någon springa från platsen, signalement på en gärningsman, tidpunkten för en viss gärning och så vidare.Har din son begått "falsk tillvitelse" och brottet är att klassa som ringa finns möjlighet att gå fri från ansvar om de osanna uppgifterna rättas till innan de fått för stora konsekvenser (15 kap. 14 § Brottsbalken). Måste minderåriga vittna?Personer över 15 år omfattas av en så kallad vittnesplikt. Vittnesplikt innebär att man måste vittna och kan även tvingas till detta genom åtgärder så som vite och hämtning (36 kap. 7 § Rättegångsbalken). Målsmans inställning till vittnesmålet är inte av betydelse.Undantag från vittnesplikten på grund av personliga förhållande kan endast grunda sig på nära släktskap (36 kap. 3 § Rättegångsbalken). Att din son går i samma klass som den han ska vittna mot är därför inte en omständighet som det tas hänsyn till. Vidare sker vittnesmål i rättegång under ed (36 kap. 11 § Rättegångsbalken). Innebörden av ed är att det blir straffbart att tala osanningen, den som talar osanning under ed begår brottet "mened" (15 kap. 1 § Brottsbalken). Det är alltså av högsta vikt att din son inte fortsätter med den osanna berättelsen i rättegång. Hur ska vittnesmålet ändras?Din son kan under rättegången berätta en sanning som avviker från den utsaga han gav i polisförhör utan att det i sig är ett brott. Konsekvensen är då bara att ditt sons vittnesmål kan få en sämre ställning som bevis i målet. Vill din son ändra sin utsaga innan rättegången kan han kontakta polis eller eventuell åklagare. Jag skulle rekommendera att göra detta för att slippa ytterligare obehag under rättegången. Sammanfattningsvis är det i princip endast brottsligt att ljuga i polisförhör om man smutskastar en person, att ljuga under ed i rättegång är däremot brottsligt. Din son har en skyldighet att vittna även då han är minderårig då det föreligger vittnesplikt. Hoppas att du fick svar på din fråga. Stort lycka till!Hälsningar,

Vad ska bevisas i brottmål?

2020-10-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Undrar en sak kring åklagare och försvarsadvokat. Tex om man är misstänkt för någon brott, och går till tingsrätt. Om man nu har begått brottet får man säga det till sin försvarare eller skall man säga att man är oskyldigt? Är det advokatens jobb att hitta bevis på att jag är oskyldig eller är det jag? Eller är det åklagare som skall bevisa motsatsen och jag skall försvara mig med bl .a bevisa min oskuld eller?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna dömas för ett brott krävs att domstolen finner att det är bevisat bortom rimligt tvivel att det är den åtalade personen som begått den åtalade gärningen. I brottmål är det åklagaren som har hela bevisbördan och den som är tilltalad ska beaktas som oskyldig tills dess att motsatsen är bevisad. Vad är försvararens uppgift?Försvarsadvokatens uppgift är att värna om och tillvarata klientens intresse. Försvarsadvokaten ska fungera som den tilltalades förlängda arm och föra den talan klienten ger uttryck för. Försvararen kan ifrågasätta bevisningen och föra fram alternativa förklaringar samt argumentera för den lämpligaste påföljden för klienten om denne skulle dömas för brottet. Du väljer själv om du vill erkänna eller förneka brottet för din försvarsadvokat och/eller för rätten. Att berätta som det är kan underlätta utredningen och advokaten kan ändå föra din talan eftersom det kan finnas andra detaljer i utredningen som är till din fördel. Om du vill erkänna brottet för försvararen men inte för rätten går det inte att säga hur en advokat kommer att hantera ärendet. En försvarsadvokat är nämligen skyldig att följa god advokatsed vilket bl.a. innebär att hen inte får lämna osanna uppgifter till rätten. Vem ska bevisa vad?Det är åklagaren som har den fulla bevisbördan vilket innebär att hen ska bevisa samtliga rekvisit i den åtalade gärningen. Du som tilltalad har ingen skyldighet att bevisa din oskuld utan betraktas som oskyldig till dess att åklagaren kunnat bevisa att du är skyldig. Om åklagaren kunnat visa dig skyldig till brottet kan dock en förklaringsbörda inträda för dig men annars har du ingen skyldighet att bevisa något eller komma med förklaringar. Om man har en försvarare kommer denne att ganska utredningen och ifrågasätta åklagarens bevisning och ibland lägga fram egen motbevisning. Det är försvararens uppgift att lägga fram bevisning, men den kan givetvis grundas i vad du berättar om du känner till omständigheter som kan användas som bevisning. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man få ersättning för juridisk konsultation i FT-mål?

2020-10-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Hur ser det ut i FT mål när det kommer till rättegångskostnader?Vi har blivit stämda för en fläck på ett bord. Bordet i sig kan vi tänka oss att betala 1000kr för efter värderingbevis. så den biten är uppklarad men kärende har haft juridisk konsultation på en halvtimma och har lagt till 1000kr för det i rättegångskostnader men enligt blå boken så ska detta inte vara nödvändigt och enligt18 kap. 8 a § rättegångsbalken som gäller särskilda regler om 1 kap. 3 d § 1 stycket RB är tillämplig, d.v.s. om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet. Dessutom stadgar den paragrafen att ersättning bara utgår i den mån den varit "skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt" vilket vi inte tycker utan hon har lagt till detta bara för att få mer pengar.Kan hon få det beviljad verkligen? tack på förhand!
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vilka kostnader man kan få ersättning för i förenklade tvistemål (s.k. FT-mål), och då särskilt om man kan få ersättning för juridisk konsultation. Regler om detta hittar vi bland annat i rättegångsbalken (RB). Ersättning för juridisk konsultation Precis som du skriver gäller särskilda regler för rättegångskostnader när det rör sig om FT-mål (1 kap. 3 d § första stycket och 18 kap. 8 a § RB). När det gäller kostnader för juridisk konsultation kan man få ersättning för en timmes rådgivning. Beloppet får däremot inte överstiga den ersättning som betalas för rådgivning under en timme enligt rättshjälpslagen (18 kap. 8 a § andra stycket 1 RB). För närvarande (år 2020) är detta 1 404 kr för den som är godkänd för F-skatt. För den som inte är godkänd för F-skatt är beloppet 1 068 kr (4 § rättshjälpslagen, 4 § rättshjälpsförordningen och 2 § förordningen om timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet). Värt att notera är också att det inte är all typ av juridisk konsultation som ersätts. De kostnader som ersätts är sådana som uppkommer när en part vänder sig till en jurist/advokat för att få råd om huruvida det lönar sig att skicka in en stämningsansökan. Juridisk konsultation som handlar om hur själva ansökan ska utformas ersätts också. Om man däremot skulle anlita en advokat för att sköta processföringen under rättegången ersätts detta inte. Kravet på skälighet Precis som du skriver krävs det också enligt lagtexten att kostnaden "skäligen behövts för att ta tillvara partens rätt" (18 kap. 8 a § fjärde stycket RB). Det finns med andra ord ett krav på att kostnaden har varit nödvändig för att man ska kunna få ersättning. Om juridisk konsultation är en nödvändig kostnad eller inte får bedömas från fall till fall. Det spelar bland annat roll om parten är en privatperson eller en näringsidkare. Domstolen har tidigare konstaterat att näringsidkare (dvs. företag) som regelbundet uppträder i domstol normalt sett inte har behov av juridisk konsultation (se rättsfallet NJA 2007 s. 579). Detta gäller under förutsättning att målet inte rör stora belopp eller om det finns någon annan särskilt ovanlig omständighet. En privatperson anses med andra ord ha större behov av juridisk konsultation än ett företag. Sammanfattning För att sammanfatta kan alltså käranden få ekonomisk ersättning för max en timmes juridisk konsultation. Käranden kan däremot aldrig få ersättning med mer än 1 404 kronor. Det krävs dessutom att den juridiska konsultationen har varit nödvändig. Om käranden är en näringsidkare är det svårare att få ersättning, eftersom juridisk konsultation då oftast inte anses vara nödvändigt. Om käranden däremot är en privatperson är det större sannolikhet att ersättningen beviljas. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Måste man som vittne inställa sig vid förhör och förhandling?

2020-10-01 i Vittna
FRÅGA |Hej,Erhöll kallelse till Polisen "Såsom eventuellt vittne till ofredanden m.m. som målsäganden XX utsatts för." Är jag skyldig att inställa mig trots att jag inte är bekant med vad det handlar om?Är jag skyldig att besvara alla frågor som Polisen ställer i ärendet? För de fall jag är skyldig att inställa mig, äger jag rätt till vittnesstöd eller motsvarande?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Rättegångsbalk (1942:740), nedan förkortat RB. Vi kommer uppehålla oss till 23 och 36 kap. i RB, och jag kommer först att gå igenom vad som gäller vid polisförhör och därefter vad som gäller för vittnen vid förhandling i rättegång. Att kallas till förhör hos polisen I 23 kap. 6 § RB stadgas att alla som kan tänkas lämna uplysningar av betydelse för förundersökningen får kallas till förhör. Enligt 23 kap. 6 a § RB kan vittne som kallats till förhör åläggas vite om vittnet inte infinner sig vid förhöret, enligt samma bestämmelses andra stycke ska förundersökningsledare eller polisman meddela om att kallelsen är förenad med vite. Den som utan giltig orsak vägrar inställa sig till förhöret kan även hämtas av polis enligt 23 kap. 7 § RB. Under polisförhör måste du inte säga någonting som du inte vill, men du får inte ljuga. Om förundersökningsledaren begär det kan förhör ske inför rätten, vilket i sådana fall aktualiserar vittnesplikten, se 23 kap. 13 § RB. Att vittna i rättegångVittnespliktenVittnesplikt är utgångspunkten i svensk rätt. Eftersom du skriver att du kallats som vittne måste du därför vittna, se 36 kap. 7 § RB.Undantag från vittnespliktFöräldrar, syskon och andra närstående behöver inte vittna, se 36 kap 3 § RB, inte heller personer som är under 15 år eller lider av en allvarlig psykisk störning har en ovillkorad vittnesplikt, eftersom dessa ska lämplighetsprövas av rätten innan de får vittna, se 36 kap. 4 § RB.Vad händer om jag inte vittnar?Om ett kallat vittne uteblir från rättegången kan rätten besluta att vittnet ska hämtas av polis, antingen omedelbart eller till en senare dag. Detta framgår av 36 kap. 20 § 1 st RB. Om rätten inte beslutar om att vittnet ska hämtas omedelbart, kan de bestämma om att vittnet ska komma en annan dag, och förena en eventuell frånvaro med vite (dvs en böter), detta framkommer av 36 kap. 20 § 2 st RB. Måste man svara på frågor som ställs under rättegången? Innan vittnen avger sin berättelse ska de avlägga vittnesed enligt 36 kap. 11 § RB. Vittnet kommer därefter att upplysas om vikten av att tala sanning samt innebörden av att ha avlagt ed, se 36 kap. 14 § RB.Om ett vittne vägrar avlägga ed eller avge vittnesmål kan rätten besluta att vittnet ska häktas. Denna häktningstid får inte överstiga tre månader, se 36 kap. 21 § RB. En annan sak är att mened (dvs ljuga under ed) är straffbart enligt 15 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700)Om ett vittne undandrar sig från rätten och detta medför rättegångskostnader för någon av parterna, så kan den eller de parter som ådragits rättegångskostnader yrka på ersättning från vittnet. Detta framgår i 36 kap. 23 § RB, och i samma bestämmelse stadgas i 2 stycket att detta även gäller kostnader som staten haft.SammanfattningSammanfattningsvis råder jag dig till att vittna för att undvika någon av de ovan nämnda sanktionerna. I förhöret med polisen berättar du vad du vet, och om du inte alls är bekant med vad förundersökningen handlar om torde förundersökningsledaren inse att ditt vittnesmål är onödigt för utredningen. För det fall du ändå kallas till förhandling i domstol har du möjlighet att få ett vitnesstöd, de arbetar under tystnadslöfte. Jag lämnar en länk här som jag hoppas kan vara till hjälp. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om fler frågor dyker upp.

Vad ska finnas med i ett överklagande till hovrätten?

2020-10-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag skulle behöva hjälp med att överklaga till Svea hovrätt. Vet inte hur man ska skriva. Det verkar så krångligt.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din fråga och tillämplig lagJag tolkar din fråga som att du undrar vad som ska finnas med i ett överklagande till hovrätten. Svaren finner vi i rättegångsbalken (1942:740). Många av rättegångsbalkens regler är uppdelade efter måltyp. Vissa kapitel rör specifikt tvistemål (civilrättsliga tvister mellan till exempel privatpersoner eller företag) och andra rör brottmål (där någon står åtalad för ett brott och motparten vanligen är en åklagare).Förutsättningar för att kunna överklaga till hovrätten Det finns ingen bestämmelse som reglerar vem som får överklaga en dom eller ett beslut. När rätten avgör saken sker det genom en dom, avgör rätten något annat än saken sker det genom ett beslut. (17 kap. 1 § rättegångsbalken och 30 kap. 1 § rättegångsbalken) Huvudregeln som utvecklats är att den som är berörd av en dom eller ett beslut kan överklaga om denne också har klagorätt och klagointresse. Annars kan hovrätten avvisa överklagandet. (50 kap. 6 § rättegångsbalken, 51 kap. 6 § rättegångsbalken och 52 kap. 5 § rättegångsbalken) Klagorätt betyder att domen eller beslutet påverkar klagandens ställning, medan ett klagointresse innebär att klaganden har ett rättsligt intresse av att domen eller beslutet prövas i högre instans. Rätten att överklaga är även begränsad genom att det kan krävas ett prövningstillstånd för att få pröva sin sak i högre instans. (49 kap. 12 § rättegångsbalken) Ett överklagande ska ha inkommit till tingsrätten senast tre veckor efter den dag då domen meddelades. (50 kap. 1 § rättegångsbalken och 51 kap. 1 § rättegångsbalken) Om överklagandet inkommit i rätt tid skickas det och målets alla handlingar vidare till hovrätten. Hur man i praktiken överklagar brukar även beskrivas i en bilaga till tingsrättens dom.Information som ska finnas med i överklagandetEtt överklagande av en dom ska innehålla uppgifter om: den dom som överklagas, vilken del av domen som överklagas och vilken ändring man yrkar, grunderna för ens överklagande och på vilket sätt man menar att tingsrätten gjort fel i sina domskäl, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (50 kap. 4 § rättegångsbalken och 51 kap. 4 § rättegångsbalken) Det går även att läsa om detta på Svea hovrätts hemsida. Ett överklagande av ett beslut ska innehålla liknande uppgifter: vilket beslut som överklagas, vilken ändring som yrkas, grunderna för överklagandet, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (52 kap. 3 § rättegångsbalken)Sammanfattning och råd Ett överklagande ska innehålla svar på frågorna vad som överklagas och varför det överklagas. Vilka regler som är tillämpliga beror främst på om det är ett tvistemål eller ett brottmål samt om det är en dom eller ett beslut som ska överklagas. För att hjälpa dig att skriva ett överklagande behövs därför mer information än vad som framgår av din fråga. Jag rekommenderar dig därför att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister (Lawline arbetar dock inte med ärenden inom skatterätt och straffrätt).Med vänliga hälsningar,

Vart i lagen står det att beviskravet är "ställt bortom rimligt tvivel"?

2020-10-05 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Var i brottsbalken går att läsa att beviskravet är "ställt bortom rimlig tvivel"?
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Var i brottsbalken går det att läsa att beviskravet är "ställt bortom rimligt tvivel"?Beviskravet ställt bortom rimligt tvivel finns inte att hitta i varken brottsbalken eller rättegångsbalken. Det finns inte något specifikt lagstöd i för beviskravet, utan ställt bortom rimligt tvivel har växt fram ur praxis, dvs. genom domstolarnas domar (se t.ex. NJA 1980 s. 725 och NJA 1996 s. 176).Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Vad kan vi göra mot polisens tvångsmedel?

2020-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Min son 29 år, står och tankar bilen då kommer en polisbil med två poliser och börjar fråga om han har tagit droger. Nej säger min son, som kom från jobbet och från oss och hämtat sin hund. Då kroppsvisiterar de honom t.o.m ta av skorna. Tycker det luktar illa i bilen, vår son har köpt något som ska förbättra luften säger det till dom. Han får sätta sig i polisbilen, Poliserna rotar igenom bilen. Polisen tar in honom till sjukhus där de tar drogprover som han får betala. Sen får han ta sig hem själv de 3 milen. De tar körkort och hans mobil och där i ligger bl.a min mans kontokort,bank, som han hade då han handlar åt oss. De talade inte om någonting vad som händer. Min son behöver mobilen den enda telefon han har. Han har en sjukdom som han måste äta medicin annars kan det gå så långt att han dör. Måste ha körkortet för att hämta medicinen. Vi mår jättedåligt. Får det gå till så här? Vad kan vi göra?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Angående kroppsvisitering och kroppsbesiktningEnligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) har poliser endast rätt att kroppsvisitera någon om det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts varpå fängelsestraff kan följa. Att din son tvingades ta blodprov innebär att han blivit utsatt för en kroppsbesiktning i enlighet med 28 kap. 12 § RB, vilket anses vara ett steg "längre" än en kroppsvisitering. För att kroppsbesiktning ska vara tillåtet krävs det istället att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelsestraff kan följa. Skillnaden mellan dessa två tvångsmedel är alltså att det vid kroppsbesiktning krävs att en särskild person är skäligen misstänkt för ett brott. Initialt ska beslutet om kroppsbesiktning fattas av en åklagare, men vid fara i dröjsmål kan beslutet fattas av en polisman. Även fast polisen har rätt att utföra en kroppsbesiktning så måste dem fortfarande beakta individens rättigheter. Tvångsmedel är integritetskränkande och det får inte göras om det inte är nödvändigt med hänsyn till syftet och ifall det avsedda resultatet inte kan uppnås med mildare metoder. Även om de lagliga förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och tvångsmedlet behövs för att uppnå syftet så ska man i det enskilda fallet avstå om det inte är proportionerligt.Angående körkortet och mobiltelefonenPolisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning (27 kap. 1 § RB). Beslutet ska i regel fattas av förundersökningsledaren eller åklagaren, men även här har polisen rätt att göra det om fara i dröjsmål råder (27 kap. 4 § 2 st. RB). Återigen gäller samma regler om proportionalitet och hänsyn även här. Det är relativt vanligt att mobiler och annan kommunikationsutrustning tas i beslag, men hur din sons körkort skulle vara av betydelse för utredningen har jag svårt att förstå. Om förundersökningsledaren inte häver beslaget så kan din son begära att rätten ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte (27 kap. 6 § RB).Vad gör man om ens rättigheter blir kränkta under förundersökningen?Det tyvärr ingenting man kan göra när det gäller avslutade tvångsmedel (vad som är gjort är gjort), man kan dock i efterhand göra en JO-anmälan eller en polisanmälan, alternativt kräva en överprövning. En överprövning innebär att en högre uppsatt person prövar om det var ett korrekt beslut (ofta Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten). När det gäller pågående tvångsmedel (som beslag) så kan man som redan nämnt begära en ny prövning.Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar och känner mer klarhet i situationen, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Kan ett vittnesmål från en polis ensamt leda till fällande dom?

2020-10-01 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!En polis har tydligen sett mig och en annan i mitt fordon, jag är passagerare och den som körde hade tydligen inget körkort.Kan man bli fälld på det när inga andra bevis finns än att han skulle ha sett oss?
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fri bevisprövningI Sverige gäller fri bevisprövning (35 kap. 1 § Rättegångsbalken), vilket innebär både fri bevisföring och fri bevisvärdering. Att både bevisföringen och bevisvärderingen är fri betyder att det inte finns några lagar eller krav som reglerar vad som får läggas fram som bevisning och/eller hur domstolen ska pröva och bedöma den bevisning som läggs fram. Rätten ska också pröva bevisningen objektivt, neutralt och rationellt.Det innebär att de som är parter i en rättegång, alltså du och åklagaren, får lägga fram all bevisning som ni kan (fri bevisning) och att denna sedan kommer prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering). Det blir alltså domstolen som då avgör hur starkt ett vittnesmål från en polis är.Olovlig körning och polisens utsagaÅklagaren kommer behöva bevisa att din vän körde bilen olovligt, och att du som medpassagerare var omedveten om att din vän saknade körkort, eftersom det är detta som är den straffbara handlingen (3 § Lag om straff för vissa trafikbrott).Ofta väger vittnesmål från polisen högt, vanligen med argument som att polisen i egenskap av sin yrkesutövning inte har något personligt intresse i att uppfatta en händelse på ett visst sätt. Det går däremot inte att svara på om det ensamt kommer leda till en fällande dom, utan det blir snarare en fråga om fri bevisvärdering. Om en polis lämnar ett trovärdigt och bevisstarkt vittnesmål skulle det kunna räcka för en fällande dom, men detta beror alltså på vad den samlade bedömningen blir efter att samtliga bevis från båda sidor har lagts fram blir.Hoppas du fått svar på din fråga, och glöm inte att du är varmt välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,