Kontraktsbrott, vad kan jag göra?

2021-01-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och mitt kompisgäng slog vad vid en klubbtävling om ett trocaderoflak. De som förlorade har nu ungefär 9 månader senare inte gett oss vårt flak. Nu har vi skrivit ett kontrakt att de måste ge oss det här flaket inom tre dagar. Vad skulle hända om de bryter detta kontrakt?
Frida Deivard |Hej, tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Vad som händer vid kontraktsbrott är olika beroende på vad som står i kontraktet. Vissa väljer att skriva in att tex vite följer ett eventuellt kontraktsbrott och då är saken enkel att avgöra. Om en konsekvens inte är reglerad i kontraktet så finns det möjlighet att stämma din motpart i domstol och kräva fullgörelse av kontraktet, det vill säga att de som förlorade ger er ert flak trocadero. Vid kontraktsbrott kan det även bli fråga om skadestånd för skada som uppkommit på grund av avtalsbrottet. Om skada föreligger kan eventuell ersättning fastställas för att du, den drabbade parten, ska försättas i samma ekonomiska position som om avtalsbrottet inte hade skett. I detta fall kan det vara fråga om värdet för flaket. Dock är tvister i tingsrätten en lång och tidskrävande process som kan kosta mycket. Ofta kan en lång tvist i domstol undvikas genom att diskutera/förhandla privat med sin motpart. Så ett alternativ för dig kan även vara att berätta om hur du tycker att denna situation skall lösas och se ifall motparten går med på det, och att du annars funderar på att gå till domstol, vilket många vill undvika. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga och att ni får trocaderoflaket utan vidare diskussion! Vänligen,

Hur ska vårt nyttjanderättsavtal tolkas när mycket har lämnats oreglerat?

2021-01-22 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi har sjöbodskontrakt som skrevs 1971, där delägare betalade för uppförande , står för kostnad av underhåll och har dispositionsrätt.Bodarna och mark ägs av tomtägarföreningen. Ovan dokumenterat i ett avtal som gäller tillsvidare utan något slutdatum.Så funderingar/frågor,- Det är ingen tidsgräns definierad i dessa, behövs inte det i avtal som gäller dispositionsrätt eller finns det någon lagstadgad tidsgräns ? (Motsvarande Arrende avtal som har en begränsning på 50 år om jag fattar rätt) Om inte så gäller dessa avtal tillsvidare.- Delägarna har betalt för sjöbod och ansvarar för löpande underhåll, men det finns ingen typ "årlig avgift". Är detta ok, eller behöver vi ngn form av avgift för att avtalet skall vara giltigt ? - Om, kan underhållskostnaden ses som årlig avgift?
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En tomtägarförening äger en fastighet på vilken det står ett antal sjöbodar som från början och till fullo upprättades av andelsägarna (medlemmarna) själva som idag även står för det löpande underhållet. Mot detta besitter vissa av föreningens medlemmar, bland annat du själv, en nyttjanderätt till sjöbodarna och kopplad till detta har du några avtalsrättsliga frågor, vilka följer av din ärendebeskrivning enligt ovan. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av frågorna är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL), men viss hänsyn måste även tas till avtalsrättsliga principer och/eller resonemang eftersom lösningen egentligen inte går att finna direkt i den för avtalsrätten ganska så allmänt hållna lagstiftningen. I Sverige råder det nämligen en mycket långtgående disposivitet, avtalsfrihet, varför det i första hand ofta ankommer på parterna att själva reglera sina inbördes förehavanden. Några inledande hållpunkter och ett avtalsrättsligt resonemangAvtal kan ingås muntligt, skriftligt och konkludent. Den sistnämnda varianten betyder "underförstått" eller "genom parternas ageranden". Bindande avtal kommer sedan till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Utifrån din ärendebeskrivning är det tydligt att någon form av anbuds- och acceptutväxling i vart fall skedde vid tidpunkten för avtalsslutet, alltså när du skrev på sjöbodskontraktet, och vad som däri manifesterades utgör naturligtvis basen för den rättsliga bedömningen. Men samtidigt och mot bakgrund av dina frågor verkar mycket ha lämnats oreglerat varför avtalet i övrigt kan behöva tolkas för att utröna om några tilläggsklausuler eventuellt kan ha införlivats i avtalet, antingen muntligt eller genom ett av parterna konkludent handlande, och som då kanske skulle kunna ge svar på en eller flera av de nu uppkomna frågorna.Under förutsättning att du och tomtägarföreningen, utöver den befintliga avtalstexten, har handlat utifrån och följt vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser avseende kostnader, bruket och förvaltningen av sjöbodarna talar detta för att det ligger något sorts konkludent ingånget avtal i botten för den aktuella situationen. Avtalsinnehållet kan jag då av förklarliga skäl inte närmare uttala mig om eftersom den praxis (sedvänja, partsbruk) som eventuellt kan ha utbildats mellan dig och tomtägarförening naturligtvis inte är någon allmänt känd materia. Men så länge du och föreningen inte har accepterat att en part ensamt äger rätt att diktera nya villkor (vilket i de allra flesta snarlika sammanhang torde framstå som högst osannolikt) bör en godtycklig justering av avtalsinnehållet utgöra ett avtalsbrott. Vid konkludent ingångna avtal, och i förekommande fall även vid skriftliga sådana, saknas dock inte sällan uttryckliga bestämmelser om eventuella påföljder vid brott mot avtalet och den tillhörande lojalitetsplikten gentemot motparten varför allmänna skadeståndsrättsliga principer istället kan komma att aktualiseras i en sådan situation.Måste det finnas en tidsgräns i den här typen av nyttjanderättsavtal? Och vad gäller egentligen angående den uteblivna avgiften?Det korta svaret på den första frågan lyder; Nej, ett tillsvidareavtal, likt andra typer av avtal som löper tillsvidare (exempelvis ett anställningsavtal avseende en tillsvidareanställning), behöver inte tidsbestämmas, vilket ligger i sakens natur. Det stämmer förvisso att det för arrendeavtal föreligger en bortre tidsgräns om 50 år (jfr 7 kap. 5 § jordabalken), men i det här fallet handlar det om en dispositionsrätt, en sedvanlig nyttjanderätt, och precis som vid andra hyresavtal kan ett sådant gälla tillsvidare. Mot bakgrund av den ovan nämnda avtalsfriheten ska dock noteras att det inte finns någonting som hindrar parterna från att avtala om annat, vilket även är möjligt inom arrenderätten. Min uppfattning är således att ditt sjöbodskontrakt löper tillsvidare.När det sedan gäller avgiftsfrågan finns det dessvärre inga givna svar, men som det inledningsvis påpekades utgör avtalet grunden för den rättsliga bedömningen och av sjöbodskontraktet framgår det i och för sig inte uttryckligen, men indirekt, att dispositionsrätten inte ska vara förenad med något avgiftsuttag. Givet att några dolda (tysta) avtalsvillkor inte har förts in konkludent i kontraktet och därmed förändrat innehållet bedömer jag, som svar på din andra fråga, att avtalet är giltigt trots att dispositionsrätten eventuellt utgår mot noll kronor i ersättning. Skulle det föras fram en annan uppfattning, alltså en avvikande mening, från styrelsens sida blir detta i praktiken en ren förhandlingsfråga er emellan och skulle inte frågan kunna lösas internt kommer ni bli nödgade att behöva hänskjuta ärendet till en domstol. Detsamma gäller huruvida det går att likställa underhållskostnaden med en årlig avgift för det fall styrelsen skulle begära att en sådan tas ut av dig. Men med tanke på att såväl uppförandet som underhållet har bekostats av dig menar jag att det går att argumentera för din mening, men samtidigt är det naturligtvis fullt brukligt att ta ut en avgift vid begagnande av annans mark. Och av processekonomiska skäl är definitivt en uppgörelse i godo att föredra för alla inblandade framför en domstolsförhandling. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är muntliga avtal bindande?

2021-01-21 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag har tagit ett privatlån för att hjälpa en person som inte själv kan ta lånet, pga personen har "en prick i registret" Vi har förövrigt en son tillsammans.Nu kan hon inte betala det fulla månads beloppet därför att hon tydligen varit sjukskriven i 8 mån. Detta är inget som jag har fått reda på av henne därför att hon skäms inför vår son om detta. För drygt ett år sedan så pratade vi om att byta bank till Bynk för att man där kan få 4 stbetalningfria månader/år. Vi kom bara överens muntligt om detta, så vad säger lagen? Är det lika starkt bindande som ett skriftligt avtal?Nu bytte jag lånet till en annan bank än det vi sa för att jag fick bättre villkor där, men då menar hennes advokat att jag gått bakom hennes rygg och om detta, är det straffbart?
Ebba Frisk |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om ett avtal blir bindande när det ingås muntligen. Ett avtal kommer till stånd genom att en part kommer med ett anbud som en motpart antar genom en accept, 1 § avtalslagen. Huvudregeln är att avtal ska hållas. I vissa fall uppställs det krav i lag på att ett avtal ska ingås på ett visst sätt till exempel vid fastighetsköp. Utöver det kan avtal ingås både skriftligen och muntligen vilket alltså betyder att ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt avtal. Vid muntliga avtal måste det dock redas ut vad parterna har sagt vi avtalsförhandlingarna, vilket ibland kan medföra problem. Det kan vara svårt att bevisa vad parterna sagt och kommit överens om.Under förutsättning att ett avtal kommit till stånd så är avtalet i ditt fall bindande även om det ingicks muntligen.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Konkurrensklausul - Vad gäller?

2021-01-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hejsan.Startade ett Aktie-bolag med tanke på bedriva detta under annat Franchisebolag i Stockholm och efter det gått ca 6 månader och våra spelregler ändrades ofta och märkte att VD gjorde lite som han själv ville och vi inte hade skrivit på något avtal. I detta läge begärde vi få in ett avtal, detta var då han under ett möte säger högt att om inte jag är tyst och lyssnar kan jag få "gå på dagen"Fick avtalet men var så många punkter som jag kände var konstiga i detta läge, så valde att ej skriva under detta avtalet och senare hade vi ett fysiskt möte där det var mycket saker i luften och inte alls ett bra samarbete, då berättade jag att vi inte skrev på avtalet pga vissa punkter.I detta läge är relationen väldigt dålig och efter ca 3-4 månader, säger han upp mitt bolag med 2 månaders varsel ca.Han anser att jag nu även sitter i konkurrens klausul. I det stora hela det vi jobbar med är hyra ut massagestolar och en relaxstol till allt från vården till spa, så hela affärsiden bygger endast på provision på sålda produkter. Vi har jobbat och sålt hans bolags produkter och fått provision när vi väl har sålt något.Vad skulle ni säga sitter vi i en konkurrens klausul eller inte? Jag tog över en tidigare säljare där, som gått i konkurs och dom hade fodringar på denna vilket väldigt många hade då denna gått i konkurs, då helt plötsligt valde franchise-givaren att kvitta mina första fakturor mot dennes gamla skuld ? låter olagligt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och agerar inom ramen för det här bolagets verksamhet franchisetagare. Något uttryckligt avtal manifesterat i skrift saknas mellan ditt bolag och uppdragsgivaren varför det hittills endast har förelagt en muntlig, eller nästintill konkludent, sluten överenskommelse (konkludent avtal = avtal slutet genom parternas ageranden, underförstådda avtal). Men tillslut begärde du ett skriftligt avtalsförslag, ett avtal som du sedermera valde att inte skriva på mot bakgrund av dess innehåll. Såvitt jag förstår är samarbetet numera avbrutet efter en uppsägning ifrån din uppdragsgivares sida. Vederbörande har ensidigt åberopat en konkurrensklausul och vidare hävdar denne att en tidigare verksam franchisetagares skulder nu ska avräknas mot några av ditt bolags först utställda fakturor. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).De gjorda kvittningarna och den tidigare franchisetagaren, vad gäller?Det kan inledningsvis och ganska snabbt konstateras att de skulder som den tidigare franchisetagaren har till din uppdragsgivare och som denne numera har låtit gå i avräkning mot dina fakturabelopp naturligtvis inte kan åberopas som en kvittningsgill motfordran i det här sammanhanget. Endast om du frivilligt och på avtalsrättslig grund skulle ha gått på en så kallad substitution, ett gäldenärsbyte (gäldenär = den skuldsatte), och därmed övertagit den tidigare franchisetagarens skulder hade detta varit möjligt. Det skuldförhållandet som råder mellan denne och uppdragsgivaren har du ingenting med att göra och det ankommer således på den förra att se till att självmant reglera de eventuella kvarvarande skulder, det vill säga för det fall uppdragsgivaren i egenskap av borgenär inte har fått någon utdelning i gäldenärens konkurs (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och därför någonting helt annat).Konkurrensklausulen, vad gäller? Och existerar ens en sådan i den förevarande situationen?Den centrala regleringen avseende konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL i vilken det sägs att om någon för att förebygga konkurrens har betingat sig av annan att denne inte ska bedriva verksamhet av visst slag eller inte ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen inte bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Under förutsättning att parterna är överens härom innebär detta att en konkurrensklausul i princip alltid är giltig så länge denna inte framstår som oskälig. Men mer än så går egentligen inte att utläsa av lagtexten och inte heller sägs någonting om vilka faktorer som ska beaktas vid skälighetsbedömningen varför 38 § behöver tolkas för att närmare kunna förstå dess faktiska innebörd. Och det är framförallt Arbetsdomstolens (AD) praxis (praxis = tidigare domstolsavgöranden) som är vägledande på det här området och således behöver studeras (AD är för övrigt sista instans i arbetsrättsliga mål (tvister) som överklagas från tingsrätter). Det ska dock framhållas att AD:s avgöranden många gånger endast tar sikte på rena anställningsavtal och inte på den här typen av uppdragsavtal som är träffat mellan två näringsidkare, men domstolens tolkning torde ändå få stor bäring på den rättsliga bedömningen i det här fallet.I det följande kommer därför begreppen arbetsgivare och arbetstagare att användas trots att ditt fall avser ett uppdragsförhållande. Det finns åtskilliga rättsfall som har behandlat tolkningen av 38 § AvtL och den skälighetsbedömningen som ska göras enligt lagrummets (lagparagrafens) sista led. Generellt kan sägas att bedömningen inte sällan utgår från vad arbetsgivaren kan sägas ha för syfte med den aktuella klausulen. Syftet ska vara berättigat och ett berättigat syfte kan exempelvis vara att skydda tekniskt eller företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren har förvärvat, beständiga kundrelationer och/eller eventuella företagshemligheter. Även om arbetsgivaren kan sägas ha ett betydande intresse av att skydda sig mot konkurrens kan klausulen ändå komma att underkännas vid en rättslig prövning om dess utformning är sådan att den går utöver vad som egentligen krävs för att tillgodose dessa intressen (se bland annat rättsfallen AD 2001 nr 91 och AD 2010 nr 52). En domstol beaktar, förutom bindningstiden, även omständigheter som arbetstagarens lön, förtroendeställning och/eller position i företaget samt de begränsningar i arbetstagarens möjligheter att ta nya anställningar eller idka näring som följer av klausulen. Hänsyn tas även till om någon kompensation utgår under bindningstiden, om klausulen har varit föremål för förhandling vid tidpunkten för avtalsslutet eller om denna ensidigt har beslutats av arbetsgivaren och om avtalsregleringen i sin helhet påtagligt kan sägas begränsa arbetstagarens möjligheter till försörjningen.Det är med andra ord en intresseavvägning som ska göras, men i allmänhet har AD anlagt en ganska restriktiv syn på konkurrensklausuler till förmån för arbetstagaren, i synnerhet om dessa har legat utanför eventuella kollektivavtalsområden (se exempelvis rättsfallet AD 2002 nr 115). I ditt fall handlar det emellertid om två stycken näringsidkare som har slutit ett kommersiellt avtal och i den här typen av situationer anses parterna var mer jämbördiga än vad fallet är i ett arbetsgivar-arbetstagar-förhållande. Men utifrån din ärendebeskrivning kan det till och med ifrågasättas om det överhuvudtaget föreligger någon konkurrensklausul eftersom denna verkar ha kommit som en smärre överraskning för dig. Det har tidigare påpekats att en grundläggande förutsättning, innan ens skäligheten kan komma under prövning, naturligtvis är att konkurrensklausulen har godkänts av båda avtalsparterna. Jag misstänker dock att så inte är fallet och jag utgår därför ifrån att det också saknas skriftlig dokumentation. Eftersom att det inte finns någon egentlig överenskommelse härvidlag och inte heller några avtalade sanktioner och/eller vederlag så menar jag du inte kan åläggas att betala något till ditt bolags motpart, det vill säga till den som ovan har refererats till som uppdragsgivaren, och än mindre hindras att idka näring på annat håll i samma bransch. Skulle det mot all förmodan ha träffats ett avtal innehållandes en särskild konkurrensklausul får en prövning göras mot de faktorer som ska beaktas enligt AD:s praxis och därigenom avgöra om klausulen ska bedömas som giltig.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Har budat på tradera, är det bindande?

2021-01-23 i Avtal
FRÅGA |Har budat på en telefon på Tradera och jag vill begära kvitto men det finns inget att det hade jag inte bett från början skriver säljaren och nu vill han att köpet ändå ska genomföras Vad har jag för lagliga rättigheter i denna fråga
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att ställa din fråga till oss på Lawline. Jag förstår det som att du har köpt varan från en privatperson genom Tradera. Vi kommer därför behöva använda oss av köplagen, men även avtalslagen i viss mån. Skulle det vara så att du har köpt från en näringsidkare genom Tradera kan svaret skilja sig något åt och du är i sådana fall varmt välkommen att skicka in en ny fråga. Bindande avtalDu har genom att lägga ett bud på telefonen ingått ett avtal med säljaren. Detta avtal är juridiskt bindande för dig och säljaren (1 § avtalslagen). Vad gäller de olika bestämmelserna i köplagen så gäller dessa såvida du och säljaren inte har kommit överens om något annat (3 § köplagen). Eftersom köpet har skett på Tradera kommer vi behöva beakta deras bestämmelser. Tradera har ett villkor som säger att ett bud är bindande. Med detta menas att du är skyldig att betala för det bud du har lagt. Möjlighet att frångå bindande avtalDe olika påföljderna i köplagen gäller vid fel i vara. För att kunna häva avtalet skulle det således krävas ett fel på telefonen (30 § köplagen). Att det saknas kvitto när säljaren inte har utlovat ett sådant utgör enligt min bedömning inte ett fel. Inom avtalsrätten finns det en stark princip vid namn pacta sunt servanda. Denna innebär att avtal ska hållas. Eftersom du genom att bli användare hos Tradera har godkänt avtalsvillkoren så behöver du visa varför du inte ska behöva betala. Jag kan förstå att du vill ha kvittot till mobiltelefonen, men såvida det inte framgick i annonsen att ett sådant skulle medfölja har jag svårt att se hur du ska kunna undgå att behöva betala. Mina råd till digDet är möjligt för dig att frångå avtalet, men det kan vara svårt att påvisa att du har anledning nog att göra det. Om du misstänker att varan utgör stöldgods eller liknande rekommenderar jag dig att kontakta Tradera. Det skulle eventuellt utgöra en godtagbar anledning till att häva köpet. Du kan även uttryckligen fråga säljaren om varan utgör stöldgods eller om det finns något du behöver känna till om varan. Vill du ha mer ingående hjälp kan du välja att kontakta någon av Lawlines jurister. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och allt allt ordnar sig för dig. Med vänliga hälsningar,

Kan ena parten hävda att det finns ett köpeavtal om det innehåller ofördelaktiga villkor som den andra parten inte fått ta del av?

2021-01-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!1. Jag undrar om ett företag kan hävda att det finns ett köpeavtal mellan oss där vissa (för mig ofördelaktiga) villkor finns nerskrivna, men som inte syns i vare sig på hemsidan, i offerten, eller i mail-korrespondens? Kan det så att säga finnas dolt någon annanstans och kan de hävda att det är giltigt?2. Det för mig ofördelaktiga villkoret är att jag (i egenskap av näringsidkare) inte har rätt att söka skadestånd pga kraftigt försenad/utebliven leverans. Är det möjligt för ett företag att ha en sån klausul?Tack för en fin tjänst!
Ellen Lagnéus |Hej,Vad kul att du gillar Lawline, och tack för att du vänder dig hit med din fråga.Eftersom du nämner att ni båda är näringsidkare är det köplagen (KöpL) som blir tillämplig för att besvara din fråga. Vi kommer också att använda oss av avtalslagen (AvtL).Kan ena parten hävda att det finns ett köpeavtal om det innehåller ofördelaktiga villkor som den andra parten inte fått ta del av?Till att börja med kan ett avtal vara ogiltigt i sin helhet, eller till vissa delar. Ett sånt exempel är om det finns ett visst avtalsvillkor som anses ogiltigt, då kan det enskilda villkoren komma att jämkas. Detta betyder alltså inte nödvändigtvis att hela avtalet är ogiltigt.Som jag tolkar din fråga är det inte köpeavtalet i sin helhet som du ifrågasätter, utan mer specifikt det påstådda villkoret om att du inte får lov att söka skadestånd för utebliven leverans. Då jag inte vet något mer om erat köpeavtal i övrigt kommer jag därför bara att kommentera detta enskilda villkor, med utgångspunkt i att avtalet i övrigt är att betrakta som giltigt.Inledningsvis gäller avtalsfrihet mellan parterna som ingår ett avtal, och det innebär bl.a. att eftersom köplagen är dispositiv kan parterna avtala andra villkor än de som framgår av lagen (3 § KöpL). Avtalsfriheten har dock en viss begränsning, om det finns ett oskäligt avtalsvillkor kan detta komma att jämkas (36 § AvtL).När man väl ingått ett avtal ska det inte finnas några oklarheter om vad som gäller, dvs vad som har avtalats. Om din motpart t.ex. har finstilta avtalsvillkor är du i regel bunden av dem även om du inte har läst igenom dem. Detta förutsätter dock att de ska ha funnits tillgängliga för dig före köpet eller avtalets ingående. Villkor får inte heller ändras i efterhand, utan att båda parter går med på det.Om det finns oklarheter i ett avtalsvillkor ska dessa tolkas till nackdel för den som har formulerat villkoret. I detta fall är det alltså till nackdel för den andra näringsidkaren, som du gjort affärer med. Detta kallas för oklarhetsregeln, vilket är en oskriven rättsprincip men som används flitigt i praxis.Är det möjligt för ett företag att ha en klausul i avtalet om att motparten inte har rätt att söka skadestånd?I och med avtalsfriheten så skulle det vara möjligt att ha en sådan klausul, men detta under förutsättning att båda parter har fått ta del av, och accepterat klausulen i förväg.Sammanfattningsvis behöver klausulen som sådan alltså inte vara ogiltig, men eftersom du inte fått ta del av den i samband med att avtalet skrevs bör denna del av avtalet tolkas till nackdel för din motpart och därmed jämkas.Hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!Vänliga hälsningar,

Får en näringsidkare vägra ta emot mig som kund utan förklaring?

2021-01-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag bokade tid hos en privat massör som sedermera avbokade tiden med hänvisning till att en av hans kollegor haft en incident ihop med mig. Jag får ingen vidare förklaring om vad det gäller. Kan man bara vägra att ta emot en kund utan att ge en mer utförlig förklaring?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att man är fri att välja vilka kunder man vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är att det inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering, dvs sämre behandling (1 kap. 4 §), på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Man är som utgångspunkt inte skyldig att ge en förklaring till varför man väljer att neka en kund, men om du kan visa något som tyder på att anledningen till att de nekar dig som kund egentligen är diskriminering kan de behöva bevisa att så inte är fallet och att deras val att neka dig motiverades av andra skäl som inte har koppling till en diskrimineringsgrund (6 kap. 3 §). Kan de inte det anses de ha brutit mot diskrimineringsförbudet och behöver betala diskrimineringsersättning till dig (5 kap. 1 §). Vad du kan göraOm du anser att de gjort sig skyldiga till diskriminering kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen (se här, eller här) för att eventuellt kunna få deras hjälp. Diskrimineringsombudsmannen får dock in många klagomål, och driver endast en mindre andel till domstol (se rubriken Vi driver ärenden till domstol för att få avgöranden). Du kan även kontakta en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj och hjälpa dig avgöra dina chanser till framgång i domstol. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här på Lawline. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Hur utformar jag en framtidsfullmakt

2021-01-20 i Avtal
FRÅGA |Hej ! Var kan jag finna blanketter att fylla i för följande.Om jag eller min maka blir sjuk och inte kan hantera sin eller våran gemensamma ekonomi skall ansvaret överlåtas till make/maka som är frisk och skall då överta ansvaret för gemensamt och den sjukes ekonomi.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På din fråga låter det som att ni vill upprätta en framtidsfullmakt. Jag kommer nedan att förklara vad en framtidsfullmakt är och hur ni kan hitta lämpliga mallar för att utforma en sådan.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt innebär att du väljer vem eller vilka som ska företräda dig och ha hand om dina angelägenheter om du i framtiden inte längre kan ha hand om dem själv på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande (1 § lag om framtidsfullmakter). Den person som du väljer att företräda dig kallas fullmaktshavare. Framtidsfullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter (2 § 1 st. lag om framtidsfullmakter).Vilka angelägenheter får en framtidsfullmakt omfatta?I lagen står vilka åtgärder som en framtidsfullmakt inte får omfatta. Man utgår på så sätt i lagen från att så länge framtidsfullmakten inte berör undantagen, så är den tillåten och giltig. De undantag som finns är att en framtidsfullmakt inte kan ge fullmaktshavaren behörighet i frågor om att ingå äktenskap, upprätta testamente eller liknande frågor av personlig karaktär. En fullmaktshavare får inte heller vidta åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen eller tandvårdslagen (2 § 2 st lag om framtidsfullmakter). Det är dessa undantag som finns för vad en framtidsfullmakt får omfatta. Annars får en framtidsfullmakt omfatta alla andra personliga och ekonomiska angelägenheter.Hur ska en framtidsfullmakt utformas?Det finns ingen generell mall för hur en framtidsfullmakt ska se ut. Det finns dock i lagen en del formella krav som måste uppfyllas. Framtidsfullmakten måste vara skriftlig, du som ger fullmakten måste vara över 18 år och kapabel att själv ta hand om dina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakt). Fullmakten ska undertecknas av dig själv och bevittnas av två personer som också ska underteckna fullmakten. Den som du ger fullmakt till får inte vara vittne (4 § lag om framtidsfullmakter).Av framtidsfullmakten måste det också framgå att det är just en framtidsfullmakt, vem/vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter som fullmakten omfattar och om övriga villkor gäller (5 § lag om framtidsfullmakter).Hur kan man upprätta en framtidsfullmakt?Till att börja med så behöver ni en varsin framtidsfullmakt för att ge varandra fullmakt att företräda varandra om någon av er skulle bli sjuk. Det krävs alltså du upprättar en framtidsfullmakt som ger din maka rätt att företräda dig, samt att din maka upprättar en framtidsfullmakt som ger dig rätt att företräda henne.Genom att söka på google kan ni finna en del gratismallar, för att se ett exempel klicka på någon av dessa:Exempel 1Exempel 2Det ni behöver tänka på är dock att mallen är generellt utformad och kanske inte passar just era önskemål. Ni skulle dock kunna kika på mallen för inspiration och sedan utforma ett eget dokument som passar er.Önskar ni personlig hjälp att utforma en framtidsfullmakt för era personliga behov, så rekommenderar jag er att ta hjälp av Lawlines jurister. För att kontakta dem klicka här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,