Hur sent på kvällen kan barn vistas ute ensamma

2018-08-21 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Får barn som är 8 år vara ensamma på stan kvällstid
Julia Zarour |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar hur länge/sent ett barn får vara ute även om barnet är ensamt. Är man dock orolig över att ett barn far illa ut eller att föräldrarna brister i sin tillsyn över barnet så ska socialen kontaktas. Sedan väljer socialen om en utredning behövs göras. Med vänliga hälsningar!

Regler och krav för ensam vårdnad

2018-02-12 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hejsan!Jag undrar vad det är för regler och krav som måste vara godkända för att få ensamvårdnad av ett barn. Vilka styr detta? Är det socialstyrelsen i respektive kommun? Givetvis förstår jag att det ska vara noggrant utrett och varje nämnd måste gå igenom det, så det blir korrekta beslut. Men vad är det som tar dessa ärenden så lång tid?
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går inte att exakt säga vad det är för regler och krav som måste vara uppfyllda för att ena föräldern ska få ensam vårdnad. Det är domstolen som bestämmer om ensam vårdnad ska tilldelas ena föräldern, varför en stämningsansökan måste skickas in till tingsrätten. Föräldern som vill ha ensam vårdnad måste ange grunder och bevisning i sin stämning som sedan prövas i en rättegång. När rätten fattar dom i frågor som rör ensam vårdnad måste den beakta barnets bästa enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Barn ska ha rätt till omvårdnad och trygghet av båda sina föräldrar varför rätten eftersträvar delad vårdnad i förstahand. Är det däremot så att delad vårdnad är till nackdel för barnet med hänsyn till bl.a. grova samarbetssvårigheter, risk för misshandel av barnet eller någon annan i familjen, någon av föräldrarna har alkoholproblem, risk för kriminalitet m.m. Listan kan göras lång men kortfattat så ska En kunna styrka att barnets bästa äventyras genom delad vårdnad varför En själv ska vårdnaden. Socialen har en stor betydelse i frågor som rör vårdnad eftersom de oftast lämnar sina synpunkter i dessa typer av ärenden. Du som förälder kan vända dig till dem för en utredning av barnets levnadssituation. Du tillsammans med barnets mamma/pappa har även rätt till samtal med socialen för att få eran gemensamma vårdnad att fungera om ni exempelvis har samarbetssvårigheter. Det som tar tid med dessa typer av ärenden går inte att svara på eftersom det kan se olika ut för alla. Däremot kan det vara så att fråga om brott måste utredas parallellt med dessa ärenden eftersom det ligger till grund för önskan om ensam vårdnad. Det kan även vara så att rätten väntar på att socialen ska utreda något.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar!

Vårdnad och umgänge

2017-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag är gravid i vecka 27 och min partner har nyligen velat bryta upp vårt förhållande och flytta ifrån ett gemensamt boende. Vi är inte gifta. Vi har svårigheter att lösa kommunikation och samarbetet i frågan om det kommande barnet och hur vårdnaden/skötseln av barnet ska se ut. Jag känner mig orolig över tanken på gemensam vårdnad av barnet på grund av våra oskiljaktiga meningar om hur vården av barnet ska se ut och vår delade syn på vad som är bäst för barnet hälsa. Jag undrar dels vad som gäller när barnet kommer när det är så litet och kommer (hur jag ser det) vara beroende av amning och mig som moder. Samt ifall vi inte lyckats lösa det mellan oss framöver och fadern fortfarande inte vill bo eller ha en relation med mig om det går att få ensam vårdnad av barnet på grund av samarbetsvårigheter och eller för att barnet är så litet?Samt när barnet kommer och om vi fortfarande har en tvist mellan oss skulle jag känna ett enormt stresspåslag av att ha fadern kommandes och gåendes bara för att han ska se barnet och jag vill kunna vara lugn och trygg känslomässigt inför barnet som då är så litet, vad gäller i detta fall för regler? Finns det tex några regler som skyddar eller så att säga reglerar så att modern och barnet kan få lugn och så vidare under barnets första tid (och hur länge i så fall?) och hur vida fadern har rätt till eller ej att rumpla in i mitt boende under första tiden om det innebär en stress för mig och barnet?
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag påpeka att när barnet föds är du ensam vårdnadshavare fram tills faderskapet har fastställts genom bekräftelse eller dom och ni ansökt om gemensam vårdnad (eller registrering) (6 kap. 4 § föräldrabalken), eftersom ni inte är gifta (1 kap. 3 § föräldrabalken). I mitt svar utgår jag från att faderskapet är fastställt och att ni har delad vårdnad om barnet. Ensam eller delad vårdnadSom jag förstår det önskar du få ensam vårdnad om barnet med hänsyn till kommande samarbetssvårigheter och vill därmed helst ha ensam vårdnad respektive slippa se pappan under första tiden med barnet. För att få ensam vårdnad om barnet med hänsyn till samarbetssvårigheter så är kravet högt ställt, men rätten ska ta hänsyn till det i sin bedömning (6 kap. 5 § föräldrabalken) Enligt tidigare vägledande angörande från Högsta domstolen är det inte tillräckligt med tanken av samarbetssvårigheter eller vardagliga konflikter utan det krävs att vårdnadshavarna inte kan hantera sina delade meningar på ett sätt som är förenligt med barnets bästa. En prövning görs i varje enskilt fall varför jag inte kan ge ett exakt svar men svaret på din fråga kommer kretsa kring en bedömning om vad som är förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken) Enligt NJA 2007 s.382 konstaterade Högsta domstolen att gemensam vårdnad förutsätter att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet, hantera de delade meningar utan att regelmässigt behöva hjälp utifrån och utan att konflikter ständigt drabbar barnet. Vad avser första tiden vid barnets födselDet är viktigt att inte blanda ihop gemensam vårdnad med barnets boendesituation (6 kap. 14 a § föräldrabalken). Domstolen kan på sidan av beslut om gemensam vårdnad besluta om var barnet ska bo. Beslutet måste vara förenligt med barnets bästa. Eftersom barnet behöver ammas kommer rätten förmodligen besluta om att barnet ska bo hos dig till en början och efter det kan det övergå till växelvis boende. Skulle det vara så att du får ensam vårdnad om barnet eller att barnet bara ska bo hos dig och ni behåller den gemensamma vårdnaden så har fadern rätt till umgänge. Som jag förstår dig så skulle du uppleva ett sådant umgänge påfrestande till en början innan läget har satt sig på sin plats. Dessvärre finns det ingen regel du kan stödja dig på med den grunden eftersom utgångspunkten är att barnet har behov av båda sina föräldrar. En förälder som barnet inte bor med har rätt att umgås med sitt barn om ingen särskild grund talar emot (6 kap. 15 § föräldrabalken). Vad som avses med särskild grund i denna bemärkelse är bl.a. att barnet riskerar att fara illa. Jag vill passa på och berätta att ni som föräldrar har rätt till samarbetssamtal anordnade av socialnämnden där de bland annat kan hjälpa till att strukturera upp avtal mellan föräldrarna som rör barnet för att främja situationen (6 kap. 18 § föräldrabalken). Där kan du bland annat tala om för socialnämnden att du upplever det jobbigt att ha fadern springandes fram och tillbaka i ditt boende och utifrån det komma fram till en fungerande lösning. Rätten kan även utse en medlare som kan hjälpa er att nå samförståndslösningar (6 kap. 18 § föräldrabalken). Som avslutande ord vill Jag säga att det är viktigt att komma ihåg att rätten dömer till ensam vårdnad som sista alternativ. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar!

Förhala boupptäckningen

2018-06-30 i Bodelning
FRÅGA |vad ska jag göra?blev stämd 2016 i mars av ex fru ang vårdnad och äktenskapsskillnad. frun fick kvarsittningsrätt i huset och 100% vårdnad. jag hyr bostad i andra hand och vill inget hellre än att få detta löst men vill givetvis ej ge bort hus mm. En bodelningsförättare är utsedd av tingsrätten. jag har betal in 60.000kr då exet vägrar betala sin del. nu kommer nästa faktura på nästan samma belopp som hon vägrar betala så bodelaren menar på att jag måste betala även denna för att han ska fortsätta sitt arbete. hon förhalar och kommer ej in med det som han ber om så allt tar dubbelt så lång tid och jag får betala allt. Hon är sjukskriven från sitt egna bolag sen nästan 2år tillbaka som hon dessutom inte jobbat i utan endast fakturerat tidigare fodringar. på något sätt måste det här kosta henne pengar annars kommer detta fortsätta, hon förhalar och jag betalar. vad ska jag göra? hon försöker sänka värdet på huset, vilket jag fick se med egna ögon när värderaren var där för att värdera fastigheten. kvarsittningsrätt fram till bodelning. bodelningen med förättaren har ju pågått i mer än ett halvår då borde hon ju ej ha rätt till att bo kvar i huset? tacksam för all hjälp jag kan få om vad det finns för alternativ.
Julia Zarour |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mycket väl så kan du komma att behöva betala din ex frus del av kostnaderna som hänför sig till arvodet han ska ha eftersom ni är solidariskt betalningsskyldiga. Däremot har du rätt att begära tillbaka pengarna genom kronofogden eller domstolen (regressrätt). Om du upplever att din ex fru drar ut på tiden med flit för att förstöra så ska du ta upp detta i tingsrätten med bevisning som styrker ditt påstående. Rätten gör då en bedömning av situationen och kan alternativ besluta att hon inte ska bo kvar eller /samt bli ersättningsskyldig för extra kostnader hon orsakat. Om du inte framför detta så kommer ingenting att hända.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp,med vänliga hälsningar!

Dold samäganderätt, bodelning och rätten till kompensation för utfört arbete på sambos fastighet

2017-12-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo köpte hus ihop men hon står på lånet men jag betalar hälften! Köpte det i jätte dåligt skick för 400 000. Hon tog ett till på 100 000 till renovering! Och jag har under en månads tid byggt nytt kök, delat av ett rum och lagt golv, och målat om sovrum osv! Nu efter ca en månad när huset har ett betydligt högre värde vill hon att jag och mitt barn ska flytta ut! Känner mig utnyttjad och att allt jobb och slit jag lagt ner! Har jag nån rätt till tex pengar som huset värderats upp till eller nån ersättning av nått slag?
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga köpte Du och Din sambo ett gemensamt hus för gemensam användning men hon står formellt som ägare. Jag kommer besvara frågan öppet med förutsättningar som Jag tror kan vara aktuellt för dig att känna till. Dold samäganderättI svensk rättspraxis har det utvecklats en princip om "dold samäganderätt", principen innebär att makar och sambor kan samäga egendom som bara en av de formellt äger. Denna princip gäller för bl.a. fastigheter. För att dold samäganderätt ska aktualiseras behöver tre villkor vara uppfyllda: 1. Fastigheten ska ha köpts för gemensam användning (det ska inte vara så att fastigheten är köpt innan ni ingick ett samboförhållande)2. Den dolda ägare (den som inte formellt står som ägare, i det här fallet Du) ska ha genom ekonomiskt bidrag vid köpet möjliggjort eller underlättat köpet. Bidraget måste ha sket i samband med köpet och inte vid ett senare skede. Kravet anses vara uppfyllt om båda ni betalar kommande räntor och amortering. 3. När de två första rekvisiten är uppfyllda antas det finnas en gemensam partsvilja att egendomen ägs gemensamt. Som dold ägare till fastigheten kan du genom ansökan till tingsrätten ansöka om att omvandla ditt dolda ägande till en öppen äganderätt så du formellt med Din Sambo kan äga fastigheten. Det är viktigt att benämna att dold samäganderätt är endast ett anspråk mellan sambor och gäller därför inte mot utomstående parter. Möjlighet till bodelning Enligt 3 § sambolagen utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom och blir föremål för bodelning när begäran framställs inom ett år (8 § sambolagen). Husets värdeökning kommer spela roll för bodelning eftersom bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphör 8 § sambolagen. Du kan vända dig till Lawlines jurister för att få hjälp med att uträtta en bodelning, för mer information klicka "här". Rätten att få kompensation för utgifter En haft för renovering på sambos egendomDe åtgärder du angivit i frågan avser föremål enligt 2 kap. 2 § jordabalken och kan därför utgöra tillbehör till fastighet. I NJA 1986 s. 513 konstaterade HD att renovering som på något sätt anpassats till en viss fastighet kan nästan undantagslöst efter anbringande kvarbli i fastigheten. Vad som avses är att egendomen Du anbringat kvarblir i fastighetsägarens ägo och anses som fullbordad gåva. För att du ska ha möjlighet till ersättning måste det finnas något som talar mot gåvoavsikt. Som exempel ett underförstått samtycke om att du utför arbetet för Din sambos räkning. Sammanfattningsvis så finns det en möjlighet för Dig att få kompensation för de utgifter du haft i samband med renoveringen. Men under förutsättning att det finns omständigheter som talar för att renoveringen inte utförts med gåvoavsikt. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp. Med vänliga hälsningar!

Umgänge och vårdnad

2017-11-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag och min exman är i en separation. Vi har en gemensam dotter där boendet är hos mig. Mannen har under vårt äktenskap varit frånvarande väldigt mycket under dotterns uppväxt och inte tagit något direkt ansvar. Nu när vi separerade " försvann" han i veckor utan direkt kontakt med barnet.Efter upprepande uppmaningar om umgänge träffade han henne här ett par timmar i veckan. Han har själv aldrig ansökt om umgänge med henne och vid minsta konflikt mellan oss är han ej kontaktbar. Igår skulle de haft umgänge i hans hem, men han blev arg på mig och var aggresiv och hotfull framför dottern trots detta försökte jag få till umgänge. Detta upprepande beteende har skapat en oro hos dottern och jag behöver veta vad jag har tillåtelse att göra i ett sådant läge? Får jag neka honom umgänge när han är aggresiv och hotfull? Får jag yrka på att han ej är en lämplig förälder just då? Och är det bästa att ansöka om enskild vårdnad när jag vet att detta beteendet kommer att fortsätta?
Julia Zarour |Hej och tack för din frågaEftersom er dotter står under vårdnad av båda sina föräldrar så har ni ett gemensamt ansvar att tillgodose barnets omvårdnad (fysiskt och psykiskt), trygghet och uppfostran 6 kap. 1§ föräldrabalken. Så som jag uppfattat din fråga så dyker inte fadern upp på de umgängestider ni kommit överens om och detta har hänt under upprepade gånger av olika anledningar. I 6 kap. 15§ föräldrabalken så har barnet rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Ni som föräldrar har en skyldighet att så långt som möjligt få detta umgänge att fungera. Detta ska inte tolkas som att er dotter har en plikt att umgås med sin far eller att fadern har en plikt att umgås med dottern. Det gå därmed inte att tvinga fadern att umgås med barnet men du kan heller inte neka fadern ett umgänge utan rättens godkännande. Vad du däremot kan göra är att ta kontakt med socialnämnden i din kommun och berätta för de hur läget ligger till så kanske de kan hjälpa till och ordna ett umgänge. Jag kan tyvärr inte ge råd om huruvida det är bättre att ansöka om ensam vårdnad eller inte på den info jag har att gå på. Skulle det däremot vara så att du bestämmer dig för att ansöka om ensam vårdnad så kommer rätten alltid att beakta barnets bästa i frågor som rör vårdnad, umgänge och boende 6 kap. 2a§ föräldrabalken. Det innebär att barnets bästa kommer gå före huruvida ni som föräldrar kan samarbeta eller inte. Det krävs mycket för att samarbetssvårigheter ska leda till att rätten dömer till ensam vårdnad, eftersom barnets bästa (rätten till båda sina föräldrar) har företräde. Du har däremot rätt att i en vårdnadstvist framföra alla dina åsikter. Det är även viktigt att benämna att ensam vårdnad inte alltid leder till att den andra föräldern förlorar rätten till umgänge. Den föräldern som inte har vårdnad kan ansöka om umgängesrätt genom socialnämnden i domstol 6 kap. 15a§ föräldrabalk. Med vänliga hälsningar!