Kan jag häva ett avtal gällande rapportering varje månad, efter att jag har köpt en katt?

2021-12-25 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag köpte en kattunge av en privatperson som till synes var väldigt ordentlig av sig. Vi kom överens om att de skulle få uppdateringar på kattungen 1 gång i månaden under kattens första år hos oss och skrev även kontrakt på detta. Den avtalade konsekvensen för kontraktbrott är att hon tar tillbaka katten utan att vi får några pengar tillbaka. Nu har hon krävt uppdateringar via sms varannan vecka och kräver svar inom 48 timmar, även på julafton, och hotar med att hon ska hämta tillbaka katten om detta inte följs. Vill även påpeka att det inte finns någon som helst anledning för detta beteende då katten har fått sina veterinärbesök inom rätt tidsram, är väldigt älskad och väl omhändertagen, och trivs väl hos oss. Efter hennes agerande är jag inte särskilt sugen på att ha någon kontakt med henne över huvud taget. Måste jag skicka uppdateringar varje månad, eller finns det något sätt att häva kontraktet (och kontakten) på tidigare än ett år?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När två privatpersoner handlar med varandra är köplagen tillämplig. Det ska också tilläggas att husdjur i juridisk mening är lös egendom, se 1 kap 1 § jordabalken.Rent köprättsligt har ni båda fullgjort era prestationer. Det vill säga du har fått din katt och den förra ägaren har fått sina pengar. Problemet uppstår i det avtal ni har skrivit.Hur ett avtal tolkasGrundidén med avtal är att de ska hållas. Det står visserligen fritt för avtalsparterna att avtala hur de vill och om vad de vill, så länge det inte är olagligt. När en tvist gällande ett avtal uppstår, är det mer än endast texten i avtalet som får betydelse.Det blir avgörande att titta på parternas avsikt med avtalet. I ditt fall är det i första han fråga om att säljaren vill sälja en katt och du vill köpa en katt. Det framgår även av avtalet att ni båda är angelägna om att katten ska må bra, därav den avtalade rapporten varje månad. För att avtalet ska efterföljas framgår det att säljaren kan ta tillbaka katten, detta utan att återbetala den summa du betalade på.Här har vi alltså tvistefrågan: Du har följt din del av avtalet. Nu vill säljaren ställa upp nya krav i efterhand. De kan hon absolut inte göra. Du har ingen skyldighet att följa hennes nya krav.Avtalspunkten att hon kan ta tillbaka katten utan att betala tillbaka köpeskillingen, är ett starkt skevdelat villkor. Det är helt enkelt orimligt, vilket gör att det kan gå att ogiltigförklara den formuleringen med stöd av 36 § avtalslagen.Du skriver att katten mår bra och att du sköter den som du ska. Det finns ingen anledning för säljaren att återkalla köpet till följd av brister i vårdnaden.Om hon vill återkalla köpet till följd av att du inte rapporterar, blir det i stället själva rapporteringen som hon åberopar som brist. Om du följer rapporteringen varje månad har du inte gjort något fel. Avsikten med avtalet var ju från båda sidor att katten ska må bra. Du har betalat för katten, sköter den bra och den bor hos dig. Det blir förmodligen svårt för säljaren att kräva tillbaka katten. Att vända sig till en domstol i frågan, blir både en lång och kostsam process.SammanfattningSäljaren kan absolut inte komma med nya rapporteringskrav i efterhand. Avtalet tar sikte på att katten ska må bra. Det framkommer att katten mår bra och att allt fungerar som det ska. Det finns ingen anledning för säljaren att återkalla köpet. Villkoret i avtalet om att hon kan ta tillbaka katten utan att lämna tillbaka köpeskillingen, är starkt skevdelat. Du kan antigen fortsätta att rapportera året ut. Om du i stället vill få ett avslut med säljaren rekommenderar jag dig att vända dig till våra jurister på Lawline för att ogiltigförklara avtalet.

Kan jag fortsätta amortera som vanligt, eller kan mina svärföräldrar kräva att min skuld ska förfalla till betalning?

2021-09-02 i Skuldebrev
FRÅGA |HejVi har lånat 100.000 av mina svärföräldrar. Vi har skrivit papper att vi lånat, utan ränta och med avbetalning 500/månad. Nu när vi separat och sålt fastigheten måste jag betala allt eller kan jag fortsätta att betala 500/ månad till det är slut betalt. Vi har inte skrivit någon slutbetalningdatum eller att det ska betalas när vi sålt.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörfallodatumI ditt fall har dina svärföräldrar lånat ut pengarna med en amorteringsplan som framkommer av skuldebrevet. Det innebär att det underförstått finns ett förfallodatum om du följer amorteringsplanen. Du kan alltså fortsätta att amortera som vanligt, utan att dina svärföräldrar kan kräva att skulden ska förfalla till betalning i förtid. Ett skuldebrev som inte har någon amorteringsplan eller ett förfallodatum förfaller till betalning när borgenären (Svärföräldrarna) så önskar, se 5 § skuldebrevslagen.Olika typer av skuldebrevDet finns olika typer av skuldebrev, vilket kan få betydelse för hur en skuld kan överlåtas eller hur borgenären kan göra anspråk på skulden.Om det är ett enkelt skuldebrev tar det sikte på själva skulden mellan er och är inte avsedd att överlåtas till någon annan.Ett löpande skuldebrev går att överlåta till någon annan. Då är det viktigt att ni har antecknat dina amorteringar på skuldebreven. Annars kan en ny borgenär (Ägare av skuldebreven) kräva dig på hela beloppet som fanns från början. Det vill säga 100 000 kr, se 15 § skuldebrevslagen.Anteckning och kvittoÄven en amortering som görs i förtid för att du vill vara ordentlig och betala i tid, kan göras ogiltig mot en ny ägare. Det är därför mycket viktigt att det regleras på skuldebrevet varje betalning som du gjort. Om du kommer överens med dina svärföräldrar att betala skulden i förtid, ska du begära att få tillbaka skuldebrevet, så att ingen annan kan göra skulden gällande, se 21 § skuldebrevslagen. Det är nämligen du som måste bevisa att skulden är betald om någon kräver det.SammanfattningEftersom det finns en amorteringsplan kan dina svärföräldrar inte kräva skulden i förtid. Du kan alltså fortsätta att amortera som vanligt. Var noga med att anteckna varje amortering på båda skuldebreven för att säkerställa att inte någon ny borgenär kommer och kräver dig på hela skulden en gång till. Om ni kommer överens om att du ska betala i förtid, var då noga med att kräva tillbaka skuldebrevet. Om du behöver hjälp med att ta reda på vilken typ av skuldebrev ni har skrivit, hjälper vi på Lawline dig gärna. Vänligen

Min son har ett muntligt avtal som nu överlåtits till någon annan, som kräver återbetalning och ränta. Till vem ska han betala och vilken ränta gäller?

2021-08-16 i Skuldebrev
FRÅGA |HejBehöver hjälpa min son lite, då han inte vet riktigt hur han ska göra, frågar därför er :)Min son var sambo med en person under tiden 2014-2020. Under denna tid köpte de lite möbler där pengarna kommer ifrån sambons far, då han lånade min son den 2016-01-01, 20.000 kr hans ex-svärfar dvs. Det var ett muntligt lån och inga villkor hade nämnts mellan dem. Min son försökte flera gånger att betala av på lånet men ex-svärfar sa varje – "det tar vi sen", men förra veckan i torsdags den 12/8 kom det ett brev från en för min son okänd person, , med krav på 20.000 kr och ränta enligt lag från 2016-01-01 (begärd ränta är ca 8.000 kr). Måste min son betala, i så fall till vem. Från och med när kan ränta utgå?Tacksam för svar!
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Än så länge behöver inte din som betala ränta. Frågan är också om hela skulden är hans?Muntliga avtalTill att börja med kan vi konstatera att det finns ett bindande avtal enligt avtalslagens principer om anbud och accept. I det här fallet har fadern lånat ut pengar till din son (Eller din son och hans sambo), se 1 § avtalslagen. Detta gäller även om det är ett muntligt avtal, se 3 § avtalslagen.När det kommer till att tolka oklarheter i ett avtal, måste en sammantagen bedömning av omständigheterna göras. I det här fallet är det sambons far som har lånat ut pengar till din son för att sambon och din son ska kunna köpa möbler till det gemensamma hemmet. Faderns avsikt med pengarna är att de ska gå till deras gemensamma hem. Eftersom de var sambos räknas de möbler som de köper gemensamt till bostaden som samboegendom, se 3 § sambolagen. Om din son hade lånat pengarna av sambons far till privata inköp, är det att tolka som ett avtal mellan din son och sambons far. Faderns avtalsavsikt var således att pengarna skulle gå till det gemensamma boendet. Likaså kan din sons avtalsavsikt anses vara att lånet var till för deras gemensamma hem. Tolkningen bör därför vara att pengarna de lånade av fadern skulle gå till möbler som avser det gemensamma boendet. Avtalet är således mellan Fadern som ena parten och samboparet som andra avtalsparten. Ur den tolkningen är således även sambon skyldig att betala skulden. Eftersom det är ett muntligt avtal blir det svårt att bevis hur det var sagt från början. Men det är den mest rimliga lösningen. Om ni trots allt är överens om att avtalet gäller mellan fadern och din son, måste situationen tolkas enligt reglerna för enkla skuldebrev.SkuldebrevI lagen om skuldebrev regleras vad som gäller mellan gäldenär och borgenär (Låntagare och långivare). Lagen är även analogt tillämplig på muntliga låneavtal. Det vill säga då det inte finns andra lagar att tillämpa vad som gäller vid muntliga avtal, gäller reglerna om enkla skuldebrev, se 26 § skuldebrevslagen.I din sons fall rör det sig om ett skuldebrev utan förfallotid eller datum. Det finns inte heller någonting avtalat om vilken ränta som ska gälla. Det innebär att din son har rätt att betala av skulden när han vill. Det framgår även av brevet att han har försökt, men blivit avfärdad. Det innebär också att sambons far kan på anmodan kräva betalning. Det vill säga han kan kräva återbetalning när han vill, se 5 § skuldebrevslagen.RäntanOm det inte finns någon avtalad ränta ska enligt 6 § skuldebrevslagen, reglerna i räntelagen gälla.Enligt 4 § räntelagen ska ränta börja löpa från trettio dagar från det skulden förefaller till betalning. Om inget förfallodatum är angivet, förfaller skulden till betalning omedelbart den 12/8­­­-2021, då din son fick brevet. Räntan ska då börja räknas från 12/9­­-2021.Om ingen fastställd ränta är avtalad, gäller beräkning enligt 6 § räntelagen. Vilket innebär Riksbankens referensränta (Som för närvarande är 0 %) + 8%. Det vill säga räntan blir således 8 %. Det innebär att din son blir skyldig att betala 133 kr/ månad i ränta efter den 12:e september 2021, tills det han, alternativt de båda har betalat skulden.Till vem ska din son betala?Enkla skuldebrev kan överlåtas, men då krävs vissa moment för att det ska vara giltiga överlåtelser. I det här fallet är den en muntlig överenskommelse, där skuldebrevslagen blir tillämplig. Men i praktiken finns inget undertecknat avtal med villkor att överlåta. Det blir en överlåtelse om en utfästelse, vilket inte fungerar. Skulden ska därför betalas till fadern.SammanfattningTill en början måste det fastställas om lånet gäller mellan fadern som en part och samboparet tillsammans som andra part, eller endast mellan din son och fadern. Vid muntliga avtal blir reglerna i skuldebrevslagen analogt tillämpbara. Skulden har i samband med brevet till din son förfallit till betalning den 12/8. Eftersom ingen ränta är avtalad gäller reglerna om dröjsmålsränta i räntelagen. Räntan i det här fallet börjar räknas från trettio dagar efter den 12/8. Räntan är i nuläget 8 %, vilket blir 133 kr/månad. Skulden är i form av ett muntligt avtal, och kan därmed inte överlåtas till någon annan med stöd av skuldebrevslagen. Skulden ska därför betalas till fadern. Om du behöver hjälp med att bemöta faderns kravbrev, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Får en bröstarvinge sälja sin förälders saker med fullmakt utan att fråga övriga bröstarvinar

2021-04-04 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Får en bröstarvinge med framtidsfullmakt (som trätt i kraft pga demens) för en förälder slänga/avyttra förälderns saker/bohag i samband med flytt till äldreboende, utan annan bröstarvinges medgivande/vetskap? Givetvis säljs saker som kan antas ha något värde, och givetvis hamnar alla pengar från sådan försäljning på förälderns konto, för senare arv. Allt i syfte att på bästa sätt ta hand om förälderns ekonomi (undvika kostnader för en övergiven bostad eller dyr magasinering)
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att fullmakten har trätt i kraft i enighet med 9 § i lagen framtidsfullmakter, vilket är rimligt då demens är just en gällande orsak.Vad innebär fullmaktenEnligt 1 § lagen om framtidsfullmakt ska fullmakthavaren ta hand om ekonomiska och personliga angelägenheter. Av fullmakten ska det framgå vad fullmaktsuppdraget omfattar. Det vill säga vilka befogenheter har du, se 5 § lag om framtidsfullmakt.FullmaktsgivarenI det här fallet är det din förälder som äger både sina ekonomiska tillgångar samt bohag och lösöre. Det som ägs med full äganderätt kan föräldern göra precis vad den önskar med. Det innebär att du som fullmaktshavare kan inom rimliga gränser sälja och rensa ut bland de saker som du anser inte befäster något värde för övriga bröstarvingar. Det ger uttryck för att du förvaltar fullmaktsgivarens ekonomiska tillgångar genom att inte hyra magasin eller anlita onödiga flyttkostnader.Var noga med att du inte säljer eller gör dig av med någonting som eventuellt är testamenterat.SammanfattningI egenskap av fullmaktshavare kan du sälja sakerna om det ingår i fullmaktsavtalet. I annat fall är det rimligt att tolka avtalet på det sätt som ger ekonomisk fördel för fullmaktsgivaren, eftersom du skriver att pengarna från försäljningen går in på förälderns konto, talar det för att det går bra att sälja sakerna. För att vara på den säkra sidan är det en god idé att kontakta den andra bröstarvingen och berätta vad du tänker sälja och hur pengarna förvaltas. Om du behöver hjälp med att tolka fullmaktsavtalet är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Borde inte ett avtal vara formulerat så att parterna har lika vinning av det?

2021-09-24 i Avtal
FRÅGA |Bör inte ett avtal mellan sammarbetspartners eller medlemmar vara skrivet så att bägge parter skall kunna skriva under som hen var i den andres situation?Jag menar om den som ställt kraven i avtalet aldrig själv skulle kunna skriva under om det var viseversa bör väl ett avtal ses som orimligt?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AvtalsfrihetParter som ingår avtal är fria att avtala om vad de vill. Naturligtvis är avtal om olagligt innehåll ogiltiga. Grundidén med att ingå ett avtal är att båda parterna vill få någon form av vinst eller fördel. Hur det går till ska framgå av avtalet. Det är naturligtvis en stor fördel att ingå avtal som vänner eller innan en tvist uppstår. I ditt fall verkar det som att avtalet innehåller en så stark fördel till den du avser ingå avtal med, att den inte skulle ingå avtalet om personen var du. Det indikerar att ni förmodligen kommer bli osams och riskerar att hamna i en tvist.AvtalsprinciperAvtalslagen är en generell lag vilket innebär att den har ett brett tolkningsperspektiv. Exempelvis kan det bli svårt att avgöra vad som händer om någon av er bryter avtalet. Därför är det bra att avtala om att en viss summa pengar ska betalas till den andra parten vid avtalsbrott. Även var en evetuell tvist ska lösas, i domstol eller skiljenämnd? Det finns många saker att tänka på.Ett avtal kan också ogiltigförklaras om det är oskäligt innehåll, se 36 § avtalslagen, eller om ena parten är överlägsen i betydande mening, exempelvis att den andra parten lider av en psykisk sjukdom, se lagen om avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning.I normala avtalssituationer är det dock inte förbjudet att göra större fördel av avtalet än motparten. Du måste därför vara försiktig och noggrann innan du skriver på. Grundregeln inom avtalsrätten är att avtal ska hållas.SammanfattningSom regel ska avtal hållas. Det kan i efterhand vara svårt att tolka ett avtalsinnehåll. Det är därför viktig att se till parternas avsikt med avtalet, förhållandet mellan parterna och vad som händer om avtalet inte efterföljs. Om avtalsinnehållet inte känns bra ska du absolut inte skriva på. Det är en stark indikation på att en tvist kommer att uppstå i framtiden. Det är viktigt att förstå innehållet och omständigheterna kring avtalet innan du skriver på. Om du behöver hjälp med att tolka avtalet eller förhandla avtalet till ett mer likställt avtal, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Vi vill låna ut en handpenning till vår dotter och hennes sambo, så de kan bygga ett hus. Hur kan vi på bästa sätt reglera att ingen löper ekonomisk förlust vid en eventuell separation?

2021-08-16 i Skuldebrev
FRÅGA |Min dotter har varit sambo i 2 år och de vill nu bygga hus tillsammans. Jag och dotterns pappa har lovat låna ut pengar för hjälp till handpeng. Vi är överens om att det är ett lån och att pengarna ska återbetalas och vi litar till 100% på dottern och har tänkt skriva någon form av skuldebrev. Vi litar på dotterns sambo också, men känner inte honom så bra än. Nu till frågan: Vilket är bäst - att skriva varsitt skuldebrev till dottern och sambon och låna ut hälften var, eller endast till dottern? Och undrar vad som är viktigt att skriva i skuldebrevet/breven? Jag vill varken att vi eller dottern ska förlora något ekonomiskt om dottern och sambon går skilda vägar.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din dotter och hennes sambos avser att bygga ett hus för gemensamt bruk kommer det att räknas som samboegendom enligt 3 § sambolagen, oavsett vem som betalar. Det innebär om de skulle separera någon gång i framtiden räknas det som de äger huset med lika delar. Då måste de antigen sälja huset och dela på pengarna, eller så den ena ta över huset mot att den som tar över huset löser ut den andra, se 16 § sambolagen. Jag tolkar ditt brev som de går in med lika delar i husbygget bortsett från det handpenningslån som kommer från dig och pappan. För att undvika eventuella tvister i framtiden finns det olika sätt ni kan säkra det på.SamboavtalDin dotter och sambon kan komma överens genom ett samboavtal att huset ska utgöra enskild egendom, se 9 § sambolagen. De kan sedan reglera handpenningen som ett skuldebrev mellan dem. Vilket innebär att om de säljer huset, ska skuldebrevet förfalla till betalning och räknas av vid försäljningen från sambons del till din dotters del. Om de önskar amortera till er kan de även reglera sambons del av amorteringen i skuldebrevet mellan dem. På det sättet kan din dotter betala av till er med säkerhet att sambon också betalar en lika stor del.SkuldebrevNi som föräldrar kan med er dotter upprätta ett skuldebrev gällande hela handpenningen. Det ni måste tänka på är att reglera om det ska finnas en amorteringsplan och ni vill han någon form av ränta. För att det ska räknas som ett skuldebrev krävs det att det finns en bestämd summa som avser en skuld, att det är en ensidig handling, att det är ett fristående dokument samt att det finns en skriftlig utfästelse med underskrift. I övrigt finns det inga formkrav på innehållet.Det finns dock olika typer av skuldebrev. Enkla skuldebrev avser till viss man, se 26 § skuldebrevslagen, och löpande skuldebrev, se 11 § skuldebrevslagen. Löpande skuldebrev kan regleras till innehavaren, viss man eller order.Skulle ni vilja skriva ett skuldebrev till sambon som ni inte känner så bra, är ett löpande skuldebrev att rekommendera. Då kan ni reglera att det ska gälla för innehavaren. I det fall sambon inte kan betala skulden, kan ni överlåta skulden till någon annan att driva in.SammanfattningFörslagsvis ber ni er dotter och sambon att upprätta ett samboavtal som reglerar att huset är enskild egendom. De kan sedan skriva ett skuldebrev mellan dem gällande handpenningen och hur den ska återbetalas. Ni kan sedan skriva ett skuldebrev mellan er och dottern. Summan det handlar om är förhållandevis hög. Jag rekommenderar därför att ni anlitar en jurist som hjälper er med detaljerna, för att förhindra att en eventuell framtida tvist. Om ni behöver hjälp med att upprätta samboavtal och skuldebrev, hjälper våra jurister på Lawline er gärna.Vänligen,

Kan en köpare kräva skadestånd av oss om vi ångrar en försäljning på en annonssida?

2021-05-16 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej.Min sambo satte ut en annons på blocket på vår kakelugn. Vi fick snabbt några intressenter varpå en ringde min sambo och dom kom överens om att han skulle få köpa denna för 12000kr som vi hade lagt ut den för. Köparen sa att han hade ett företag som sålde kakelugnar och dylikt men har inte sagt att det är företaget som köper den och när köparen swishade min sambo en handpenning som han inte ens bett om så står det köparens namn och inte ett företagsnamn, vilket borde vara köp från privatperson.Vi hade inte alls någon koll på kakelugnens värde och trodde det var rimligt att sälja för denna summa då vi egentligen bara hade tänkt riva den.Nu i efterhand har vi fått en värdering av en kakelmästare med 40år i branschen som säger att den är värd uppåt 25000kr och vi vill avbryta försäljningen. Detta borde väl räknas som en ogiltighetsgrund då vi inte visste värdet på ugnen?Nu hotar köparen med att begära skadestånd och skulle ta kontakt med sin jurist. Har vi rätt i detta ärende och kan han begära skadestånd?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få klarhet i situationen som din sambo och köparen är i, måste vi reda ut vilket förhållande som gäller mellan dem, och om bindande avtal har uppkommit.Konsumentlagen eller köplagenOm två privatpersoner, eller om två näringsidkare sluter avtal om köp blir köplagen tillämplig, se 1-4 §§ köplagen. I det fall en näringsidkare säljer någonting till en privatperson blir 1§ konsumentköplagen tillämplig. Skillnaden mellan de två lagarna är att i den senare finns det ett starkare skydd för privatpersonen (konsumenten), eftersom den anses vara i svagare ställning.I det aktuella fallet har ni sålt en kakelugn i egenskap av privatperson till köparen. Köparen har uppgivit att den är en näringsidkare som handlar med kakelugnar, trots att handpenningen betalades med privat signatur. I detta fall spelar dock inte köparens roll någon betydelse, utan din sambo som säljare. Det blir alltså reglerna om köp och skadestånd som regleras i köplagen som ska tillämpas.Bindande avtalHuvudfrågan i det här problemet är om det har uppstått ett bindande avtal mellan din sambo och köparen. För att ett bindande avtal ska uppstå krävs det att den ena parten ger ett anbud om köp. Det vill säga, sälja en sak till ett visst pris, samt att köparen (motparten) accepterar köpet och villkoren, se 1 § avtalslagen. Även muntliga avtal räknas som bindande, se 3 § avtalslagen. En annons i en tidning eller på annonssidor, eller för den delen erbjudande i affärer räknas inte som ett riktat anbud, utan räknas som ett utbud. Det innebär att erbjudandet riktar sig till flera personer samtidigt, vilket innebär att om någon blir intresserad av erbjudandet och svarar, räknas det som ett nytt anbud. Då krävs det att ni som säljare accepterar köparens bud. Om så är fallet har ett bindande avtal uppkommit. Hur överenskommelsen mellan köparen och din sambo har gått till framgår inte av brevet mer än att köparen har betalat en handpenning. Det talar för att de har kommit överens om ett köp. Dock är handpenningen inbetalad på eget initiativ, vilket talar för att förhandlingen inte var slutgiltig. Vid en tvist blir det svårt att bevisa exakt vad som har avtalats eftersom det inte finns något köpeavtal.OgiltighetsgrundI vissa fall vid ingående av avtal finns det skäl att ogiltig förklara avtalet. Det kan röra sig om att den ena parten blivit tvingad att ingå avtal under hot, eller att det har varit uppenbart oskäliga avtalsvillkor. Vi en bedömning om ett avtal är ogiltigt, ser man till omständigheterna kring avtalets ingående. I det här fallet har du och din sambo själva satt priset på kakelugnen, och lagt ut den på annons. Anledningen var att ni avsåg sälja den alternativt riva den. Det talar för att ni själva har ansvar för att ta reda på om priset var rimligt. Ingenting talar för att ni har gjort det under tvång, eller andra svåra omständigheter eftersom ni annars tänkte riva den.I det här fallet får ni då acceptera att det är det pris ni annonserat den för som gäller.SkadeståndI det fall köparen vill kräva er på skadestånd, måste köparen bevisa att ni har ett bindande avtal. Det är alltid svårt vid muntliga avtal. I det fall det visar sig det föreligger ett bindande avtal, har köparen rätt att kräva att ni fullföljer köpet enligt 23 § köplagen. Det finns ingenting som tyder på att ni tvingas göra orimliga uppoffringar. Då skulle köparen kunna kräva er på skadestånd för bland annat ersättning för utgifter vid köpet (resekostnader för att hämta kakelugnen), det kan också bli ersättning för utebliven vinst i det fall köparen hade tänkt sälja den vidare, se 67 § köplagenSammanfattningEtt ansvar för skadestånd enligt köplagen kan bli aktuellt. Det krävs dock att köparen kan visa att ni har ett bindande avtal. Muntliga avtal är alltid svåra att bevisa. Sedan är det slutligen en fråga om det verkligen finns ett avtal, eller om det fortfarande rör sig om ett utbud. Om köparen väcker talan mot dig och din sambo, rekommenderar jag dig att kontakta våra jurister på Lawline för att klarlägga situationen i detalj och för att få en mer pricksäker bedömning.Vänligen,