Kan jag få resning i en tredskodom som meddelats mot mig?

2020-07-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått en tredskodom utan att jag blev kallad varken via mejl eller brev till förhandlingDet är en tvist om en faktura på 66 000 kr som ej har redovisat tim antalet på ut fört arbete. ett a4 dokument har skrivits till mina systerbarn att de ska lägga tilllbaka arvet i min mors dödsbo dvs helt ologiskt, han skulle ha skrivit till min bror o far om det som är dödsbodelägareHur ser du om att jag kan få resning i målet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har det i en tvist du varit i meddelats en tredskodom mot dig på grund av din utevaro från förhandlingen. Enligt dig har utevaron berott på att du inte blivit kallad, varken per brev eller e-post. Du undrar vid dina möjligheter till resning är.En tredskodom får inte överklagas av den part som tredskodomen meddelats mot, dvs. den som inte avgett något svaromål eller uteblivit (49 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken, RB). Det finns däremot en möjlighet för vederbörande att söka återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades. Om återvinning inte söks står domen fast i den del den gått parten emot. Ansökan om återvinning ska göras skriftligen. Om tredskodom meddelats utan huvudförhandling, bör ansökan innehålla allt som behövs från sökandens sida för förberedelsens fullföljande (44 kap. 9 § RB). Efter att domen vunnit laga kraft får resning beviljas enbart om grova rättegångsfel förekommit eller om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag. Om omständighet eller bevis, som inte tidigare framlagts åberopas och om det hade gjorts sannolikt skulle ha lett till annan utgång i målet. Resning får bara beviljas om parten gör sannolikt, att han icke vid den rätt, som meddelat domen, kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller han haft giltig ursäkt att inte göra det (58 kap. 1 § RB). För resning när det gäller en lagakraftvunnen tredskodom krävs mycket tungt vägande skäl (jfr NJA 1988 s. 98). I ditt fall kan jag dessvärre inte göra någon bedömning av om du har möjlighet att nå framgång med en resningsansökan. Rent generellt krävs det däremot mycket för att en resning ska aktualiseras. Om det däremot ännu ej har gått en månad sedan domen meddelades har du fortfarande möjlighet att söka om återvinning.Om du är intresserad kan en av våra jurister bistå dig att undersöka dels om du fortfarande har möjlighet att söka återvinning och i sådana fall göra det, alternativt att undersöka dina möjligheter till resning. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan återställande av igenfyllt dike på samfällighet ses som en underhållskostnad?

2020-04-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Har följande fråga gällande 2 samfällighetsföreningar:Samfällighetsförening 1 (SF1) med 21 fastigheter har en vägsträcka som Samfällighetsförening 2 (SF2) med 52 fastigheter nyttjar för att komma till sina hus. Gällande avtal säger att underhållskostnader för vägsträckan fördelas med andelsförfarandet 21 respektive 52.En medlem i SF2 har grävt igen ett dike längs SF1:s vägsträcka. SF1 har krävt att medlemmen skall återställa.Medlemmen har vägrat.( det är ej helt klarlagt hur diket såg ut från början)SF1 har återställt diket & ställt krav på medlemmen att betala för denna kostnad, först via betalningskrav & i nuläget via advokat. Medlemmen erbjuder en bråkdel av kostnaden & SF1 funderar på att gå till rättegång.Nu kontaktar SF1:s ordförande SF2:s ordförande & vill att SF2 skall vara med som part i denna rättegång & menar att SF2 har ett ekonomiskt ansvar enligt gällande avtal som säger att underhållskostnader för vägen skall fördelas enligt andelsförfarandet. Kan detta vara rätt?Kan ett igenfyllt dike av en privatperson ses som en underhållskostnad?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en medlem (X) ur SF2 grävt igen ett dike på SF1:s vägsträcka. X har uppmanats att återställa det vederbörande förstört, men vägrar. SF1 har därför själv åtgärdat det förstörda och därefter krävt X på betalning, först genom betalningskrav och nu genom advokat. SF1 överväger nu att gå till domstol för att få betalt. Ordförande för SF1 har nu vänt sig till SF2 och begärt att även SF2 ska vara part i målet och anser att SF2 har ett ekonomiskt ansvar som säger att underhållsansvar för vägen ska fördelas enligt andelsförfarandet. Du undrar om detta kan vara rätt och om underhållskostnad för ett igenfyllt dike av en privatperson kan ses som en underhållskostnad.Kan SF1 begära att SF2 uppträder som part?Det är inte möjligt för SF1 att "tvinga" SF2 att ingå som part i stämningen. Det är fullt möjligt för SF1 att väcka talan mot X för att få betalt, däremot är det inte möjligt att tvinga in SF2 som part. Att väcka talan kan vara förenat med kostnader (ansökning, ombud m.m.). Den part som förlorar en rättegång blir i regel ersättningsskyldig för motpartens ombudskostnader. Därför är det inte möjligt att tvinga in någon som part. Om SF2 ska vara part i rättegången måste det ske för att SF2 väljer att vara det.Kan ett igenfyllt dike av en privatperson ses som en underhållskostnad?Exakt vad som räknas som underhållskostnad är till viss del öppet för argumentation. Dock brukar i regel skadegörelse räknas in i underhållskostnader. I ert fall handlar det om ett dike som grävts igen och en skada som uppkommit. Som exempel finns det samfälligheter som har hand om underhållet av t.ex. belysningsstolpar; mm en sådan stolpe körs på (avsiktligt eller oavsiktligt) är det något som ingår i underhållskostnader. Utifrån ett sådant resonemang kan det även argumenteras för att det igengrävda diket som medfört en skada är återställandet en underhållskostnad.Att det ingår som underhåll innebär däremot inte att ni kan tvingas in i en process mot privatpersonen X. Om SF1 vill väcka talan mot X är det upp till SF1. Alternativet, om det inte hade väckts talan, hade varit att begära att kostnaden ska fördelas er emellan enligt avtalade andelar (21 respektive 52). I det skedet kan ni välja att betala eller, om ni vägrar, låta SF1 gå till domstol. Går det till domstol kan det i sådana fall argumenteras kring om det utgör en underhållskostnad (vilket det åtminstone kan argumenteras för) och om det är en skälig kostnad. I det senare kan vägas in att SF1 på eget bevåg valt att återställa det igengrävda diket utan att rådgöra mer er. Är det en orimligt hög kostnad kan det argumenteras för att det inte är skäligt att ni ska betala allt SF1 begär.Sammanfattningsvis och som svar på dina frågor; SF1 kan inte tvinga in er i en process mot X. Exakt vad som räknas som underhållskostnad är öppet för argumentation, men det kan argumenteras för att skadegörelse (t.ex. ett igengrävt dike som måste åtgärdas) utgör en underhållskostnad.För det fall att det blir tvistigt har givetvis en av våra jurister möjlighet att företräda er. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, torsdagen den 2 april, klockan 13.45. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man dömas för misskreditering av Riksidrottsnämnden, är det ens bestraffningsbart?

2020-02-24 i Domstol
FRÅGA |Inom idrotten finns en "egen domstol" som heter Riksidrottsnämnden. Besluten påstås inte kunna överklagas.RF har i sina stadgar ett Kapitel (14:e Kap) som reglerar vad som är straffbart inom idrotten.I det aktuella ärendet har RIN dömt enligt 14 Kap. 2§ 7 p. Skälet är " vissa formuleringar i de aktuella e-postmeddelandena inte kan förstås på annat sätt an att X medvetet försökt "misskreditera" motparten.I det ena e-postmeddelandet skriver X "Y says he did not do anything, like all criminals do". I det andra står att Y gav sig på en coach och försökte strypa honom i sin jakt på en id-bricka.Händelsen avser samma incident, som Y själv skriver om senare, att han försökte få tag i id-brickan som coachen bar runt halsen genom att dra upp den så att coachen uppfattade att Y försökte strypa honom.Hur kan detta ens kunna uppfattas som "misskreditering" av Y. Detta är skrivet i två personliga mail.Är ens "misskreditering" bestraffningsbart?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningIdrottsdomstolar som den du benämner är inte en statlig allmän domstol (som t.ex. tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen) utan en privat sådan. Privat konfliktlösning uppkommer genom avtalet mellan parterna. För att få delta i de olika arrangemang som Riksidrottsförbundet och deras paraplyorganisationer anordnar krävs att man är medlem i något av förbunden. De flesta föreningar är medlemmar i ett specialidrottsförbund som i sin tur står under riksidrottsförbundet (RF). Rättsförhållandet mellan medlem och förening grundas på innehållet i föreningens stadga, medan relationen förening och förbund regleras genom förbundets stadga. Genom föreningsstadgan blir medlemmen även indirekt bunden av RF och specialförbundet.Idrottens grundläggande bestämmelser återfinns i RF och dess förbunds stadgar. När en tvist uppstår löses den i regel internt, i förevarande fall genom specialidrottsförbunden med Riksidrottsnämnden (RIN) som förbundets "högsta domstol". Märk väl att även om RIN ofta benämns som förbundets högsta domstol är den inte rent juridiskt att anse som en domstol i den benämning vi är vana vid.Riksidrottsnämnden prövar beslut tagna av specialidrottsförbunden och utgår från RF:s stadgar. Eftersom det inte är en allmän statlig domstol utgås det inte efter våra lagar i dömandet, utan från stadgarna. Därmed kan t.ex. inte Riksidrottsnämnden döma någon till fängelse. Domstolen kan döma till böter (även om "böterna" inte rent juridiskt är att anse som statliga böter utan det hela sker på avtalsrättslig grund; som medlem har du genom medlemskapet ingått ett avtal att underkasta dig förbundets och RIN:s beslut).Riksidrottsnämndens beslut kan i regel inte överklagas då domstolen är sista instans. Det finns ett äldre rättsfall vari två medlemmar försökte överklaga ett uteslutningsärende till allmän domstol. I domen uttalades av Högsta domstolen att "Den ideella inriktning och det personliga inslag som präglar idrottsföreningars verksamhet utgör emellertid ett så starkt skäl för att föreningarna själva bör få avgöra frågan, huruvida en medlem avvikit från en förenings regler på sådant sätt att han bör uteslutas ur föreningen, att det inte är lämpligt att sådana frågor generellt skulle vara underkastade domstols prövning, inte ens om den rättsliga prövningen begränsades till att avse huruvida en uteslutning var oskälig". I rättsfallet kom domstolen fram till att uteslutningen av medlem på materiell grund inte kunde prövas av allmän domstol (jfr NJA 1990 s. 687).I svensk straffrätt finns inte brottet misskreditering. I viss offentligrättslig lagstiftning (bland annat marknadsföringslagen) återfinns uttrycket misskreditera. RIN dömer däremot utifrån dess stadgar och inte utifrån svensk lag. Den bestämmelse du hänvisar till lyder "bestraffning kan ådömas den som under eller i samband med tävling, uppvisning eller träning eller med anledning av något, som därunder förekommit, demonstrerat, uppträtt förolämpande eller på annat sätt otillbörligt mot deltagare, ledare, tränare, funktionär eller åskådare eller visat ohörsamhet mot funktionärs anvisningar eller föreskrifter". I detta innefattas det som inom idrotten benämns som misskreditering. Dessvärre går det inte att göra någon närmre analys av huruvida det skett en misskreditering i det fall du hänvisar till, bland annat då jag inte har någon insyn i RIN:s bedömning. Men även då bedömningen skiljer sig mellan statlig rättsskipning och privat sådan. Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Föreligger det en intressekonflikt om en advokat har barn med sin klient?

2020-02-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min dotter har levt ihop i ett samboförhållande med en man som utsatt henne för hot och våld. 2019 i maj blev hon misshandlad med knuffar, slag, strypgrepp, hot om att slå in pannbenet på henne utslängd ur deras gemensamma villa. Hon har inte vågat bo i huset sedan dess. I går vad det bodelning. En bodelningsförrättare var anlitad. Mannen föregående sambo är advokat. Mannen anlitade henne vid bodelningen. Både mannen och hans advokat var mycket otrevliga vid bodelningsförhandlingen. Hånade och gjorde sig roliga över min dotters situation. Trodde att hon skulle slippa det när en bodelningsföreträdare var anlitad. Det var inte mannen utan mannens advokat som var mest aktiv när det diskuterades hur lösöret skulle fördelas. Verkade som hon hade egna intresse i vilket lösöre min dotter skulle få ur det gemensamma boet. Mannen och hans advokat har barn tillsammans. Gör inte det att hon kan ses som jävig. Företräder hon inte även sitt barn och sina egna intressen då hon arbetar för att mannen ska få det bästa fördelarna i bodelningen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEfter att ha läst det du skrivit till oss förstår jag det som att du vill ha svar på om den advokat din dotters f.d. sambo anlitat kan anses som jävig då hon sedan tidigare har barn med mannen. Enligt rättegångsbalkens regler ska advokater i sin verksamhet iaktta god advokatsed (8 kap. 4 § Rättegångsbalken). Lagtexten ger ingen närmre ledning om vad som är god advokatsed. Vad som är att anse som god advokatsed framkommer istället av Vägledande regler om god advokatsed som Sveriges Advokatsamfund antagit och utfärdat.Enligt riktlinjerna får en advokat inte anta ett uppdrag om det föreligger en intressekonflikt (s.k. jäv) eller om det finns en beaktansvärd risk för sådan. En intressekonflikt föreligger enligt punkt 3.2 i Vägledande regler om god advokatsed om:1. advokaten biträder eller tidigare har biträtt motparten i saken, 2. advokaten biträder en annan klient i samma sak och klienterna har motstridiga intressen, 3. advokaten biträder en annan klient i en näraliggande sak och klienterna har motstridiga intressen, 4. det finns risk för att kunskap som omfattas av advokatens tystnadsplikt kan ha betydelse i saken, 5. advokaten själv eller någon denne närstående har ett intresse med anknytning till saken som strider mot klientens, eller 6. det annars föreligger någon omständighet som utgör hinder för advokaten att fullt ut tillvarata klientens intressen avseende uppdraget.Som synes tar reglerna om intressekonflikt sikte på att advokaten inte kan, eller riskerar att inte kunna, företräda sin klient partiskt. Inledningsvis i reglerna framkommer även att en advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter. Det ligger således i advokatens yrkesroll att vara partisk och att företräda sin klient. Därmed finns det inte heller något förbud mot att företräda en närstående såsom t.ex. ens make, exmake, syskon m.m. Reglerna om intressekonflikt tar sikte på när advokaten inte kan företräda sin klient partiskt, t.ex. för att advokaten tidigare biträtt motparten. Som utgångspunkt strider det därför inte mot god advokatsed att din dotters f.d. sambo anlitat en advokat han har barn med sedan tidigare. Även om hon var mest aktiv i hur lösöret skulle fördelas kan det mycket väl vara så mannen och hans advokat valt att lägga upp det. I riktlinjerna om god advokatsed finns det även regler om förhållandet till motparten. Som exempel ska en advokat avstå från åtgärder eller uttalanden som är ägnade att i onödan kränka eller såra motparten (punkt 5.3 i Vägledande regler om god advokatsed). Regeln belyser advokatens skyldighet att ta tillvara klientens intressen samtidigt som viss hänsyn skall tas till motparten. Ett uttalande om motparten skall te sig försvarligt utifrån den situation advokaten befinner sig i när uttalandet görs. Av kommentarerna till reglerna uttrycks att det är viktigt att en advokat kan framföra uppgifter till stöd för sin klients intressen, även om de kränker motparten. Advokaten får inte väja för obehaget i en sådan situation. Till viss del väger således klientintresset starkare än risken att motparten känner sig kränkt eller sårad.I din dotters fall vet jag inte hur advokaten uttalat sig och huruvida det eventuellt strider mot reglerna om förhållandet till motparten. För det fall att din dotter anser att advokatens agerande varit så kränkande att det strider mot god advokatsed kan hon anmäla advokaten till Sveriges advokatsamfund. På samfundets hemsida kan ni läsa mer om hur en anmälan går till samt ladda ner och skriva ut en blankett för ändamålet.Om något i svaret är oklart är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag få tillbaka mellanskillnaden för rättegångskostnaderna?

2020-07-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,har i dom fått betala motpartens rättegångskostnader. Inget konstigt med det, men nu har jag fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Jag har bevis för att endast 25 % av kostnaden faktiskt har betalats och har ett underlag. Kan jag kräva tillbaka den överskjutande summan? Det är ju en lagakraftvunnen dom, så hur kan jag kräva in mellanskillnaden?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du blivit tilldömd att betala motpartens rättegångskostnader i en tvist. Du har i efterhand fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Du undrar om du kan kräva tillbaka den överskjutande summan.Den som förlorar målet ska som utgångspunkt ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). I ditt fall utgår jag från att du tappat målet i någon mån och därför har du blivit skyldig att ersätta din motpart för kostnaden. Om du inte hade haft några tillgångar hade du fortfarande varit skyldig att ersätta din motpart, medan din motpart själv hade varit tvungen att betala sitt ombud för kostnaderna. I det fallet hade din motpart haft en fordran på dig. Detta är en av anledningarna att man bör tänka sig för innan man stämmer någon; om man får rätt och motparten saknar tillgångar kan det ändå bli kostsamt för en. Om du enligt dom blivit skyldig att betala din motpart för rättegångskostnaderna och gjort så men din motpart låtit bli att betala sitt ombud, hade du ändå varit betalningsskyldig. Om domstolen hade bedömt att rättegångskostnaderna din motpart begärde var för höga, hade din motpart varit tvungen att själv betala resten till sitt ombud. Enligt samma tolkning kan du inte heller kräva tillbaka den överskjutande summan för att din motpart betalt mindre till sitt ombud. Betalningsskyldigheten för din del förfaller inte för att din motpart låter bli att betala sitt ombud eller sen kommer överens om att betala en lägre summa. Den dom som vunnit laga kraft gäller och du kan enligt min tolkning inte kräva tillbaka den mellanskillnad du syftar på. Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jag har fått tillbaka min telefon som beslagtogs av tullen, innebär det att mitt ärende är avslutat?

2020-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Tullen beslagtog min telefon och min alkohol 19/12 2019 .Tullåklagare tog ett beslut som skckikades ut till mig 28/1 ! telefonen kom i paket till mig i retur efter 39 dgr samt ett beslut med rubrik !Beslut om att häva beslag och beslut om verkställighet.min fråga är då är mitt ärende klart eller ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har tullen december 2019 beslagtagit din telefon och alkohol. Det togs den 28 januari ett beslut av tullåklagare (det framkommer dock inte av din fråga vad beslutet avsåg). Drygt en månad senare erhöll du din telefon per post och ett beslut med rubriken "Beslut att häva beslag och beslut om verkställighet". Du undrar nu om ditt ärende är klart.Att tullen väljer att häva ett beslag behöver inte i sig innebära att ditt fall är nedlagt. När något beslagtas ska det skyndsamt underställas åklagaren för prövning (27 kap. 4 § rättegångsbalken, RB). Om det beslagtagna visar sig sakna värde för den fortsatta utredningen ska beslaget hävas och föremålet återlämnas så fort det går. I vissa fall kan ett beslagtaget föremål efter hand sakna värde i utredningen, varvid det i sådana fall ska hävas (jfr 27 kap. 8 § första stycket RB).I ditt fall har det uppenbarligen beslutats att häva beslaget av din telefon varför den nu skickats till dig. Att beslaget hävts innebär däremot inte i sig att förundersökningen är nedlagd, om du inte fått något beslut om det. Om du inte blivit meddelad sker det därför fortfarande en förundersökning mot dig, som antingen kan läggas ned eller utmynna i att åtal väcks.Vad verkställigheten i beslutet avser kan jag dessvärre inte uttala mig om då du inte gett någon information om det. Om något i detta avseende är oklart eller du behöver komplettera med information för ett tydligare svar, nås jag per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag när polisen beslagtagit min egendom?

2020-02-09 i Förundersökning
FRÅGA |HejEn god vän till oss sålde sitt företag och i samband med detta så hade han ett lager för en annan verksamhet som han skall starta upp men ingenstans att förvara detta. Vi hade en tom Container som tillhör vårat företag här om dagen så beslagstog Polisen Containern utan att vara på plats utan det var bara en bärgningsbil som tog containern och hänvisade/ringde en polis då jag undrade vad han höll på med dom sa att utredningsledaren skulle ringa mig dagen efter vilket dom inte gjorde. Jag ringde polisen på eftermiddagen/kvällen dagen efter för att få veta hur jag skulle kunna få tillbaka Containern och om det verkligen var polisen som tagit den. Dom bad att få återkomma när dom hittat vilket fall detta beslag var kopplat till vilket dom gjorde dagen efter, jag undrade hur jag skulle få tillbaka min Container och allt dom gjort sönder när dom flyttade den har dokumenterat detta dom sa att dom hör av sig i nästa vecka om detta. Jag har inte fått något ärendenr eller kontakt att hänvisa till och ingen info om hur jag får tillbaka containern dom sa att dom har antecknat att jag vill ha tillbaka den via telefon det är allt får man verkligen göra på detta vis och hur gör jag för att få tillbaka min container och ersättning för det dom gjort sönder? Jag informerade dem också om att det fanns en airbag från en bil som låg på en av hyllorna löst och det fanns även 1 dunk metanol och 1 dunk metanol/vatten i containern vilket kan vara farligt om det har blivit nervält eller krossat
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har ni haft en container stående. Det är av frågan något oklart om den stod på ett lager hos er vän, eller att den stod hos er och att er vän nyttjade den för lagerhållning. Häromdagen gick polisen in och beslagtog bland annat er container. Ni ringde polisen för att få information om hur ni ska gå till väga för att få tillbaka containern och för att få bekräftat att det verkligen var polisen som beslagtagit den. Ni fick bekräftat att containern är beslagtagen av polis (och därmed inte stulen av någon annan). Du undrar nu hur du går tillväga för att få tillbaka containern och hur du får ersättning för det som de haft sönder.Min utgångspunkt för svaret till dig är att containern beslagtagits för att den kan ha betydelse för utredning om brott. Som du framställer din fråga verkar det inte som att du är misstänkt för något brott (du har åtminstone inte delgivits misstanke om det). Däremot kan det vara så att din vän är misstänkt för brott. Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott får tas i beslag (27 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). För att beslagta sådant som kan tas i beslag får det beslutas om husrannsakan om det finns anledning att anta att det begåtts ett brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § RB). I ditt fall kan det således innebära att polisen har rätt att beslagta containern om den kan antas ha betydelse för utredning om brott. Av den kontakt du haft med polisen framkommer att beslaget är gjort av polisen. Det är dock något oklart om beslaget gjorts på din tomt eller på ett lager som är ditt eller om det skett hos din vän eller någon annanstans. När det sker en husrannsakan ska det föras ett protokoll vari ändamålet med den anges och vad som beslagtagits. Den husrannsakan sker hos har rätt att på begäran få kopia av protokollet (28 kap. 9 § RB). Om husrannsakan har skett hos dig har du rätt att få en kopia av vad som beslagtagits. Har den inte skett hos dig kan du, så som du gjort, begära att få ut det beslagtagna när det inte längre behövs för utredningen. I ert fall kan det innebära, beroende på vilken bevisnytta containern har, att polisen behåller den fram till eventuell rättegång innan beslaget hävs.Den som drabbas av en person- eller sakskada på grund av det våld som utövas med stöd av bland annat rättegångsbalken, har rätt till ersättning, om den skadelidande inte har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att använda våld mot hans eller hennes person eller egendom (8 § lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). I ditt fall finns det således möjlighet att vända dig till Justitiekanslern (JK) för att begära ersättning om egendom som är din förstörts på grund av husrannsakan. Du kan läsa mer om hur du söker skadestånd på JK:s hemsida.Om något är oklart, eller om jag missuppfattat något utifrån det du skrev, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. För det fall att du önskar kontakt och hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå kan jag kontaktas för en offert och tidsbokning. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Nedlagd polisanmälan bedöms som civilrättsligt ärende, vad innebär det?

2019-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är registrerad ägare av en husbil. Min mamma har använt husbilen och vägrar nu att lämna tillbaka den till mig, för att hon anser sig ha rätt till den. Jag har försökt att diskutera med henne, men hon är oresonlig. Därmed så polisanmälde jag händelsen, i hopp om att få hjälp att få tillbaka den. Det inleddes dock inte ens en förundersökning då "det är uppenbart att brottet inte går att utreda." Och: "Ärendet bedöms vara civilrättsligt".Vad menas med detta? Ska min mamma kunna bete sig hur som helst, ta vad hon vill av mig utan konsekvenser? Är stöld/olovligt förfogande inte ett brott pga att vi har blodsband?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott kan begås även om det finns blodsband mellan personerna i fråga. Däremot är i ditt fall inte rekvisiten för stöld uppfyllda. För att stöld ska vara för handen krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det och om det innebär en skada. Eftersom din mamma inte olovligen tagit husbilen (utan den t.ex. lånats ut) rör det sig inte om stöld. Att ärendet bedöms vara civilrättsligt innebär att du själv får väcka talan i domstol och hävda bättre rätt till husbilen. Om du anser att du kan bevisa att husbilen är din kan du väcka en fullgörelsetalan med yrkande om att din mamma ska lämna tillbaka husbilen till dig.För det fall att du behöver hjälp med att vända dig till domstol kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.Vänligen,