Påverka vittnen vid rättegång

2016-06-13 i Vittna
FRÅGA |Får ett ombud påverka motpartens vittnen?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett vittne som motparten åberopat förhör med ska inledas av motparten enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st1. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st2 har sedan den andre parten rätt att ställa frågor till vittnet. Huvudregeln är att inga ledande frågor får ställas. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st 5 framgår dock att ledande frågor kan vara tillåtna för att kontrollera vittnets utsagas sanningshalt. På detta sätt kan det delvis sägas vara tillåtet att påverka vittnet vid förhöret i domstol. Det är aldrig tillåtet att försöka förmå någon att vittna falskt, ombudets kontakt med vittnet både vid huvudförhandling och innan måste vara i syfte att få fram en korrekt bild av aktuellt händelseförlopp. Straffansvar kan aktualiseras enligt Brottsbalken 15 kap 1 § för den som medvetet ljuger i domstol, och även för den som förmått denne till att ljuga enligt Brottsbalken 23 kap 4 §.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Hantering av frågeförbudet i domstol gentemot sjukvårdspersonal

2016-05-31 i Vittna
FRÅGA |Hur ska sjukvårdspersonal agera om de under vittnesförhör i domstol får frågor som i sammanhanget omfattas av frågeförbud? Har sett ett antal exempel där domstolen inte beaktat frågeförbudet och sjukvårdspersonal överrumplats av frågor om t ex patients farlighet, sinnesstämning etc. Personal kan då tvingas välja mellan bryta mot sekretess eller trotsa domstolen eller.....? Råder sekretess genombrott vid sådana tillfällen? Kan det bli konsekvenser för personalen? Vad isf?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att Ni har valt att ställa Er fråga till Lawline! 36 kap 5 § 2 st Rättegångsbalken (1942:740) stadgas det att bl.a. sjukvårdspersonal inte får höras om frågor som i deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband med yrkesutövningen har erfarit, om det är medgivet i lag eller om den personen som skydda av sekretessen har gett sitt godkännande. I 14 kap 1 § 2 p. Socialtjänstlag (2001:453) stadgas det att det råder uppgiftsskyldighet för sjukvårdpersonal om barn som far illa, vilket innebär att frågeförbudet inte omfattar situationer där ni har haft barnpatienter som farit illa. Vad gäller alla patienter så får sjukvårdspersonal inte höras om frågor som i deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband med yrkesutövningen har erfarit, om det är medgivet i lag eller om den personen som skydda av sekretessen har gett sitt godkännande. Anförtrodda uppgifter innebär att dessa har lämnats av patienten med en uttrycklig önskan eller med en tyst förväntan om att dessa ska hållas hemliga/ förtroliga. Det kan även vara så att uppgifterna har lämnats med ett underförstått förbehåll om diskretion. Förbudet täcker in iakttagelser och slutsatser som dragit i tjänsten, förbudet ska i viss utsträckning även täcka in åtgärder som vidtagits till följd av iakttagelserna och slutsatserna. För skyldighet att vittna trots frågeförbudet ska det finnas en uttrycklig lagregel som tillåter detta eller så ska det handla om ett grovt brott. Forskningen angående frågeförbudet är inte helt överens rörande förbudets omfattning. Vissa menar på att läkare ska kunna vägra att vittna, medan andra menar på att de kan vittna om allt som vem som helst hade kunnat observera som varit i närheten av patienten, vilket kan tänkas vara applicerbart på all sjukvrådspersonal. Det här är ett område som inte är solklart och där det beror på från fall till fall vad sjukvårdspersonalen får berätta och inte. Hoppas att ni har fått lite mer vägledning på området! Med vänlig hälsning,

Övergrepp i rättssak

2016-04-05 i Vittna
FRÅGA |Hej!Min dotter, 20 år har varit vittne till ett brott, en oprovocerad misshandel. Hon såg det som hände, men har inte kontaktat polisen eftersom den som misshandlade, dennes släkt och vänner skickar meddelanden till henne om att hon ska få det svårt både på jobbet och privat. Inga fysiska hot, men tillräckligt för att göra livet svårt på en mindre ort. Vad kan hon och vi göra för att skydda henne? Kan det vara övergrepp i rättssak att skicka dylika meddelanden till ett vittne?Karin
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I 17:10 Brottsbalken (BrB) stadgas brottet övergrepp i rättssak. Handlingar som samlas inom det juridiska begreppet övergrepp i rättssak är brett. Handlingar som syftar till att påverka rättsprocessen, genom våld eller hot om våld, angriper någon som gjort en anmälan, för talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos domstol eller annan myndighet faller inom ramarna för brottet. Samma sak gäller om man hotar någon för att hindra denne från en sådan åtgärd. Syftet med hotet måste alltså vara att avskräcka en person från att anmäla eller vittna. Saknas sådan koppling blir det antagligen en fråga om olaga hot enligt 4:5 BrB. I din dotters fall rör det sig om hot för att avskräcka henne från att göra en anmälan eller vittna i brottmålsförfarandet. Således är rekvisiten för övergrepp i rättssak uppfyllda eftersom syftet med hoten är att förhindra en anmälan eller ett vittnesmål.Avslutningsvis har de personer som hotat din dotter begått ett allvarligt brott där påföljden är böter eller fängelse beroende på brottets karaktär. Jag skulle råda er att anmäla brottet eftersom syftet med brottet övergrepp i rättssak är att någon som har begått ett brott inte ska gå fri därför att ingen vågar anmäla brott. Vidare är skyddsobjektet vittnen vad gäller övergrepp i rättssak vilket betyder att din dotter är skyddad av lagen. Trots det finns säkerligen en oro att anmäla eller vittna men för att upprätthålla rättvisan i samhället är mitt råd att anmäla brottet - både för att skapa harmoni för dig och din dotter men även för samhället i stort. Lycka till! Förhoppningsvis är detta svar till din hjälp. Tveka inte att återkomma om förtydligande önskas eller om du har andra frågor!Hälsningar,

Inspelning av vittnesförhör och arkivering

2016-03-21 i Vittna
FRÅGA |Hur lång tid är plikt för Södertörns tingsrätt att spara vittnesförhör efter domens beslut?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du menar de inspelningar som sker av vittnesförhören och hur länge dessa sparas. Eftersom att vittnesförhören endast spelas in för användning vid eventuell överklagan till hovrätten, sparas inspelningarna tills målet slutligen har avgjorts. Det har slutligen avgjorts när domen från tingsrätten vinner laga kraft eller, om överklagande till hovrätten sker, när hovrätten antingen prövar överklagan och den domen vinner laga kraft eller när prövningstillstånd inte meddelas.Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Måste jag vittna?

2016-06-09 i Vittna
FRÅGA |Jag och min son fick kallelse att vittna mot min man i rättegången. Vad ska vi göra för att slippa tingsrätten. Min man är åtalad för olaga hot.
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vittnen finns i 36 kap. i Rättegångsbalken (RB), se här.Vittnesplikten Som utgångspunkt har var och en som blir kallad till rätten för att vittna skyldiga att vittna, RB 36:1. Däremot behöver inte närstående vittna enligt RB 36:3. Eftersom det är din man som är åtalad ses både du och din son som närstående och ni är därmed inte skyldiga att vittna. Ni måste dock meddela tingsrätten att ni inte tänker vittna. Vittna utan att din man är närvarande I det fall du vill vittna, men inte i din mans närvaro kan rätten besluta att han får vistas i annat rum medan du vittnar. Här krävs att du är rädd för att vittna framför din man eller på annat sätt inte känner att du kan tala fritt om din man är kvar i samma rum som dig, RB 36:18 st. 1 p. 1. Sammanfattning Eftersom att ni är kallade av rätten måste ni dyka upp under utsatt tid för att undvika onödig kostnad, men ni är inte skyldiga att vittna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Vittnesmål - anhörig till part

2016-04-22 i Vittna
FRÅGA |Ligger i en allvarlig vårdnadstvist. Där pappan missbrukar och ej kan ta vuxet ansvar11 oroanmälningar finns varav en från hans egen syster.systern har stöttat mig att kämpa.resan har varit jobbig och kränkande. Nu ska vi upp i huvudförhandling. Systern låter lite tveksam då vi har fått hot från deras pappa. Kan jag trots det kalla henne att vittna då hon besitter mycket bevis?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VittnetI Sverige har vi som huvudregel vittnesplikt. Det innebär en allmän medborgerlig skyldighet att avlägga vittnesmål på en domstols begäran.Det finns dock vissa undantag från vittnesplikten. I Rättegångsbalken 36:3 sägs bland annat att den som är syskon till part, inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Systern behöver alltså inte vittna mot sin bror om hon inte vill.Jag tycker ändock att du ska kalla henne som vittne. Hon har trots allt stöttat dig att kämpa och hon har själv gjort en orosanmälan. Om hon går med på att vittna, finns det ingenting som hindrar henne från att avlägga vittnesmål. En rekommendation är att du pratar med henne innan och förklarar hur viktig hennes medverkan kommer att vara för bevisningen.HotenJag tycker också att ni bör anmäla de hot som har riktats mot dig och systern. Att med hot försöka få någon att inte avlägga vittnesmål, är att betrakta som övergrepp i rättssak, se Brottsbalken 17:10. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och jag önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Vittnesmål av närstående till målsägande

2016-03-31 i Vittna
FRÅGA |Vad gäller om misstänkt begär att en närstående(utifrån RB 36:3) till målsägande ska lämna vittnesmål? Får den närstående avböja att behöva lämna vittnesmål överhuvudtaget eller måste närstående vänta tills kallelse till rättegången kommer och då meddela tingsrätten att man inte vill vittna med anledning att man är närstående till part? eller hur går man tillväga?
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om vittnesmål hittar man, precis som du vet, i rättegångsbalken, som du hittar här. Den som är närstående med part på det sätt som anges i RB 36:3 måste inte vittna. Närstående enligt bestämmelsen är den som är eller har varit gift med part, den som är släkt med part i rakt upp och nedstigande led, syskon och de som är det i svågerlag, eller den som är närstående på liknande sätt. Denna bestämmelse gäller dock endast närstående till just part i målet, varför närstående till målsäganden inte alltid omfattas, utan endast gör det i fall då målsäganden faktiskt för talan i målet. Ifall du kan använda bestämmelsen beror på om målsäganden för talan i målet och då är part och i så fall om du är närstående på det sätt som krävs enligt regeln. Om förhållandena är uppfyllda för att du inte ska behöva vittna kan du ändå inte helt undvika rättegången utan måste inställa dig vid rättegången. Där blir du informerad om att du inte måste vittna och kan då ta beslutet att inte göra det, RB 36:10. En annan bestämmelse som också kan vara relevant för dig är att du kan välja att inte yttra dig om omständighet som kan röja att du själv eller någon närstående begått brottslig eller vanärande handling, 36:6 RB. Då jag inte vet hur din situation ser ut kan jag inte bedöma om denna regel är relevant för dig. Hoppas att du fått svar på din fråga! MVH

Allmänt åtal och förbud att vittna som målsägande

2016-02-22 i Vittna
FRÅGA |Hej.En åklagare har väckt allmänt åtal mot min före detta parter om misshandel. Jag valde att inte göra någon polisanmälan mot honom och vice versa. Vad händer nu? Kan han komma att dömas även om jag valt att inte gå vidare. Varken han eller jag ville väcka åtal. Vi båda var delaktiga. Kan jag kallas att vittna? Kan han dömas för misshandel fast jag inte vill polisanmäla? Enligt polisen som jag pratade med ansåg han att det var nödvärn från bådas sida. Allt det här hände för bara några dygn sedan, hur lång tid brukar det ta innan man vet något?Tacksam för svar.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal vilket innebär att en åklagare har åtalsplikt. Åtalsplikt innebär att åklagaren, om den bedömer att det finns tillräckliga bevis, är skyldig att väcka åtal. Det finns brott som är så kallade angivelsebrott och för vilka åklagaren får väcka åtal först när målsäganden, det vill säga offret, anger brottet. Dock är inte misshandel ett sådant brott. Din före detta partner kan alltså dömas för misshandel trots att du inte angivit/anmält brottet.Nej du kan inte kallas att vittna, det finns ett förbud mot att hålla vittnesförhör med en målsägande oavsett om du har fört talan eller ej. Däremot kan det hållas förhör med dig enligt 37 kap. rättegångsbalken. Den stora skillnaden är att ett sådant förhör inte sker under straffansvar. Hur lång tid det tar mellan att åtal har väckts och en rättegång kan variera väldigt mycket och jag kan därför inte ge något klart svar på den frågan.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,