Ny förundersökning trots tidigare strafföreläggande?

2021-03-03 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Om man fått ett strafföreläggande, godkänt det och betalat böterna för ringa narkotikabrott för ca 4 månader sedan, kan man då utan vetskap plötsligt få besked om att en annan förundersökning pågått o nu står man anklagad för narkotikabrott och överlåtelse ist i samma händelse/mål? Först bad undersökningsledaren om ursäkt och skyllde på systemet sedan ringde hen upp efter en timme och tog tillbaka det hen sagt och ursäkten att systemet felat. Hur fungerar lagen om att inte kunna bli dömd 2 ggr för samma brott/händelse då den första domen vunnit laga kraft? Tacksam för svar
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du verkar vara inne på är det inte meningen att man ska kunna bli dömd två gånger för samma sak. Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom som har vunnit laga kraft (48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken), vilket innebär att personens ansvar för gärningen inte kan prövas på nytt. Huruvida det en ny prövning tar sikte på verkligen rör samma sak som redan är slutligt avgjord kan vara en svår bedömning, och det skulle möjligen kunna vara därför undersökningsledaren tycks mena att en ny undersökning och prövning vore i sin ordning. En ny förundersökning efter godkänt strafföreläggande kan alltså tyda på att det inte gäller exakt samma gärning enligt dem. Står det dock klart att det rör samma gärning, vilket undersökningsledaren inledningsvis verkade hålla med dig om, är utgångspunkten att frågan är slutligt avgjord och inte ska kunna tas upp till prövning igen. När så ändå skett har Högsta domstolen klarlagt att den nya domen ska undanröjas, medan det tidigare strafföreläggandet ska stå kvar (NJA 1970 s. 380). Saker som skulle kunna vara aktuella här som påverkar slutgiltigheten av ett strafföreläggande och möjliggör för ny prövning om samma gärning är undanröjande (59 kap. 6 §) eller resning (58 kap. 2 och 3 §). Efter undanröjande av strafföreläggande får saken prövas på nytt, men straffet får ändå inte bli svårare än det ursprungliga strafföreläggandet. Efter resning i målet kan dock svårare straff föreläggas i vissa fall (58 kap. 3 §). Dessa åtgärder kan under vissa förutsättningar bli aktuella om det skett något formellt fel i handläggningen, eller något materiellt fel, såsom att man anser att fel slutsats dragits. Jag rekommenderar att du hör av dig igen och försöker få mer information: först och främst bör klargöras huruvida de menar att den nya förundersökningen rör samma eller en annan gärning. Om svaret är att det är samma gärning kan du fråga varför de inte anser att strafföreläggandet innebär att frågan är slutligt avgjord, och på vilken grund strafföreläggandet exempelvis undanröjts eller resning begärts/beviljats om så är fallet. Oavsett kan det vara en god idé att anlita en straffrättsjurist som kan se över ditt fall i detalj och hjälpa dig att bevaka dina rättigheter om förundersökningen inte läggs ner. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

När kan man anhållas?

2020-12-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag ska på förhör om berdrägeri i 3 fall . Det handlar om telefonen som sålts och som inte kommit fram tror jag . Min fråga är kan dom anhålla mig efter förhöret? Det handlar om totalt belopp på 3000 kr tror jag
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att de kan anhålla dig efter förhöret, om vissa förutsättningar är uppfyllda, men att detta inte nödvändigtvis är särskilt sannolikt. Det behöver i princip föreligga skäl att häkta dig för att du ska kunna anhållas. Om fallen av bedrägeri är att anse som ringa istället för av normalgraden är möjligheterna till att häkta (och därmed även möjligheterna till att anhålla) begränsade. Förutsättningar för anhållandeDen som fattar beslut om anhållande är åklagaren som handlägger förundersökningen (24 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken). Meningen med att anhålla är i första hand i syfte att därefter häkta personen, det är med andra ord ett tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på beslut om häktning (24 kap. 6 § första stycket). Det ska alltså föreligga skäl som motiverar att personen bör häktas, se nedan. Även om sådana skäl föreligger behöver det inte nödvändigtvis innebära ett faktiskt anhållande, åklagaren får välja. Om omständigheterna inte uppfyller skäl till häktning av personen ifråga, kan denne anhållas endast om denne är skäligen misstänkt för brottet och att det dessutom är av synnerlig vikt att personen tas i förvar (24 kap. 6 § andra stycket). Tanken är att vidare utredning förväntas visa att skäl för häktning föreligger. Om åklagaren inte förväntar sig att sådana skäl kommer visa sig efter vidare utredning ska personen inte anhållas. Om du är (eller under förhörets gång blir) skäligen misstänkt måste du informeras om detta innan förhöret fortsätter (23 kap. 18 §). Detta är så att du ska kunna utnyttja din rätt till försvar, m.m. (21 kap. 3 a §). Skäl att häktaEn person får eller i vissa fall till och med ska häktas i lite olika situationer (24 kap. 1-3 §). I de flesta fall krävs att denne är misstänkt på sannolika skäl. Detta är en högre grad av misstanke än ovannämnda skäligen misstänkt. Häktning enligt huvudregeln (24 kap. 1 § första stycket) får ske när personen är misstänkt på sannolika skäl för ett brott för vilket fängelse på ett år eller mer är föreskrivet, om något av de särskilda häktningsskälen dessutom föreligger. De är: risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter begå brott. Bedrägeri av normalgraden (9 kap. 1 § brottsbalken), är ett sådant brott. Om det rör sig om ca 1 000 kr per fall kan det dock istället röra sig om ringa bedrägeri (9 kap. 2 § brottsbalken), vilket inte har ett så högt fängelsestraff att man kan häkta den misstänkte enligt denna regel. Det går dock inte att säga med säkerhet med så lite information om det skulle klassas som ringa eller inte. Om det rör sig om ringa bedrägeri kan du häktas bara om du, utöver att vara misstänkt på sannolika skäl, antingen inte har hemvist i Sverige och det finns risk att du avviker, eller inte vill identifiera dig (24 kap. 2 § rättegångsbalken). Ju lägre allvarlighetsgrad på brottet desto mer oproportionerligt vore det att anhålla och häkta dig. Med vänlig hälsning,

Går processen snabbare om man erkänt?

2021-02-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Skrev ett tidigare inlägg kring stöld från maxi. Men ville ställa en ytterligare fråga. Två 19 åriga tjejer, stöld från Ica för 1500kr inget i brottsregistret sedan innan och skedde pga arbetslöshet osv. Eftersom vi erkänt går processen inte "snabbare" då eller vad man ska säga?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt innebär inte ett erkännande i ett brottmål att man ser processen som uppklarad och löst. Erkännandet fyller endast rollen som bevisning (35 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken). Bevisning kan förstås leda till att vissa steg i processen kan avslutas fortare, eftersom man i större mån kan undvika svåra bedömningar med god bevisning. Processen ska dock alltså gå igenom samma steg som annars, och går inte fortare i den bemärkelsen. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,