Får polisen göra en husrannsakan för att en person tidigare har begått brott?

2019-09-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Har en fundering, kan polisen gå in i lägenhet för att göra en husrannsakan för man tidigare begått brott och de vill göra en så kallad "koll"? Hur länge får polisen ha ens tillhörigheter så som dator tex.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Husrannsakan kräver skälig misstanke om ett brottFör att polisen ska få göra en husrannsakan gäller som huvudregel att det måste finnas en- anledning att anta- att ett brott har begåtts- på vilket fängelse kan följa, och- att misstankenivån har uppnått skälig misstanke (28 kap. 1 § rättegångsbalken).Kravet "anledning att anta" är visserligen ett lågt ställt beviskrav som ofta kan göra det möjligt för polisen att genomföra en husrannsakan. Däremot finns det, gällande misstanke om ett brott, ett krav på att husrannsakan ska grunda sig på misstanke om ett konkret brott och att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått brottet. Enbart den omständigheten att en person tidigare har begått brott är inte en tillräcklig förutsättning för att en husrannsakan ska få genomföras, utan det krävs en viss koppling till ett eller flera specifika brott.Om det rör sig om en sådan misstanke, måste det också göras en proportionalitetsbedömning för att avgöra om det är proportionerligt att göra en husrannsakan, med tanke på det intrång åtgärden innebär på den misstänktes intressen (28 kap. 3 a § rättegångsbalken).Föremål får tas i beslag om det kan antas ha betydelse för utredningenPolisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en utredning om brott (27 kap. 1 § rättegångsbalken). Det finns ingen tidsgräns för hur länge polisen får hålla datorn i beslag, utan den får hållas i beslag så länge den är relevant för utredningen.SammanfattningEnbart den omständigheten att en person tidigare har begått brott, är inte tillräcklig anledning för att besluta om husrannsakan. För husrannsakan krävs bland annat skälig misstanke för ett visst, konkret brott och att det finns konkreta omständigheter misstanken grundar sig på. Om polisen har beslagtagit något, får det behållas så länge föremålet är relevant för utredningen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Tågordning vid huvudförhandling i tvistemål och ordförandens roll

2019-05-21 i Domstol
FRÅGA |Hej! Finns det någon latmask för dagordning och vem som ska framställa vad och när under ett civilrättslig mål? Med det frågat, är Tingsrätten skyldig att hjälpa en kärande/svarande att förstå själva ordningen under en huvudförhandling?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ordföranden leder huvudförhandlingenEn huvudförhandling i ett tvistemål leds av en eller tre juristdomare, beroende på storleken på beloppet det tvistas om. En av domarna är ordförande och har bland annat som uppgift att se till att huvudförhandlingen genomförs på ett korrekt sätt. Ordföranden ska se till att ge parterna ordet och låta parterna få sagt det de vill säga.Rätten ska se till att ordning och reda iakttas och att målet blir så utrett det krävs för att rätten ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Genom frågor och påpekanden ska rätten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter (43 kap. 4 § rättegångsbalken). I det ligger att ordföranden ska se till att parterna förstår i vilket skede huvudförhandlingen befinner sig.Ordföranden kommer därför, efter att närvarokontroll och annan formalia har genomförts, fråga om parternas yrkande och inställning till saken, sedan be parterna göra sin sakframställning och så vidare tills förhandlingen är avslutad.Är du osäker på ordningen under förhandlingen och vad du förväntas göra nu, är det inga problem att fråga ordföranden om det."Tågordningen" i kortEnkelt kan sägas att huvudförhandlingen kommer att genomföras på följande sätt:- Parterna kallas in till rättssalen- Rätten kontrollerar närvaron och om det finns andra hinder mot att hålla rättegången- Käranden får framföra sina yrkanden- Svaranden får komma med sin inställning- Parterna gör sin sakframställning- Förhör hålls med parterna- Förhör hålls med eventuella vittnen- Parterna ges möjlighet att slutföra sin talan- Parterna ges möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader- Domarna överlägger målet- Tingsrätten meddelar sin domKlicka här för att läsa en mer detaljerad beskrivning av vad som händer under rättegången.SammanfattningOrdföranden ansvarar för att huvudförhandlingen går rätt till och ska i största möjliga mån hjälpa parterna att få säga det de vill få sagt. Ordföranden förklarar vad den vill att parterna ska framföra. Du kan läsa mer om hur huvudförhandlingen går till på Sveriges domstolars hemsida eller genom att kontakta tingsrätten.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Rätt till offentlig försvarare i enklare trafikbrottsmål när polisen tagit fel bil

2019-06-24 i Domstol
FRÅGA |Hej, blev får en månad sedan stoppad av polis när jag arbetade. Vid stop var det som vanlig rutin, kontroll av körkort och nykterhet, inga problem men helt plötsligt påstår polisassistent att jag inte stannat för stopplikten.. Jag framförde arbetsbil i form av kommunbil, där jag blev stoppad och från påstådd företeelse plats är ca 500 meter. Kör identiska bilar (kommun) i området hela tiden då mina kollegor också kör där. Hade en kollega i bilen framför när jag blev stoppad. Det jag menar är att polisassistenten kan ha stoppat fel bil det är mycket möjligt någon av mina kollegor inte stannat. Jag nekade böter på 2500:- och är nu kallad till tingsrätt. I brevet från tingsrätten står att dom anser att jag inte behöver någon statlig försvarare. Har aldrig varit med om en rättegång och anser att jag vill ha en försvarare.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du har rätt till en offentlig försvarare och vad du kan göra om du blir nekad en offentlig försvarare av rätten. Detta efter att du påstår att polisen har misstagit dig för någon annan.Vårdslöshet i trafik ger vanligtvis ingen rätt till offentlig försvarareEn offentlig försvarare ska som utgångspunkt förordnas om den misstänkte begär det och är antingen anhållen eller häktad, eller det annars är fråga om ett brott där det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader (21 kap. 3 a § första stycket rättegångsbalken), det vill säga att minimistraffet för brottet måste vara sex månaders fängelse.För brottet vårdslöshet i trafik stadgas som lägsta straff dagsböter (1 § trafikbrottslagen), vilket innebär att det lägsta straffet är under den gräns som krävs för att få en rätt till försvarare.Att inte stanna för stopplikt är alltså som utgångspunkt inte ett sådant allvarligt brott att det kan ge dig rätt till en offentlig försvarare.Offentlig försvarare kan förordnas i andra situationerÄven om minimistraffet för brottet inte är tillräckligt högt finns det vissa undantagssituationer då den tilltalade kan ha rätt till en offentlig försvarare ändå (21 kap. 3 a § andra stycket rättegångsbalken). En tilltalad har rätt att få en offentlig försvarare:- om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, - om det finns tveksamheter vid valet av påföljd och den tilltalade riskerar fängelse, eller - om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden eller vad målet rör.För att du ska få en offentlig försvarare med anledning av dessa undantagsfall krävs att du framför dina skäl till varför du skulle få en. Det går att få en offentlig försvarare om brottet innehåller svåröverskådliga sakförhållanden eller komplicerade rätts- och bevisfrågor.Att du menar att polisen har tagit fel person, och kan ha blandat ihop din bil med en annan likadan bil, är en sådan omständighet som kan tala för att du skulle kunna få rätt till en offentlig försvarare. Däremot brukar det i enklare mål som trafikbrott normalt anses att den tilltalade kan föra sin talan själv. I sådana situationer läggs det i stället ett ansvar på att domaren ska vara mer aktiv än normalt och på så vis hjälpa den tilltalade att få sagt det den vill säga.Jag kan inte svara med säkerhet på om du faktiskt har rätt till en offentlig försvarare, eftersom det är domstolen som gör den bedömningen. Däremot är det viktigt att du gör en en begäran hos domstolen där du berättar om vad som har inträffat och varför du ska få en offentlig försvarare, så att domstolen kan ta in det i sin bedömning när den beslutar om du ska få en försvarare. Men att det fanns en annan identisk bil framför dig och att polisen därför kan ha blandat ihop bilarna och tagit fel, talar till din fördel.Att du aldrig har varit i en rättegång tidigare eller är osäker på hur det går till är i sig inte skäl nog att få en offentlig försvarare, utan det beror på omständigheterna i målet.Du kan överklaga beslutet om att inte utse offentlig försvarareSkulle du inte vara nöjd med tingsrättens beslut att inte tilldela dig en offentlig försvarare, har du möjlighet att överklaga det beslutet (49 kap. 5 § sjunde punkten rättegångsbalken).Ett sådant överklagande ska ges in till tingsrätten inom tre veckor från dagen då beslutet meddelades (52 kap. 1 § rättegångsbalken).Överklagandet ska innehålla uppgifter om vilket beslut som överklagas, hur du vill att beslutet ska ändras, grunderna för överklagandet, de bevis du vill åberopa och vad du vill visa med varje bevis (52 kap. 3 § rättegångsbalken).Du har alltid rätt till en privat försvarareÄven om du inte skulle ha rätt till en offentlig försvarare har du alltid rätt till en privat försvarare. En sådan försvarare utser den tilltalade själv. En privat försvarare betalar du själv för, men om du frikänns för brottet kan staten stå för vissa kostnader du har haft för din privata försvarare.SammanfattningHuvudregeln är att en tilltalad i enklare trafikbrott inte har rätt till en offentlig försvarare. Det finns dock vissa undantagsfall om utredningen är komplicerad eller det finns svåra bevisfrågor. Att en annan identisk bil körde framför dig och du menar att polisen har misstagit din bil för någon annans, talar i viss mån för att du skulle kunna ha rätt till en offentlig försvarare, men det är domstolen som gör den bedömningen. Du måste då göra en begäran hos domstolen om att få en offentlig försvarare där du berättar varför du ska få det.Du kan överklaga domstolens beslut att inte utse en offentlig försvarare.Du har alltid rätt att anlita en privat försvarare.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Målsägandes skyldighet att närvara vid förhandling

2019-02-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är kallad till rättegång via videolänk som målsägande i bedrägeribrott.Jag känner att jag ej orkar, mentalt och fysiskt, närvara. Blir jag hämtar av polis eller bötfälls i sådant fall? Kan jag istället dra tillbaka min anmälan? Rättegång skall hållas om 1 vecka.
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du har blivit kallad som målsägande till en rättegång i ett brottmål om bedrägeri, men att du på grund av ditt mentala och fysiska tillstånd inte orkar närvara.Det går inte att dra tillbaka anmälanBedrägeri är ett brott som faller under allmänt åtal. Det betyder att det är åklagaren som för talan i målet och beslutar om det ska tas upp inför domstol eller inte (20 kap. 2 § rättegångsbalken och 20 kap. 6 § rättegångsbalken). Det gäller även om målsäganden vill dra tillbaka sin anmälan. Det finns alltså inget sätt för dig att dra tillbaka din anmälan och förhindra att målet tas upp till prövning.Du måste närvaraDu är kallad till domstolen som målsägande (20 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken). Du har blivit kallad eftersom det antas att din närvaro kan vara av betydelse för utredningen. Åklagaren kan komma att behöva ställa frågor om händelsen och de skador som har uppstått för att kunna få bevis för sin talan. En målsägande som har blivit kallad till en rättegång måste närvara och riskerar annars att behöva betala vite (45 kap. 15 § rättegångsbalken). Att du ska närvara vid rättegången via videolänk bör inte ha någon betydelse.Är du sjuk kan förhandlingen skjutas uppOm du mår så pass dåligt att du känner att du inte klarar av att närvara vid rättegången, kan rättegången flyttas fram tills du mår bättre. Om du meddelar domstolen i förväg att du är sjuk, räknas det som en giltig ursäkt och du riskerar inte att behöva betala vite (32 kap. 6 § rättegångsbalken och 32 kap. 8 § rättegångsbalken). Du måste då kunna visa ett läkarintyg för att styrka att du har varit sjuk.Du har rätt till en stödpersonKänner du att det är jobbigt att behöva närvara inför rätten har du rätt att få en stödperson med dig under rättegången (20 kap. 15 § rättegångsbalken). En stödperson får anlitas i alla slags brottmål där målsäganden ska höras. Stödpersonens uppgift är att vara moraliskt stöd åt målsäganden och kan bland annat begära att det görs en paus under en pågående förhandling.SammanfattningDet finns ingen möjlighet för dig att dra tillbaka din anmälan och förhindra att målet tas upp till prövning. Eftersom du har blivit kallad till rättegången måste du närvara, annars riskerar du att få betala vite. Om du är sjuk kan förhandlingen flyttas fram ifall du meddelar domstolen i förväg och kan visa ett läkarintyg. Slutligen har du rätt att ta med dig en stödperson till huvudförhandlingen.Jag hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,