Nedlagd polisanmälan bedöms som civilrättsligt ärende, vad innebär det?

2019-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är registrerad ägare av en husbil. Min mamma har använt husbilen och vägrar nu att lämna tillbaka den till mig, för att hon anser sig ha rätt till den. Jag har försökt att diskutera med henne, men hon är oresonlig. Därmed så polisanmälde jag händelsen, i hopp om att få hjälp att få tillbaka den. Det inleddes dock inte ens en förundersökning då "det är uppenbart att brottet inte går att utreda." Och: "Ärendet bedöms vara civilrättsligt".Vad menas med detta? Ska min mamma kunna bete sig hur som helst, ta vad hon vill av mig utan konsekvenser? Är stöld/olovligt förfogande inte ett brott pga att vi har blodsband?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott kan begås även om det finns blodsband mellan personerna i fråga. Däremot är i ditt fall inte rekvisiten för stöld uppfyllda. För att stöld ska vara för handen krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det och om det innebär en skada. Eftersom din mamma inte olovligen tagit husbilen (utan den t.ex. lånats ut) rör det sig inte om stöld. Att ärendet bedöms vara civilrättsligt innebär att du själv får väcka talan i domstol och hävda bättre rätt till husbilen. Om du anser att du kan bevisa att husbilen är din kan du väcka en fullgörelsetalan med yrkande om att din mamma ska lämna tillbaka husbilen till dig.För det fall att du behöver hjälp med att vända dig till domstol kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.Vänligen,

Hur får vi bort en dom om ringa narkotikabrott på grund av ADHD-medicin?

2019-08-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min syster blev stoppad av polisen och drogtestad. Dömd till drograttfylla & ringa narkotikabrott pga THC och amfetamin. THC motsäger vi inte, men hon har recept på Elvanse som hon tar dagligen (dis-lexamfetamin) och det är därför hon har amfetamin i systemet. Hur framför vi detta till rättsväsendet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAtt olovligen bruka narkotika är straffbart och innebär brottet ringa narkotikabrott. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader (1-2 § narkotikastrafflagen). Enligt praxis är straffet för ringa narkotikabrott genom bruk 30 dagsböter, oavsett vilken sorts narkotika det rör sig om. För din syster innebär det därmed att straffet blir detsamma oavsett om hon döms för endast cannabis eller både cannabis och amfetamin. Straffet blir inte högre för att det rör sig om fler substanser och inte lägre för att det rör sig om färre.Om frågan istället rör sig av principiell karaktär och inte om straffet finns det en möjlighet att överklaga domen mot henne. Om din syster blivit åtalad i domstol har det utfärdats en dom som kan överklagas. Överklagan ska ha kommit in till rätten inom tre veckor från att domen meddelades (51 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Om domen inte överklagas inom klagotiden vinner den laga kraft och kan inte längre överklagas. Om din syster inte blivit åtalad utan godkänt ett strafföreläggande kan det dock bli svårare. Ett strafföreläggande innebär att den misstänkte kan erkänna brottet och betala böter. Strafföreläggande kan ersätta en rättegång vid mindre allvarliga brott. När man godkänner ett strafföreläggande, genom att erkänna och betala boten, gäller det som en dom som vunnit laga kraft (jfr 48 kap. 3 § RB). Då strafföreläggandet gäller som en dom som vunnit laga kraft är utgångspunkten att den inte kan överklagas. De enda möjligheterna det finns att överklaga strafföreläggandet är om det begåtts något fel vid själva behandlingen av strafföreläggandet. Sådan klagan ska ske inom ett år (jfr 59 kap. 6-7 § RB).Om din syster godkänt ett strafföreläggande, alternativt om klagotiden för en dom gått ut, är enda alternativet att begära resning. Resning ska användas endast i undantagsfall och innebär att domstolen kan pröva målet igen, trots att det inte överklagats i rätt tid. Domstolen kan bevilja resning bland annat om en ledamot i rätten eller en tjänsteman på domstolen har begått ett brott eller en förseelse som kan ha påverkat utgången i målet, om domaren eller åklagaren varit jävig, om ett skriftligt bevis varit falskt eller ett vittne ljugit och det kan ha påverkat utgången i målet eller om det kommit fram ett nytt bevis som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts alt. åtalats för en mildare straffbestämmelse och det finns synnerliga skäl att pröva frågan på nytt (jfr 58 kap. 1 § RB). Som nämnts enligt ovan ska resning endast beviljas i undantagsfall och det är sannolikt inte aktuellt i din systers fall, bland annat då straffet hade blivit detsamma om hon dömts för endast cannabis som både cannabis och amfetamin.Mitt råd är att överklaga domen om det finns klagotid kvar, för det fall att ni anser att det är principiellt fel att din syster dömts för bruk av amfetamin. Straffmässigt gör det dock ingen skillnad. Om ni väljer att överklaga domen är min rekommendation att ni vänder er till en advokat som har erfarenhet av brottmål. Tyvärr arbetar juristerna på Lawlines juristbyrå inte med brottmål.Om något är oklart i svaret är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Du når mig på dennis.lavesson@lawline.se för ändamålet.Med vänliga hälsningar,

När kan en fängelsedömd tidigast beviljas utökad frigång?

2019-08-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt Fängelselagen kan man beviljas utökad frigång bl a om minst halv strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats. Men vad är definitionen av "strafftiden", brutto eller netto? Med netto menar jag efter den mer eller mindre obligatoriska tredjedelsreduceringen. Alltså, vid ett nio månader långt straff, är då halva strafftiden 4,5 månader eller 3 månader (hälften av nettotiden)? Har förgäves sökt efter svaret på denna fråga utan att ha lyckats,Mycket tacksam om ni kan reda ut detta!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtökad frigång (fotboja) är en av de särskilda utslussningsåtgärder som finns för den som dömts till fängelse. Övriga utslussningsåtgärder som finns är frigång (att den dömde dagtid deltar i arbete/utbildning och sedan återvänder till anstalten), vårdvistelse och vistelse i halvvägshus (jfr 11 kap. 1 § fängelselagen, FäL). För de utslussningsåtgärder med en gräns om när sådan tidigast får beviljas styrs det av strafftiden. Strafftiden är det totala straffets längd som utdömts, dvs. det du i din fråga benämner som "brutto". Utökad frigång får tidsmässigt beviljas om minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats (11 kap. 5 § andra stycket p1 FäL). I det exempel du själv tar upp innebär det att vid ett nio månader långt fängelsestraff måste 4,5 månader avtjänas innan utökad frigång får beviljas.Det bör dock uppmärksammas att utökad frigång (och även andra utslussningsåtgärder) är möjligheter för den intagne, ingen rättighet den intagne har. Om den intagne misskött sig, missbrukar, återfallit i brottslighet m.m. finns det en risk att utökad frigång inte beviljas efter halva tiden. Det bör även uppmärksammas att reglerna är annorlunda för den som är långtidsdömd. En intagen som är dömd till mer än fyra års fängelse ska som utgångspunkt inledningsvis placeras på riksmottagningen Kumla för utredning och beslut om särskilda villkor. I de särskilda villkoren beslutas bland annat tidigaste datum för när/om utökad frigång kan beviljas (jfr 1 kap. 7 § FäL). För den som är långtidsdömd gäller således inte reglerna om att utökad frigång är en möjlighet när halva straffet är avtjänat, utan istället de särskilda villkoren.Sammanfattningsvis är det den totala strafftiden som avses vid beräkningen av när utökad frigång tidigast kan beviljas. Vid ett fängelsestraff om exempelvis ett år måste sex månader avtjänas innan utslussningsåtgärden kan beviljas. Först vid fängelsestraff om fyra år eller längre är reglerna annorlunda, då styrs det istället av särskilda villkor innebärande att utökad frigång i regel får beviljas först senare än vid halvtid.Hoppas du fick svar på din fråga. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur vet jag om ett mål behandlas som ett småmål?

2019-07-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har ett företag där jag motionerar kunders hundar med cykel när de är på jobbet. I mitt kontrakt har jag följande paragraf, det är för övrigt en ensidigt kontrakt med 7 paragrafer."namn namn har stängt alla röda dagar, en vecka vid jul och fyra veckor på sommaren. Vilka datum bestäms av föreståndaren i samråd med kunderna och annonseras i god tid, den tiden betalas för som vanligt av ansvarig för att behålla sin plats i namn namn"Nu hävdar en kund att de inte förstått att de skulle betala för den stängda tiden på sommaren och tänker inte betala juli månads faktura. De hävdar också att eftersom de inte betalat så "behåller de inte sin plats" (läs paragraf) och avtalet hävs omedelbart alltså utan att behöva betala/använda sig utav de två månaders uppsägningstid som avtalet annars har.Kan de göra så här?En annan fråga är, hur säker kan jag vara på att det här blir ett "småmål" där mina skyldigheter till att betala motpartens kostnader begränsas? (och hur mycket begränsas dem i så fall) det jag kommer att kräva dem på är ca 8000kr
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är tyvärr svårt att ge dig ett helt klart svar på din fråga avseende om din kund kan bryta avtalet som hen vill göra. I slutändan rör det sig om en tolkning av avtalet för att avgöra vad som anses ingånget er emellan.Tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål, s.k. småmål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Då du klart understiger gränsen kommer målet att behandlas som ett förenklat sådant.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle du förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som du står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur driver jag en process om avtalsbrott?

2019-11-09 i Domstol
FRÅGA |Enigt skriftlig och muntlig överenskommelse skulle jag arbeta fem veckor under nästa år inom ett större företag (via mitt aktiebolag). När jag två månader innan förhörde mig om detta visade det sig att de anställt en annan på heltid och att mina tjänster därför inte behövdes. Är detta ett avtalsbrott som kan ersättas med skadestånd för förlorad inkomst? Hur driva en sådan process i så fall?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har det avtalats med ett större företag om att du ska arbeta inom det fem veckor under nästa år. När du två månader innan förhörde dig om det uppdagades att företaget anställt en annan på heltid och att dina tjänster inte behövdes. Du undrar därför om detta är ett avtalsbrott som kan ersättas med skadestånd avseende förlorad inkomst.Som jag tolkar det utifrån hur du ställt din fråga skulle du arbeta på företaget via ditt aktiebolag, innebärande att det inte är en arbetsrättslig fråga enligt vilken du är att räkna som arbetstagare utan en avtalsrättslig mellan era två företag. Att inte fullfölja ett ingånget avtal kan innebära ett avtalsbrott, vilket ditt företag kan ha rätt till ersättning för. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. När det gäller avtalsbrott på grund av avtalsbrott brukar man prata om det negativa respektive det positiva kontraktsintresset. Det negativa kontraktsintresset innebär att den skadelidande har rätt till ersättning för de direkta kostnader som den orsakats av genom avtalsbrottet. Det positiva kontraktsintresset innebär däremot att man ska få ersättning i den grad att man hamnar i samma situation som om avtalet skulle ha fullgjorts, dvs. dels ersättning för de direkta förluster du lidit, dels ersättning för den vinst du hade fått genom ett fullgjort avtal. Vilket av beräkningssätten som är tillämpligt avgörs från fall till fall och är beroende av hur avtalet är utformat och vilka parterna är. I ditt fall torde det dock gå att argumentera för ersättning enligt det positiva kontraktsintresset.För att driva processen ska du stämma det andra företaget i domstol. Den domstol du ska vända dig till, om ni inte avtalat annat, är rätten i den ort där din motpart har sin hemvist. För ett företag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse ej finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Din stämningsansökan ska vara skriftlig och innehålla ett bestämt yrkande (det du begär), en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet (varför du begär det), uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis samt uppgift om vad som gör rätten behörig om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt (42 kap. 1-2 § RB). Din stämningsansökan ska även innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, personnummer eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer och e-postadress (33 kap. 1 § RB).Det är ofta svårt att skriva en stämningsansökan och att veta hur man bör lägga upp sitt ärende processuellt, varför det är en god idé att anlita en jurist som hjälper en. Min rekommendation är därav att du anlitar en jurist som går igenom ditt ärende och undersöker dina möjligheter till framgång. Juristen kan i ett första skede tillställa din motpart ett krav om skadestånd, om företaget inte godtar det och ni inte kan komma överens om annat belopp, kan juristen lämna in en stämningsansökan och företräda dig. En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig vidare med detta. Om du är intresserad är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem betalar rättegångskostnaderna i ett tvistemål om mobilabonnemang?

2019-08-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Håller på och tvistar för en persons räkning gällande ett avtal med "Hallå mobil".Dom som sålde avtalet (Viggo mobil) uppgav sig ha samarbete med Tre, och att det skulle minska hennes faktura på Tre. Hallå mobil har sedan övertagit "avtalet", men har inte längre samarbete med Tre.Kunden jag hjälper är en Tysk Kvinna, och har bristande kunskaper i Svenska.Allt dom skickat är sedan länge återsänt, och jag bestrider avtalet och samtliga fakturor baserat på att det varit en felaktig införsäljning, förändringar i kontraktet, samt det självklara faktum att kunden har fiber i huset och har inget som helst behov av en extra router för surf i hemmet. Dom har för henne bakom ljuset helt enkelt.Jag hävdar ( då fallet är så med mig som fastighetsägare-hyresgäster ) att vid konflikt gällande avtal och skulder som understiger ett basbelopp så får dom själva ta saken till rättslig prövning, och stå för dom kostnaderna vare sig dom får rätt eller inte.Hur ligger det till här egentligen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du veta vem som får stå för rättegångskostnaderna vid tvist om avtal och skulder som understiger ett prisbasbelopp. Jag kommer i det följande att redogöra för hur ni bör gå tillväga för att bestrida avtal och fakturor samt vilka regler som gäller vid tvistemål.Bestrid alltid skriftligen och spara kopiorSom jag förstår det har du, som ombud för kvinnan, bestridit fakturorna. Om du bestrider en faktura kan företaget antingen skicka ärendet till inkasso eller ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om ärendet skickas till inkasso bör du bestrida det skriftligen. Du bör spara kopia på det du bestrider, det kan vara en god idé att bestrida per e-post så du har bevis på att du verkligen har bestridit. Enligt god inkassosed ska ett inkassoföretag inte lämna över en fordran till Kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande om den bestridits. Om ärendet ändå skulle överlämnas till Kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande (alternativt att det ansöks om betalningsföreläggande direkt, utan att ärendet skickas till inkasso) måste du på samma sätt bestrida ärendet även i det skedet. Kronofogden kommer då inte att gå vidare med ärendet utan det är upp till företaget om de vill gå till domstol för att få fastställt betalningsansvar.Ordinära tvistemål och förenklade tvistemålOm målet går till domstol är den en civilrättslig tvist och vad som kallas ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om ni skulle vinna ett ordinärt tvistemål kan din motpart bli ersättningsskyldig för era rättegångskostnader. Motsatsvis innebär det att om ni förlorar ett ordinärt tvistemål kan kvinnan bli ersättningsskyldig för motpartens rättegångskostnader (och givetvis sina egna). Det kan således bli kostsamt.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Den förlorande parten i ett förenklat tvistemål blir ersättningsskyldig för motpartens kostnader till ett betydligt lägre belopp än i ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1380 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr. - Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera. - Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken. - Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Som synes blir de kostnader förlorande part blir ersättningsskyldig för i ett förenklat tvistemål betydligt lägre. Man behöver exempelvis inte betala motpartens ombudskostnader med mer än en timme. Samtidigt innebär det att om man vid ett förenklat tvistemål väljer att anlita en jurist som företräder en, blir motparten inte heller ersättningsskyldig för mer än en timmes rättslig rådgivning.Sammanfattningsvis är storleken på det omtvistade beloppet avgörande för vilka kostnader man som tappande part kan bli ersättningsskyldig för. Om beloppet uppenbart understiger 23.250 kr kommer det att handläggas som ett förenklat tvistemål. Den som förlorar ett sådant tvistemål blir bara ersättningsskyldig för en timmes rättslig rådgivning för motparten, ansökningsavgiften och eventuellt andra mindre kostnader. Om tvisten däremot avser ett större belopp än ovanstående kommer den att handläggas som ett ordinärt tvistemål. I ett sådant mål är huvudregeln att förlorande part betalar dels sina egna rättegångskostnader, dels motpartens rättegångskostnader.Mitt råd är beroende av om tvisten kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål eller ett ordinärt sådant. Om det är ett förenklat tvistemål råder jag er att eventuellt söka rättslig rådgivning en timme för att få förslag av en jurist om vad ni bör fokusera på och om det är något ni har missat. Om det däremot är ett ordinärt tvistemål är min rekommendation att ni anlitar en jurist. Juristen kan till att börja med gå igenom ärendet för att ge sin syn på om det är värt att gå till domstol eller om risken för förlust är stor och det är bättre att betala. Juristen kan även företräda kvinnan vid en eventuell domstolsförhandling. För båda ändamålen kan jag varmt rekommendera att ni anlitar någon av juristerna på Lawlines juristbyrå. Vill ni ha kontakt med en av våra jurister för vidare konsultation är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för prisförslag.Med vänliga hälsningar,

Jag är misstänkt för stöld, blir jag gripen om jag åker på semester?

2019-08-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, rycktas om att jag blivit misstänkt/anmält för stöld. Men har själv inte hört något från polisen. Så jag undrar. Kan jag åka på semester utomlands då eller kommer jag bli tagen på Arlanda? Undrar även om polisen ringer från dolt nummer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att du eventuellt är misstänkt/anmäld för stöld hindrar dig inte från att åka på semester. Blotta misstanken eller anmälan gör inte heller att polisen har skäl att gripa dig och att du i förlängningen blir häktad. Om du är misstänkt för ett brott och det finns finns skäl för att försöka få dig häktad, kommer du att bli kallad till förhör om det finns skäl för det. Däremot har du inget förbud mot att åka på semester och kan göra det utan problem. Tyvärr kan jag inte besvara huruvida polisen ringer från dolt nummer eller ej.Vänligen,

Kan en dokumentärfilm användas som bevismaterial?

2019-07-24 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Vi jobbar på en dokumentärfilm där vi skildrar personer som begår brott som lagning och ringa narkotikabruk. Det vi undrar är om vi släpper dokumentären utan censur, kan då materialet användas som bevismaterial för att inkriminera dessa personer. För som vi förstått så skall så vara fallet om man använder just ordet dokumentär. Så då tänkte vi ifall de blir annorlunda ifall vi byter ordet dokumentär till verklighetsskildring.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inom svensk rätt finns en fri bevisföring, innebärande att en part (t.ex. åklagaren) har rätt att åberopa vad som helst som bevisning. Det innebär att en dokumentärfilm som den du beskriver kan användas, oavsett om ni kallar det dokumentär, verklighetsskildring eller något annat. Mot den fria bevisföringen ska vägas domstolens bevisprövning. Bevisprövningen innebär att domstolen ska pröva vilket bevisvärde en uppgift har. Att något får åberopas som bevis behöver således inte innebära att det har något bevisvärde.Vänligen,