Vad innebär förbudet mot dubbelbestraffning?

2021-12-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Dubbelt bestraffning ?Läste någonstans att så borde det inte vara i Sverige - kan jag bli straffad två gånger för samma fel ?När jag råkade stanna bilen på en gata utanför en parkeringsficka - så bedömde en parkeringsvakt att det är trafikfara och registrerade en felparkeringsavgift a kr 1.300,-. Ca 5 minuter senare kommer en bärgningsbil och tar min bil. Bilen är bogserad till en kommunal uppställningsplats - och det är ett straff till. Det kostar mycket både besvär och pengar för att klara det med att hämta bilen tillbaka - dubbelt bestraffning ?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din frustration och din fråga är givetvis befogad. Jag delar upp svaret genom att först förklarar innebörden av förbudet mot dubbelbestraffning i Sverige och därefter förklara varför denna situationen inte egentligen rör sig om en dubbelbestraffning.Innebörden av förbudet mot dubbelbestraffningFörbudet mot dubbelbestraffning är till för att försäkra den enskilde om att denne inte kommer bli dömd två gånger för samma brott. Förbudet är förankrat i rättssystemet främst genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, protokoll 7 artikel 4.1, samt artikel 50 i EU:s rättighetsstadga.Sverige har förbundit sig att tillämpa EKMR, och det föreskrivs i svensk grundlag att ingen svensk lag får strida mot bestämmelserna i EKMR (2 kap. 19 § regeringsformen).Dubbelbestraffningsförbudet handlar främst om förbudet för domstol att döma något för ett brott som den tidigare friats ifrån eller lagförts för, med undantagen för möjligheten till resning på grund av nya bevis. Har ett brott avgjorts genom en dom och domen har vunnit laga kraft, får brottet inte prövas igen med undantag för om ny bevisning gör att grund för resning finns. Detta innebär alltså att de båda sanktionerna måste ha straffrättslig karaktär för att det ska vara fråga om dubbel bestraffning. Samma brottI Zolotukhin mot Ryssland (ett rättsfall från Europadomstolen) fastslås att det handlar om "samma brott" om det andra brottet "härrör från identiska fakta eller från fakta som i allt väsentligt är desamma som beträffande det andra brottet. Prövningen ska utgå från vad som bildar en uppsättning konkreta fakta som berör samma svarande och är oupplösligt förbundna med varandra till tid och rum".Straffrättslig karaktärVissa typer av regleringar har uppmärksammats och diskuterats huruvida de kan anses strida mot förbudet mot dubbel bestraffning, exempelvis att döma en person för skattebrott och att påföra personen administrativt skattetillägg. Detta kan vara tillåtet, förutsatt att skattetillägget inte har straffrättslig karaktär. Om skattetillägget har straffrättslig karaktär, blir däremot förbudet mot dubbel lagföring och dubbelbestraffning aktuellt. Högsta domstolen kom fram till att det strider mot dubbelbestraffningsförbudet att åtala en person för skattebrott, om denne redan påförts skattetillägg för samma omständighet, (NJA 2013 s. 502).Högsta domstolen har även prövat om körkortsåterkallelse strider mot dubbelbestraffningsförbudet och kom fram till att en körkortsåterkallelse inte räknas som ett straff, vilket innebär att det därmed inte strider mot förbudet, (jfr NJA 2015 s. 587).Bedömningen av den straffrättsliga karaktären görs utifrån de så kallade Engel-kriterierna:- Den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen i nationell rätt.- Överträdelsens art.- Arten av och strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas.Vad som gäller i ditt fallEn felparkeringsavgift kan tas ut av Transportstyrelsen i enlighet med 2 § lagen om felparkeringsavgift om bilen står felparkerad på gatumark. Felparkeringsavgifter klassificeras vanligtvis inte som straff, utan anses vara en administrativ sanktion eller en civilrättslig avgift. En felparkeringsavgift registreras exempelvi inte som en anmärkning i belastningsregistret. Ett straff betraktas inom juridiken som en påföljd som innebär frihetsberövande eller böter, (1 kap. 3 § brottsbalken).Polisen har rätt att i särskilt angivna fall bogsera bort eller flytta ett fordon i enlighet med förordningen och lagen om flyttning av fordon i vissa fall. Ett fordon får flyttas när det behövs för ordningen och säkerheten i trafiken eller av naturvårdsskäl, (2 § i lagen). Bilen får exempelvis flyttas när fordonet är uppställt på en sådan plats eller på ett sådant sätt att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs.Troligtvis skulle dessa två sanktioner inte tolkas som en överträdelse av förbudet mot dubbelbestraffning, då du varken blivit lagförd eller dömd för något brott. Det hade kunnat bedömas annorlunda om du blivit dömd för trafikbrottet och fått bilen bogserad vid samma tillfälle så att det rör sig om samma brott, om bogseringen av bilen skulle uppfattas som en straffrättslig sanktion. Men nu handlar det ytterst om myndigheters utrymme att fatta beslut rörande trafiksäkerheten, vilket inte strider mot förbudet mot dubbelbestraffning. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får part ut ljudupptagning av vittnesförhör efter slutdelgivning?

2021-09-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min son är misstänkt för brott och har i samband med s.k. slutdelgivning fått en kopia av förundersökningsprotokollet. Protokollet innehåller bl.a. utskrift av ljudupptagningar av förhör med vittnen. Min son vill gärna lyssna på ljudupptagingarna får att förvissa sig om att allt det vittnena sagt har skrivits ut korrekt. Har han rätt att få ta del av ljudupptagningarna?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Se slutet för en sammanfattning av vad som framkommer nedan samt varför det egentligen inte har en betydelse för din son att få ut de faktiska ljudinspelningarna av förundersökningsförhören. Alla har en grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF). En allmän handling kan exempelvis vara en text, bild, film eller ljudinspelning. För att ljudinspelningen ska vara en allmän handling ska den vara förvarad hos polisen och antingen ha kommit in till myndigheten eller skapats där, (2 kap. 3-4 §§ TF).Begränsning av rätten att få ut allmänna handlingarRätten att få ta del av allmänna handlingar får dock i undantagsfall begränsas i lag bland annat med hänsyn till intresset av att förebygga eller lagföra brott, (2 kap. 2 § TF). Pågående förundersökningar är med hänsyn till detta intresse i princip hemliga och omfattas av förundersökningssekretess enligt främst 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), till skydd för det allmännas intresse av att förebygga och lagföra brott, samt 35 kap. 1 § OSL till skydd för enskilda i brottsutredande myndigheters brottsförebyggande och lagförande verksamhet.Det är dock av betydelse för den som misstänks för brott att kunna få fortlöpande kännedom om resultaten av olika utredningsåtgärder, med anledning av dennes möjligheter att göra sina synpunkter gällande. Den misstänkte måste få en möjlighet att i ett tidigt skede kunna förhindra ett obefogat åtal, (SOU 1926:32 s. 72).Rätten för den misstänkte att få ut utredningsmaterialTrots att en förundersökning är hemlig kan den som misstänks för brott ändå ha rätt att ta del av utredningsmaterial enligt regler och principer om partsinsyn. Regleringen av rätten att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen (insynsrätten) är central för den enskildes rättssäkerhet och möjlighet för att kunna försvara sig mot misstankarna.Den misstänktes rätt till insyn inträder dock först när denne i samband med förhör underrättas om skälig misstanke om brott, (23 kap. 18 § rättegångsbalken, RB). Den misstänkte får då såsom part gentemot åklagaren insyn i utredningen och möjlighet att påkalla utredningsåtgärder (se SOU 1926:32 s. 48). Som framgår av 23 kap. 18 § RB varierar emellertid insynsrätten beroende på i vilket skede en förundersökning befinner sig. Rätten till insyn i vad som kommer fram under en pågående förundersökning gäller även endast i den mån den kan ske utan skada för utredningen. Begränsningen innebär att den misstänkte inte ska få del av utredningsmaterial som gör att denne kan anpassa sina uppgifter, förstöra bevisning eller på annat sätt sabotera utredningen om den misstänkta brottsligheten. De brottsutredande myndigheternas intresse av att kunna bedriva utredningen effektivt väger därmed tungt.Bedömningen av rätten att få ut en handlingBedömningen blir i normalfallet beroende av i vilket skede en förundersökning befinner sig. Det är förundersökningsledaren som under en pågående förundersökning har, med beaktande av objektivitetsprincipen, att pröva om uppgifter kan lämnas till den misstänkte i det enskilda fallet. Någon skyldighet att motivera varför ett röjande av en viss uppgift skulle vara till nackdel för utredningen finns inte enligt rättegångsbalken. Justitieombudsmannen (JO), har dock ansett att ett avslag om att få del av uppgifter bör motiveras, (JO 1992/93 s. 202).Under pågående förundersökning anses insynsrätten inte innebära en rätt att läsa eller på motsvarande sätt få tillgång till primärmaterial, förhörsutsagor, undersökningsprotokoll eller annat förundersökningsmaterial. Det är alltså inte fråga om någon rätt till aktinsyn. Inte heller kan den misstänkte göra gällande någon rätt att få kopior av materialet, (Regeringens lagrådsremiss - Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar s. 34). Vid slutdelgivningen, när åtal har beslutats, har den misstänkte eller försvararen enligt 23 kap. 21 § fjärde stycket RB rätt att på begäran få en papperskopia av förundersökningsprotokollet (NJA 2015 s. 693). Om en offentlig försvarare är förordnad ska denne få förundersökningsprotokollet utan särskild begäran. Det är alltså först i och med att åtal väcks som den misstänkte får en rätt enligt rättegångsbalken till egna kopior av förundersökningsmaterial, se NJA 2008 s. 650, (Regeringens lagrådsremiss - Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar s. 37).Hela utredningsmaterialet omfattas av insynsrätten vid slutdelgivningen, vilket är anledningen till att din son fick ta del av utskrifterna för vittnesförhören. Detta har betydelse för den misstänktes möjligheter att enligt 23 kap. 18 § andra stycket RB avgöra om ytterligare utredningsåtgärder behövs eller om andra vittnen än de som redan hörts behöver höras (JO 2007/08 s. 87). Däremot kan den misstänktes och försvararens rätt till insyn fortfarande begränsas genom sekretessbestämmelser.Ljudupptagningar av förhör ska dock bevaras till dess att förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller målet slutligt har avgjorts, (23 kap. 21 § c RB). Sammanfattning av det ovan angivnaDen misstänktes fortlöpande rätt till insyn i förundersökningen inträder vid den tidpunkt då denne underrättas om skälig misstanke om brott. Det är förundersökningsledaren som bedömer hur den misstänktes rätt till fortlöpande insyn i förundersökningen lämpligen ska tillgodoses i det enskilda fallet. Förundersökningen bedrivs dock på ett objektivt sätt och innebär att omständigheter både till fördel och nackdel för den misstänkte beaktas. Vid slutdelgivning, det vill säga väckandet av åtal, får den misstänkte en rätt till egna kopior av förundersökningsmaterialet. Ljudupptagningar av förhör bevaras dock tills målet är avgjort. Den faktiska betydelsen av att få ut ljudupptagningen är dock inte storDet spelar dock inte någon större roll huruvida det skulle kunna förekomma fel i transkriberingen av vittnesförhören i förundersökningsprotokollet som din son har fått. Anledningen till detta är att domstolarna i Sverige dömer enligt muntlighetsprincipen, vilken framkommer i 46 kap. 5 § RB. Enligt bevisomedelbarhetens princip ska all bevisning och annat material läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstolen, (35 kap. 8 § RB). I huvudförhandlingen ska alltså förundersökningsledaren lägga fram all bevisning inför rätten. Det innebär att vittnesutsagor får läggas till grund för domstolens dom om dessa hörs direkt inför domstolen vid personlig inställelse. I normalfallet kan alltså berättelser ur förundersökningen inte användas som bevis vid rättegången i domstol, (36 kap. 16 § RB). Hoppas att du fick svar på din fråga och lite hjälp på vägen! Är det så att du inte hr fått svar på frågan får du gärna återkomma med mer specifik information för ett bättre svar. Med vänliga hälsningar,

Har man rätt att få skadestånd för förstörd egendom vid husrannsakan?

2021-05-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen gjorde husrannsakan hos en släkting och och rev sönder skivan som ligger längst in mot väggen på två garderober. Lägenheten är en hyresrätt och då blir hyresgästen skyldig och åtgärda felen när man flyttar ut. Har man rätt till ersättning via hemförsäkring eller vart kan man vända sig?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Husrannsakan är ett tvångsmedel som får tillgripas genom myndighetsbeslut om det finns anledning att anta att ett brott som det är föreskrivet fängelse för har begåtts, (28 kap. 1 § rättegångsbalken). Lagen som reglerar din situation är lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. Enligt den kan man få ersättning från staten för skador som uppkommit vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, (1 §). Din släkting ska få ersättning för de sakskador som orsakat vid en husrannsakan, under förutsättningen att denne inte betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat för polisen att använda våldet, (8 §).Vill du läsa mer om hur man ansöker om skadestånd finner du informationen på JK:s hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilken instans kan jag vända mig till i fråga om arvstvist?

2021-02-23 i Domstol
FRÅGA |Hej! Vilken instans kan jag vända mig till för att ifrågasätta hanteringen i en arvstvist?Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkiftesmanHar ni svårt att komma överens om arvskiftet kan ni vända sig till tingsrätten och få en skiftesman utsedd. Du kan även själv föreslå en skiftesman, exempelvis en advokat som du har förtroende för, som tingsrätten kan godkänna. En skiftesman har goda kunskaper inom arvsrätt, och dennes uppgift är att i första hand få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna. Kommer arvingarna inte överens kan skiftesmannen besluta om ett tvångsskifte, där hen beslutar hur dödsboet ska delas upp.TingsrättenIfall du som dödsbodelägare inte accepterar en skiftesmans arvsfördelning kan beslutet överklagas hos tingsrätten. Det görs genom att väcka en klandertalan direkt mot övriga dödsbodelägare eller genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten i den avlidnes hemort. Klandertalan måste väckas inom fyra veckor från delgivning av arvsbeslutet. Överskrids den tiden förloras rätten till att överklaga och tvångsskiftet börjar då automatiskt gälla.När en klandertalan har väckts är syftet att i första hand komma fram till en förlikning genom en förhandling. Förhandlingen hålls vanligen muntligt med en domare på plats för att försöka få parterna att komma överens. Om överenskommelse inte uppnås går ärendet vidare till en huvudförhandling. Tingsrättens beslut leder till en dom som parterna efter laga kraft blir bundna av. Det går även att inom vissa tidsramar överklaga tingsrättens dom till hovrätten.Den mänskliga faktornEn process i domstol blir snabbt mycket kostsam och långdragen, och man bör därför överväga om en sådan process är värd kostnaden i jämförelse med summan ni tvistar om. En arvstvist är även alltid uppslitande, förutom sorgen efter den avlidne hamnar man i en konflikt med syskon eller andra närstående och kan riskera att skada dessa relationer för livet. Det är därför viktigt att så långt som möjligt försöka komma överens sinsemellan och överväga vad som är viktigast för en själv. Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Vad kostar juridisk rådgivning hos Lawline?

2021-10-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad kostar det att få hjälp med att fylla i en överprövningsblankett?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få den bästa hjälpen vi kan erbjuda samt svar på din fråga angående priser bör du vända dig till våra erfarna jurister. Du kontaktar dem antingen här eller på info@lawline.se. Hoppas att du får den hjälpen du behöver!Med vänliga hälsningar,

Framgår det uttryckligen av svensk lag att den tilltalades personnummer ska anges i en dom?

2021-05-29 i Domstol
FRÅGA |Min son dömdes till dagsböter för en ringa misshandel. I domen anges hans adress och personnummer under rubriken "Parter". Jag har aldrig sett att parters personnummer och adresser skrivs ut på vare sig i brottmåls- eller tvistemålsdomar i andra länder. Min fråga är: Framgår det uttryckligen av svensk lag att den tilltalades personnummer ska anges i en dom?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 30 kap. 5 § rättegångsbalken framgår det hur en brottmålsdom ska avfattas och vad den ska innehålla (17 kap. 7 § är motsvarande för tvistemål). I punkten 2 framgår det att information avseende parterna och deras ombud ska framgå skriftligen i domen. Det finns dock inga ytterligare föreskrifter i lag om vad detta exakt innebär, och således framgår det inte uttryckligen i lagen att personnummer ska stå med i domen. När det gäller brottmålsdomar har Domstolsverket dock utfärdat föreskrifter om avfattningen av domar (DVFS 1993:21 B 86; ändr. DVFS 1998:4; ändr. DVFS 2019:2). Enligt föreskrifterna ska bland annat den tilltalades namn, personnummer och adress anges i domen.Syftet med att ange parterna i domen är att dessa ska kunna identifieras för möjligheten att verkställa domen. När det inte föreligger sekretess beträffande några personuppgifter är det således en lämplighetsfråga vilka av uppgifterna som ska anges i domen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man få skadestånd om man blivit felaktigt misstänkt för brott?

2021-05-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej jag blev felaktig misstänkt för narkotikabrott smuggling hade polisförhör o allt polisen stormade min lägenhet sen släpptemig efter några timmar , utredningen lades ner för jag är oskyldigt . Min fråga är kan man kräva skadestånd eller ersättning? Jag blev kränkt o lider av trauma känner mig bevakad överallt fastän jag inte gjort något fel. gick inte till jobbet på 3Dagar o sjukade mig istället . Tack!
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som reglerar rätten till ersättning vid anhållande eller häktning är lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Du kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern (JK) om du i samband med misstanken för brottet varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad, och förundersökningen avslutats utan att åtal väcks eller om du får en frikännande dom, (2 §). Då kan du få ersättning för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter, (7 §). Det krävs däremot att du varit frihetsberövad för att du ska ha möjlighet till ersättning. Detta gäller även vid frihetsberövning på grund av beslut vid myndighetsutövning som tagits på felaktiga grunder, (5 §). Notera dock att endast det faktum att du varit misstänkt gör dig tyvärr inte ersättningsberättigad. Vill du läsa mer om vad som gäller vid ansökanom ersättning finner du informationen på JK:s hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga och att du mår bättre snart efter incidentenMed vänliga hälsningar,

När kommer uppgiften om påföljden in i belastningsregistret?

2020-09-19 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej. Efter jag blivit dömd eller betalat (godkänt) mitt strafföreläggande, hur lång tid tar det tills detta syns i belastningsregistret? Handlar det om dagar, veckor eller månader? Jag betalade mitt strafföreläggande igår, och undrar alltså när detta kommer dyka upp i belastningsregistret.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 17 § 9 punkten lagen om belastningsregister framgår det att böter gallras fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av straffföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot. Eftersom det inte finns någon uttrycklig lagregel som besvarar din fråga får jag utifrån en tolkning av ovan lagregel besvara frågan på så sätt att strafföreläggandet visas i ditt belastningsregister i samband med den dagen då beslutet kom eller när du godkände det, och inte i samband med när du betalar det. Av den anledningen kan du förvänta dig att den står kvar i fem år från det datum du fick beslutet eller godkände strafföreläggandet. Detta gäller dock endast om du inte döms för ny påföljd (som inte är penningböter) inom dessa fem åren. Döms du till ny påföljd kommer den gamla påföljden att stå kvar så länge den nya påföljden står kvar, (18 § lagen om belastningsregister).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,