Kan jag tvingas sälja vårat samägda hus?

2021-02-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min syster fick mammas landställe i gåva. Nu vill min syster sälja men det vill inte jag. Kan hon tvinga mig att sälja? Hon vägrar sälja sin del till mig Kan hon vägra acceptera mig som köpare om det blir försäljning via mäklare.
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Då du tillsammans med din syster äger ett hus handlar det om ett samäganderätt, då tillämpas samäganderättslagen (SamägL). Samäganderättslagen är dispositiv vilket innebär att avtal mellan dig och din syster gäller framför lagen. Utgångspunkten i svaret kommer att baseras på att det inte har förekommit sådana avtal. Delägarna måste vara överensHuvudregeln enligt 2 § SamägL innebär att beslut som rör egendomen ska tas gemensamt av delägarna. Parterna måste alltså vara överens om beslut rörande fastigheten, så som en försäljning. Undantag gäller för ärenden av akut art som åtgärder vid läcka eller dylikt. Med detta sagt förfogar varje delägare själv över sin andel. Möjlighet att begära tvångsförsäljning Det finns en möjlighet som delägare av fastigheten att via domstolen begära att fastigheten säljs på offentlig auktion, se 6 § SamägL. En sådan begäran skall lämnas in hos tingsrätten. Normalt sätt kan den andra delägaren inte förhindra ett sådant förfarande, om inte synnerliga skäl föreligger. Synnerliga skäl tolkas strängt och det skall mycket till för att det skall föreligga. Om tvångsförsäljning skulle bli fallet, kan du och din syster besluta om ett minimipris för fastigheten i syfte att försäljningen inte skall bli oförmånlig får någon av parterna. Vid tvångsförsäljning kommer en god man kommer att utses vars uppgift är att arrangera auktionen och fördela köpeskillingen, se 8 § SamägL. Nackdelen med detta är att aktionskostnader följer, dessa kostnader ska delägarna dela på utifrån sin andel i fastigheten, se 15 § SamägL. Du kan själv som delägare utan hinder delta i aktionen, det finns således inte möjlighet för din syster att stoppa dig i det anseendet. SammanfattningHuvudregeln är att beslut rörande fastigheten skall tas gemensamt, men om du och din syster inte kan komma överens kan hon ansöka om tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning sker via aktion och medför kostnader, det hindrar dock inte dig från att delta i aktionen och ha chans att köpa tillbaks fastigheten. Känner du dig osäker kring processen kan du alltid boka tid hos någon av våra erfarna jurister för ytterligare hjälp och vägledning här på Lawline. Boka tid kan du göra här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Vem skall betala en gemensam skuld om ena parten saknar betalningsförmåga?

2021-01-27 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har tillsammans med min f d partner skrivit under ett skuldebrev på 500 000 kronor. Vi drev var sitt företag i en gemensam lokal och beloppet var ett lån för inredning av lokalen. Nu har vi gått skilda vägar och min f d partner har inga pengar att betala lånet med. I dagarna har banken krävt att jag ska betala hela beloppet. Är det inte meningen att vi ska betala hälften var? Vad är det som gäller? Ska jag betala hela lånet?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna som reglerar skuldebrev återfinns i skuldebrevslagen (SkbrL). Huvudregeln enligt 1 § SkbrL är att varje person som har tagit ett lån ansvarar för att betala sin skuld. I detta fall är du och din fd partner gemensamma låntagare, i dessa fall gäller principen om solidariskt betalningsansvar. Det innebär att man svarar för en skuld "en för alla, alla för en". Borgenären har därför rätt att kräva hela skuldens belopp av den ena parten, se 2 § SkbrL. Solidariskt betalningsansvar föreligger uteslutande i kommersiella sammanhang och gäller därför med hög sannolikhet även i ditt fall. Om någon av låntagarna betalar mer än sin egen andel till borgenären har denne därefter så kallad regressrätt mot den andra låntagaren(även kallad gäldenär). I detta fall skulle det betyda att du kan föra regresstalan mot din fd partner förutsatt att du betalar för mer än din andel i skulden, se 2 § andra stycket SkbrL. Detta sagt med utgångspunkt i att ni inte har avtalat om delat ansvar med borgenären, som då hade inneburit att borgenären endast ka kräva dig på din del i lånet. Sammanfattningsvis betyder detta att du troligtvis är skyldig att betala hela beloppet till borgenären med att du i efterhand har regressrätt hos din fd partner för hens belopp i skulden. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänliga hälsningar