Vem skall betala en gemensam skuld om ena parten saknar betalningsförmåga?

2021-01-27 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har tillsammans med min f d partner skrivit under ett skuldebrev på 500 000 kronor. Vi drev var sitt företag i en gemensam lokal och beloppet var ett lån för inredning av lokalen. Nu har vi gått skilda vägar och min f d partner har inga pengar att betala lånet med. I dagarna har banken krävt att jag ska betala hela beloppet. Är det inte meningen att vi ska betala hälften var? Vad är det som gäller? Ska jag betala hela lånet?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna som reglerar skuldebrev återfinns i skuldebrevslagen (SkbrL). Huvudregeln enligt 1 § SkbrL är att varje person som har tagit ett lån ansvarar för att betala sin skuld. I detta fall är du och din fd partner gemensamma låntagare, i dessa fall gäller principen om solidariskt betalningsansvar. Det innebär att man svarar för en skuld "en för alla, alla för en". Borgenären har därför rätt att kräva hela skuldens belopp av den ena parten, se 2 § SkbrL. Solidariskt betalningsansvar föreligger uteslutande i kommersiella sammanhang och gäller därför med hög sannolikhet även i ditt fall. Om någon av låntagarna betalar mer än sin egen andel till borgenären har denne därefter så kallad regressrätt mot den andra låntagaren(även kallad gäldenär). I detta fall skulle det betyda att du kan föra regresstalan mot din fd partner förutsatt att du betalar för mer än din andel i skulden, se 2 § andra stycket SkbrL. Detta sagt med utgångspunkt i att ni inte har avtalat om delat ansvar med borgenären, som då hade inneburit att borgenären endast ka kräva dig på din del i lånet. Sammanfattningsvis betyder detta att du troligtvis är skyldig att betala hela beloppet till borgenären med att du i efterhand har regressrätt hos din fd partner för hens belopp i skulden. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänliga hälsningar

Vad är viktigt i ett skuldebrev?

2020-11-16 i Skuldebrev
FRÅGA |Vad är viktigt i ett skuldebrev?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Det finns två olika former av skuldebrev, enkla och löpande. Jag har ingen uppgift om vad för form av skuldebrev du vill ha information om. Det finns olika risker med de olika skuldebreven, samt olika saker man bör tänka på vid utfärdandet. De olika skuldebreven har olika funktioner i samhället. Lagen om skuldebrev (SkbrL) är här tillämplig. Ett enkelt skuldebrev är ett bevis på att det finns en skuldrelation mellan gäldenären (den som lånat pengarna) och borgenären (den som har lånat ut pengarna). Brevet har inget ekonomiskt värde och skuldförhållandet kvarstår även om brevet skulle förstöras eller tappas bort. Den på skuldebrevet angivna borgenären är alltid den som har rätt till betalningen, om inget annat framgår. Denna form är mer likt en enkel fordran, som man stöter på ofta (SkbrL 26 §). Ett löpande skuldebrev är en värdehandlingen, den som äger och kan visa upp brevet har rätt till betalning. Man kan överlåta löpande skuldebrev, det finns en marknad för dem, där en ny borgenär kan kräva gäldenären på pengar. Löpande skuldebrev kan innebära en större risk för gäldenären, då skuldebrevet kan hamna i fel händer och man skulle ev. behöva betala flera gånger (SkbrL 15 §). Det finns inga strikta formkrav för hur ett skuldebrev ska se ut. Det finns dock en del mallar man kan vända sig till för vägledning. Parterna ska bestämma om innehållet i skuldebrevet. Ni ska skriva ner de villkoren ni kommer överens om i skuldebrevet, det som ska gälla mellan er. I ett skuldebrev ska det helst tydligt framgå att det rör sig om ett skuldförhållande. Man kan exempelvis skriva vilken summa pengar man står i skuld i, vilken dag de lånades ut, vilken ränta som ska gälla samt hur amorteringsplanen ser ut. Att parterna undertecknar är även viktigt. Man kan även ha vittnen till skuldebrevet. Hoppas att du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,

Skuldebrev till sambo gällande bostadsköp

2020-09-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har köpt ett hus. Hela vår kontantinsats på 700.000 kr står min sambo för då hon gjort en vinst i sin tidigare bostadsrätt. Nu vill vi skriva en revers som försäkrar henne om att hon får tillbaka sin kontantinsats innan vi delar på eventuell vinst eller förlust vid försäljning av vårt nya hus.Hur ska en sådan revers se ut? Skriver man den på hela beloppet eller endast på hälften, 350.000 kr? Vi står båda som 50% ägare till vårt nya hus.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag:Skuldebrev regleras i lagen om skuldebrev, och samboskap regleras i sambolagen.Skuldebrevet:I skuldebrevet som du och din sambo vill upprätta bör det stå att du är skyldig henne 350 000 kr, då de andra 350 000 kr utgör hennes del av kontantinsatsen. Ett skuldebrev har inte några formkrav enligt lagen för att vara giltigt. Ni kan alltså utforma skuldebrevet enligt de villkor ni vill. Tips på vad som bör stå med är bland annat:- Borgenärens (din sambo) och gäldenärens (du) namn, personnummer, folkbokföringsadress.- Summan på skulden, samt datumet den uppstod.- Hur avbetalning av skulden ska ske (dvs om det ska ske), och om ränta ska tillämpas.- När skulden ska vara betald, och vad som händer om skulden inte betalas.Samboavtal:Då ni flyttar in i huset tillsammans i syfte att bo där gemensamt så aktualiseras SamboL. Om ni inte vill att till exempel bodelning ska ske enligt SamboL regler så måste ni upprätta ett samboavtal mellan er.Lawline erbjuder fast pris för att upprätta både skuldebrev och samboavtal digitalt. Genom att använda våra mallar så missar ni inte något viktigt som ska stå med. Klicka här för att läsa mer om tjänsterna. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fråga om skuldebrev och nedsättning av pengar hos myndighet

2020-08-27 i Skuldebrev
FRÅGA | Jag har ett skuldebrev liggandes med betalning över 10 år. I brevet står att "låntagaren kan med fördel avbetala skulden under kortare tid". Jag "låntagaren" - har uttryckligen bett om uppgifter för att kunna fullfölja hela betalningen men långivaren har vägrat att ge ut uppgifter för full betalning. Hur gör man? Vad kan jag som låntagare göra för att kunna avbetala hela skulden när långivaren (privatperson) inte ger uppgifter för att kunna möjliggöra det.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i skuldebrevslagen Skuldebrevslagen innehåller grundläggande bestämmelser om enkla och löpande skuldebrev. Om det inte är bestämt var betalning ska erläggas så är den fullgjord om den görs i borgenärens bostad. Om han eller hon driver handel eller annan rörelse fullgörs betalningen i affärslokalen. Vidare gäller att fordringar förfaller till betalning vid borgenärens anfordran samtidigt som det föreskrivs att gäldenären har rätt att betala när som helst. I skuldebrevet framgår vanligen när gäldenären ska betala kapitalbelopp (med eller utan amorteringsplan) och ränta. Ofta regleras förfallotiden genom angivande av en viss bestämd tidpunkt men även om skuldebrevet inte reglerar förfallotiden kan den följa av ett separat avtal mellan gäldenären och borgenären (3 § skuldebrevslagen).Är förfallotid inte avtalad gäller att gäldenären har rätt att betala närsomhelst. Saknas avtalad förfallotid kan gäldenären alltså genom betalning bringa sin skuld till upphörande innan förfallodagen. I dessa fall har gäldenären också rätt att fullgöra betalning genom nedsättning så snart han vill. Har däremot en förfallotid avtalats bör gäldenären sakna rätt att erlägga full förtidsbetalning. Bestämmelsen reglerar inte uttryckligen när gäldenärens betalning ska anses fullbordad. Utgångspunkten är dock att fullbordan får anses ha skett när betalningsmottagaren har fått rådighet över beloppet och alltså rådigheten gått över på denne. Vid kontant betalning betyder det att betalningen infriats när borgenären rent fysiskt har fått pengarna i sin hand. När borgenären i stället har anvisat en särskild mottagare av betalning, t.ex. ett konto i en bank, bör huvudregeln anses vara att betalningen är fullbordad när mottagaren fick beloppet och rådigheten över beloppet därför övergått från den betalande gäldenären (5 § skuldebrevslagen).Lagen om nedsättning av pengar hos myndighetI de fall förfallotiden inte är avtalad har gäldenären rätt att betala så snart han eller hon vill. Om borgenären vägrar att mottaga betalning har gäldenären rätt att fullgöra betalning genom deposition för borgenärens räkning om (i) borgenären vägrar att ta emot erbjuden betalning av förfallen gäld som ska erläggas i pengar eller (ii) gäldenären på grund av borgenärens bortavaro eller sjukdom eller någon annan av denne beroende omständighet är hindrad att verkställa betalning av sådan gäld. Gäldenären har då rätt att fullgöra betalning genom att för borgenärens räkning nedsätta beloppet hos länsstyrelsen (1 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet).Av (2 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet) framgår att den som vill nedsätta pengar till betalning ska för länsstyrelsen uppge förhållandet enligt vilket han eller hon grundar sitt anspråk på att fullgöra betalning genom nedsättning. Länsstyrelsen är inte skyldig att under alla omständigheter ta emot pengar för deposition. Endast om de förutsättningar som anges i (1 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet) är uppfyllda föreligger en sådan skyldighet och beslut i ärendet ska grundas på sökandens uppgifter. Om sökanden inte fullgör sin uppgiftsskyldighet ska länsstyrelsen avvisa hans eller hennes framställning om nedsättning. I förarbetena sägs att det kan vara av vikt att ange arten av det rättsförhållande som grundar skulden samt tillräckliga uppgifter om borgenären om nedsättning sker för viss borgenärs räkning. Vid nedsättning av pengar ska gäldenären underrätta borgenären. Underlåter gäldenären att underrätta borgenären svarar gäldenären för den förlust som uppstår till följd av underlåtelsen. Enligt motiven kan det dock i allmänhet inte bli fråga om annat än ersättning för ränteförlust (3 § lagen om nedsättning av pengar hos myndighet).Nedsättning av pengar får ske hos länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands eller Norrbottens län (1 § förordning om nedsättning av pengar hos myndighet). Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur utformar man ett skuldebrev till att bli juridiskt bindande?

2021-01-18 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har som privatperson en fordran på en annan privatperson via ett skuldebrev. Ursprungligen var lånet utan ränta men efter att skulden kommer att öka ska vi skriva in en ränta. Så här har jag utformat texten: "2021-01-15Skulden ökar med x kronor och uppgår därmed till x kronor. Räntevillkoret ändras samtidigt på den totala skulden. Från och med dagens datum utgår ränta på den totala skulden med statslåneräntan + 3 procent årligen" och så underskrifter med namnförtydligande och datum. Är texten juridiskt bindande eller finns det någon oklarhet? Kan vi komma överens om vilken ränta som helst? Har googlat och kommit fram till att den här räntan är "skälig". Tack!
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Texten såsom du har utformat den förefaller i min mening vara juridiskt bindande. Det enda som möjligtvis kan behöva förtydligas är vad den "totala skulden" innebär. Du skulle exempelvis kunna skriva ut vad den totala skulden är på ett förtydligande sätt, "Den totala skulden är X". När det gäller räntan så kan ni i stort sätt sätta räntan fritt så länge båda parter är överens. Det finns dock begränsningar som du påpekar gällande att räntan måste vara skälig. Enligt rättsfallet NJA 1995 s. 430 fann domstolen att en effektiv ränta på minst 125 % var oskälig, och långivaren dömdes för ocker gentemot låntagarna. I ditt fall verkar räntan vara väl inom gränsen för vad som kan anses vara en rimlig ränta, och det borde därav inte vara något problem för dig.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Invändningsrätt mot ny borgenär

2020-10-02 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej!Jag hade ett skuldebrev för min vän och skulle betala en bestämd summa pengar varje månad. En månad kommer han och berättar att han överlåtit skuldebrevet till en annan, som då kräver en helt annan summa av mig. Beloppet var 20.000kr och muntligen kom jag och min vän överens om att betala 5000kr i månaden, men den som jag nu ska betala till påstår att skuldebrevet är på 20.000 kr och att jag inte betalat något utöver det trots att jag bara har 5000kr kvar att betala?Spelar det någon roll ifall skuldebrevet var löpande eller ett enkelt? Vad kan jag göra?Med vänlig hälsning.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om skuldebrev hittar vi i Skuldebrevslagen (SkbrL). Skuldebrev delas upp i löpande och enkla skuldebrev – jag kommer i mitt svar redogöra för vilka invändningar du kan göra mot denna nya innehavare, både när det gäller löpande och enkla skuldebrev. Jag kommer använda mig av termerna borgenär för den som kräver pengarna och gäldenär för den som är skyldig pengarna.Enkla skuldebrevEnkla skuldebrev är ställda till en viss man, betalningsmottagaren är alltså specificerad (26 § första stycket SkbrL). Huvudregeln vid överlåtelser av enkla skuldebrev är att den nya borgenären inte har bättre rätt än den ursprungliga borgenären – detta innebär att de invändningar som gäldenären hade kunnat rikta mot den ursprungliga borgenären, kan även riktas mot den nya borgenären (27 § SkbrL).Eftersom att du mot din vän hade kunnat åberopa att du redan har betalat 15.000 kr med framgång, så kan du även åberopa detta mot den nya borgenären.Löpande skuldebrevLöpande skuldebrev är gjorda för att omsättas och byta borgenär, varför de ofta är ställda till "innehavaren" eller "viss man eller order" – värt att notera är att ett enkelt skuldebrev där det inte framgår vem man ska betala till är att jämställa med ett löpande skuldebrev (11 § SkbrL). Eftersom att löpande skuldebrev är lättare att omsätta, så är gäldenärens rätt till invändning mot en ny borgenär också begränsad – invändningarna delas upp i bestående och icke-bestående.Exempel på icke-bestående invändningar som faller bort om den nya borgenären var i god tro vid överlåtelsen, d.v.s. om den nya borgenären inte hade vetskap eller misstanke om den omständighet som invändningen grundar sig på (15 § SkbrL):- Gäldenären har redan betalat till den ursprungliga borgenären- Skuldebrevet har tillkommit genom tvång från ursprungliga borgenären m.fl.Exempel på bestående invändningar som även kan göras mot en godtroende borgenär (17 § SkbrL):- Skuldebrevet har tillkommit genom förfalskning- Skuldebrevet har utfärdats av någon som saknade behörighet m.fl.Invändningen att du redan har betalat 15.000 kr är inte en bestående invändning och skulle alltså inte stå sig gentemot en godtroende borgenär.För att sammanfatta spelar det alltså roll huruvida det är fråga om ett löpande eller ett enkelt skuldebrev. Är det fråga om ett enkelt skuldebrev kan du invända att du redan har betalat 15.000 kr mot den nya borgenären eftersom att denne inte har bättre rätt än den ursprungliga borgenären (din vän) – och du behöver inte betala det som du redan har betalat.Är det istället fråga om ett löpande skuldebrev, så kan du inte invända att du redan har betalat 15.000 kr om den nya borgenären var i god tro vid överlåtelsen och inte insåg eller borde ha insett att en viss del av skulden redan betalats. Den nya borgenären har därmed rätt att kräva hela summan, och du kommer få betala "dubbelt". Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Efterskänkande av skuldebrev

2020-09-29 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har fått låna 300 tusen kronor av min farfar (4 år sedan). Vi upprättade ett skuldbrev utan ränta eller dylikt. Nu har han tyvärr fått sin dödsdom och han vill därmed ge mig denna summa. Utan att riva skuldbrevet, kan han skriva ett gåvobrev, efterskänka eller testamentera detta? Så skulden till kommande dödsbo "avskrivs"? Finns de någon "färdig mall" som vi kan köpa? Han vill dessvärre inte nämna detta till sina barn innan han lämnar utan vill ha så mycket frid som de kan bli, hans sista tid. Väldigt tacksam för svar.
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag beklagar beskedet om din farfar men ska försöka hjälpa dig så gott jag kan.Som jag förstår din fråga handlar den om hur pengarna du hittills har lånat av din farfar kan omvandlas till en gåva, så att du inte ska bli skyldig att betala tillbaka till dödsboet när han väl gått bort. Vad gäller skuldebrevet du och din farfar upprättade låter det utifrån det du skriver som att det är fråga om ett enkelt skuldebrev, dvs. att det är upprättat mellan dig och din farfar personligen och inte huvudsakligen tänkt att överlåtas vidare. Jag baserar mitt svar på det. Det finns flera sätt ni kan göra det du efterfrågar, men den lösning som sannolikt är enklast och effektivast är att din farfar efterskänker sin fordran enligt skuldebrevet. Jag går här under igenom både det och lite andra saker du och ni behöver ta i beaktande.Efterskänkande av enkla skuldebrevHuvudregeln för att en skuld enligt ett enkelt skuldebrev ska upphöra är, som du är inne på, att skuldebrevet görs obrukbart eller ges tillbaka till den som utfärdade det. Det är ni som jag förstår inte intresserade av. Det finns i gåvolagen också en bestämmelse om att en fordran enligt ett skuldebrev kan efterskänkas och där är kraven lite lägre ställda (3 § tredje stycket gåvolagen). Det finns ingen regel som anger att efterskänkandet måste ha en viss form eller innehåll, men i domstolarnas praxis har det angetts att det bevisvärderingsmässigt måste stå klart att den som efterskänkt skulden haft för avsikt att göra just det (NJA 1987 s. 40). Med andra ord så måste gåvoavsikten måste vara klarlagd. I princip räcker det därmed med att din farfar säger att han efterskänker skuldebrevet, men för att du senare ska kunna hävda att så skett gentemot andra som också skulle kunna ha något anspråk på pengarna behöver du kunna bevisa det. T. ex. kunde ni ta hjälp av två vittnen (som inte får vara dina närmaste släktingar eller partner) som får vara med när han gör sin gåvoförklaring. Skulle han dessutom utfärda ett gåvobrev som bevittnades och undertecknades med datum- och ortsangivelse och därefter överlämnades till dig, så har du ett fullgott skydd mot att behöva betala tillbaka pengarna.Utöver detta finns också möjligheten att skriva ett nytt skuldebrev som ger dig en motsvarande fordran på din farfar samt möjligheten för din farfar att genom testamente efterskänka skuldebrevet eller ge dig motsvarande summa i arv. Bägge dessa tillvägagångssätt skulle dock innebära att du behöver engagera dig i en kvittningsprocess med din farfars övriga arvtagare, och därför rekommenderar jag i första hand att han genom gåvobrev efterskänker skuldebrevet i vittnens närvaro. LaglottenDet finns dock en ytterligare regel som kan komma att spela in på er situation, beroende på din farfars förmögenhetsförhållanden i övrigt. Det handlar om den laglott som alla hans bröstarvingar har rätt till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Vad laglottsregeln säger är att testamenten och sådanan gåvor som kan jämställas med testamenten inte mer än till hälften får inskränka vad som skulle ha ärvts om inget testamente skrivits eller sådan gåva getts (7 kap. 4 § ärvdabalken). En sådan gåva anses kunna jämställas med ett testamente om den har samma syfte, dvs. att i samband med arvlåtarens bortgång reglera fördelningen av dennes förmögenhet. I ditt fall skulle ett efterskänkande av skuldebrevet med allra största sannolikhet komma att betraktas som en sådan gåva. Detsamma gäller om ni upprättar ett nytt motstående skuldebrev eller om han skriver ett testamente. Detta blir dock endast aktuellt om han försöker ge bort mer än hälften av summan av alla typer av tillgångar han har vid tillfället för sin död. Skulle det vara så att han har ytterligare tillgångar på minst 300 000 kr eller mer kommer detta alltså inte bli aktuellt. - Exempel 1: Skulle han ha mindre än 300 000 kr kvar i övriga tillgångar, låt säga 100 000 kr som räkneexempel, så kommer de 300 000 kr först behöva räknas in i det arv som ska fördelas enligt laglottsregeln. Gåvor och testamenten får då som sagt inte inskränka den förmögenhet som skall fördelas mellan bröstarvingarna till mer än hälften, dvs. 300 000 + 100 000 = 400 000 kr. 400 000 / 2 = 200 000 kr, som alltså blir den summa som inte får inskränkas genom testamente eller gåva i det här räkneexemplet. I så fall kommer du endast kunna hävda rätten till 200 000 kr av de 300 000 kr som din farfar genom efterskänkandet gett dig. - Exempel 2: Skulle han som ett annat räkneexempel ha 0 kr i övriga tillgångar kommer du enligt samma uträkningsmall alltså få behålla 300 000 / 2 = 150 000 kr.Bröstarvingar och förskottsarvSkulle det vara så att din far inte längre är i livet innebär det också att du är bröstarvinge till din farfar och ska vara med och dela på det övriga arvet efter honom. Där är huvudregeln att varje gren, alltså varje barn (eller barns barn om barnen är döda), ska få lika stor del av arvet. Den delen kallas för arvslotten. Om ett barn är dött och efterlämnar två barn, så får de då dela lika på sin förälders lott. Är du ensamt barn till din far ska du alltså få hela hans del. Om din farfar efterskänkt skuldebrevet så kommer det att betraktas som ett förskottsarv som dras av från den summan du har rätt till enligt arvslotten. Om du i din fars ställe blivit bröstarvinge innebär det också att du är dödsbodelägare och ska kallas till förrättandet av bouppteckningen (20 kap. 2 § ärvdabalken)SammanfattningsvisBeroende på din farfars övriga förmögenhet kan du endera ha goda möjligheter att få behålla de 300 000 kr eller så kommer du få behålla en mindre del av summan. Är du dessutom bröstarvinge, dvs. om du trätt i din fars ställe som arvtagare, kan situationen bli att du ärver ytterligare en del av din farfars kvarlåtenskap om pengarna räcker till det. Alldeles oavsett hur det är med dessa saker bör ni förstås upprätta ett gåvobrev där din farfar efterskänker skulden enligt det tidigare skuldebrevet. Vi har ingen färdig mall att köpa för efterskänkandet av ett skuldebrev, men vill du att vi upprättar en sådan åt dig så kan du maila mig på isak.bergstrom@lawline.se så återkommer vi med ett prisförslag.Hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning.

När måste jag betala min skuld?

2020-08-23 i Skuldebrev
FRÅGA |Om jag dras till domstol ang en skuld. Det finns mail konvwrsation om dessa pengar. Men inget avtal eller tid för återbetalning. Jag har skrivit i ord som: "jag är med på att betala åter desa pengar."
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När man utfärdar "lån" på det sättet du beskriver så kan man hitta bestämmelser om detta i skuldebrevslagen (SkbrL) trots att beteckningen "skuldebrev" kanske kan anses som något gammalmodig. Här föreskrivs det att om förfallodag inte är avtalat så äger borgenären (den som lånat ut pengar) rätt att kräva gäldenären (den som lånat pengar) på betalning när som helst. Detsamma gäller för gäldenären: den har rätt att göra sig skuldfri när som helst som den önskar (1 kap. 5 § SkbrL). För att svara på din fråga kortfattat så är det alltså så att den som du lånat pengar av har rätt att när som helst kräva dig på betalning och du måste då också betala.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vill du ha ytterligare rådgivning kan du boka tid med vår juristbyrå här!Med vänliga hälsningar,